Publikationer från Karlstads Universitet
Not a member yet
46094 research outputs found
Sort by
The school nurse’s experiences of working with children with overweight and obesity : A qualitative interview study
No full textVar fjärde barn har övervikt eller obesitas i Sverige. Förekomsten av övervikt och obesitas ökar över hela världen och ger både kort- och långsiktiga konsekvenser. Skolsköterskan har ett viktigt uppdrag att genom sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete upptäcka övervikt och erbjuda hjälp och stöd till familjen och barnet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av arbetet med barn med övervikt eller obesitas i lågstadiet. Metoden som användes för att genomföra studien var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades i studien. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta subkategorier. Resultatet Skolsköterskornas erfarenheter visar utmaningar såsom rädsla, oro och känslor, brist på motivation hos vårdnadshavare och barn men även kulturella och socioekonomiska aspekter. Ohälsosamma levnadsvanor och att förändra dessa var också en utmaning. Det skolsköterskorna upplevde fungerade bra i arbetet var ett professionellt bemötande, god kommunikation, användning av samtalsmetoder och att använda pedagogiska verktyg. Fokusera på små förändringar under lång tid och att upptäcka och initiera intervention tidigt var också något som enligt erfarenheter underlättar arbetet. Sammanfattningsvis har studien givit insikter i skolsköterskans erfarenheter av vilka aspekter som är utmanande och framgångsrika i skolsköterskans arbete med övervikt och obesitas. Enligt skolsköterskans erfarenheter finns ett behov av att tydliga riktlinjer kring arbetet utvecklas. Det som skolsköterskan upplever är förutsättningar för ett framgångsrikt arbete är att skapa goda relationer och att ha goda kommunikativa färdigheter.Every fourth child in Sweden is overweight or has obesity. The prevalence of overweight and obesity is increasing worldwide and leads to both short- and long-term consequences. School nurses play an important role in preventive and health-promoting work by identifying overweight and offering help and support to the child and family. The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of working with children with overweight or obesity in primary school. The method was a qualitative interview study with an inductive approach. Eight school nurses participated, and the data were analyzed using qualitative content analysis. The analysis resulted in four main categories and eight subcategories. The results show that school nurses face several challenges, including fear, concern, and emotional strain, as well as a lack of motivation among both children and guardians. Cultural and socioeconomic factors also affect the work. Unhealthy lifestyle habits and the difficulty of changing them were described as significant challenges. Factors perceived as successful included a professional approach, good communication, the use of counseling methods, and pedagogical tools. Focusing on small changes over time and identifying and initiating interventions early were also described as facilitating the work. In summary, the study provides insights into aspects that school nurses experience as both challenging and successful in their work with overweight and obesity. According to their experiences, there is a need for clearer guidelines to support this work. Creating good relationships and having strong communication skills were identified as key prerequisites for successful outcomes
Du är inte enbart en läsare längre : En transmedial jämförelse av Harlan Ellisons novell “Det tysta ropet” (I Have No Mouth, and I Must Scream) och dess speladaption
No full textIn 1967, Harlan Ellison wrote "I Have No Mouth, and I Must Scream,” a short story set in a dystopian future where a supercomputer has trapped humanity's last five survivors. The story was adapted into a video game released in 1995, with Ellison’s creative input and expanded character stories. This essay examines the transmedial relationship between the short story and the game, arguing that both construct an aesthetic of entrapment through medium-specific strategies. Ellison employs recursive language and narrative instability to situate the reader within cycles of anticipation and doubt. By contrast, the game enacts entrapment through interactive systems, including ergodic structures such as repeated retrials, to trap the player within its mechanics. Drawing on trauma theory, reader-response criticism, and video game studies, the analysis explores how the shift from reader to player transforms the experience from passive observation towards ethical responsibility. By comparing how prose and gameplay operate differently, the essay demonstrates how Ellison’s horror persists across media by shifting from syntactic confinement to systemic constraint.År 1967 skrev Harlan Ellison novellen ”Det tysta ropet” (I Have No Mouth, and I Must Scream) som utspelar sig i en dystopisk framtid där en superdator har fångat mänsklighetens fem sista överlevare. Novellen adapterades till ett datorspel som publicerades 1995, med Ellisons kreativa medverkan och utvidgade karaktärsberättelser. Denna uppsats undersöker det transmediala förhållandet mellan novellen och spelet och argumenterar för att båda versionerna konstruerar en estetik av instängdhet genom mediespecifika strategier. Ellison använder ett rekursivt språk och ett instabilt narrativ som fångar läsaren i cykler av förväntan och tvivel. Spelet däremot etablerar fångenskap genom interaktiva system inklusive ergodiska strukturer, såsom upprepade försök, vilket binder spelaren till spelets mekaniker. Med utgångspunkt i traumateori, läsarresponskritik och spelstudier, undersöker analysen hur skiftet från läsare till spelare omvandlar upplevelsen från passiv observation till etiskt ansvar. Genom att jämföra prosan och spelets olika handlingsmöjligheter visar uppsatsen hur Ellisons skräck består över medier genom en förskjutning från syntaktisk begränsning till systemisk restriktion
Hur svenska fastighetsägare upplever och hanterar risker med outsourcad fastighetsförvaltning
No full textThere is one who sits securely, all others are interchangeable : An analysis of power in the novels Chippet and Spelet
No full textUppsatsen har som syfte att undersöka de två inledande romanerna av Linnea Malmgrens trilogi Experiment Svea. Vars syfte är att undersöka hur makt gestaltas och behandlas i böckerna med särskilt fokus på konflikten mellan ungdomarna och de vuxna. Forskningsfrågorna är följande: Hur framställs maktrelationen mellan huvudkaraktärerna? Hur ser maktperspektivet ut i böckerna mellan ungdomarna och de vuxna? Till hjälp för att analysera maktperspektivet i böckerna användes Malin Alkestrands (2016, s. 102-104) tolkning av Foucaults maktbegrepp som utgångspunkt. Analysen visar på att makthavarna i ett samhälle som är byggt på färgkodning och olika typ av förtryck säkerställer att de har makt över i princip alla delar av samhället för att skydda sig själva mot eventuella uppror. Det är dessutom en odemokratisk stat som till följd av missnöje leder till konflikter. Analysen visar att konflikten inte nödvändigtvis behöver vara mellan ungdomarna och de vuxna, utan att ungdomarna med ett fåtal vuxna kan samarbeta för att stoppa statens kontroll. Analysen visar även på att ungdomarna vill försöka "utplåna" det samhälle som de vuxna i Svea byggt upp för att kunna bygga upp ett mer demokratiskt samhälle med bättre förutsättningar för de unga. This essay aims to examine the two initial novels of Linnea Malmgren's trilogy Experiment Svea. The aim of the which is to examine how power is portrayed and treated in the books with a particular focus on the conflict between the young people and the adults. The research questions are as follows: How is the power relationship between the main characters portrayed? What does the power perspective look like in the books between the young people and the adults? To help analyze the power perspective in the books, Malin Alkestrand's (2016, pp. 102-104) interpertation of Foucault's concept of power was used as a starting point. The analysis shows that those in power in a society that is built on color coding and various types of oppression ensure that they have power over basically all parts of society to protect themselves against possible rebellions. It is also an undemocratic state that leads to conflicts because of dissatisfaction. The analysis shows that the confict does not necessarily have to be between the young people and the adults but that the youth and a few adults can cooperate to stop the state's control. The analysis also shoes that the youth want to try to "wipe out" the society that the adults in Svea have built to build a more democratic society with better conditions for the youth.
: An analysis of populist rhetoric used by Magdalena Andersson and Ulf Kristersson
No full textSyftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning partiledarna Magdalena Andersson och Ulf Kristersson använder populistisk retorik. Tidigare forskning har visat att det finns flera exempel på populistisk retorik inom svensk politik. Däremot har inga tidigare studier specifikt analyserat retoriken hos Magdalena Andersson och Ulf Kristersson. Analysen genomförs med hjälp av en retorisk textanalys och fokuserar på fyra drag som utgör populistisk retorik: folket, kris, antagonism och offer samt ledare. Resultaten visar att flera exempel på populistisk retorik kan identifieras i både Magdalena Anderssons och Ulf Kristerssons diskurser, och att samtliga fyra drag förekommer. Det mest framträdande draget är folket, där den vanligaste strategin är användningen av tomma signifikanter, samt antagonism och offer, där partiledarna ofta tillskriver varandra eller andra politiska aktörer ansvar för samhälleliga problem. Resultaten bekräftar därmed tidigare forskning som visar att populistisk retorik förekommer inom svensk politik.The aim of this paper is to examine the extent to which party leaders Magdalena Andersson and Ulf Kristersson employ populist rhetoric. Previous research has shown that there are several examples of populist rhetoric within Swedish politics. However, no prior studies have specifically examined the rhetoric of Magdalena Andersson and Ulf Kristersson. The analysis is conducted using a close reading methodology, focusing on four characteristics that constitute populist rhetoric: the people, crisis, antagonism and victimhood, and leadership. The results show that multiple examples of populist rhetoric can be identified in the discourse of both Magdalena Andersson and Ulf Kristersson and that all four characteristics were present. The most prominent features were the people, where the most common strategy involved the use of empty signifiers, and antagonism and victimhood, in which the party leaders frequently attribute responsibility for societal problems to each other or to other political leaders. The findings thus confirm previous research demonstrating the presence of populist rhetoric in Swedish politics
Preschool Teachers’ Pedagogical Leadership in Relation to Childcare Workers in Preschool
No full textSyftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever sitt uppdrag att leda arbetslagets gemensamma arbete, med särskilt fokus på relationen och samarbetet med barnskötare. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en fenomenologisk analys för att synliggöra återkommande betydelser i informanternas upplevelser. Resultatet visar att förskollärarnas pedagogiska ledarskap upplevs som ett ständigt närvarande ansvar för att leda verksamheten mot läroplanens mål. Ledarskapet tar främst form genom att skapa struktur, tydliggöra det pedagogiska innehållet och fungera som en pedagogisk förebild i vardagen. Samtidigt framträder barnskötarnas kompetens som avgörande för verksamhetens kvalitet, särskilt genom deras kontinuerliga närvaro i barngruppen, relationsskapande arbete och helhetssyn på barnens vardag. Studien visar också att förskollärarna upplever flera utmaningar i ledarskapet. Dessa handlar bland annat om att vara tydlig utan att skapa konflikter, att leda när ansvar inte delas jämlikt samt att hantera organisatoriska begränsningar såsom personalbrist, tidsbrist och brist på gemensam planeringstid. Ledarskapet påverkas även av historiska och kulturella föreställningar om jämlikhet i arbetslaget, vilket ibland gör ansvarsfördelningen otydlig. Den viktigaste slutsatsen är att förskollärares pedagogiska ledarskap formas i ett komplext samspel mellan ansvar, relationer och organisatoriska förutsättningar, där tydlighet och samarbete framstår som centrala för att skapa en fungerande och målinriktad verksamhet
Systems that saturate the Margolus–Levitin quantum speed limit
No full textWe provide a complete characterization of all finite-dimensional quantum systems that saturate the Margolus–Levitin quantum speed limit at arbitrary Uhlmann–Jozsa fidelity. Employing a purification-based approach, we prove that mixed-state saturation occurs precisely when three structural criteria are fulfilled: the state’s support is confined to the sum of two energy eigenspaces (the ground level and a single excited level); each eigenvector of the state with nonzero weight is a fixed superposition of one ground- and one excited-state energy eigenvector (determined by the minimizer of the objective function identified by Giovannetti et al.) and all such eigenvectors evolve in mutually orthogonal subspaces. These requirements impose a strict rank bound, ruling out saturation by any faithful state. For quantum bits, we derive a purity-resolved and tight Margolus–Levitin bound that reduces to the pure-state result in the limit of unit purity. Through a time-reversal argument, we further extend the dual Margolus–Levitin quantum speed limit to mixed states and establish the corresponding saturation conditions
"You hope that the tools you have are enough" : A qualitative study on social workers' working methods for children and young people in care and willingness to work with resilience-promoting methods
No full textSyftet med studien var att undersöka resiliensfrämjande arbetssätt i samband med barn och unga i placeringar. Studiens teoretiska referensram bestod av handlingsutrymme och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratin, resiliensteorin samt Goffmans teori om stigma. Datan samlades in genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys användes för att analysera empirin. Socialsekreterarna upplevde en begränsning av tid och resurser och uttryckte en vilja till att dels få mer kunskap om resiliens men även hur man kan arbeta för att främja resiliens hos utsatta barn. Viktiga delar i arbetet som kom fram var vikten av en trygg vuxen för ett placerat barn samt hur viktig en fungerande skolgång är för att en placering ska bli lyckad. Arbetsmetoder som socialsekreterarna beskrev var viktiga i att stärka barn var beteendeförändring och känsloreglering. Socialsekreterarna beskrev deras upplevelser av hur de uppfattade att barn och unga under placering mår i form av att många barn uttrycker stigma kring att vara placerade och att det är viktigt att arbeta med normalisering. Slutligen kunde insamlad data kopplas till tidigare forskning inom området resiliens. Slutsatsen var att socialsekreterarna inte arbetar medvetet med resiliensfrämjande metoder men arbetar med att stärka skyddsfaktorer och att det finns en vilja till att ha resiliensfrämjande arbetssätt.The purpose of the study was to investigate resilience-promoting working methods in connection with children and young people in placements. The theoretical framework of the study consisted of discretion and Lipsky's theory of grassroots bureaucracy, resilience theory and Goffman's theory of stigma. The data was collected through qualitative interviews and thematic analysis was used to analyze the empirical data. The social workers experienced a limitation of time and resources and expressed a desire to gain more knowledge about resilience but also how to work to promote resilience in vulnerable children. Important parts of the work that emerged were the importance of a safe adult for a placed child and how important a functioning schooling is for a placement to be successful. Working methods that the social workers described as important in strengthening children were behavior change and emotion regulation. The social workers described their experiences of how they perceived that children and young people in placement feel in the form of many children expressing stigma around being placed and that it is important to work with normalization. Finally, the data collected could be linked to previous research in the area of resilience. The conclusion was that social workers do not consciously work with resilience-promoting methods but work on strengthening protective factors and that there is a desire to have resilience-promoting working methods
Platform Bricolage as an Approach for Industrial Digital Platform-Based Innovation
No full textThis study introduces platform bricolage as an approach for industrial digital platform-based innovation. Using a rich multiple-case study design, it examines bricolage-based modes of practice in the early formation of industrial digital platforms. The focus is on emergent platforms where limited resource recombination is crucial for innovation. Drawing on cross-case analysis of small and medium-sized enterprises (SMEs) forming three successful industrial digital platforms, the study derives and explains two core principles underpinning platform bricolage: (1) timely and creative mobilization of limited and heterogeneous resources; and (2) ongoing centrality of the customer within the platform development. By introducing platform bricolage, this study offers insights into collaborative innovation in resource-constrained environments
"Det hänger på oss vuxna, hur vi organiserar oss" : Förskollärares uppfattningar av fenomenet fysisk aktivitet i förskolan.
No full textSyftet med studien var att synliggöra variationer i förskollärares uppfattningar av fenomenet fysisk aktivitet i förskolan. I dagens samhälle är barn mer stillasittande, det är en trend som behöver förändras genom att skapa förutsättningar för rörelse (Folkhälsomyndigheten, 2024). Studien genomfördes med en fenomenografisk metodansats. Sammanlagt tio förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer via zoom, för att synliggöra deras uppfattningar av fysisk aktivitet i förskolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant efter genomförande. Förskollärarnas olika uppfattningar analyserades enligt den fenomenografiska metodansatsen och resulterade i tre kategorier som tillsammans utgör studiens utfallsrum. I utfallsrummet synliggörs en variation av informanternas uppfattningar. Resultatet visar att uppfattningar av kunskap om fysisk aktivitet utgör en viktig grund för förståelsen av varför förskollärare agerar på vissa sätt, samt vad som är viktigt att undervisa om inom fysisk aktivitet. Även hur förskollärare uppfattar att de agerar som förebilder för barnen beskrivs som betydelsefullt. Förmågan att möjliggöra för fysisk aktivitet genom miljön framträder på olika sätt. Studien visar att utrymme för fysisk aktivitet inte prioriteras i inomhusmiljöerna på majoriteten av informanternas förskolor.