Publikationer från Högskolan i Gävle
Not a member yet
18512 research outputs found
Sort by
Analys av kvalitetsbristkostnader: Input till utveckling av ett verktyg för datainsamling, identifiering och förbättring hos Cytiva
No full textThis thesis studies Cost of Poor Quality (CoPQ) at the case company Cytiva, operating within the life science and pharmaceutical industry. The aim is to contribute with input to the development of a tool for effective data collection, categorization, and continuous improvement. The Cost of Poor Quality represents a significant part of the company’s total expenses and negatively affects both the financial performance and product quality. The study analyzes the most common cost categories and their underlying causes and explores how collected data can be used to enable continuous improvements. An abductive research approach was chosen to combine established theoretical models with empirical observations from a case study. Data collection includes both qualitative interviews and quantitative analysis of the company’s internal databases, with a particular focus on data from the year 2024 and four selected departments. The results show that scrap, reprocessing, and zero yield are the largest cost drivers, with scrap representing more than half of the total Cost of Poor Quality. The main causes identified are human error, process variation, and equipment-related problems. The study highlights the importance of implementing structured routines, improved process control, and regular equipment maintenance to reduce Cost of Poor Quality. By systematically analyzing and categorizing these costs, better conditions are created for the company to prioritize improvement efforts and optimize its processes, which in the long term may contribute to increased profitability and strengthened competitiveness. Keywords: Cost of Poor Quality, Lean, Six Sigma, Risk ManagementDetta examensarbete undersöker kvalitetsbristkostnader inom fallföretaget Cytiva, verksamt inom life science- och läkemedelsbranschen, med syftet att bidra med input till utvecklingen av ett verktyg för effektiv datainsamling, kategorisering och förbättringsarbete. Kvalitetsbristkostnader utgör en betydande del av företagets totala kostnader och påverkar såväl ekonomin som produktkvaliteten negativt. Studien kartlägger de vanligaste kostnadskategorierna och deras bakomliggande orsaker samt hur insamlad data kan användas för att möjliggöra kontinuerliga förbättringar. En abduktiv metodansats har valts för att kombinera etablerade teoretiska modeller med empiriska observationer från en fallstudie. Datainsamlingen omfattar både kvalitativa intervjuer och kvantitativ analys av företagets interna databaser, med särskilt fokus på data från år 2024 och fyra utvalda avdelningar. Resultaten visar att kassation, omprocessning och nollutbyte är de största kostnadsposterna inom kvalitetsbrist, där kassation står för mer än hälften av de totala kostnaderna. De främsta orsakerna är mänskliga fel, processvariationer samt utrustningsrelaterade problem. Studien understryker vikten av att implementera strukturerade rutiner, förbättrad processkontroll och regelbundet utrustningsunderhåll för att minska kvalitetsbristkostnaderna. Genom att systematiskt analysera och kategorisera kvalitetsbristkostnader skapas bättre förutsättningar för företaget att prioritera förbättringsinsatser och optimera sina processer, vilket långsiktigt kan bidra till ökad lönsamhet och stärkt konkurrenskraft. Nyckelord: Kvalitetsbristkostnader, Lean, Six Sigma, Riskhantering
Faktorer som påverkar valet av K-regelverk inom vård- och omsorgsbranschen samt inom tillverkningsbranschen
No full textI den här studien har det undersökts vilka faktorer som kan ligga till grund för att ett företag väljer ett K-regelverk framför ett annat. Studiens fokus har varit på små och medelstora företag inom vård- och omsorgsbranschen samt inom tillverkningsbranschen och några av dessa har således blivit intervjuade i studien. Arbetet syftar till att fylla de forskningsgap som identifierats i tidigare studier kring området. I studien har det genomförts tio intervjuer, där både VD och revisorer inom företagen har svarat. Det teoretiska ramverk studien bygger på är både institutionell teori samt positiv redovisningsteori. Studien använder sig vidare av ett teoretiskt ramverk baserat på både den institutionella teori och positiv redovisningsteori för att skapa en djupare och bättre förståelse för beslutsprocessen. För att kunna svara på studiens frågeställningar har vi valt att använda den kvalitativa forskningsansatsen som forskningsmetod. Vårt arbete använder sig också av en blandad datainsamlingsmetod, semistrukturerade intervjuer och e-post för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien har genomfört tio intervjuer bestående av VD:ar, revisorer och ekonomiansvariga inom små och medelstora företag. Resultatet visar att det finns olika faktorer och motiv påverkar valet av K2 och K3 i företaget. Till exempel företagsstorlek, otillräcklig kunskap, enkelhet, mindre administrativa kostnader, lagkrav och revisorer. Dessa faktorer/motiv som gör att företag föredrar K2 framför K3. Även revisorer har stort inflytande vid valet av K-regelverk, eftersom revisorer har god kunskap kring ekonomin och företagarna förlitar sig för mycket på revisorer vid valet av k-regelverk.The purpose of this study is to identify and examine what factors and motives influence companies' choice of accounting regulation. The study also investigates why companies apply the K2 framework, despite having the option to implement K3. The study focuses particularly on small and medium-sized enterprises in the care and welfare sector as well as the manufacturing sector. It addresses identified research gaps, specifically how the choice of K-regulation has been made among companies in these sectors operating in Gävleborg County. Furthermore, the study explores the role of auditors in the selection of K-regulation, as well as whether external pressures or other factors beyond those included in the study’s theoretical framework affect the company’s choice of accounting standards. Based on this, the analysis and results are expected to provide insights into which factors weigh most heavily in the choice between K2 and K3, using the study's theoretical framework. The study employs a theoretical framework based on both institutional theory and positive accounting theory to create a deeper and better understanding of the decision-making process. To answer the research questions, we implement the qualitative research method. A mixed method of data collection was also used, involving semi-structured interviews and email, to fulfill the study’s aim and answer the research questions. Ten interviews were conducted, consisting of CEOs, auditors, and financial managers from small and medium-sized enterprises. The results show that there are various factors and motives influencing the choice between K2 and K3 within companies. These include company size, insufficient knowledge, simplicity, lower administrative costs, legal requirements, and the influence of auditors. These factors/motives that lead companies to prefer K2 over K3. Auditors also have a significant influence in the choice of K-regulation, as they possess strong financial knowledge and business owners rely heavily on them when making this decision
Read-Aloud as a Method in the School-Age Educare
No full textDenna studie genomförs i syfte att undersöka hur högläsning används som ett pedagogiskt verktyg i fritidshemmet för att främja elevers språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i att högläsning inte bara är en traditionell aktivitet utan en medveten didaktisk metod som kan stödja elevers kognitiva, språkliga och sociala utveckling. Genom högläsning får eleverna tillgång till ett rikt språk, förbättrad läsförståelse samt ökade möjligheter till reflektion, fantasi och kreativa uttryck. Denna studie placerar högläsning inom ramen för fritidshemmets uppdrag enligt Lgr22. För att undersöka detta har fem fritidslärare intervjuats och fått beskriva hur de förhåller sig till högläsning i fritidshemmet, hur de integrerar högläsning i verksamheten, hur de arbetar för att utveckla elevers läsförmåga samt språkutveckling genom högläsningen. Fritidshemmet beskrivs som en pedagogisk miljö där undervisning, omsorg och lek förenas. Högläsning lyfts fram som ett verktyg som stödjer elevernas språkliga utveckling samtidigt som det främjar kreativitet, empati och förståelse för olika perspektiv. En central del av studien behandlar hur högläsning ofta sker spontant på fritidshem, dock ofta utan tydlig pedagogisk avsikt. Studien argumenterar för behov av medvetna didaktiska val i planeringen av högläsning i fritidshemmet: val av text, förberedelse, samtal och lässtrategier bör planeras för att skapa meningsfull språkutveckling. Begreppet dialogisk högläsning lyfts särskilt som en metod som gör barnen aktiva och delaktiga. Samtliga argumenterar för att högläsning bör ses som ett centralt pedagogiskt verktyg i fritidshem. Det finns dock skillnader i hur fritidshem använder sig av högläsning, och ett tydligt behov av ökad medvetenhet och kompetensutveckling inom området. Studien uppmanar till att högläsning planeras medvetet för att verkligen komma elevernas språkliga och personliga utveckling. De begrepp som användes var mediering och den proximala utvecklingszonen.
Anmälningar till IVO gällande legitimerade sjuksköterskor inom distriktssköterskans kompetensområden i Sverige. : En beskrivande studie
No full textBakgrund: Distriktssköterskans kompetensområden omfattar primärvård, hemsjukvård, särskilt boende och elevhälsans medicinska insats, där hälsofrämjande insatser och patientsäkerhet utgör centrala delar. Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har sjuksköterskor ett ansvar att förebygga vårdskador genom rapportering av avvikelser och Lex Maria-anmälningar. Tidigare forskning visar att hög utbildningsnivå, gott ledarskap och interprofessionellt samarbete främjar vårdkvalitet och säkerhet, medan bristande ledarskap och rädsla för repressalier kan hindra en öppen rapporteringskultur. Inspektionen för vård och omsorg har samtidigt identifierat brister i läkemedelshantering och dokumentation, särskilt inom särskilt boende. Syftet med studien var att beskriva anmälningar till inspektionen för vård och omsorg som berör legitimerade sjuksköterskor i Sverige, inom distriktssköterskans kompetensområden inom primärvård, hemsjukvård, särskilt boende och elevhälsans medicinska insats. . Metod: Studien har en beskrivande design. En dokumentgranskning genomfördes, och materialet analyserades med summativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor anmäldes för brister i yrkesutövningen, främst relaterat till att rutiner och styrdokument inte följdes. Vissa sjuksköterskor hade tjänstgjort under påverkan av alkohol eller droger. De flesta bristerna identifierades inom särskilt boende och elevhälsans medicinska insats. Felhantering präglades av ett tydligt individfokus, medan organisatoriska faktorer sällan uppmärksammades. Avvikelserapportering förekom i begränsad omfattning, och få distriktssköterskor var verksamma inom sitt specialistområde. Slutsats: Resultatet belyser återkommande brister i yrkesutövningen och behovet av förebyggande åtgärder, såsom alkohol- och drogtester, för att stärka patientsäkerheten. Förbättrat ledarskap, en lärande organisationskultur och systematiskt säkerhets- och kvalitetsarbete framstår som centrala förutsättningar för en säker vård.
Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser vid rådgivning om egenvård
No full textBakgrund: Egenvård kan innebära att ta hand om sin hälsa genom att utöva fysisk aktivitet, lägga om sår eller ta sin medicin. Tidigare forskning visar att egenvård är utmanande för vårdsökande och att trygghet är en viktig del i att vårdsökande utför egenvård. Det framkommer att sjuksköterskan uppnår en god kommunikation när hen bemöter den vårdsökande med respekt, vänlighet, lugn och bekräftelse under samtalet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av rådgivning om egenvård, inom primärvård och 1177. Metod: I studien har en kvalitativ ansats med beskrivande design använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts med åtta sjuksköterskor och resultatet analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom det att vårdsökandes kunskap om egenvård varierade likväl som deras förutsättningar till att utföra egenvård. Därtill synliggjordes, även vårdsökandes inställning till egenvårdsråd och deras tålamod att utföra egenvård. Sjuksköterskorna såg att vårdsökande hade behov av bekräftelse och stöttning för att utföra egenvård vilket tillgodosågs genom individuella anpassningar, information, vägledning och delad kunskap. Slutsats: Resultatet belyser att kunskapen om egenvård var varierande bland vårdsökande. Därför är det av stor vikt att stödja de vårdsökande i egenvården och stärka deras förmåga till egenvård. Det finns dock hinder i detta arbete men det är viktigt att fortsätta utvecklingen av arbetet med egenvård
Viljan att hjälpa i en begränsad verklighet : Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom psykiatrisk slutenvård
No full textBakgrund: Sjuksköterskans profession fokuserar på omvårdnad och inom psykiatrisk vård är stigmatisering ett vanligt problem som påverkar patient och sjuksköterskan. Inom psykiatrisk slutenvård befinner sig sjuksköterskan ofta i en särskilt utsatt position, då vårdmiljön präglas av komplexa patientbehov, oförutsägbara situationer och ibland användning av tvångsåtgärder. Även våld förekommer på arbetsplatsen, både mot personal och andra patienter. Moralisk stress är ett fenomen inom hälso- och sjukvården som uppstår när sjuksköterskan inte kan agera i linje med sina värderingar på grund av organisatoriska förutsättningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av moralisk stress inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på tolv artiklar, varav sex kvalitativa, fem kvantitativa och en med blandad metodansats. Artiklarna hämtades från databasen PubMed och analyserades tematiskt med fokus på likheter, skillnader och hur resultaten svarade mot syftet. Huvudresultat: Moralisk stress uppstår främst i samband med bristande kollegialt stöd, resursbrist, arbetskultur och organisatoriska hinder. Känslomässig belastning framkom särskilt vid användning av tvångsåtgärder. Strategier för hantering var bland annat kollegialt stöd, religion och andlighet, förbättrad kommunikation samt utveckling av personlig styrka och professionellt mod. Slutsats: Moralisk stress inom psykiatrisk slutenvård påverkar sjuksköterskans hälsa, arbetsmiljö och vårdens kvalitet. Det behövs organisatoriska åtgärder såsom stödstrukturer, forum för etisk reflektion och satsningar på arbetsmiljö och ledarskap.Background: The nursing profession focuses on caregiving, and in psychiatric care the stigma is a recurring problem that affects both the patient and the nurse. In psychiatric inpatient care, nurses are particularly vulnerable since the work environment involves complex patient needs, unpredictable situations, and the use of coercive measures. Violence occurs in the workplace, both against the staff but also against other patients. Moral distress is a phenomenon in healthcare that arises when nurses know ethically correct action but are prevented from acting because of organizational constraints. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of moral distress in psychiatric inpatient care. Method: This descriptive literature review included twelve scientific articles: six qualitative, five quantitative, and one mixed-method study. Articles were retrieved from the PubMed database and analyzed thematically, focusing on similarities, differences, and how the results addressed the study aim. Main result: Moral distress mainly occurred in connection with lack of collegial support, limited resources, workplace culture, and organizational barriers. Emotional strain was particularly evident in situations involving coercive measures. Coping strategies included support from colleagues, religion and spirituality, improving communication, and developing personal strength and professional courage. Conclusion: Moral distress in psychiatric inpatient care affects nurses’ well-being, the work environment, and the quality of care. Organizational support, ethical reflection forums, and leadership initiatives are needed to reduce moral distress and strengthen professional resilience
Speech and language diagnoses in monolingual and bilingual preschool children: a retrospective cohort study in a Swedish healthcare setting
No full textIntroduction: Speech and language disorders are common developmental concerns. Identifying language issues in bilingual children presents a significant challenge. In this study, we examined how bilingualism, gender and age predicted the timing and types of diagnoses in a large clinical sample of children referred to speech and language therapy (SLT) services in a Swedish healthcare setting. Methods: A retrospective analysis of medical record data was undertaken involving 1025 children under the age of 7 referred to public speech and language clinics. Data on age, gender, bilingualism and speech and language diagnoses were analysed. Results: Bilingual children and boys were diagnosed at a younger age compared with monolingual children and girls. Speech and language diagnoses were associated with bilingualism and age. Bilingual children were more likely to have mixed receptive-expressive language disorders and developmental disorders of speech and language unspecified, and less likely to have specific speech articulation disorder and expressive language disorder, compared with monolingual Swedish-speaking children. Conclusions: The timing and type of speech and language diagnoses were associated with sex, bilingualism and age. These observations may stem from the resources, tools and guidance available to professionals assessing bilingual children. Professionals should be cautious of these potential biases and take suitable measures to address them. Further studies in other geographical settings are warranted
Socialsekreterares arbetslivsbalans och arbetsrelaterad hälsa : En kvalitativ intervjustudie
No full textThe purpose of the study was to examine how a selection of social workers working in child and youth services perceived their work-life balance and work-related health. Semi-structured interviews were conducted with eight social workers from three different municipalities. The results were analysed using two theoretical frameworks: Boundary theory and Effort-recovery Theory. The findings were interpreted through a phenomenological hermeneutic approach. The study revealed conflicting results. They indicate that the respondents generally perceived themselves as having good work-life balance and work-related health but they also described instances where it wasn’t so and their work-life balance did not align with their preferences, this also affected their thoughts about remaining in the job. The respondents had various strategies to separate work and private life but often had to compromise their boundaries when work demands required it. Work-related health was strongly affected when the workload became excessive, as stress influenced sleep and the ability to recover. The emotional toll of their work affected both their work-related health and their ability to maintain a good work-life balance. The results of the study can serve as a foundation for further research into the working conditions of social workers. Additionally, the findings contribute to the understanding of a health-promoting workplace, highlighting the aspects that are crucial for social workers to thrive, maintain well-being and remain at their workplace
Additiv nytto-aggregering som grund för riskbaserat beslutsfattande vid underhåll av medicinska utrustningar : Ett stödverktyg för reparationsbeslut baserat på MAUT
No full textInom vårdorganisationer utgör medicinsk utrustning en viktig del för att kunna tillhandahållamedicinska tjänster. För att säkerställa hög kvalitet och driftsäkerhet påde medicinska utrustningarna krävs ett välfungerande underhåll samt en struktureradunderhållsplanering. Reparationer är en central del av underhållsarbetet, och beslutom att reparera eller inte påverkar både kostnader och tillgänglighet av medicinskutrustning. En korrekt bedömning inför en reparation kan därför leda tillbättre beslutsfattande och lägre kostnader. En utmaning är att bedömningar av utrustningensstatus ofta är subjektiva och beskrivs med termer som ”bra”, ”dålig” eller”ser okej ut”, vilka kan tolkas på olika sätt, och inte alltid speglar den faktiska situationen. Dessutom kan bedömningarna variera beroende på ingenjörens erfarenhet och tenderar ibland att förbise vissa viktiga aspekter. Samtidigt är risken att medicinskutrustning inte fungerar korrekt alltid närvarande. Det är därför nödvändigt att integrera riskbedömning i underhållsstrategin för att minska denna risk och öka driftsäkerheten. I detta examensarbete hanteras reparationsbeslut som ett multikriterieproblem, där två huvudkriterier identifierats: funktionalitet och reparationskostnad. För att möjliggöra ett systematiskt och välgrundat beslutsfattande används ett nyttobaserat tillvägagångssätt. Den totala nyttan beräknas genom en additiv nyttofunktion, där delnyttovärden aggregeras utifrån tolv identifierade aspekter som påverkar både funktionalitet och reparationskostnader. Dessa aspekter identifierades under workshop 1 tillsammans med flera medicintekniska ingenjörer. Under workshop2 fastställdes nivåer för varje aspekt, viktkoefficienter beräknades och delnyttovärden tilldelades, vilket lade grunden för en mer systematisk bedömning. Som en del av studien utvecklades ett Excel-baserat beslutsstödsverktyg, och verktyget testades i tre olika fall. I verktyget kan användaren mata in uppgifter om utrustningen, sedan använda existerade delnyttovärden eller mata in sina egna. Dessutom uppskattas eventuella kommande reparationskostnader för de följande tolv månaderna. Verktyget innehåller även en riskbedömningsmodul för att kunna identifiera risker vid låga aspektnivåer och föreslå åtgärder för att minska eller övervaka dessa risker. Att inkludera riskbedömning som en del av underhållsstrategin och inför reparationsbeslut bidrar till en mer systematisk underhållplanering, förbättrad resurshantering och träffsäkrare, riskbaserade beslutfattande
Sjuksköterskans erfarenhet av att främja egenvård vid typ 2-diabetes : En beskrivande litteraturöversikt
No full textBakgrund: Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar med ökade blodsockernivåer. De vanligaste typerna är Typ 1- och Typ 2-diabetes. Vid Typ 1-diabetes upphör kroppens egen insulinprodukt, medan vid Typ 2-diabetes beror på insulinresistens och nedsatt insulinproduktion. I Sverige lever ungefär 600 000 personer med diabetes, och cirka 75% av dem har Typ 2-diabetes. Det finns mer än 100 genetiska varianter som kan kopplas till Typ 2-diabetes, och många av dem påverkar de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Diabetes påverkas både av ärftlighet och livsstil. Gener, matvanor och fysiska aktiviteter har alla betydelse för risken att utveckla Typ 2-diabetes. Behandlingen består av regelbunden medicinsk uppföljning och egenvård. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att främja egenvård vid diabetes Typ 2. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som totalt innefattar 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metodansats. Artiklarna har sökts i databasen PubMed och CINAHL och analyserats med hjälp av en tematisk analys av Popenoe et al. Huvudresultat: I resultatet framkom två huvudteman: Kunskap och roll i att stötta egenvård samt Arbetsvillkor och genomförande i praktiken. Under den första kategorin identifierades subkategorierna kunskap, fortbildning och självtillit, yrkesrollens ansvar och gränser samt stöd i arbetet genom riktlinjer och roller. Den andra huvudkategorin omfattade tids- och resursbrist, kommunikation och individanpassning samt samarbete och arbetssätt. Slutsats: Sjuksköterskor står inför både möjligheter och utmaningar när det gäller att stödja egenvård hos personer med Typ 2-diabetes. Brist på tid, resurser och riktlinjer gör arbetet svårare, medan faktorer såsom kunskap, trygghet i yrkesrollen, effektiv kommunikation och samarbete mellan olika yrkesgrupper underlättar arbetet. Studien visar att sjuksköterskans erfarenheter påverkas av en balans mellan dessa faktorer. När sjuksköterskan får rätt förutsättningar och bemöter patienten utifrån dessa behov kan det leda till att patienten blir mer delaktig i sin egenvård. Nyckelord: Diabetes mellitus Typ-2, erfarenhet, egenvård, sjuksköterskaAbstract Background: Diabetes is a collective term for diseases characterized by elevated blood glucose levels. The most common types are Type 1 and Type 2 diabetes. In Type 1 diabetes, the body’s own insulin production ceases, while Type 2 diabetes is caused by insulin resistance and reduced insulin secretion. In Sweden, approximately 600,000 people live with diabetes, and about 75% of them have Type 2 diabetes. There are more than 100 genetic variants associated with Type 2 diabetes, many of which affect the pancreatic cells responsible for producing insulin. Diabetes is influenced by both heredity and lifestyle. Genetics, dietary habits, and physical activity all play an important role in the risk of developing Type 2 diabetes. Treatment consists of regular medical follow-up and self-care. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of promoting self-care in patients with Type 2 diabetes. Method: A descriptive literature study including a total of 11 scientific articles with qualitative, quantitative, and mixed-method approaches. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL databases and analyzed using thematic analysis based on Popenoe et al. Main results: The results revealed two main themes: Knowledge and the role in supporting self-care and Working conditions and implementation in practice. Within the first theme, the subthemes identified were knowledge, continuing education and self-confidence, professional responsibilities and boundaries, and support in practice through guidelines and roles. The second main theme included lack of time and resources, communication and individual adaptation, and collaboration and working methods. Conclusion: Nurses face both opportunities and challenges when supporting self-care among individuals with Type 2 diabetes. A lack of time, resources, and clear guidelines makes this work more difficult, while factors such as knowledge, confidence in the professional role, effective communication, and collaboration between different healthcare professionals facilitate it. The study shows that nurses’ experiences are influenced by a balance between these factors. When nurses are given the right conditions and adapt their approach to the patient’s individual needs, it can lead to greater patient participation and improved self-care. Keywords: Diabetes mellitus Type 2, experiences, self-care, nurs