Publikationer från Högskolan i Gävle
Not a member yet
18512 research outputs found
Sort by
Methodological guidance for selecting buffers in greenspace-health studies
No full textGreenspace can promote health via diverse pathways. A common approach to assessing greenspace exposure is to estimate vegetation availability within buffers surrounding locations where people reside or spend time. However, no clear framework for informed buffer selection exists, and choices made show considerable heterogeneity, impeding evidence synthesis and causal inference. In this Personal View conducted by an interdisciplinary panel of experts, we aimed to establish a framework for informed buffer selection for epidemiological studies on greenspace. We began by reviewing available approaches for the selection of buffer types, which range from single fixed-location approaches to high-resolution mobility-based activity-space approaches, as well as different buffer sizes. We then summarised the determinants of buffer type and size selection including health outcomes and underlying mechanisms, study population, contextual factors, and data characteristics. Finally, based on these determinants, we developed recommendations for future research. Buffer type and size selection should be hypothesis driven, reflecting presumed greenspace-health mechanisms. Buffer selection should target activity-based approaches where feasible, and multiple buffer sizes should be tested. Overall, the assessment of greenspace exposure should shift from ad-hoc approaches to personalised, multiscale, and context-specific methods. We call for standardising and reporting the rationale for buffer selection to minimise bias and enhance comparability and evidence synthesis across studies
Samiskans och samernas representation i läromedel för gymnasiekursen Svenska 2 : En läroboksanalys
No full textDenna studies syfte är att öka kunskapen om hur det nationella minoritetsspråket samiska och urfolket samerna framställs i fyra valda läroböcker skrivna för kursen Svenska 2 på gymnasiet. Framställningssätten har sedan undersökts i förhållande till skolans värdegrund. Frågorna som ställs är: Hur framställs samiskan och samerna i de utvalda läroböckerna och hur kan detta förstås genom den diskursanalytiska teorin och ett postkolonialt perspektiv? Hur motsvarar läroböckernas framställningar av samiskan och samerna de krav som ställs i skolans värdegrund? Detta undersöks med hjälp av metoden kritisk diskursanalys för att identifiera förhållningssätt och maktstrukturer i läroböckerna. Materialet, i form av läroböckernas texter, har analyserats med verktyg från den funktionella grammatiken. Läroböckernas bilder har analyserats med stöd av Anders Björkvalls (2009) analysmodell. Resultatet har analyserats och tolkats ur ett diskursanalytiskt perspektiv med hjälp av postkolonial teori. Undersökningens resultat visar att samiskan och samerna framställs på ett i huvudsak onyanserat sätt och ofta ur majoritetens perspektiv vilket stämmer väl överens med den forskning som finns på området. Endast en av läroböckerna innehåller material som ger tillräckligt mycket information om samiskan och samer att den kan anses uppfylla kraven i skolans styrdokument. Materialet i tre av fyra läroböcker uppfyller inte de krav som ställs i skolans värdegrund
AAC to support communication
No full textDet här examensarbetet har haft som syfte att undersöka förskolepersonals didaktiska utgångspunkter i arbetet med bildstöd för att främja barns kommunikation. Studien har haft följande frågeställningar: (1) Varför väljer förskolepersonal att arbeta med bildstöd för att främja barns kommunikation? (2) Hur arbetar förskolepersonal med bildstöd för att främja barns kommunikation? För att få kunskap om detta har semistrukturerade intervjuer med åtta förskolepersonal genomförts där det utgåtts från en intervjuguide. Insamlade data har därefter analyserats med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet grundar sig i den sociokulturella teorin där centrala begrepp som mediering och proximala utvecklingszonen har använts. Resultatet visar att förskolepersonalen arbetar med bildstöd eftersom det finns förväntningar från ledningen att bildstöd ska vara en del av arbetet i förskoleverksamheten. Förskolepersonalen har också sett ett behov hos barnen där bildstöd stärker kommunikationen genom att det går att kommunicera via bilderna, det skapar tydlighet och inkluderar barn till delaktighet. I resultatet redovisas även flera sorters bildstöd, hur dessa används i förskolan samt hur de stärker kommunikationen. Denna studie förstärker varför förskolepersonal bör arbeta med bildstöd i förskolan samt att den bidrar med metoder och verktyg som förskolepersonal kan använda i verksamheten för att främja barns kommunikation
Assessment of possible human health hazards of frozen Sitotroga cerealella eggs in the plant protection products CHRYSObio and CHRYSOcontrol
No full textDigital interactions : An interview study on preschool teachers use of digital tools in the preschool
No full textSammanfattningStudiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolans undervisning. Litteratur och tidigare forskning inom detta ämne synliggjordes hur digitala artefakter utvecklats på ett historisk plan, samt hur förskollärare använder sig av detta verktyg. Studien vilar på det sociokulturella perspektivet. Där bland annat begrepp som scaffolding och kulturella artefakter användes för att analysera och bearbeta denna studie. Metoden för att samla in data bestod av semistrukturerade intervjuer. Därefter användes tematiskt innehållsanalys för att analysera materialet och hitta teman. Resultatet visade hur förskolläraren använde digitala verktyg i förskola och i vilka ämnen. Vidare i resultatet synliggörs även den problematik som kan uppstå såväl som möjligheter enligt de intervjuade förskollärarna. Slutligen berörde resultatet vad förskollärarna ansåg om de senaste förändringarna i läroplanen 2025 angående digitala verktyg. Där det framkom en vis osäkerhet om hur de ska gå vidare i framtiden, dock framträdde en övergripande positiv inställning till digitala verktyg i förskolan. Fortsättningsvis bidrar denna studie med en insikt i förskolans digitalisering, som kan forskas vidare på ett djupare plan där en generaliserbarhet är möjlig.
“One can be very brave even when one is small” : A didactic study of how storytelling supports the development of children’s empathic and communicative abilities in preschool
No full textStorytelling är ett slags berättande och används i förskolan för att förmedla undervisning. Men storytelling är så mycket mer än att bara berätta något. Det som har betydelse är hur man berättar, det vill säga att man väver in känslor och karaktärer som väcker lyssnarens intresse. I detta fall barnen på förskolan. Genom att väva in känslor och karaktärer skapar man en slags mening åt berättandet och gör det levande. Syftet med studien är att genom en litteraturgenomgång undersöka hur olika former av storytelling kan förstås ur en didaktisk synvinkel, med särskilt fokus på hur berättande kan bidra till att främja barns empatiska och kommunikativa förmåga i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Mollenhauers representation och Freires generative themes med specifika och relevanta grundbegrepp inom varje teori. Analysen av studien har delats upp i fyra kategorier: Barns emotionella engagemang (6.1), Storytelling som en samarbetsaktivitet (6.2), Förskollärares vägledning i berättandet (6.3), Storytelling som ett didaktiskt verktyg (6.4). Resultatet visar, efter en didaktisk analys och tolkning, utifrån Mollenhauers representation och Freires generative themes att storytelling i förskolan kan fungera som ett mångsidigt didaktiskt verktyg som bidrar till att stärka barns empatiska och kommunikativa utveckling i förskolan. Storytelling stärker barns emotionella och empatiska förmåga genom att de får leva sig in i berättelser och karaktärer. På så vis ges barnen möjlighet att reflektera över känslor, förstå andras perspektiv och diskutera moraliska dilemman. Barns emotionella engagemang under berättaraktiviteter är avgörande för att de ska utveckla sin förmåga att förstå och känna igen känslor, samt kunna reglera dem. Detta emotionella lärande skapar förutsättningar för både empati och social förståelse, vilket i sin tur gör storytelling till ett pedagogiskt verktyg för att både förebygga konflikter i barngruppen, och stärka gruppsammanhållningen. Genom berättelser kan nämligen barn förstå sociala relationer, samarbeta och identifiera känslor, vilket både minskar konflikter och stärker social empati. Resultatet visar dessutom att storytelling utvecklar barns kommunikativa förmåga i förskolan, vilket sker när barn får delta i berättandeaktiviteter. Då övas deras förmåga att både uttrycka tankar, bygga ordförråd och lyssna på varandra. Både analoga och digitala berättarformer stärker engagemang och språkförståelse. När barn aktivt deltar i berättelseprocesser får de möjlighet att lyssna, tolka, gestalta och skapa mening i dialog med både förskolläraren och sina kamrater, vilket stärker deras kommunikativa kompetens. Studien har dessutom bidragit till en ökad kunskap om betydelsen av förskollärares vägledning i berättandet. Genom att förskolläraren använder öppna frågor, reflektion och dramatisering så påverkar barns möjlighet att resonera, analysera och skapa egna berättelser. Detta bidrar i sin tur till barns kritiska tänkande och dialogförmåga. Sammanfattningsvis kan storytelling fungera som ett didaktiskt verktyg i förskolan som förenar emotionellt, socialt och språkligt lärande. Berättelser har en enorm effekt som kan ge 3 barn möjlighet att utveckla förmågan att förstå både sig själv och andra, kunna kommunicera mer nyanserat och agera empatiskt i sociala sammanhang. Ur ett Mollenhauer-perspektiv representerar förskolläraren kulturella och moraliska värden genom storytelling, vilket bidrar till barns bildning. Ur ett Freire-perspektiv blir storytelling i stället en dialogisk process, där barn och förskollärare tillsammans skapar mening, vilket stärker barns delaktighet, språk och kritiska tänkande. Storytelling är inte enbart en språklig aktivitet, utan även en social, emotionell och etisk praktik, där barn genom förskollärarens vägledning får möjlighet att reflektera, uttrycka sig och utvecklas i samspel med andra.
Critical thinking in preparation for student teachers’ professional practice : A case study of critical thinking conceptions in policy documents framing teaching placement at a Swedish university
No full textThis paper explores the conceptions of critical thinking in national and local policy documents for teaching placement, using the case of teacher education programs at a Swedish university. The concept under scrutiny is based on three contemporary theoretical models of critical thinking in education: critical thinking movement, critical pedagogy, and “criticality” movement. In Sweden, the teacher profession is framed with a broader socio-ethical scope than the focus on individual cognitive skills of the critical thinking movement. Critical reflection and self-reflection, two conceptions identified with the criticality ideal of education for critical being, prevail in the analyzed documents
Future Climate and Rising Cooling Demands: Energy Solutions and Overheating Resistivity for a Warmer Sweden
No full textIn the summer of 2018, Sweden experienced an intense and prolonged heatwave, marked by high temperatures across the country, highlighting the future need for space cooling in residential buildings. The increasing frequency and intensity of heatwaves, driven by climate change, pose significant challenges to the built environment, particularly concerning the energy demand for cooling and the maintenance of thermal comfort in homes. This thesis investigates the impact of future climate conditions on building energy performance, evaluates various cooling technologies, and assesses building resilience to overheating under mid-century climate scenarios. This study focuses on a future residential district in Gävle, Sweden, using projected climate files based on the 8.5 Representative Concentration Pathway (RCP) 8.5 scenario. A range of cooling technologies were analyzed, including district cooling, absorption chillers, and compression chillers with and without photovoltaic (PV) systems. The performance of these technologies was evaluated based on their primary energy use, life cycle cost analysis (LCCA), and climate resilience using novel overheating resistivity metrics, such as the overheating escalation factor (αIOD) and Indoor Overheating Degree Signature Slope Ratio (ISSR). Climate projections for 2050 indicate substantial increases in cooling demand, with maximum temperatures rising by up to 4.5 ° C during heatwaves compared to current conditions. The results demonstrate that compression chillers combined with PV systems represent the most energy-efficient and economically viable cooling solution, based on the boundary conditions and factors considered in this study. However, district cooling remains a competitive option for large-scale developments, benefiting from economies of scale. Absorption chillers were found to be suboptimal because of their high energy use and higher life cycle costs. Furthermore, The study reveals that building typology influences resistance to overheating, with block buildings exhibiting better performance due to their compact design. Resilience metrics such as αIOD and ISSR underscore the importance of integrating adaptive comfort models and passive design strategies to improve building resilience under future climate conditions. This work provides critical insights into the selection of cost-effective and resilient cooling technologies while promoting sustainable building practices. The findings contribute to the growing body of research on climate adaptation in the built environment, guiding future policy and design strategies to mitigate the impacts of extreme heat in urban areas.Sommaren 2018 drabbades Sverige av en intensiv och långvarig värmebölja med rekordhöga temperaturer över hela landet. Denna händelse belyser behovet av kylsystem i bostäder framöver. Den ökande frekvensen och intensiteten av värmeböljor, som drivs av klimatförändringar, utgör betydande utmaningar för den byggda miljön, särskilt vad gäller energibehov för kylning och inomhustemperaturkomfort. Denna avhandling undersöker hur framtida klimatförhållanden påverkar byggnaders energiprestanda, utvärderar olika kylteknologier och analyserar byggnaders motståndskraft mot överhettning i scenarier för mitten av seklet. Studien fokuserar på ett framtida bostadsområde i Gävle, Sverige, och använder klimatfiler baserade på det representativa koncentrationsscenariot (RCP) 8.5. Ett antal kylteknologier analyserades, inklusive fjärrkyla, absorptionskylmaskiner samt kompressorkylmaskiner, både med och utan solcellsanläggningar (PV-system). Prestandan hos dessa teknologier utvärderades utifrån deras primära energianvändning, livscykelkostnadsanalys (LCCA) och klimattålighet med hjälp av innovativa mått för överhettningsresistens, såsom överhettningens eskalationsfaktor (αIOD) och Indoor Overheating Degree Signature Slope Ratio (ISSR). Klimatprognoser för år 2050 visar betydande ökningar i kylbehovet, med maximala temperaturer som kan stiga med upp till 4,5°C under värmeböljor jämfört med dagens nivåer. Resultaten visar att kompressorkylmaskiner kombinerade med solcellsanläggningar är den mest energieffektiva och ekonomiskt fördelaktiga lösningen inom studiens ramar. Fjärrkyla framstår dock som ett konkurrenskraftigt alternativ för storskaliga utvecklingsprojekt, tack vare dess stordriftsfördelar. Absorptionskylmaskiner visade sig vara mindre optimala på grund av hög energiförbrukning och högre livscykelkostnader. Studien avslöjar dessutom att byggnadstyp har en betydande inverkan på motståndskraften mot överhettning, där flerbostadshus presterar bättre tack vare sin kompakta design. Resiliensmått som αIOD och ISSR understryker vikten av att integrera adaptiva komfortmodeller och passiva designstrategier för att stärka byggnaders tålighet under framtida klimatförhållanden. Arbetet ger viktiga insikter om val av kostnadseffektiva och resilienta kylteknologier samtidigt som det främjar hållbara byggnadspraxis. Resultaten bidrar till den växande forskningen om klimatanpassning inom den byggda miljön och ger vägledning för framtida policyer och designstrategier för att minska effekterna av extrem värme i urbana områden
Influence of adiabatic semi-circular grooved in backward-facing step on thermal-hydraulic characteristics of nanofluid
No full textThis work examines the thermal-hydraulic performance of Al₂O₃-water nanofluids inside a backward-facing step (BFS) configuration characterized by insulated hot walls and semi-circular grooves, employing computational fluid dynamics (CFD) simulations in ANSYS Fluent. The main objective is to analyze the effects of nanoparticle concentration (2 %, 4 %, and 6 % by volume) and flow Reynolds number (10–250) on heat transfer and flow dynamics, with an emphasis on improving thermal management systems. The study primarily examines the lack of comprehension of nanofluid behavior in BFS geometries under laminar flow circumstances and investigates the correlation between flow recirculation, reattachment processes, and thermal boundary layer attributes. The findings indicate that elevated Reynolds numbers and nanoparticle concentrations markedly enhance heat transfer rates, with thermal convection coefficients rising by approximately 1.031, 1.063, and 1.096 times for 2 %, 4 %, and 6 % nanofluid concentrations, respectively, in comparison to the base fluid. The findings offer significant insights for enhancing thermal systems, including heat exchangers and cooling devices, with recommendations for further research in turbulent regimes and different geometries. This study enhances the existing research on nanofluid uses in sophisticated thermal management systems
Can home care work be organized to promote musculoskeletal health for workers? Results from the GoldiCare cluster randomized controlled trial
No full textBackground Workers in home care have high sick leave rates, predominantly because of musculoskeletal pain. The Goldilocks Work Principle proposes that health should be promoted by a “just right” composition of work tasks. Weekly workloads differ substantially between home care workers, suggesting that certain workers may have workloads that are too high, impacting their musculoskeletal health. The aim of this study was to evaluate the effectiveness of a “GoldiCare” intervention redistributing weekly workloads to become more equal among the homecare workers. Outcomes were pain in the neck/shoulder and lower back, and the implementation of the intervention was also evaluated. Methods A 16-week cluster randomized controlled trial was conducted with 125 workers from 11 home care units, divided into six intervention units and five control units. The operation coordinators of each intervention unit were educated in the Goldilocks Work Principle and provided with a planning tool to facilitate an even distribution of high care need clients. The control group continued their usual work. Primary outcomes were pain intensity in the neck/shoulder and lower back (0 to 10). Secondary outcomes included fatigue (0 to 10), composition of physical behaviors and postures (accelerometers), adherence to the intervention (weekly usage rates of the planning tool), and performance of the intervention (percentage of workers with an even distribution of workload). Results The analysis showed no difference between the intervention and control groups in change in lower back pain (0.07, 95%CI[-0.29;0.43]), neck/shoulder pain (-0.06, 95%CI[-0.49;0.36]) or fatigue (0.04, 95%CI[-0.52;0.61]. No significant changes were observed in the composition of physical behaviors (p=0.067) or postures (p=0.080-0.131) between the two groups. The intervention was succesfully implemented in three units of the six, with adherence ranging from 82-100% across the intervention period. The remaining three units had an adherence of 0-47%. No improvement in performance was observed. Conclusion No significant intervention effects were observed on musculoskeletal pain, fatigue, or the composition of physical behaviors and postures. The findings suggest that the intervention was not adequately implemented within the organization. Consequently, we cannot discern whether the lack of positive results were due to poor implementation or an ineffective intervention. Results thus highlight the need for a more comprehensive understanding of organizational structures within home care to facilitate more effective implementations. The hypothetical effectiveness of a fully implemented intervention remains unknown