Publikationer från Högskolan i Gävle
Not a member yet
18512 research outputs found
Sort by
Värdeflödeskartläggning som analysverktyg i små och medelstora företag : En kvalitativ studie om hur Value Stream Mapping kan synliggöra nuläge och stödja förbättringsarbete i SME:s
No full textThis study investigates how Value Stream Mapping (VSM), a core tool within the lean philosophy, can be used to analyze and streamline production flows in small and medium-sized enterprises (SMEs). The research is based on a qualitative case study design with an abductive approach, where primary data has been collected through observations, conversations with operators, and document analysis. Secondary data has been used to theoretically anchor the analysis in previous research on lean, VSM, SMEs, and the management of tacit knowledge. The aim is to visualize the current state of a production flow and examine how a VSM can serve as a foundation for future improvement initiatives in resource-constrained manufacturing operations. The results show that VSM is a valuable tool for identifying waste, visualizing processes, and clarifying the connections between material and information flows. At the same time, the study reveals that applying VSM in SMEs requires adaptations to contextual factors such as limited resources, the absence of formal structures, and the reliance on operators’ tacit knowledge. This study provides insights into how improvement efforts in smaller enterprises can be supported through structured mapping and highlights the importance of operator engagement and management support in implementing changes. Theoretically, the study contributes to the understanding of VSM’s role in the SME context, and practically, it offers a concrete example of how the methodology can be applied to initiate improvement processes in real production environments. Denna studie undersöker hur Value Stream Mapping (VSM), ett centralt verktyg inom leanfilosofin, kan användas för att analysera och effektivisera produktionsflöden i små och medelstora företag (SME). Studien utgår från en kvalitativ fallstudiedesign med abduktiv ansats, där primärdata samlats in genom observationer, samtal med operatörer och dokumentstudier. Sekundärdata har använts för att teoretiskt förankra analysen i tidigare forskning om lean, VSM, SME:s och hantering av tyst kunskap. Syftet är att synliggöra nuläget i ett produktionsflöde och undersöka hur en VSM kan fungera som underlag för framtida förbättringsarbete i resursbegränsade tillverkningsverksamheter. Resultatet visar att VSM är ett användbart verktyg för att identifiera slöseri, visualisera processer och tydliggöra kopplingar mellan material- och informationsflöden. Samtidigt framkommer att tillämpningen av VSM i SME:s kräver anpassningar till kontextuella faktorer som begränsade resurser, avsaknad av formella strukturer och beroendet av operatörers tysta kunskap. Studien bidrar med insikter kring hur förbättringsarbete i mindre verksamheter kan stödjas genom strukturerad kartläggning, och belyser vikten av operatörsengagemang och ledningsstöd för att implementera förändringar. Teoretiskt bidrar arbetet till förståelsen av VSM:s roll i SME-kontext, och praktiskt ger det ett konkret exempel på hur metodiken kan användas för att initiera förbättringsprocesser i verkliga produktionsmiljöer.
Nyckelfaktorer vid implementering av tillståndsövervakning i befintliga underhållssystem.
No full textTillståndsövervakning är en viktig komponent i arbetet för ett effektivt underhållsarbete inom tillverkningsindustrin. Genom kontinuerlig övervakning av maskiners tillstånd kan företag tidigt identifiera fel och därmed minska risken för oplanerade driftstopp. Implementering av tillståndsövervakning i befintliga underhållsystem kan generera stora vinster för företag, i form av minskade driftstopp och ökad effektivitet. Däremot är processen komplex och kommer sällan utan utmaningar. Implementering av tillståndsövervakning innebär däremot organisatoriska, tekniska och ekonomiska utmaning som behöver hanteras på ett strukturerat sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer som uppstår vid implementering av tillståndsövervakning på roterande utrustning inom ett företag i stålindustrin i Gävleborgs län. Studien fokuserar på industriföretagets perspektiv men för att få in ett leverantörsperspektiv har intervjuer gjorts för att se vilken roll leverantören spelar i implementeringsprocessen. Arbetet bygger på en kvalitativ metod där datainsamling genomförs via semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp. Intervjumaterialet analyseras genom en tematisk analys. Resultatet visar att interna organisatoriska faktorer såsom bristande kommunikation, otydliga ansvarsfördelningar och bristande kompetens utgör centrala hinder. Studien identifierar samtidigt framgångsfaktorer för en lyckad implementering, såsom samarbete mellan kund och leverantör, tillgång till rätt utbildning och bra förankring i hela organisationen. Utifrån detta utformas förslag på hur företaget kan skapa bättre förutsättningar för att lyckas med implementeringen av tillståndsövervakning. Studien bidrar med teoretiska och praktiska insikter i hur tillståndsövervakning kan integreras i befintliga underhållssystem, men det finns behov av fortsatt forskning kring anpassade implementeringsstrategier
Det konkreta dilemmat : Mellanstadielärares beskrivningar av konkreta material i matematikundervisningen
No full text: Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadielärare beskriver sina erfarenheter av att använda konkret material i matematikundervisningen, med fokus på vad, hur och varför. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade lärare i årskurs 4–6. Det empiriska materialet har analyserats tematisktoch tolkats med hjälp av Uljens skoldidaktiska modell och en hermeneutisk ansats. Resultaten visar att konkret material används främst inom områden som bråk, geometri och positionssystemet, samt att det används på olika sätt exempelvis i genomgångar, grupparbeten och individanpassningar. Valet att använda materialet motiveras av önskan att skapa djupare förståelse, men påverkas även av praktiska faktorer som tillgång och tidsbrist. Studien drar slutsatsen att konkret material kan vara ett kraftfullt didaktiskt verktyg när det används medvetet och i relation till innehåll, kontext och elevers behov
The Swedish general map as a social document : Exploring change using a conceptual framework of GIScience and a reimagined view of space
No full textThe Swedish general map is an important social document with the ability to empower its users through the representation of geographic space it provides. However, the general map produced by Lantmäteriet displays largely the same features as 50 years ago, despite the emergence of new societal challenges over this time. These challenges – such as sustainable urban development and building a safe and resilient society – should ideally be reflected within the general map for it to remain relevant. This study explores how changes can be applied to the general map that ensure it remains a relevant social document, using a theoretical background grounded in GIScience and ideas which challenge traditional perceptions of space. Using this as a foundation, a review is performed of the representation of different vector data within the map: polylines representing the Swedish road network, polygons used to visualise built-up areas (tätort), and points representing the location of shelters (skyddsrum). Methods which share a similar ideology around the structure of space are subsequently used to investigate: (a) whether a space syntax analysis can provide an alternative means of generalising road networks between scales, (b) whether tätort can be classified using power-law distributions and revisualised accordingly at intermediate map scales, and (c) whether a heuristic generalisation process guided by head/tail breaks can be used to include skyddsrum within the map. Results show that generalising road networks using space syntax metrics such as connectivity and local depth offers a viable option to support the existing automated process through the hierarchy of segments it provides. The use of head/tail breaks in visualising tätort by population size is shown to present a more appropriate means of classifying this data and introduces an important thematic element to the general map. A heuristic generalisation of skyddsrum is shown to successfully declutter this dataset for inclusion in the map and simplify choice for map users by prioritising shelters based on spatial context. The combined application of these results ultimately complements each of these changes due to the shared spatial philosophy underlying their methods. This study demonstrates how a conceptual framework of ideas surrounding spatial perception can provide a coherent approach for investigating change within a general map. By aligning potential changes with key challenges faced by society, this approach ensures that the Swedish general map will remain a valuable social document for future generations.
Older Care Recipients’ Social Needs in Nursing Homes
No full textSyftet med denna studie var att skildra hur äldre, kognitivt intakta omsorgstagare påsärskilt boende (SÄBO) upplevde tillgodoseendet av sina sociala behov. Fem kvinnoröver 85 år deltog i semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyseradesmed tematisk analys och tolkades genom teorierna symbolisk interaktionism ochaktivitetsteorin. Resultatet visade att sociala behov kopplades till känslan av att vara sedd,delaktig och ha tillgång till meningsfull gemenskap. Faktorer som personalensbemötande, tillgång till aktiviteter, möjlighet att vistas utomhus samt besök från anhörigaframstod som avgörande. Samtidigt lyftes hinder som resursbrist, underbemanning ochlåg grad av individanpassning. Slutsatsen var att små vardagliga interaktioner har storbetydelse för äldre omsorgstagares sociala välbefinnande och att tillgodoseendet avsociala behov bör ses som en central del av omsorgen på SÄBO. I diskussionen koppladesresultatet till tidigare forskning samt diskuterades studiens begränsningar. The aim of this study was to explore how cognitively intact older care recipients living inSwedish nursing homes (SÄBO) experienced the fulfillment of their social needs. Fivewomen aged over 85 participated in semi-structured interviews. The empirical materialwas analyzed using thematic analysis and interpreted through the theoretical frameworksof symbolic interactionism and activity theory. The results showed that social needs wereassociated with feeling seen, being involved, and having access to meaningfulrelationships. Key factors included staff interactions, access to activities, opportunities tospend time outdoors, and visits from relatives. Barriers such as a lack of resources,understaffing, and low levels of individual adaptation were also highlighted. Theconclusion was that small, everyday interactions significantly impact social well-being,and that addressing social needs should be a central component of care in nursing homes (SÄBO). The discussion connected the findings to previous research and addressed thestudy’s limitations
Läsande människor är intressanta människor! : En kvalitativ intervjustudie om svensklärare val och arbetssätt gällande skönlitteratur
No full textStudiens syfte är att undersöka vilka didaktiska resonemang som ligger bakom svensklärares urval av skönlitteratur samt hur de arbetar med skönlitteraturen. För att inhämta material till studien har sex gymnasielärare som undervisar i svenska intervjuats. Det transkriberade materialet har sedan analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys och satts in under passande tematiseringar. De teoretiska utgångspunkter studien utgår ifrån är den utvecklade didaktiska triangeln, Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner och Kathleen McCormicks repertoarer. Resultatet visar att svensklärare på gymnasiet väljer skönlitteratur utifrån elevgrupp, materialtillgång och styrdokumenten. När det kommer till arbetssätt visar resultatet på att läsningen i sig är i fokus för de flesta lärarna. Utöver det arbetar även lärarna med skönlitteraturen och dess innehåll i fokus samt med skönlitteraturen som ett medel för att nå ett annat mål.
Digitalt och analogt skrivande i mellanstadiet : Lärares erfarenheter och upplevelser av att använda digitala och analoga skrivverktyg för elevers skrivutveckling
No full textSyftet med denna studie är att öka kunskapen om lärares uppfattningar kring användningen av det traditionella och analoga skrivverktyget penna och de digitala verktygen i skrivundervisningen för ämnet svenska i årskurs 4–6. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där fokuset var att analysera lärares erfarenheter och upplevelser kring digitalt och analogt skrivande. I studien har totalt 10 lärare från fem olika skolor valts ut och medverkat. Det teoretiska ramverket i studien består av fenomenologi och sociokulturell teori. De insamlade reflektionerna från respondenterna har analyserats utifrån metoden tematisk analys, som sedan jämförts med tidigare forskning som rör området. Resultatet visade att lärarna såg utmaningar och möjligheter med respektive skrivverktyg. Aspekterna motivation och effektivitet nämns som en fördel för eleverna när de får skriva digitalt. Resultatet visade också att aspekter så som finmotorik, handstil och distraktion är några av utmaningarna när eleverna överanvänder digitala skrivverktyg. Vidare visade resultatet att fortbildning i digitala skrivverktyg är en betydande faktor för en välfungerande undervisning där lärarna känner sig trygga med att använda verktygen. I studien framkommer även finmotoriken som en viktig del i att bevara i elevernas skrivutveckling, och att de analoga skrivsätten är viktiga att bevara även om de digitala skrivverktygen har blivit allt mer vanliga.
Syntaktisk variation och komplexitet i gymnasieelevers skriftliga produktion
No full textSyftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om elevers skrivande, specifikt syntax, i relation till betygen A, C och E. Vidare görs även en jämförelse mellan yrkes- och högskoleförberedande program med syfte att belysa eventuella syntaktiska skillnader. Totalt analyserades 90 argumenterade texter skrivna inom ramen för de nationella proven i kursen Svenska 1 på gymnasiet vårterminen 2017. De språkliga variabler som inkluderas i studien är textlängd, grafiska meningar, makrosyntagmer, fundament, bisatser och satsradningar. Studien utgår från den traditionella grammatiken, vilken huvudsakligen appliceras deskriptivt, även om inslag av preskriptiv grammatik förekommer. Kvantitativa och kvalitativa textanalyser användes för att samla in data vilka sedan analyserades kvantitativt. Resultatet tyder bland annat på att ju högre betyg en text tilldelats desto större syntaktisk variation och högre syntaktisk komplexitet innehåller den. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader gällande den syntaktiska variationen och komplexiteten i relation till typ av program, nämligen att texter skrivna av elever på högskoleförberedande program i viss mån är mer syntaktiskt varierade och komplexa.
När orden inte räcker till hittar de på tok : En blandad metodstudie om hur svenskundervisningen på gymnasiet kan anpassas som brottsförebyggande arbete
No full textSyftet med studien är att belysa principer för inlärning hos personer i riskzon för livsloppsbeständig kriminalitet och anpassningar av svenskundervisningen utifrån målgruppens behov vid inlärning och därmed skapa bättre förutsättningar för deras språkutveckling. Med principer för inlärning menas principer som möter elevens sätt att inhämta kunskap som ökar språkutvecklingen. Metodansatsen är en kombination av en systematisk litteraturöversikt samt semistrukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i svenska och en behandlare på ett HVB-hem. Under analysen av resultatet identifierades tre huvudkategorier som sammanfattar målgruppens behov, alltså Kognitiva behov, Jaget och Relationer. Resultatet visar att de metoder som kan användas för att öka studiemotivation och inlärning av svenska språket påverkas av målgruppens behov. De primära metoderna som identifierades är tydliggörande pedagogik samt relationsarbete för att stärka målgruppens självbild, och stärka relationen till både klasskamrater och lärare. Resultatet visar även att det kan vara väsentligt att tillgodogöra främst Kognitiva behov hos målgruppen då det förekommer förhöjda nivåer av aggression och frustration bland dem, vilket kan vara riskfaktorer för att begå brott, som följd av språksvårigheter bland unga lagöverträdare
Pain in the Upper Extremities among Home Care Staff : Comparison of discomfort among staff with varying self-reported propensity to use assistive devices for applying compression stockings
No full textSyftet med studien var att undersöka och jämföra upplevd smärta i övre extremiteter hos personal i hemtjänst relaterat till självskattad benägenhet att använda hjälpmedel för påtagning av stödstrumpor. En kvantitativ metod användes, och en enkät skickades ut till anställda vid nio hemtjänstverksamheter, där 102 anställda besvarade den.Resultat visar inga signifikanta skillnader i intensitet av smärta (p>0,05) samt intensitet av smärta justerad med ålder, titel och tillgång (p>0,05) mellan grupper med olika benägenhet att använda hjälpmedel för påtagning av stödstrumpor. Inga statistiskt signifikanta skillnader i dagar med besvär (p>0,05) fanns mellan grupper med olika benägenhet att använda hjälpmedel för påtagning av stödstrumpor. Över tre fjärdedelar av deltagarna rapporterade besvär i övre extremiteter (77/75,5%), vilket utgör en högre förekomst än vad som rapporterats i tidigare studier.Sammanfattningsvis är varierande grad av användning av hjälpmedel för påtagning av stödstrumpor inte den huvudsakliga orsaken till besvär. Den höga förekomsten av besvär och smärta kan istället bero på andra ergonomiska brister samt på organisatoriska problem.The aim of this study was to examine and compare pain in the upper arms among homecare personnel with varying degrees of assistive devices use when applying compression socks. A quantitative method was used; questionnaires was sent to employees in nine different homecare facilities and were completed by 102 staff members.No statistically significant differences in pain intensity (p>0,05) and adjusted pain intensity when controlling for age, job title and access to assistive devices were found between groups with varying levels of assistive device use. No statistically significant differences were found in the number of days with discomfort (p>0,05) between groups with varying levels of assistive device use. However, three- quarters of the participants (77/75,5%) reported discomfort in the upper extremities, representing higher prevalence than reported in previous studies.In summary, varying degrees of assistive device use for putting on compression socks are not the sole cause of pain. The high prevalence of pain may have its roots in other ergonomic related issues, as well as organizational factors