Publikationer från Högskolan i Jönköping
Not a member yet
26709 research outputs found
Sort by
To navigate the borderland between values and politics : A qualitative study of Copenhagen Pride's crisi communication and accountability during Winter Pride 2024
No full textI ett medialt landskap präglat av digitalisering och politisk polarisering ställs värdegrundsbaserade organisationer inför särskilda utmaningar när deras kommunikation uppfattas som politiskt laddad. Uttalanden i frågor utanför kärnverksamheten kan påverka organisationers rykte, legitimitet och relationer till externa aktörer. Den här studien analyserar Copenhagen Prides kriskommunikation i samband med organisationens uttalanden om Israel-Palestina-konflikten inför evenemanget Winter Pride 2024, vilket ledde till omfattande kritik och att flera sponsorer pausade eller avslutade sina samarbeten. Syftet med studien är att undersöka hur Copenhagen Pride formulerar sitt ansvar, skyddar sitt rykte och försöker styra den offentliga agendan under krisen. Studien fokuserar särskilt på hur organisationen genom språkbruk och kommunikativa strategier ramar in konflikten som relevant för sin värdegrund och sitt uppdrag att främja mänskliga rättigheter. Analysen baserar på en kvalitativ genomgång av pressmeddelanden, artiklar och videomaterial publicerade av Copenhagen Pride i samband med krisen. Studien utgår teoretiskt från Image Repair Theory (Benoit, 1997) och Agenda-Building Theory (Cobb & Elder, 1983). Resultatet visar att Copenhagen Pride initialt försökte legitimera sitt agerande genom att rama in konflikten som ett humanitärt och värdebaserat ställningstagande. I takt med ökande kritik tvingades organisationen dock inte en mer ursäktande och korrigerande position. Genom strategier som erkännande av bristande kommunikation, ansvarstagande och omformulering av konfliktens innebörd försökte organisationen återuppbygga sitt förtroende och återta kontrollen över problemdefinitionen. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för hur värdegrundsbaserade organisationer navigerar kriskommunikation i politiserade sammanhang samt hur externa aktörer, såsom sponsorer och medier, kan fungera som agendastyrande krafter som påverkar organisationers legitimitet och handlingsutrymme.In a media-based landscape characterized by political polarization and digitalization, value-based organizations face challenges when their communications are perceived as politically charged. Statements on issues outside of the organization's core values can affect the organization's reputation, legitimacy and relationships with their sponsors. This study analyses Copenhagen Pride’s crisis communications in relation with the organization's statements on the Israeli Palestine conflict ahead of the Winter Pride 2024 event. This led to widespread criticism and several sponsors pausing or ending their collaborations with the Copenhagen Pride organization. This study aims to examine how Copenhagen Pride articulates their responsibilities, protects their reputation and attempts to steer the public agenda during a crisis. The study focuses in particular how the organization, through language and communicative strategies, frames the conflict as relevant to its values and mission to promote human rights. The analysis is based on a qualitative review of press releases, articles and video material published by Copenhagen Pride and other Danish media in relation to the Israel- Palestine conflict. The study is theoretically based on Image Repair Theory (Benoit, 1997) and Agenda Building Theory (Cobb & Elder, 1983). The results show that Copenhagen Pride initially tried to legitimize its actions by framing the conflict as a humanitarian stance. However, as the criticism mounted, the organization was now forced into an apologetic and corrective- based position. Through strategies such as acknowledging the lack of communication, reformulating the conflict and taking responsibility, Copenhagen Pride tried to rebuild and regain their control over the problems definition. The study contributes to a deeper understanding of how value-based organizations navigates their crisis communication in politicized contexts and how external actors, such as sponsors, can function as agenda- setting forces that affect the organizations legitimacy and scope for action
Gender, authority and the role of the referee in sportjournalism
No full textThis study examines how female football referees are represented in Swedish sports journalism between 2020 and 2025. Despite growing research on gender and media, the representation of referees, particularly women, remains understudied. Using a qualitative framing analysis of thirteen news and opinion articles from national and regional media outlets, the study investigates how gendered roles, dramaturgical positions, and linguistic strategies shape media portrayals of referees. Drawing on representation theory, Goffman’s dramaturgical perspective, and framing theory, the analysis reveals clear asymmetries in how male and female referees are depicted. Female referees are frequently framed as pioneers, symbols of progress, or emotionally exposed actors, with emphasis placed on their gender and the challenges they face in a male-dominated field. Male referees, by contrast, are presented as the neutral norm, with focus placed on technical competence rather than identity. These findings show that sports journalism continues to reproduce gendered norms that both highlight and constrain women’s legitimacy in authoritative sporting roles. The study contributes to research on gender and media by illuminating how journalistic narratives shape understandings of authority, professionalism, and gender within football. It also underscores the importance of critical media awareness in efforts toward greater equality in sport.
Greenhushing in ski chater companies sustainability communication : How the climate impact of transport is made invisible on Instagram
No full textFöljande studie undersöker hur skidcharterföretaget Lion Alpin kommunicerar hållbarhet på Instagram med fokus på hur transportens klimatpåverkan synliggörs eller osynliggörs. Genom en multimodal analys av 14 inlägg från 2024 till 2025, analyseras företagets användning av naturbilder, språk och visuella strategier i sin marknadsföring. Företaget arbetar med hållbarhet genom att göra aktiva val för att minska transportens klimatpåverkan, men kommunicerar inte det hållbarhetsarbetet på Instagram, vilket ligger i linje med greenhushing. Resultatet visar att Lion Alpin framhäver affektiva naturbilder, social gemenskap och positiva upplevelser, samtidigt som klimatpåverkan från flyg och buss systematiskt utelämnas. Företaget använder selektiv CSR-kommunikation där sociala och ekonomiska dimensioner betonas medan ekologiska aspekter saknas helt, vilket bidrar till att upprätthålla företagets legitimitet. Studien bidrar till ökad förståelse för hur skidresebranschen använder visuella och språkliga strategier för att avdramatisera klimatpåverkan och belyser behovet av större transparens inom hållbarhetskommunikation. Resultaten är relevanta för forskning om klimatkommunikation, CSR och turismens roll i omställningen mot hållbara resor. This study explores how the ski tour operator Lion Alpin communicates sustainability on Instagram, focusing on how the climate impact of transportation is either highlighted or concealed. Through a multimodal analysis of 14 posts published between 2024 to 2025, the study analyzes the company’s use of nature imagery, language and visual strategies in marketing. While the company engages in sustainability efforts by making active choices to reduce the climate impact of transportation, these efforts are not communicated on Instagram, which aligns with the concept of greenhushing. The results show that Lion Alpin emphasizes affective nature imagery, social togetherness and positive experiences, while systematically omitting the climate impact of air and bus travel. The company employs selective CSR communication, where social and economic dimensions are highlighted while ecological aspects are entirely absent, thereby contributing to the maintenance of corporate legitimacy. The study contributes to a deeper understanding of how the ski travel industry uses visual and textual strategies to downplay climate impact and highlights the need for greater transparency in sustainability communication. The results are relevant for research on climate communication, corporate social responsibility and the tourism sector’s role in advancing toward more sustainable travel.
Nurses' experiences of dealing with abused women in close relationships in the emergency department
No full textLife after cardiac arrest : A literature review with a qualitative approach
No full textBakgrund: Hjärtstopp drabbar hundratusentals människor i världen årligen. Trots att fler människor överlever beskrivs långvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omvårdnadens roll är central för återhämtning och anpassning till livet efter händelsen, därför behövs mer kunskap inom området. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 artiklar med kvalitativ design. Artikelsökning utfördes i CINAHL och MEDLINE samt manuell sökning. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. KASAM användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman med tillhörande subteman. Huvudteman var: nya begränsningar och känslighet, relation till vården, resan mot ett nytt jag och behov av stöd. Patienterna beskrev kvarstående fysiska begränsningar efter hjärtstopp, främst svaghet och trötthet. Ångest och oro var vanligt, liksom minnessvårigheter kring händelsen. Bristande information bidrog till känslor av avskildhet och minskad delaktighet och otillräcklig samordning av rehabilitering. Förtroende fanns för medicinsk behandling såsom ICD-implantat. Patienterna beskrev sorg över förlusten av sitt tidigare jag samt en ökad medvetenhet om livets skörhet och existentiella frågor. Livsstilsförändringar blev centrala. Familj och vänner var en viktig del i återhämtningen. Stödgrupper och rehabilitering utgjorde viktiga resurser som främjade självständighet och återgång till vardagslivet. Slutsats: Hjärtstopp är livsomvälvande och medför utmaningar samt behov av stöd och information. Ökade utbildningsinsatser i vården och samhället är viktiga för att hjälpa dessa personer till en bättre tillvaro. Framtida forskningsområden kan vara utvärdering av strukturerade uppföljningsprogram och hur digitala informations- och uppföljningsverktyg påverkar trygghet och delaktighet. Background: Cardiac arrest affects hundreds of thousands of people worldwide each year. Although more people survive, long-term physical, psychological, social, and existential consequences are commonly reported. The role of nursing is central to recovery and adaptation to life after the event. Therefore, more knowledge in this area is needed. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of life after cardiac arrest. Method: A literature review based on 12 articles with a qualitative design. The article search was conducted in CINAHL and MEDLINE, as well as through manual searching. Selected articles were quality-assessed and analyzed inductively using Friberg’s five-step model. SOC (Sense of Coherence) was used as the theoretical framework. Results: The analysis resulted in four themes associated with subthemes. The main themes were new limitations and sensitivities, relationships with healthcare, the journey toward a new self, and need for support. The patients described persistent physical limitations following cardiac arrest, primarily weakness and fatigue. Anxiety and worry were common, as were memory difficulties related to the event. Insufficient information contributed to feelings of isolation and reduced participation, as well as inadequate coordination of rehabilitation. There was confidence in medical treatments such as ICD implantation. Patients described grief over the loss of their former selves, along with an increased awareness of life’s fragility and existential concerns. Lifestyle changes became central. Family and friends played an important role in recovery. Support groups and rehabilitation constituted key resources that promoted independence and facilitated a return to everyday life. Conclusion: Cardiac arrest is a life-changing event that entails challenges and a need for support and information. Increased educational efforts within healthcare and society are important to help these individuals achieve a better quality of life. Future research areas may include the evaluation of structured follow-up programs and how digital information and follow-up tools influence patients’ sense of safety and participation
Nurses´ Experience of Caring for Migrants with Mental Health Issues
No full textBakgrund: Den ökade migrationen gör att sjuksköterskor möter fler migranter med olika kulturella syner på psykisk ohälsa. Psykosociala påfrestningar ökar hos migranter risken för att drabbas av psykisk ohälsa och vid otillräcklig kunskap leder detta till bristande bemötande vid vård av migranter. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda migranter med psykisk ohälsa från annan kulturell bakgrund. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes baserat på 11 artiklar med totalt 252 deltagare. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman respektive fem subteman. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever stora utmaningar i vården av migranter med psykisk ohälsa där språkbarriär, bristande kunskap, stigmatisering och begränsad kulturell kompetens påverkar vårdkvalitet. Slutsats: Sjuksköterskor möter utmaningar i vården av migranter med psykisk ohälsa på grund av språkbarriär och bristande kulturell kompetens. Ökad kunskap, utbildning och tillgång till tolkar förbättrar vårdkvalitén och patientdelaktighet. Vidare forskning behövs för att undersöka hur dessa insatser kan implementeras effektivt i klinisk praxis.Background: Increased migration means that nurses encounter more migrants with different cultural views on mental illness. Psychosocial stresses among migrants increase the risk of suffering from mental illness, and in the case of insufficient knowledge, this leads to inadequate treatment when caring for migrants. Purpose: The purpose is to describe nurses' experience of caring for migrants with mental illness from different cultural backgrounds. Method: A qualitative Literature-based review was conducted based on eleven articles. Results: The analysis resulted in two main themes with five subthemes. The results show that nurses experience major challenges in caring for migrants with mental illness, where language barriers, lack of knowledge, stigmatization and limited cultural competence affect the quality of care. Conclusion: Nurses face challenges in caring for migrants with mental illness due to language barriers and lack of cultural competence. Increased training and access to interpreters improve the quality of care and patient participation. Further research is needed to investigate how these interventions can be effectively implemented in clinical practice
Framing a Murder : A Comparative Qualitative Content Analysis of News Coverage of Charlie Kirk's Murder in Dagens Nyheter and the Wall Street Journal
No full text This study examines how the 2025 murder of American political figure Charlie Kirk is framed in Swedish and American news media. Based on the assumption that news reporting does not merely reflect events but actively shapes them through linguistic, ideological, and symbolic choices, the study compares how Dagens Nyheter (Sweden) and The Wall Street Journal (USA) define the event. The analysis was conducted through a qualitative comparative content analysis based on Entman’s (1993) four framing functions: problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and treatment recommendations, also supplemented by a fifth category capturing ideological representations. The dataset consists of twelve articles published between 10 September and 24 September 2025 and the coding scheme was developed deductively from framing theory and refined inductively during analysis, thereby making the study abductive. The findings reveal subtle differences between the two media systems. Dagens Nyheter predominantly frames the murder as a concrete criminal act which emphasizes verified information, law enforcement sources, and a restrained, institutionally oriented news logic. Political interpretations appear mainly through quoted actors rather than through editorial commentary. In contrast, The Wall Street Journal situates the murder within a broader pattern of political violence and national polarization. The newspaper provides more explicit interpretive commentary, positioning the event as part of an escalating societal conflict and a weakening of civic norms. These findings contribute to research on political communication by illustrating how national media logics shape public interpretations of politically motivated violence. A potential direction for future research is proposed: to examine how a similar murder is framed in Swedish and American media when the event takes place in a third country
“It Falls a Bit Into the Background, Especially the Sustainability Aspect” : A Qualitative Focus Group Study of Generation Z’s Interpretation of the City of Gothenburg’s Sustainability Communication on Instagram.
No full textKommuner spelar en viktig roll i att driva den hållbara utvecklingen framåt, vilket bland annat innebär att effektivt kommunicera hållbarhetsinsatser till stadens alla invånare. I dagens fragmenterade medielandskap kan det dock vara en utmaning att nå ut till den yngre generationen, då konkurrensen om uppmärksamhet är hög. Hållbarhetskommunikation är idag ett växande forskningsfält som är i behov av fler empiriska studier. Denna kvalitativa fokusgruppstudie undersöker därför hur personer tillhörande Generation Z tolkar och förhåller sig till Göteborgs Stads hållbarhetskommunikation på Instagram. Under fokusgruppsdiskussionerna visades ett diskussionsmaterial bestående av åtta Instagram-inlägg från Göteborgs Stads officiella konto för att möjliggöra dialog och reflektion bland deltagarna. Fokusgruppsdiskussionerna analyserades genom tematisk analys. Fyra övergripande teman identifierades, vilka var: bristande visuell kommunikation, kognitiv belastning, helhetsintryck underminerar hållbarhetsbudskap samt upplevd relevans. För att förstå deltagarnas tolkningar tillämpades Halls kodnings- och avkodningsmodell. Vidare användes uses and gratifications-teorin som möjliggjorde djupare förståelse för hur tolkningen sker i relation till deltagarnas mediala behov och preferenser. I studien framkom det att deltagarna inte upplever Göteborgs Stads hållbarhetskommunikation som tillräckligt målgruppsanpassad. Detta främst på grund av att det upplevs saknas tydlighet, lättillgänglighet, dialog, relevans och estetisk kvalitet i kommunikationen. Som konsekvens riskerar hållbarhetsbudskapen i inläggen att förloras, där fokus i stället flyttas till bristande format och presentation. Vidare diskuteras resultaten i relation till vad detta kan få för betydelse för långsiktigt demokratiskt deltagande. Studiens resultat understryker därmed vikten av hur kommunal hållbarhetskommunikation presenteras på sociala medier för att få genomslagskraft hos den yngre generationens invånare. Municipalities play an important role in advancing sustainable development, which includes effectively communicating sustainability initiatives to all residents. In today's fragmented media landscape, it can be challenging to reach younger audiences due to high competition for attention. Sustainability communication is a growing research field with a need for more empirical studies. This qualitative focus group study therefore investigates how people of Generation Z interprets and responds to the Swedish City of Gothenburg’s sustainability communication on Instagram. During the focus group discussions, participants were shown eight Instagram posts from the City of Gothenburg’s official account to stimulate dialogue. The focus group discussions were analyzed using a thematic analysis. Four overarching themes were identified: lacking visual communication, cognitive load, overall impression undermining the sustainability message, and perceived relevance. To understand how the participants interpreted the communication, Hall’s encoding/decoding model was applied. Furthermore, the Uses and Gratifications theory was used to gain deeper insights into how the interpretation happens in relation to the participants' media needs and preferences. The study found that the participants do not perceive the City of Gothenburg’s sustainability communication on Instagram as sufficiently targeted towards their generation. This is largely due to a perceived lack of clarity, accessibility, dialogue, relevance, and aesthetic appeal. Consequently, the communication risks losing its sustainability message where focus shifts to the lacking format and presentation. Furthermore, the result is discussed in relation to what effects this could have on democratic participation in the long run. Therefore, the results of this study underscore the importance of how municipal sustainability communication is presented on social media to effectively reach the younger generation of residents.
Identifiering av behov och uppfattningar kringcybersäkerhetsmedvetenhet hos olika användargrupper (ICANP) [Identifying Cybersecurity Awareness Needs and Perceptions of usergroups (ICANP)]
No full textDenna rapport sammanfattar resultaten från projektet ICANP, som undersöker hur cybersäkerhetsmedvetenheten i Sverige kan stärkas genom att bättre anpassa information och utbildning till olika grupper i befolkningen. Den första delstudien visar att EU-länders nationella strategier lyfter medvetenhet som ett viktigt mål, men att de sällan erbjuder konkreta metoder för målgruppsanpassning. Den andra delstudien, en enkät med 2 049 personer, visar att faktorer som ålder, IT-kompetens och utbildningsnivå påverkar hur människor vill ta del avcybersäkerhetsinformation. Generella preferenser framträder också: kortfattad, enkel och situationsanpassad information föredras, och trovärdiga avsändare som särskilt myndigheter och tjänsteleverantörer värderas högt. Den tredje delstudien, baserad på intervjuer, bekräftar dessa mönster och visar att relevans, enkelhet och upplevd nytta är centrala för att människor ska ta till sig information om cybersäkerhet. Projektet drar slutsatsen att nationella program bör kombinera breda, generella insatser med riktade åtgärder mot grupper med särskilda behov och att livssituation, exempelvis familjeliv och livsfas, ofta är en viktigare utgångspunkt än traditionella demografiska kategorier att anpassa efter. Rapporten är skriven på svenska och innehåller en engelsk översättning skapad med Generativ AI.This report summarises the results of the ICANP project, which examines how cybersecurity awareness in Sweden can be strengthened by better tailoring information and training to different groups within the population. The first sub-study shows that the national strategies of EU countries highlight awareness as an important objective, but they rarely offer concrete methods for adapting initiatives to specific target groups. The second sub-study, a survey of 2,049 participants, shows that factors such as age, IT competence, and educational background influence how people prefer to receive cybersecurity information. General preferences also emerge: brief, simple, and context-based information is preferred, and credible senders such as public authorities and service providers are highly valued. The third sub-study, based on interviews, confirms these patterns and shows that relevance, simplicity, and perceived usefulness are central for individuals to engage with cybersecurity information. The project concludes that national programmes should combine broad, general initiatives with targeted efforts aimed at groups with specific needs, and that life situation is often a more meaningful basis for adaptation than traditional demographic categories. The report is written in Swedish and includes an English translation created with Generative AI
Experiences as a parent of a child with type 1 diabetes : A qualitative literature review
No full text Bakgrund: Diabetes typ 1 drabbar årligen cirka 800–1000 barn i åldern 0–17 år. Sjukdomen är kronisk och kännetecknas av insulinbrist till följd av nedsatt funktion i bukspottskörteln. När ett barn insjuknar i en kronisk sjukdom påverkas inte enbart barnet, utan hela familjens livssituation. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara förälder till barn med typ 1-diabetes (T1DM). Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa studier. Både män och kvinnor inkluderades. Totalt ingick 291 deltagare, samtliga föräldrar till barn med T1DM, med en genomsnittlig ålder på 36 år. Resultat: Resultatet visar att föräldrar till barn med typ 1-diabetes upplevde en betydande känslomässig börda. Känslorna präglades av stress och oro hos majoriteten av föräldrarna. Vidare framkom upplevelser av bristande stöd från omgivningen. Flera föräldrar beskrev en rädsla för att lämna sitt barn i andras vård, såsom hos vänner eller familjemedlemmar. I skolmiljön upplevdes en kunskapsbrist hos personalen, vilket bidrog till oro kring huruvida barnet fick korrekt omhändertagande. Föräldrarna beskrev även bristande stöd från vårdpersonal, där otillräcklig information om barnets tillstånd upplevdes som ett problem. Slutsats: Föräldrar till barn med typ 1-diabetes upplever en omfattande känslomässig och praktisk belastning, där strävan efter att upprätthålla en så normal vardag som möjligt är central. Individanpassat stöd samt ökad kunskap hos närstående, skolpersonal och vårdgivare är avgörande för att stärka trygghet och främja livskvalitet hos både barnet och familjen