Publikationer från Karlstads Universitet
Not a member yet
46094 research outputs found
Sort by
The Swedish Crown Witness System : The Application of the Swedish Crown Witness System and its Compatibility with the Fundamental Principles of the Swedish Penalty System
No full textThe entrepreneurial region? : Evolving regional government roles in bioeconomy governance
No full textThe downscaling of environmental responsibilities poses new challenges for regional governments, necessitating an evolution in their roles to manage environmental policy alongside traditional local development duties. This paper draws on the concept of the entrepreneurial state and on the idea of the 'entrepreneurial region' to explore how local and regional governments implement bioeconomy policies and strategies, highlighting governance dynamics and assessing institutional capacity limitations in achieving sustainability outcomes. Our study focuses on the bioeconomy strategies in Lapland (Finland) and V & auml;sternorrland (Sweden), two sparsely populated, resource-rich northern regions where the bioeconomy is integral to regional development policies. We utilised qualitative data from semi-structured interviews, policy documents and relevant reports to address two key questions: How can we better understand the role of local and regional governments in regional bioeconomy strategies, and what implications do institutional capacity constraints have for sustainability outcomes? Findings indicate that the ability of regions to act 'entrepreneurially' is heavily reliant on the availability of competences, resources and vision. The notion of the entrepreneurial region illustrates that regional governments are increasingly expected to fulfil roles as coordinators, economic agents, market enablers and innovators, all of which necessitate significant institutional capacity. Although these roles foster opportunities for place-based innovation and bioeconomy advancement, they also expose tensions between mission-oriented goals and market-driven demands. Furthermore, uneven institutional capacities, fragmented governance structures and limited resources hinder the transformative potential of regional strategies
Synopsis of the European freshwater mussels : Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758), the freshwater pearl mussel
No full textThe freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera (L.) remains Critically Endangered in Europe and Endangered throughout its world range in spite of many years of conservation efforts. It has been legally protected since at least the 1990s in most countries it inhabits. It also benefits from international protection under the European Union Habitat's Directive, which has opened up over 30 years of funding to improve and ultimately restore its conservation status in Europe. This monograph brings together the research and conservation efforts to date that have been undertaken across most of its range, which has increased our understanding of the species' life history, interactions with host fish, its ecology and habitat requirements. Efforts to understand the catchment, water quality and flow changes needed to rehabilitate populations are ongoing. The juvenile stages are extremely sensitive, and the natural environment of M. margaritifera is oligotrophic. Many rivers have changed considerably since juvenile recruitment was last successful. However, adults are long lived and populations can recover if targeted catchment-level restoration is undertaken, providing benefits for climate action as well as mussels. This publication provides a synthesis to assist research and conservation management
Key factors and delivery mechanisms for passenger-oriented multimodal air journeys : A European practitioners' perspective
No full textIntegrating air transport with alternative modes of transport holds great promise for substituting short-distance flights in regions like Europe, provided that the benefits of existing transport networks are preserved. Effective multimodal integration requires collaboration among transport operators and hubs to enhance the passenger experience. This study explored the perspectives of these practitioners across Europe through an interview-based case study, identifying key factors for a passenger-oriented multimodal air journey and examining the mechanisms that influence their delivery. The findings reveal five Passenger Experience Factors (PEFs) that contribute to a successful passenger-oriented multimodal air journey: 1) integration of booking systems; 2) whole journey guidance; 3) transfer time and ease; 4) baggage management; and 5) disruption management. We found that delivering these PEFs necessitates support processes within and between organizations to align, including IT, infrastructure, scheduling, operations, commercial, interorganizational, and strategic efforts. Additionally, external conditions – such as market dynamics and regulatory frameworks – play a pivotal role in either enabling or constraining these efforts. We discovered that these underlying support processes converge in delivery mechanisms that influence the provision of PEFs for multimodal air travel. The findings emphasize that while airlines often lead in shaping the multimodal experience, progress is hindered by fragmented responsibilities, misaligned incentives among operators, and market competition. It is crucial to recognize that delivering passenger-oriented multimodal journeys requires effective cross-system collaboration, and that a regulatory framework must be established to create conditions for more sustainable transportation integration.
Grooming of Fictional Children : Punishability, attempt and entrapment
No full textSyftet är att utreda var gränsen för straffbarhet går vid kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte enligt 6 kap. 10 a § BrB när motparten är ett fiktivt barn, samt att pröva om en kriminalisering av försök till bestämmelsen är en ändamålsenlig och rättssäker lösning. Uppsatsen analyserar om användningen av fiktiva barn kan utgöra otillåten brottsprovokation och hur det förhåller sig till art. 6 EKMR. Vidare utreds vilka rättsverkningar detta får för den provocerade respektive provokatören, inklusive privata aktörer (pedofiljägare). Uppsatsen genomförs med rättsdogmatisk metod. Gällande rätt fastställs genom lagtext, förarbeten, praxis och doktrin samt Europadomstolens avgöranden. Analysen kompletteras med konstruerade typfall som jämför olika upplägg för att nyansera resultatet (polis/privat aktör, passivitet/initiativ, verkligt/fiktivt barn). Resultaten visar att fullbordade groomingbrott normalt inte kan föreligga vid fiktiva barn eftersom de objektiva rekvisiten inte uppfylls. Därmed förskjuts frågan till försöksläran i 23 kap. BrB och särskilt otjänliga försök samt reformens i prop. 2025/26:49 betydelse när fara uteblir genom myndighetsåtgärder. Analysen visar att fiktiva barn som metod kan aktualisera brottsprovokationsfrågor; ju mer myndigheten (eller indirekt via privatperson) initierar och driver fram brottsligheten, desto större är risken för otillåten brottsprovokation med processuella konsekvenser enligt art. 6.1 EKMR. I fråga om provokatörens straffrättsliga ansvar visar analysen att anstiftan och medhjälp kan aktualiseras teoretiskt, men att ansvaret ofta begränsas av kraven på psykisk kausalitet och uppsåtets räckvidd, särskilt eftersom provokatören typiskt sett saknar uppsåt till brottets fullbordan och, vid fiktiva barn, inte har uppsåt riktat mot ett verkligt barn. Slutsatsen är att en kriminalisering av försök till 6 kap. 10 a § BrB kan täppa till ett straffrättsligt glapp men kräver restriktiva och tydliga avgränsningar för att undvika att straffansvaret förskjuts mot att bestraffa avsikter snarare än brottsliga handlingar, samt att regler om provokativa metoder behöver hanteras så att rättssäkerhet och konventionskrav upprätthålls
In trust we trust' : ECE teachers' leadership enactment
No full textIn this article, we explore and discuss Swedish Early Childhood Education (ECE) teachers' professional mandates related to recent policy of teachers' responsibility for leadership in teaching activities. Through written descriptions and group interviews, data were compiled on ECE teachers' experiences and visions of leadership as well as evaluations of their leadership practice. The results show that the ECE teachers' enactment of leadership consists of both professional responsibility and accountability logics in different fields of tension. ECE teachers stressed trust in characteristics such as children's needs and interests to be part of leading teaching activities, simultaneously as they emphasised trust in predefined evaluation through systematic quality work. We interpret the ambiguous emphasis on trust as an expression of "in trust we trust". This ambiguity might hinder the development of a good ECE practice. We conclude that leadership in ECE as a concept needs to be discussed to avoid a fixed and predefined leadership practice. The responsibility for what direction this discussion will take must be shared among ECE practitioners, policy makers and researchers in the field
Balans under press : Hur projektledare balanserar arbete och privatliv
No full textThis quantitative study investigates how project managers perceive their work-life balance and how this balance affects their well-being, job performance, and job satisfaction. Data were collected through a survey with 99 project managers from various industries. The results show a positive correlation between perceived work-life balance and job satisfaction, particularly when there is a positive interaction between work and private life. No significant differences in work-life balance were found based on gender, education level, or work experience. The regression analysis showed that the interaction between work and private life was the strongest predictor of job satisfaction. Keywords: Project managers, work-life balance, project-based context, worklife interaction, job satisfaction
The Limits of Competition Law in Sport : The Special Nature of Sport and its Legal Relevance inthe Light of The Increased Commercialisation
No full textEuropeiska unionens (EU:s) konkurrensrätt utgör ett centralt regelverk för regleringen av marknadsbeteenden inom den inre marknaden och syftar till att upprätthålla en välfungerande konkurrens. En grundläggande bestämmelse i detta avseende är artikel 101 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), enligt vilken avtal och samordnande förfaranden mellan företag samt beslut av företagssammanslutningar som har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen är förbjudna. Artikel 101 FEUF har under senare år aktualiserats i ett flertal avgöranden rörande idrottslig verksamhet. Idrott kännetecknas av särskilda karaktärsdrag, såsom en unik organisation och pyramidstruktur med det ideella engagemanget i centrum. Denna särskilda karaktär har traditionellt motiverat en ambition att självständigt reglera sin verksamhet utan inblandning av externa intressen. Under senare år har dock kommersialiseringen och externa aktörer fått en större roll inom idrotten. Den traditionella ideella idrottssektorn utmanas därmed idag av andra externa intressen. EU-domstolen har klargjort att idrottslig verksamhet, trots sina särskilda drag, omfattas av konkurrensrätten när den utgör ekonomisk verksamhet. Samtidigt har domstolen slagit fast att idrottens särart ska beaktas vid konkurrensbedömningen. Detta kan antingen ske inom ramen för bedömningen i artikel 101.1 FEUF enligt de i rättspraxis utvecklade rättfärdigandegrunderna, eller enligt undantaget i artikel 101.3 FEUF. Hur långt drottens särart kan ges genomslag som motivering för avsteg från konkurrensreglerna är dock inte slutligt klarlagt. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen, med utgångspunkt i den rättsdogmatiska metoden, till att undersöka hur konkurrensrätten tillämpas på idrottslig verksamhet, genom att dels analysera när idrottslig verksamhet utgör ekonomisk sådan, dels undersöka hur idrottens särart kan beaktas inom ramen för konkurrensbedömningen enligt artikel 101 FEUF. I denna del analyseras även kommersialiseringen och dess betydelse för hur idrottens särart kan beaktas i konkurrensbedömningen. Analysen visar att idrottens särart kan tillmätas betydelse i konkurresbedömningen enligt artikel 101 FEUF, men endast inom ramen för en strikt konkurrensrättslig prövning. Särarten utgör inte ett självständigt undantag, utan kan få genomslag inom den i rättspraxis utvecklade rättfärdigandegrunden inom ramen för artikel l01.1 FEUF eller, i mer begränsad utsträckning, inom ramen för artikel 101.3 FEUF. Vidare framgår att kommersialiseringen påverkar utrymmet för att beakta idrottens särart i konkurrensbedömningen. När idrottsverksamhet i ökad utsträckning bedrivs i kommersiella former minskar möjligheten att motivera konkurrensbegränsningar med hänvisning till särarten. Samtidigt visar analysen, med golfsporten som illustration, att bedömningen måste genomföras utifrån det enskilda fallet och med beaktande av idrottsspecifika förutsättningar
Samhällskunskap i antropocen : Om lärares transformation och politiskt innehåll i undervisning om klimatförändringar
No full textHur undervisar samhällskunskapslärare om klimatförändringar i svensk gymnasieskola – och vilken politisk förståelse erbjuds eleverna? I denna licentiatuppsats undersöks hur samhällskunskapslärare arbetar med klimatförändringar i en tid som präglas av antropocen, där människans påverkan på planeten skapar nya politiska förutsättningar. Med utgångspunkt i intervjuer med gymnasielärare och analyser av undervisningsmaterial synliggörs hur klimatförändringar främst behandlas informellt, exempelvis genom arbete med aktuella nyheter, medan mer strukturerad undervisning ofta begränsas till senare kurser och rollspel om internationella förhandlingar. Studien visar att undervisningen i hög grad fokuserar på internationella aktörer såsom FN och EU, medan frågor om medborgarskap, politiskt ansvar och möjligheter till ansvarsutkrävande ges mindre utrymme. Resultaten pekar på en spänning mellan lärares ambition att fostra aktiva och deltagande medborgare och det faktiska innehållet i undervisningen om klimatförändringar. Avhandlingen argumenterar för att samhällskunskapsundervisningen behöver tydligare adressera politiska konflikter kring resursfördelning och medborgarnas centrala roll i att påverka och hålla det politiska systemet ansvarigt.This licentiate thesis investigates how Social Studies teachers in Swedish upper secondary school address climate change. Using the concept of the Anthropocene as a background, the study highlights how human-induced planetary disruptions, such as climate change, intensify resource scarcity as a fundamental condition for politics. Social Studies (Samhällskunskap) is identified as the school subject with the clearest mandate to provide students with the political education needed to navigate these challenges. The aim is to describe the character of political education concerning climate change within this subject. The study addresses two research questions: how teachers’ understanding of climate change is transformed into Social Studies instruction, and how climate change is portrayed as political education. The methodology comprises interviews with six upper secondary Social Studies teachers and an analysis of instructional documents. The empirical material is analysed using Lee Shulman’s concept of transformation and Pedagogical Content Knowledge, alongside an analytical framework based on the concepts of Polity, Politics, and Policy, and politics understood as a system dependent on input, output, and feedback from citizens. The results show that although teachers consider climate change instruction important, it is primarily addressed informally, for example through news monitoring. Formal instruction, often located in follow-up courses, commonly includes activities such as UN role-playing. Teachers identify curriculum overload and perceived student disinterest as key constraints on instructional time. Analysis of the political content reveals a strong focus on supranational actors, such as the UN and EU. While political processes are addressed as input, instruction concerning feedback mechanisms and citizens’ roles in demanding accountability is largely absent. The study concludes that a gap exists between teachers’ normative ambition to foster active, participatory citizens and the climate-related content provided. To strengthen political understanding, the thesis argues that Social Studies instruction on climate change should more explicitly address conflicts over resource allocation and the critical role of citizens in holding political systems accountable