Publikationer från Högskolan i Gävle
Not a member yet
18512 research outputs found
Sort by
Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av introduktion på arbetsplatsen
No full textSammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är populärt, men många nyexaminerade väljer att lämna professionen inom några år. Övergången från akademisk utbildning till klinisk praktik upplevs som utmanande, där gapet mellan teori och verklighet är stort. Nyexaminerade sjuksköterskor förväntas axla ett omfattande medicinskt ansvar och hantera en arbetsbörda i nivå med erfarna kollegor. Vissa arbetsplatser erbjuder strukturerade introduktionsprogram för att underlätta övergången från student till yrkesverksam, men upplägget och omfattningen varierar. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av introduktion på arbetsplatsen. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever ofta en form av övergångschock, då den teoretiska kunskapen från utbildningen inte alltid upplevs som tillräcklig för de krav som ställs i klinisk verksamhet. De beskriver att de inte var förberedda för det omfattande medicinska ansvaret de förväntades axla från start och inte heller att deras arbetsbörda skulle vara lika stor som en erfaren sjuksköterskas. Arbetsgivare som erbjuder ett strukturerat introduktionsprogram där en erfaren mentor ingår kan underlätta övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska. Slutsats: Stöd och vägledning är avgörande för att nyexaminerade sjuksköterskor ska kunna etablera sig inom professionen och motiveras att stanna kvar i yrket. En strukturerad introduktion utgör ett viktigt verktyg i detta sammanhang
Gymnasieelevers erfarenheter, kunskap och attityder om elektroniska cigaretter : En kvalitativ intervjustudie
No full textSammanfattning Bakgrund: Statistik från 2024 visar att 56% av gymnasieeleverna i årskurs två i Sverige, har brukat e-cigaretter. Att arbeta sjukdomsförebyggande mot tobaksbruket är en del i det hälsofrämjande arbetet för distriktssköterskor vilket även omfattar arbetet mot användningen av e-cigaretter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva gymnasieelevers erfarenheter, kunskap och attityder om elektroniska cigaretter. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide användes som var utformad av författarna. Innehållet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog åtta gymnasieelever från Mellansverige. Huvudresultat: Temat som framkom var det sociala tobaks- och nikotinberoendet. I studien framkom även att eleverna kom i kontakt med e-cigaretter första gången när de var cirka 15 år. Eleverna beskrev att användningen av e-cigaretter nästan alltid började på initiativ av någon annan samt att de har upplevt grupptryck. Eleverna upplevde att de hade kunskap gällande e-cigaretter, däremot beskrev de även att det fanns mycket osäkerhet kring denna kunskap. Den kunskap som de beskrev kom främst från vänner och sociala medier. Inställningen till e-cigaretter beskrev eleverna skiljde sig åt beroende på ålder och umgänge. Slutsats: Resultatet visade att gymnasieeleverna behöver mer kunskap gällande e- cigarett som produkt men även de hälsoeffekter som e-cigarett kan orsaka på kort och lång sikt. Gymnasieeleverna behöver mer kunskap om beroende, framför allt gällande det sociala tobaks- och nikotinberoendet och hur det kan påverka användningen av e- cigaretter under ungdomsåren
Remote Leadership and the Psychosocial Work Environment: How Important is Communication?
No full textDistansbaserat ledarskap har blivit allt vanligare, särskilt efter COVID-19-pandemin. Denna förändring medför nya utmaningar för såväl ledarskap som arbetsmiljö. Psykosocial arbetsmiljö handlar om hur vi trivs och mår på jobbet, både socialt och mentalt. Tidigare forskning visar att chefens sätt att kommunicera är en central faktor för medarbetares hälsa. Men hur viktig är kommunikationen när ledarskap utövas på distans? I denna studie undersöktes sambanden mellan distansbaserat ledarskap och medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö samt huruvida kommunikationskvalitet kan motverka eventuella negativa effekter av färre fysiska möten. En webbenkät genomfördes med 83 kontorsanställda som skattade sin psykosociala arbetsmiljö, frekvensen av fysiska möten med närmaste chef och upplevd kommunikationskvalitet i relationen till chefen. Resultaten visade inget signifikant direkt samband mellan graden av distansbaserat ledarskap (det vill säga färre fysiska möten) och psykosocial arbetsmiljö. Däremot var kommunikationskvalitet positivt relaterad till psykosocial arbetsmiljö och modererade sambandet mellan distansledarskap och arbetsmiljö. Mer specifikt, vid låg kommunikationskvalitet var hög grad av distansledarskap förknippad med en sämre psykosocial arbetsmiljö, medan god kommunikationskvalitet dämpade denna negativa effekt. Sammanfattningsvis är effektiv kommunikation mellan chef och medarbetare avgörande för de anställdas psykosociala arbetsmiljö när ledarskap utövas på distans. Chefer som leder på distans bör därför kommunicera tydligt, lyhört och proaktivt för att främja en god psykosocial arbetsmiljö.This study examined how distance-based leadership relates to employees’ psychosocial work environment, with a particular focus on the role of communication. The aim was to investigate whether the frequency of face-to-face meetings between leader and employee (as an indicator of remote leadership) is associated with the psychosocial work environment, and if communication quality moderates this relationship. A cross-sectional survey was conducted with 83 office employees, who responded to a standardized questionnaire measuring psychosocial work environment factors, along with items on communication quality and meeting frequency. The results showed no significant direct relationship between the degree of distance-based leadership (i.e. fewer in-person meetings) and psychosocial work environment. However, communication quality was positively associated with the psychosocial work environment, and it moderated the relationship between distance leadership and work environment. Specifically, under conditions of low communication quality, a higher degree of distance leadership was linked to a poorer psychosocial work environment, whereas high-quality communication buffered this effect. In conclusion, effective communication appears crucial for maintaining a healthy psychosocial work environment in remote leadership contexts
Personers upplevelser av att leva med ALS : En beskrivande litteraturstudie
No full textBakgrund: Varje år diagnostiseras mellan 220 och 250 personer med amyotrofisk lateralskleros (ALS) i Sverige. Upp till 65 års ålder drabbas dubbelt så många män än kvinnor och efter 70 års ålder är det ingen skillnad i insjuknandet mellan könen. ALS är en kronisk, progressiv, obotlig och dödlig sjukdom. Klassisk ALS är den vanligaste typen att drabbas av och drabbar oftast personer mellan åldrarna 45–75 år. ALS är en obotlig sjukdom som börjar i nervcellerna (motorneuronen) i hjärnan och ryggmärgen, där motorneuronen successivt bryts ned, vilket leder till tilltagande muskelförtvining och förlamning som slutligen orsakar andningssvikt och död. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. Metod: Genom en litteraturöversikt av 14 vetenskapliga empiriska artiklar med kvalitativ ansats genomfördes denna beskrivande litteraturstudie. CINAHL och Pubmed användes för att söka fram artiklar. Två huvudteman och sex subteman framkom efter att resultaten i artiklarna granskats. Huvudresultat: Att personer med ALS upplever stora känslomässiga och fysiska förändringar som påverkar självständighet och livskvalitet, där strategier, stöd från anhöriga och vårdrelationer har betydelse för att hantera sjukdomen och finna mening. Slutsats: ALS påverkar livet både fysiskt och psykiskt, där stöd från anhöriga och vården är avgörande, och att ökad kunskap genom utbildning hos vårdpersonal behövs för att kunna ge en mer personcentrerad och patientsäker vård av hög kvalitet.
Personers upplevelse av att leva med Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
No full textBakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som kontinuerligt bryter ned nervceller, vilket orsakar förtvining av de viljestyrda musklerna. Detta kan ge upphov till symtom så som sväljsvårigheter, försvagade extremiteter och andningspåverkan. Antalet drabbade av ALS har ökat, sjukdomen kan förekomma i alla åldrar, men främst i 50-70 års ålder. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Dataanalys genomfördes utifrån en guide för dataanalys i litteraturstudier. Huvudresultat: Resultatet pekade på att personer som levde med ALS besvärades av fysiska förluster som sjukdomen medförde. Detta relaterades i många fall till problematik med att finna mening och hopp i livet, att självbilden förändrades och att de förlorade kontrollen över livet. För att ta sig igenom sjukdomen sågs familjen bidra med mening, styrka och stöd. Flera personer plågades av att uppleva sig som en börda för familjen. För att hantera sjukdomen använde sig personerna av copingstrategier, så som att leva i nuet, söka kontroll, förneka eller undvika att tänka framåt. Slutsats: Att leva med ALS innebär ständig försämring. Förlust av självständighet och kontroll leder till ökat beroende av närstående vilket ger upphov till känslor så som skam, skuld och plikt. Vissa kan lättare tillämpa copingstrategier med positiva följder för välmående. Detta ställer krav på stöd från vårdpersonal i tillämpandet av strategier för att hantera livssituationen. Vårdpersonal bör vara lyhörda, samt besitta kunskap kring upplevelser av att leva med sjukdomen i syfte att främja välmående och livskvalitet hos dessa. Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a disease that continuously breaks down nerve cells, which causing atrophy of the voluntary muscles. This can give rise to symtoms such as difficulty swallowing, weakened extremities, and respiratory impairment. The number of people affected by ALS has increased, the disease can occur at any age, but mainly between the ages of 50 an 70. Aim: The aim of this literature study was to describe peoples experiences of living with ALS. Method: A descriptive literature study. Data analysis was conducted based on a guide for data analysis in literature reviews. Main result: The result indicated that people living with ALS tormented from psychological loses that the disease brought. In many cases, this was related to problems with finding meaning and hope in life, a changed self-image and a loss of control over life. To get through this, the family contributed with meaning, strength and support. Several was tormented by feeling like a burden to the family. To handle the disease the individuals did use coping strategies, such as living in the present, seeking control, denying or to keep away from thoughts about the future. Conclusion: Living with ALS involves a constant deterioration. Loss of independence and control leads to increased dependence on relatives, which gives rise to feelings such as shame, guilt and duty. Some can more easily apply coping strategies with positive consequenses for well-being than others. This requires support from healthcare professionals in applying strategies to manage the life situation. Healthcare professionals should be attentive, and have knowledge about the experience of living with the disease in order to promote well-being and quality of life for these people.
Sjuksköterskors upplevelser av COVID-19 : En beskrivande litteraturstudie
No full textBakgrund: COVID-19 är en luftvägsinfektion som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2, som upptäcktes i december 2019 i Wuhan, Kina. På kort tid klassificerades sjukdomen som ett hot mot människans hälsa av Världshälsoorganisationen och en pandemi deklarerades. Till och med oktober 2025 så har cirka 7,1 miljoner människor avlidit och 778 miljoner människor har drabbats av COVID-19. Symtomen varierar beroende på individens grundläggande hälsa. De vanligaste symtomen är feber, huvudvärk, muskelvärk, torrhosta, trötthet och dyspné. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på sjukhus under COVID-19. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökning utfördes i databasen PubMed enligt valda sökord. Resultatet baseras på 2 huvudkategorier och 5 underkategorier. Huvudresultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde ett yrkesmässigt ansvar under pandemin, även om det orsakade emotionella reaktioner och en ökad arbetsbelastning när verksamheterna organiserades om och sjuksköterskorna behövde använda skyddsutrustning. Sjuksköterskorna stod inför flera utmaningar i den avancerade omvårdnaden till svårt sjuka patienter, där situationen försvårades ytterligare då anhöriga inte tilläts närvara till följd av besöksrestriktioner. Slutsats: Arbetet under COVID-19 påverkade sjuksköterskorna både yrkesmässigt och emotionellt. Sjuksköterskorna behövde lära sig att hantera situationen utifrån rådande omständigheter för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Resultatet i denna litteraturstudie kan öka förståelsen för hur sjuksköterskor påverkats emotionellt och de arbetsbelastningar som COVID-19 orsakat. Genom förståelsen kan verksamheter inom hälso- och sjukvården utveckla strategier för en förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet med tydligare rutiner inför en kommande pandemi.Background: COVID-19 is a respiratory disease caused by SARS-CoV-2, first discovered in Wuhan, China, in December 2019. In a short time, the disease was classified as a threat to human health by World Health Organization, and a pandemic was declared. As of October 2025, approximately 7,1 million deaths and 778 million confirmed cases have been reported worldwide. The severity of the disease depends on the underlying condition, with symptoms such as fever, headache, muscle pain, cough, fatigue and dyspnea. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses' experiences of working in hospitals during COVID-19. Method: A descriptive literature review based on 11 qualitative scientific articles. The articles were retrieved for in the PubMed database with the chosen keywords. Two main themes and five subthemes were identified. Main results: Nurses experienced professional responsibility during the pandemic, which caused emotional distress and increased workload due to reorganized departments, critically ill patients and the use of personal protective equipment. The situation was further complicated when relatives weren’t allowed to be present due to visiting restrictions. Conclusions: Working during the pandemic affected the nurses professionally and emotionally. The nurses were required to adapt to the current circumstances to provide patient-centered care. The results in this literature review may enhance the understanding of the impact of nurses and the work-related issues that occurred during the pandemic. Through this understanding, health care organizations can develop strategies for a sustainable work environment, improved patient safety and person-centered care with improved routines for future pandemics
Personers upplevelse av egenvård vid diabetes mellitus typ 2: en litteraturstudie
No full textSammanfattning Bakgrund: Antalet personer med diabetes typ 2 har ökat globalt. Sjukdomen försämrar kroppens förmåga att reglera glukos, vilket kan leda till trötthet, ökad urinproduktion och synpåverkan. För att minska risken för komplikationer är det viktigt med både läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar. Därmed är egenvård en central del av behandlingen och inkluderar kost, fysisk aktivitet, blodsockerkontroller och fotvård. Egenvård kan utföras självständigt eller med stöd av andra. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av egenvård vid diabetes typ-2 Metod: Litteraturstudien bygger på 15 kvalitativa studier. Insamlingen av studierna gjordes i databasen Pubmed och analyserades med hjälp av Popenoe et al. (2021). Huvudresultat: Egenvård upplevdes som utmanande men även motiverande. Kosthållning upplevdes som mest utmanande på grund av faktorer som familjeliv, bristande kunskap/missuppfattningar och sociala sammankomster. En del upplevde att de kunde leva ett normalt, aktivt liv genom att justera och upprätthålla balans. Fysisk aktivitet försvårades av bland annat smärta, multisjuklighet och hetsiga arbetsscheman. Vissa personer fann stöd från familjemedlemmar eller gruppträning. Några personer hade erfarenhet av alvarliga fotskador. Rädsla för smärta eller oro över höga blodsockervärden påverkade personers utförande av blodsockerkontroller. Slutsats: Egenvård upplevdes som svår rutin att inkludera i det dagliga livet på grund av multisjuklighet, familjeliv, sociala sammankomster och bristande kunskap/information. Faktorer som motiverade personerna att utföra egenvård var stöd av anhöriga. Resultatet av den föreliggande litteraturstudien kan användas till att utveckla egenvården för personer med diabetes typ 2.Abstract Background: The number of people with diabetes type-2 has increased globally. The illness impairs the body's ability to regulate glucose, which leads to fatigue, increased urine-production and impaired vision. To reduce the risk of complications, it’s important to use medication and lifestyle changes. Self-care is central part of the treatment and includes diet, physical activity, blood glucose-checks and foot care. Self- care can be performed independently or with the support of others. Aim: To describe people’s experience of self-care in diabetes type 2. Method: The literature study is based on 15 qualitative studies. Collection of the studies was done in the Pubmed database and analyzed using Popenoe et al. (2021). Results: Self-care was perceived as challenging but also motivating. Diet was perceived as the most challenging due to factors such as family life, lack of knowledge/misconception and social gatherings. Some perceived that they could live a normal/active life by adjusting and maintaining balance. Physical activity was made difficult by pain, multimorbidity and hectic work-schedule. Some found support from family or group training. Some people had experience of serious foot injuries. Fear of pain or anxiety of high blood-glucose levels affected people's performance of blood- glucose checks. Conclusion: Self-care was perceived as difficult to include into daily routine due to multiple illnesses, family life, social-gathering and lack of knowledge/information. Support from family motivated self-care activities. The result of the present literature study can guide the development of self-care for people with diabetes type 2
Sjuksköterskors erfarenheter av patientöverlämning från ambulans till akutmottagning : En beskrivande litteraturstudie
No full textBakgrund: En säker och strukturerad patientöverlämning mellan ambulans och akutmottagning är avgörande för att upprätthålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Tidigare forskning visar att brister i kommunikation, ansvarsfördelning och arbetsmiljö kan påverka vårdresultatet negativt. Sjuksköterskans roll är central då denne ansvarar för informationsöverföring, samordning och patientens fortsatta vård. Syfte: Att sammanställa och beskriva sjuksköterskors erfarenheter på akutmottagningen vid patientöverlämning från ambulansen. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL med stöd av PEO-modellen. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Högskolan i Gävles granskningsmallar och analyserades tematiskt för att identifiera återkommande mönster i sjuksköterskors erfarenheter av patientöverlämning. Huvudresultat: Resultatet visade att en tydlig struktur, relevant innehåll och kombinationen av muntlig och skriftlig rapportering underlättade säkra patientöverlämningar. Samarbete, respekt och tydliga roller främjade trygghet i processen, medan otydlig ansvarsfördelning, hög arbetsbelastning och bristande arbetsmiljö ökade risken för informationsförlust och försämrad vårdkvalitet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av patientöverlämning påverkas av struktur, samarbete, kompetens och arbetsmiljö. Standardiserad kommunikation och tydliga roller stärker patientsäkerheten, medan tidspress och otydligt ansvar kan skapa risker. Förbättrad samverkan och gemensamma utbildningsinsatser mellan ambulans och akutmottagning kan bidra till tryggare överlämningar och högre vårdkvalitet.Background: A safe and structured patient handover between ambulance and emergency department is essential to maintain patient safety and quality of care. Previous research shows that shortcomings in communication, division of responsibility, and work environment can negatively affect care outcomes. The nurse’s role is central, as they are responsible for information transfer, coordination, and the patient’s continued care. Aim: To compile and describe nurses’ experiences in the emergency department during patient handover from the ambulance. Method: The study was conducted as a descriptive literature review based on ten scientific articles. Database searches were performed in PubMed and CINAHL using the PEO model. The articles were quality-assessed according to templates from the University of Gävle and analyzed thematically to identify recurring patterns in nurses’ experiences of patient handover. Main results: The findings showed that a clear structure, relevant content, and the combination of verbal and written reporting facilitated safe patient handovers. Collaboration, mutual respect, and clear professional roles promoted security in the process, while unclear responsibility, high workload, and a strained work environment increased the risk of information loss and reduced care quality. Conclusion: Nurses’ experiences of patient handover are influenced by structure, teamwork, competence, and work environment. Standardized communication and clear roles strengthen patient safety, while time pressure and unclear responsibility may create risks. Improved collaboration and joint training initiatives between ambulance and emergency department can contribute to safer handovers and higher quality of care
Närståendes upplevelser av att leva med personer med depression
No full textBakgrund: Depression är en av de mest förekommande psykiska sjukdomarna i världen. Varannan kvinna och var femte man drabbas någon gång under livet. Depression är ett medicinskt tillstånd som påverkar en persons tankar, känslor, beteende och psykiska hälsa. Tillståndet kännetecknas ofta av nedstämdhet samt brist på känslomässigt engagemang. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med personer med depression. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning och en beskrivande design. Baserad på 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökning av de vetenskapliga artiklarna gjordes i databasen PubMed. Huvudresultat: Närstående till personer med depression beskriver brist på stöd och information från vården, ekonomiska svårigheter och en vardag fylld av oro, skuld och skam. Dom uttryckte ett behov av mer professionell information och stöd från samhället och vården för att kunna hantera och förstå deras och den deprimerade personens situation bättre. Dom beskrev även stora kostnader för sjukdomen och förlust av tillgångar, vilket ledde till ekonomisk nedgång. Många närstående upplevde skam, skuld och oro och den känslomässiga instabiliteten gjorde vardagen svår att hantera. En del försökte hitta strategier för att hantera de jobbiga känslorna. Slutsats: Närståendes beskrivning av att leva nära någon med depression tyder på att hälso och sjukvården behöver uppmärksamma närståendes upplevelser och inkludera närstående som en central del i omvårdnaden. Genom att erbjuda information, utbildning och stöd kan sjuksköterskan bidra till att minska känslan av skuld, skam och isolering hos närstående. Det kan även utveckla vårdrelationen mellan sjuksköterska, patient och närstående. Background: Depression is one of the most common mental disorders in the world. One in every two women and one in every five men will be affected at some point in their lifes. Depression is a medical condition that effects a person’s thoughts, feelings, behavior and mental health. The condition is often characterized by sadness and lack of emotional engagement. Aim: The aim of this literature study was to describe relatives experiences of living with people with depression. Method: A literature study with a qualitative and descriptive design. Based on nine scientific articles with a qualitative approach. The articles was searched for in the database PubMed. Main findings: Relatives of people with depression describe a lack of support and information from healthcare, financial difficulties and an everyday life filled of worry, guilt and shame. They expressed a need for more professional information and support from society and healthcare in order to be able to manage and understand their and the depressed person`s situation better. They also described high costs for the illness and loss of assets, which led to financial decline. Many relatives experienced shame, gulit and worry, and the emotional instability made everyday life difficult to manage. Some tried to find strategies to deal with the difficult feelings. Conclusion: Relatives descriptions of living close to someone with depression suggest that healthcare provides need to pay attention to the experiences of relatives, and include relatives as a central part of care. By offering information, education and support, the nurse can help to reduce feelings of guilt, shame and and isolation in relatives. It can also develop the relationship between nurse, patient and relatives.
Att motverka utbrändhet hos socialarbetare – Copingstrategier för ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv
No full textThe purpose of this thesis is to explore social workers’ experiences of burnout and to identify coping strategies that have contributed to a health-promoting and sustainable working life. Through a systematic review, the study examines existing research on burnout among social workers, with a focus on how work-related stress can be managedthrough various coping strategies and the identification of associated risk factors. This study has examined the following questions: What risk factors do social workers encounter in their daily work that may lead to burnout, according to current research? What coping strategies can social workers apply in their daily work to maintain their psychological health, according to current research? Through systematic literature review, current research on burnout among social workers and coping strategies was identified. Results that emerged were themed in three areas: burnout and well-being, work environment and organizational factors, and coping strategies among social workers. The analysis was based on the theoretical framework, the demand-controlsupport model and coping theory. The study's results show that social workers are a vulnerable professional group at risk of work-related stress due to deficiencies in collegial support, organizational resources and coping strategies. The study shows that there are deficiencies in the preventive measures aimed at preventing burnout among social workers. The study highlights the need for both individual and organizational protective factors to create a sustainable and health-promoting working life.