Publikationer från Konstfack
Not a member yet
2192 research outputs found
Sort by
Visual art education and sexual identity : Iconological interpretations of Francis Bacons Couplings
No full textBildflödet som unga möts av har ett stort inflytande på deras sätt att tänka. För att kunna orientera sig och skapa mening i sin tillvaro, och delta i en visuell värld krävs kunskap om hur bilder kommunicerar. Undervisning i ämnet bild ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas samt möjlighet att diskutera och kritiskt granska dessa budskap.1I bildämnet behandlas även delar av kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Bildanalys kan fungera som ett sätt att arbeta med teman som rör identitet och sexualitet, samtidigt som det visat sig att användandet av medie- och reklambilder kan få konsekvensen att normativa föreställningar av kön och sexualitet enbart bekräftas.2 Denna undersökning syftar därför till att synliggöra den figurativa konstbildens potential som underlag för bildanalytisk undervisning. Med utgångspunkt i kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer analyseras figurativa målningar av den irländska konstnären Francis Bacon ur ett queerteoretiskt perspektiv med hjälp av ikonografisk/ikonologisk analysmetod. Empirin består av verk med homoerotiska motiv och analysen fokuserar på gestaltandet av sexuell identitet. Genom att tolka bilderna ur en kulturell och historisk kontext synliggörs normer och föreställningar av homosexualitet under 1900-talet senare hälft där de valda verken kan ses både som representativa och meningsskapande aktörer av homosexuell identitet. 1 Kommentarmaterial till kursplanen i bild [Elektronisk resurs], Skolverket, Stockholm, 2011, sid. 8 & 16.2 Simon Ceder, Karin Gunnarsson, Sara Planting-Bergloo, Lisa Öhman & Arvola Orlander Auli, Sexualitet och relationer: att möta ett engagerande och föränderligt kunskapsområde i skolan, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2021. sid. 138
Inventering av en inventering av mänskliga kvarlevor : Kategorisering, kvadrater, rektanglar och rutnät hos Georges Perec och Agnes Martin
No full text
The pedagogical room : An obsolete thought or a necessity
No full textDet här examensarbetet speglar tankar och erfarenheter genom posthumanistisk och transhumanistisk teori i hur vi uppfattar klassrummet som pedagogiskt rum, specifikt kring de praktiskt estetiska ämnena och tillhörande undervisning. Undersökningen ämnar bearbeta elevers uppfattning kring det rumsliga i eftermälet av en tid där det fysiska har fått ge plats för det digitala under covid-19 pandemin. Är klassrummet ett pedagogiskt rum, som är en fysisk plats som upprätthålls genom vår närvaro, eller är det en socialkonstruktivistisk överenskommelse som vi kan skifta mellan det fysiska och icke-fysiska? Genom att åberopa tankegångar från allt mellan Foucault, Harraway och Claire Bishop ämnar arbetet synliggöra elevens perspektiv kring hur undervisning har uppfattats, tillgodogjorts och senare bedömts utifrån distansundervisningens parametrar. Genom att kombinera kvalitativa undersökningsmetoder såsom ideografisk etnografi, A/r/ tography och bildelicitering, ställer studien elever inför frågeställningen som ett gestaltandeproblem. Detta dels för att kunna frambringa ett tydligt empiriskt material i form av semiotiskt bildspråk, dels för att producera kvalitativa data som i förlängning kan formuleras och kontextualiseras till uppsatsen; men även ett gestaltande arbete. Gestaltningen har skett parallellt och kan och ska tolkas som ett direkt kommunikativt sätt att kontextualisera elevernas och författarens uppfattning kring det pedagogiska rummet. Relevansen för det bildpedagogiska fältet kan således direkt tolkas genom ett elev- och lärarperspektiv. Ett mångfacetterat sätt att se på en relativt enkel frågeställning - Hur uppfattar elever det fysiska rummet, i eftermälet av en pandemi där distansundervisning har dominerat. Resultatet går av att avläsa i empirin som eleverna har frambringat och senare tolkats i en gestaltning som speglar två utbildningar genom pandemin - Författaren och deltagarnas.
Inbetweenness an ambivalence betweenculture, aesthetics and art : A postcolonialstudy of Inbetweenness experiences in artcolleges.
No full textDenna studie syftar till att belysa upplevelser av att leva i ett s.k. mellanförskap och därtill attstudera vid konstnärliga utbildningar. Detta analyseras med stöd av postkolonial teori. Mellanförskap i den här bemärkelsen är en term i syfte att förklara den sortens identitet somsammanfogas av flera olika kategorier, där etnicitet och rasifiering är särskilt centrala. Jag vill därtill bidra med kunskapsfördjupning inom det bildpedagogiska fältet kringmellanförskapserfarenheter. Ambitionen för arbetet är att synliggöra brister i mötet medpersoner som upplever social orättvisa i ett mellanförskap på konstnärliga utbildningar ochbildlärarutbildningar, samt hur detta påverkar deras möte i estetiska val. I studien framkommerdet ofta att det finns en känslan av en stark vithetsnorm på dessa utbildningar. Det finns få tidigare studier på ämnet av individers estetiska preferenser i relation till derasutbildning på konstnärliga institutioner. Denna studie ämnar tillföra en nyansering i forskningengenom att fokusera på hur mellanförskapet speglar estetik och social samhörighet. I denna studiebesvarar jag två frågor: 1. Hur upplever studenter i mellanförskap det bemötande de får påkonstnärliga utbildningar? 2. Hur upplever studenter i ett mellanförskap att deras estetiskauttryck blir bemötta? Jag har genom en fokusgrupp haft samtal och workshop med personer som lever i mellanförskapoch har gått eller går en konstnärlig utbildning. Fokusgruppen utövade tillsammans trekonstaktioner genom en konstnärligt gestaltande performance som ägde rum på Konstfacksvårutställning 2022