Publikationer från Karlstads Universitet
Not a member yet
46094 research outputs found
Sort by
How to Manage Generative Idea Screening
No full textTraditionally idea screening has been understood as a selection process, but recent studies have shown that idea evaluators engage in creative activities during screening. This approach has been conceptualized as generative idea screening. In this study, we analyzed how expert evaluators perform generative screening. By analyzing idea screening situations, we found that experts rely primarily on three types of generative activities that focus on adapting, concretizing, or changing an idea. Innovation managers can use this information to organize and direct generative activities during idea screening. We also discovered four idea screening processes: simple evaluation, simple modification, cyclical modification, and cyclical exploration. Adapting and concretizing an idea are prevalent activities in these four processes, which suggests that generative idea screening is best used for identifying and solving issues related to how an idea is presented and implemented. PRACTITIONER TAKEAWAYS: Generative screening is a creative process companies can use to improve upon initial ideas for innovation. Instead of asking experts to merely improve upon ideas, innovation managers can ask them to adapt the ideas to make them easier to implement; to concretize ideas to make them easier to understand; and/or to change the idea to encourage divergent thinking. Innovation managers can use generative idea screening as input for further ideation and harvest the experts’ creative potential more effectively, rather than solely focusing on identifying the most promising ideas during screening
Operating room nurses' experiences of communication and cooperation in the surgical team
No full textIntroduktion: God kommunikation inom operationsteamet säkerställer säkra och effektiva ingrepp. Bristande kommunikation kan medföra negativa konsekvenser som påverkar säkerheten för patienten. Inom operationsteamet har operationssjuksköterskan en central roll för samverkan och en god kommunikation med de övriga i det interprofessionella teamet. Samarbetet mellan de olika professionerna bidrar även till en mer personcentrerad och patientsäker vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och samarbete i operationsteamet. Metod: Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturöversikt. Efter att systematiska artikelsökningar gjordes i relevanta databaser inkluderades 10 kvalitativa artiklar i studien. Resultat: God kommunikation har stor betydelse för hur resultatet av en operation ska bli och för att operationsteamet ska kunna hantera komplexa och stressfulla situationer. Medan bristande kommunikation kan leda till vårdskador. För att främja trygg vård och öka patientsäkerheten ska tydlig och öppen kommunikation tillämpas. Betydelsen av att visa varandra respekt och undvika hierarkier understryks också då det kan orsaka ineffektivitet och osäkerhet inom operationsteamet. Konklusion: Operationsmiljön är en plats som ställer höga krav beträffande kompetens och säkerhet. Där kommunikation är en central komponent för ett säkert och framgångsrikt teamarbete i operationssalen
Hosting for management of ownerless service systems
No full textDenna rapport introducerar ett ramverk för systemvärdskap, utformat för att skapa förutsättningar för samverkan i komplexa och ägarlösa tjänstesystem. Dessa system kännetecknas av att ingen enskild aktör har full kontroll eller ansvar för helheten, vilket gör samarbete och kollektivt ledarskap avgörande för att möta de utmaningar som uppstår. Utmaningarna kan exempelvis gälla infrastrukturutveckling, sociala frågor, samt miljö- och klimatfrågor. Systemvärdskap handlar om att tillhandahålla en neutral arena där aktörer från olika sektorer och nivåer kan mötas för att identifiera och få syn på de fragmenterade strukturer som hämmar samverkan. Genom detta blir det möjligt att samskapa åtgärder som adresserar de utmaningar systemet står inför. Systemvärden fungerar som en oberoende facilitator som bygger förtroende och skapar de stabila strukturer som krävs för långsiktig samverkan. Värdskapet stärker relationerna mellan aktörerna och skapar förutsättningar för ett långsiktigt engagemang och ett gemensamt ansvarstagande. Ramverket bygger på insikter från projektet ”Systemdesign i samverkan”, som finansierats av Trafikverket och genomförts med deltagande av en rad aktörer mellan åren 2021 och 2024. Erfarenheter från detta projekt har kompletterats med erfarenheter gjorda inom Samhällsnytta vid Karlstads universitet, där metoder och lärdomar från många andra projekt kontinuerligt har dokumenterats och vidareutvecklats. Rapporten baseras även på internationell forskning kring systemledarskap och samverkan i komplexa system. Rapporten handlar inte bara om förutsättningar för samverkan på en operativ nivå utan även om etableringen av ett systemledarskap för strategisk styrning och långsiktig utveckling. Ett viktigt inslag i systemvärdskapet är att samla “hela systemet i rummet”, vilket innebär att aktörer från olika nivåer – både operativt och strategiskt – deltar för att samskapa lösningar på en gemensam arena. Genom workshops, prototyper och andra metoder testas och utvecklas förhållningssätt som kan fungera både på kort sikt och i ett långsiktigt perspektiv. Rapportens mål är att bidra till utvecklingen av hållbara samverkansmodeller inom ägarlösa tjänstesystem. Den syftar till att stimulera fortsatt diskussion och forskning kring systemvärdskap samt att ge praktisk vägledning för hur dessa principer kan tillämpas för att hantera komplexa samhällsutmaningar, både nu och i framtiden.This report introduces a framework for system hosting, designed to create conditions for collaboration in complex and ownerless service systems. These systems are characterized by the absence of a single actor with full control or responsibility for the whole, making cooperation and collective leadership essential to addressing the challenges that arise. Such challenges may include infrastructure development, social issues, and environmental and climate concerns. System hosting involves providing a neutral arena where actors from different sectors and levels can come together to identify and address the fragmented structures that hinder collaboration. This approach enables the co-creation of actions to tackle the system’s challenges. The system host acts as an independent facilitator, building trust and establishing stable structures necessary for long-term collaboration. Hosting strengthens relationships between actors and creates conditions for sustained engagement and shared accountability. The framework is based on insights from the project “Systemdesign i samverkan,” funded by the Swedish Transport Administration (Trafikverket) and conducted with the participation of various actors between 2021 and 2024. Experiences from this project have been complemented by those gained through the Samhällsnytta initiative at Karlstad University, where methods and lessons from numerous other projects have been continuously documented and refined. The report also draws on international research on system leadership and collaboration in complex systems. The report addresses not only the conditions for collaboration at an operational level but also the establishment of system leadership for strategic governance and long-term development. A key element of system hosting is gathering the “entire system in the room,” meaning that actors from different levels—both operational and strategic—participate in co-creating solutions in a shared arena. Through workshops, prototypes, and other methods, approaches are tested and developed to function effectively in both short-term and long-term perspectives. The report aims to contribute to the development of sustainable collaboration models within ownerless service systems. It seeks to stimulate continued discussion and research on system hosting and to provide practical guidance on how these principles can be applied to address complex societal challenges, both now and in the future.Systemdesign i samverka
Independent Confiscation - Without Restriction in Time? : An Examination of How Independent Confiscation Relates to the Rule of Non-Retroactivity
No full textDen 8 november 2024 trädde bestämmelsen om självständigt förverkande, i 36 kap. 5 § brottsbalken (1962:700) (BrB), i kraft. Förverkandeformen syftar bland annat till att neutralisera förtjänster från brottslighet. Av bestämmelsen i 36 kap. 5 § BrB följer att egendom ska förverkas om det är klart mera sannolikt att den härrör från brottslig verksamhet, än laglig verksamhet. Vid självständigt förverkande saknas det betydelse när i tiden den brottsliga verksamheten ägt rum. Det inger betänkligheter kring hur bestämmelsen om självständigt förverkande förhåller sig till retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § 1 st. regeringsformen (1974:152) (RF). Uppsatsen är ämnad att närmare undersöka vad bestämmelsen om självständigt förverkande, i 36 kap. 5 § BrB, syftar till för att med utgångspunkt i detta utreda hur bestämmelsen förhåller sig till retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § 1 st. RF. Avsikten är att dra slutsatser utifrån en juridisk argumentation de lege lata. Det handlar med andra ord om att redogöra för och granska gällande rätt, varför den rättsdogmatiska metoden tillämpas. För att de slutsatser som dras ska uppfylla förväntningar på rättssäkerhet och förutsebarhet beaktas professor Aleksander Peczeniks uppfattning av rättskälleläran. Uppsatsen baseras därför huvudsakligen på vad som framkommer av lag, förarbeten och doktrin. Självständigt förverkande utgör, till sin rättsliga konstruktion, inte en särskild rättsverkan av brott och träffas därför inte av det grundlagssreglerade förbudet i formell mening. Däremot träffas förverkandeformen av grunderna förbudet genom de effekter den kan komma att få för den enskilde. Det kan därför ifrågasättas att förverkandeformen trots det träffar egendom som härrör från brottslig verksamhet, vilken ägt rum i tiden innan det att regleringen trätt i kraft. Bestämmelsens tillämpning i tiden begränsas dock till tidpunkten för egendomsinnehavet, vilken måste ligga i tiden efter ikraftträdandet. Därmed bör ett självständigt förverkande betraktas som förutsebart med stöd av rättsreglerna. Även om förverkandeformen kan anses vara förenlig med det grundlagsstadgade förbudet kan det, med hänvisning till de krav på rättssäkerhet och förutsebarhet som följer av förpliktelserna i 2 kap. 10 § 1 st. RF, ifrågasättas om det är lämpligt att ge den en sådan långtgående i praktiken retroaktiv effekt. Utöver att det inte får någon betydelse när i tiden den brottsliga verksamheten ägt rum träffas förverkandeformen inte av någon preskriptionsregel i 35 kap. BrB. Lagstiftaren har vidare lämnat det åt rättstillämparen att bedöma frågan om hur tidsaspekten ska beaktas i de fall förverkandesanktionen hänför sig till brottslighet långt tillbaka i tiden. Bestämmelsens utformning har i sin helhet tillåtits gå utöver vad stadgandets kärna egentligen motiverar, dvs. en neutralisering av brottslighetens förtjänster, för att tillgodose intresset av effektivitet. Sett utifrån retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § 1 st. RF kan det sammantaget anses godtagbart, men inte invändningsfritt, att bestämmelsens tillämpning i tiden, främst utifrån effektivitetssträvanden, begränsas av tidpunkten för egendomsinnehavet.
Digitalisation as resource reinforcement : A study on supporting employees with digitalization within the healthcare sector
No full textDemografin i Sverige förändras och om 10 år kommer det att finnas fler invånare i behov av vård som ska hanteras av färre medarbetare än vad som finns idag inom vården. Flera källor pekar på att oavsett hur mycket förmåga, medel och vilja att rekrytera personal det finns, saknas det personalresurser att tillgå – det är för få människor tillgängliga helt enkelt. Syftet med studien var att undersöka och skapa förståelse för hur digitalisering kan avhjälpa den resursbrist som är nära förestående inom vårdsektorn i Sverige. Studien utgick från en modell som togs fram i studien och som hade modeller från tidigare forskning som underlag. Studien genomfördes genom intervjuer och en enkätundersökning i en Region i södra Sverige. Frågeställningen besvarades genom två kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som besvarades av 65 medarbetare. Resultatet genomgick analys och studien visar att det finns ett antal faktorer som spelar in när det gäller användning av digitalisering som resursförstärkning. Studien visade att det finns skillnader i vad medarbetare i vården och medarbetare i strategiska roller ser som betydelsefullt för att kunna digitalisera. Medarbetare i vården anser att möjligheten till utbildning samt hur ledningen prioriterar deras tid är två huvudsakliga komponenter för att digitalisera, medan medarbetare i strategiska roller håller organisationens kultur som främsta svårighet för digitalisering. Studien visar att kulturförändring är en betydelsefull men inte ensam komponent för att framgångsrik kunna använda digitalisering som resursförstärkning och att även områden som hur tjänster utformas, riskhantering och hur väl förmågor kan anpassas spelar in
Beyond the Helper’s Mask: A WPR Analysis of the European Union’s Security Implementation in the Democratic republic of the Congo : What type of Power Dynamics is represented
No full textThis thesis examines the European Union’s (EU) security policy towards the Democratic Republic of the Congo and investigates how this policy constructs and represents the problem in the country. Using Carol Bacchi’s framework ‘What’s the Problem Represented to be’, EU policy documents and statements are analyzed to shed light on the underlying power structures and discourses that shape the EU’s actions. The study shows that the EU’s problem representation on security aspects, emphasizes the symptoms rather than the underlying causes of the conflict. Assumptions made in the policy reveal a tendency to see the EU as a necessary actor to guarantee peace and stability, while the government of the Democratic Republic of the Congo is portrayed as ineffective and weak. Thus, the EU assumes the role of “guide” and “protector”, which risks reinforcing unequal power relations and creating dependence on external aid. Michel Focault’s genealogical method is used to provide a historical context for the EU’s relationship with the Democratic Republic of the Congo. The thesis argues that the EU’s security policy in the Democraic Republic of the Congo needs to be reconsidered. To achieve real sustainable change in the country, the EU must acknowledge and address the negative effects of the dependent position in which the country has been placed, promote local ownership, and build a relationship based on mutual respect and equality
Who’s playing fair? : A comparison between Svenska Spel and Unibets’ expression of social responsibility in marketing on social media
No full textSweden’s gambling market has a long history and has undergone many changes. In 2019, it transitioned from a state monopoly to a licensing system, opening opportunities for new actors and increasing competition. Digitalization and social media have also created new possibilities for gambling companies to market themselves. However, this has increased their responsibility regarding gambling addiction, which affects 3–4% of the population and costs society millions annually. This study compares two gambling companies in Sweden, Svenska Spel and Unibet, which differ in ownership structure and strategy. The study examines how social responsibility is expressed in the marketing of these gambling companies through the semiotic resources they use. It also compares the state-owned Svenska Spel with the commercial Unibet. The aim was to analyze how their ownership structures influence the way social responsibility is communicated, specifically on Instagram. The material consisted of recent posts from both companies on Instagram, as the platform is relevant for reaching a wide audience in Sweden. The focus on just two companies and one platform enabled a deeper analysis of the strategies used to align marketing with social responsibility. The theoretical framework for this study combines Corporate Social Responsibility (CSR) and social semiotics. Since the purpose was to explore how companies with different ownership structures use semiotic resources to express social responsibility in their marketing, these theories are well-suited. CSR provides a framework for understanding the social responsibilities companies bear, enabling analysis of how these responsibilities are expressed and fulfilled. Social semiotics was crucial for interpreting how semiotic resources, or modes, create meaning. Understanding both the linguistic aspects and multimodality—how semiotic resources interact—was essential for this study. The study was conducted using a multimodal analysis, dividing the process into levels of denotation (what is directly visible) and connotation (the associations evoked by what is seen). The analysis was further divided into four categories, or modes: language and word choice, objects, environment, and color and lighting. Each mode was analyzed separately for each company, followed by a comparative analysis. The results highlight both similarities and differences in how Svenska Spel and Unibet express social responsibility on Instagram. Svenska Spel places a stronger emphasis on societal benefit and engagement through its use of semiotic resources. Objects and environments are closely aligned with their messages, reinforcing their focus. Unibet, on the other hand, prioritizes the individual and highlights its services. While their semiotic resources are reasonably relevant, their marketing reflects a more commercial and international tone. These differences seem to mirror the companies’ distinct ownership structures
"Änglamakarne i Malmö" (Baby farmers in Malmoe) : An Intellectual Historical Investigation of Concepts of Honor in Sweden during the Early 20th Century
No full textThe purpose of thesis is to investigate the ways in which the culture of honor was a driving force behind the ”angel-making” in Malmö in the early 1900s. The investigation will be based on two main methods, the microhistorical research tradition and the hermeneutic method. The invesstigation showed that society looked down on unmarried mothers an their extramarital children. I also showed that the press had a keen interest in the ”angel-making” case and the problems within the fostercare industry. The investigation revealed that the houner beliefes of unmarried mothers were the driving force behind angel-making. The shame unmarried mothers felt and the fear of the surrounding discontent made them feel compelled to give upp their children. The press take a clear stand against fosterparents that abuse and neglect their foster childern, and empasizes the need for change to be able to protect the children. The court’s ruling bears witness to the same stance; they sentenced the angel-makers to five years of hard labor for abuse and neglect of two of their foster childern.
Educational strategies – Challenges and opportunities in language development work : A study on preschool teachers´ methods and experiences with language development work in preschool
No full textStudiens syfte var att undersöka vilka språkutvecklande metoder och uttrycksformer som används mest frekvent inom förskolans verksamhet, samt att identifiera de huvudsakliga hinder och möjligheter som pedagoger upplever vid tillämpningen av dessa. Genom att belysa respondenternas erfarenheter och perspektiv, med utgångspunkt i den sociokulturella teorin, särskilt begreppen scaffolding, den proximala utvecklingszonen (ZPD) och mediering, avser studien att bidra med insikter som kan stärka det språkutvecklande arbetet i förskolan. Studien använde en metodkombination bestående av kvalitativa och kvantitativa inslag i en attitydenkät, vilket möjliggjorde en bredare representation av empiri. Den insamlade datan analyserades med innehållsanalys och kompletterades med deskriptiv statistik, som presenterades genom diagram för att ge en övergripande bild av resultaten. Resultaten visar att högläsning framhålls som den mest effektiva metoden för språkutveckling, samtidigt som respondenterna uttrycker behov av mer fortbildning och stöd för att arbeta med flerspråkighet. Tidsbrist och stora barngrupper identifierades som ett betydande hinder för ett framgångsrikt språkutvecklande arbete. Genom denna studie drar vi slutsatsen att en kombination av olika metoder och strategier är mest gynnsam för barns språkutveckling. Dessutom lyfts vikten av att arbeta i mindre grupper, där varje barns individuella behov och kunskapsnivåer kan tillgodoses för att ge samtliga barn rätt förutsättningar för språkutveckling.The purpose of this study was to explore the most frequently employed methods and forms of expression for language development within preschool education, as well as to identify key challenges and opportunities educators encounter in their implementation. By emphasizing the respondents’ experiences and perspectives, grounded in sociocultural theory – particularly the concepts of scaffolding, the zone of proximal development (ZPD), and mediation – the study aspires to provide insights that can strengthen language development practices in preschools. A mixed-methods approach was adapted, combining qualitative and quantitative elements in an attitude survey to ensure broader representation within the empirical data. The collected data were analyzed using content analysis and supplemented with descriptive statistics, presented through tables and diagrams to provide a comprehensive understanding of the findings. The results highlight that reading aloud is perceived as the most effective method for fostering language development. At the same time, respondents noted a need for additional training and support to address multilingualism. The limitations and large group sizes were identified as significant barriers to effective language development work. The study concludes that integrating multiple methods and strategies is most advantageous for children´s language development. Additionally, it underscores the importance of smaller group settings, where each child´s unique needs and levels of knowledge can be accommodated, ensuring equitable conditions for all children´s language growth.