Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
"But honour, which countries should I consider?" : A qualitative interview study on social workers perceptions of honour-based violence and oppression
No full textSyftet med studien är att fördjupa förståelsen av hur socialsekreterare förstår hedersrelaterat våld och förtryck (HRVF) utifrån sina professionella erfarenheter och kunskap om våld. Arbetet har utformats efter två forskningsfrågor: Hur förstår socialsekreterare hedersrelaterat våld och förtryck? och Hur förstår socialsekreterare kultur i sammanhanget heder och våld? Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomfördes med ett målstyrt urval av sex socialsekreterare och en sakkunnig inom området HRVF. Analysen genomfördes med en tematisk analys. Resultatet visar att HRVF beskrivs som komplext med många förövare och ett kollektivt utövande, med en upprätthållande kontroll som är socialt accepterat inom både familj och nätverk. Samtidigt finns det risker för att stereotypa kopplingar mellan kultur, religion och HRVF kan leda till förenklade och felaktiga bedömningar. Intervjupersonerna understryker därav vikten av individens berättelse, kollegialt stöd och rådfrågning av sakkunniga vid osäkerhet i HRVF ärenden. Andra svårigheter som tas upp i studien gällande hantering inom HRVF är säkerhetsplaceringar, kartläggning av nätverk och förövare samt upprätthållande av kontakt mellan socialsekreterare och klient efter placering. Socialsekreterare i studien belyser kunskapsbristen hos andra professionella och en önskan av metodstöd för själva hanteringsprocessen, samt ett bättre arbetssätt att hantera föräldrarna i HRVF ärenden. Studien indikerar att ett utvecklat metodstöd och riktad kompetensutveckling kan förbättra arbetssätt och handläggning av HRVF ärenden.The aim of this study is to deepen the understanding of how Swedish social workers conceptualize honour-based violence (HBV) through the lens of their professional experience and knowledge of violence. Two research questions guide the enquiry: How do social workers understand HBV? and how do they interpret culture in the context of honour and violence? Data were generated through seven semi-structured interviews with a purposive sample of six practicing social workers and one HBV specialist. Using an inductive, thematic analysis, the study portrays HBV as a complex, collectively sanctioned form of violence that can involve multiple perpetrators and a network-based system of social control within both family and wider community. Respondents caution that stereotypical links between culture, religion and HBV may result in oversimplified or inaccurate assessments, they therefore emphasize the victim's own narrative, collegial consultation and access to specialist expertise when uncertainty arises. Further challenges include organizing safe placements, mapping networks and perpetrators, and maintaining contact with clients after placement. Participants also highlight knowledge gaps among other professionals and express a need for clearer procedural tools, particularly for engaging with parents in HBV cases. The study indicates that enhanced methodological support and targeted competence development could improve social worker’s practice and case management in HBV investigations
Nurses' experience of caring for children with cancer disease : A literature review
No full textBakgrund: Varje år insjuknar över 350 barn i cancer i Sverige, något som påverkar hela familjen. Sjukdomen är komplex och föräldrar präglas ofta av starka känslor som chock, oro och maktlöshet. Samtidigt ställs höga krav på sjuksköterskans kompetens i att ge vård, behandling och professionellt stöd. Ett gott bemötande innebär att skapa en förtroendefull relation, ge åldersanpassad information och göra familjen delaktig i vården, vilket kan minska barns stress och rädsla. Vidare har hälso- och sjukvården ett tydligt ansvar att följa de lagar som styr vården av barn. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med cancersjukdom Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i två databaser CINAHL Complete och Pubmed. Resultat: Att vårda barn med cancersjukdom framkom som en känslomässigt krävande och komplex process för sjuksköterskor. Känslor av sorg och maktlöshet var vanligt förekommande i mötet med barnen och deras familjer. Etiska dilemman uppstod främst när barnets behov inte överensstämde med föräldrarnas vilja, vilket gjorde sjuksköterskans stödjande roll avgörande för barnen och familjen. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Sjuksköterskors känslomässiga utmaningar, etiska dilemman och sjuksköterskors stödjande roll. Slutsats: Att vårda barn med cancersjukdom är en emotionell och etisk utmaning för sjuksköterskor. Familjecentrerad vård, individanpassad information och ett gott samarbete med föräldrarna framträder som centrala faktorer för en trygg vårdrelation. Teamarbete och kollegialstöd stärker sjuksköterskornas välmående och minskar vårdlidande. Resultatet kan bidra till utveckling av vårdmiljöer och en vårdkultur som främjar reflektion, etiskt stöd och samarbete mellan sjuksköterskorna.Background: Each year, more than 350 children in Sweden are diagnosed with cancer, something that affects the entire family. Cancer is a complex disease, and parents are often affected by intense emotions such as shock, anxiety, and helplessness. At the same time, high demands are placed on nurses' competence in providing care, treatment, and professional support. Establishing a trusting relationship, delivering age-appropriate information, and involving the family in the care process are essential aspects of good practice, as these can reduce stress and fear in the child. Furthermore, the healthcare system holds a clear responsibility to adhere to the laws and regulations governing pediatric care. Aim: Describe nurses' experience of caring for children with cancer. Method: A literature review was conducted using ten scientific articles. The literature search was performed in two databases, CINAHL Complete and Pubmed. Results: Caring for children with cancer was found to be an emotionally demanding and complex process for nurses. Feelings of sadness and powerlessness were commonly experienced in interactions with children and their families. Ethical dilemmas arose primarily when the child’s needs did not match the parents’ wishes, which made the nurse's supportive role crucial for the children and the family. The data analysis resulted in three themes: Nurses' emotional challenges, ethical dilemmas, and nurses' supportive role. Conclusion: Caring for children with cancer is an emotional and ethical challenge for nurses. Family-centered care, individualized information, and collaboration with parents are key factors for building a trusting relationship. Teamwork and collegial support enhance nurses' well-being and reduces suffering. The findings can contribute to the development of healthcare environments and a care culture that promotes reflection, ethical support, and collaboration among nurses
Nurses' experiences of pressure ulcers : A literature review
No full textBakgrund: Trycksår är ett svårläkt sår och är en komplikation till följd av sjukdom, vård och behandling; en vårdskada som står för nio procent av alla vårdskador i Sverige. Den åldrande huden, sjukdomar, vissa läkemedel och livsstilsrelaterade faktorer kan bidra till sämre sårläkningsförmåga. Det är viktigt för sjuksköterskor att kunna skilja sårläkningsprocessens tre faser från infektionstecken för att ge rätt behandling. Trycksår orsakar både stort fysiskt och psykiskt lidande för patienter och till följd av nedsatt fysisk förmåga upplever patienter beroende av andra, isolering och förlust av autonomi. Ett personcentrerat arbetssätt hjälper sjuksköterskor att se till patienters behov och skapa en tillitsfull vårdrelation. Sjuksköterskor är ansvariga för att införa och säkerställa både preventiv och behandlande omvårdnad kring trycksår och att det utförs enligt evidensbaserade riktlinjer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod togs fram genom databassökningar i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Tre huvudkategorier framträdde i materialet. Sjuksköterskors upplevelser av trycksårsprevention och trycksårsbehandling handlar om hur omvårdnaden kring trycksår ser ut i praktiken. Sjuksköterskors syn på samarbetet kring trycksår behandlar sjuksköterskors upplevelser av teamarbete. Sjuksköterskors kompetens inom trycksårsvård beskriver hur sjuksköterskor upplever sina egna och andras kunskaper och kompetenser gällande trycksår. Slutsats: Sjuksköterskors grundutbildning och stöd på arbetsplatser behöver förbättras för att sjuksköterskor ska kunna utföra trycksårsvård evidensbaserat och patientsäkert. Ökat fokus på preventiva trycksårsåtgärder skulle minska incidens och prevalens av trycksår.Background: Pressure ulcers are hard-to-heal wounds which depend on a complication of illness, care and treatment and is a care injury that accounts for nine percent of all care injuries in Sweden. Aging skin, diseases, certain medications and lifestyle-related factors can contribute to poor wound healing. It is important for nurses to be able to distinguish the three phases of the wound healing process from signs of infection in order to provide the right treatment. Pressure ulcers cause both great physical and psychological suffering for patients and as a result of reduced physical ability, patients experience dependence on others, isolation and loss of autonomy. A person-centered care helps nurses to address patients' needs and create a trusting care relationship. Nurses are responsible for introducing and ensuring both preventive and curative care for pressure ulcers and that care is carried out according to evidence-based guidelines. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of pressure ulcers. Method: A general literature review based on twelve scientific original articles utilizing a qualitative method. They were identified through database searches in PubMed and CINAHL Complete. The results of the articles were analyzed using Fribergs’ model of analysis. Results: Three main categories emerged from the material. Nurses’ experiences of pressure ulcer prevention and treatment deals with how pressure ulcer care is carried out in practice. Nurses’ views on collaboration around pressure ulcers address their experiences of teamwork. Nurses’ competence in pressure ulcer care describes how nurses perceive their own and others’ knowledges and skills regarding pressure ulcers. Conclusion: Nurses’ basic training and workplace support need to be improved to enable nurses to provide evidence-based and patient-safe care regarding pressure ulcers. Increased focus on preventive measures would reduce the incidence and prevalence of pressure ulcers
Between medical demands and the ethical caring : Nurses' experiences of acute care during COVID-19: A literature review
No full textBakgrund: Covid-19, orsakat av SARS-CoV-2, utvecklades snabbt till en global pandemi med stor variation i symtombild och hög mortalitet bland riskgrupper. Pandemin innebar en kris ur såväl medicinskt som samhällsekonomiskt perspektiv, vilket skapade resursbrist, organisatoriska förändringar och etiska dilemman för sjuksköterskor. Patientperspektivet betonar behovet av kommunikation, delaktighet och personcentrerad vård även under pressade förhållanden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av covid-19 i akutvården i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes på tio kvalitativa originalartiklar om sjuksköterskors erfarenheter av akutvård under covid-19, identifierade via systematiska sökningar i CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten, baserad på tio kvalitativa artiklar, identifierade fyra återkommande teman i sjuksköterskors erfarenheter av akutvård i sjukhusmiljö under covid-19. Dessa var: "Rädsla och oro för smittspridning", "Nya säkerhetsrutiner", "Känsla av otillräcklighet samt frustration" och "Misstro gentemot organisation och ledning". Temana belyser hur pandemin påverkade sjuksköterskornas arbetsvillkor, psykosociala hälsa och möjligheter att upprätthålla en etisk och personcentrerad vård. Slutsats: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskors erfarenheter under covid-19 synliggör behovet av krisberedskap som inte enbart fokuserar på resurser och riktlinjer, utan också på strukturer för etiskt stöd, kollegial reflektion och möjligheten att upprätthålla personcentrerad vård.Background: Covid-19, caused by SARS-CoV-2, rapidly developed into a global pandemic with wide variation in clinical manifestations and high mortality among risk groups. The pandemic represented both a medical and socioeconomic crisis, leading to resource shortages, organizational changes, and ethical dilemmas for nurses. From the patient perspective, the importance of communication, participation, and person-centered care was emphasized, even under strained conditions. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of providing acute hospital care during the Covid-19 pandemic. Method: An inductive literature review was conducted based on ten qualitative original studies exploring nurses' experiences of acute care during Covid-19, identified through systematic searches in CINAHL and PubMed. Results: The literature review, comprising ten qualitative studies, identified four recurring themes in nurses' experiences of acute hospital care during Covid-19: "Fear and anxiety of infection", "New safety routines", "Feelings of inadequacy", and "Frustration and mistrust toward organization and leadership". These themes highlight how the pandemic affected nurses' working conditions, psychosocial health, and ability to maintain ethical and person-centered care. Conclusion: The literature review demonstrates that nurses' experiences during Covid-19 underscore the need for crisis preparedness that extends beyond resources and guidelines to also include structures for ethical support, collegial reflection, and the possibility of sustaining person-centered care
A life with a stoma : A literature review of how patients with a stoma experience their sexual health
No full textBakgrund: En stomioperation innebär att man leder om tarm eller urinrör, så att tömning sker via en öppning i buken. Stomi är en kroppslig förändring och kan därför innebära en stor omställning för patienten både fysiskt och psykiskt. Sexuell hälsa är en grundläggande del av människans allmänna hälsa som kan påverkas av olika yttre faktorer, exempelvis genom en stomioperation. Sjuksköterskans roll innebär att arbeta hälsofrämjande, bland annat genom stödjande samtal och att ge information till patienter vid olika sjukdomar och tillstånd. Detta är av stor vikt inte minst då det kommer till sexuell hälsa, eftersom ämnet för många upplevs svårt att samtala om. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med stomi upplever sin sexuella hälsa. Metod: En litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Till resultatet har åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar använts. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fyra olika teman identifierades: Utmaningar kring sex, lust och intimitet, En förändrad kropp, En förändrad kroppsuppfattning och självbild, samt Betydelsen av stöd. Resultatet visar att flera patienter upplever förändring i sin sexuella hälsa både fysiskt och psykiskt efter att ha fått en stomi, samt att de inte erhållit det stöd från sjukvården som de hade behövt. Slutsats: Stomi kan påverka patienters sexuella hälsa negativt, med minskad lust, sexuell dysfunktion och förändrad självbild som följd. Resultatet visar vikten av att prata om sexualitet inom sjukvården och att erbjuda individanpassat stöd. Det behövs också mer utbildning för att minska tabun och främja en personcentrerad vård. Background: A stoma surgery involves rerouting the intestine or urethra, so that emptying occurs through an opening in the abdomen. A stoma is a physical change and can therefore represent a major adjustment for the patient, both physically and mentally. Sexual health is a fundamental part of a person's general health that can be affected by various external factors, for example through a stoma operation. The nurse's role involves working to promote health, including through supportive conversations and information to patients with various diseases and conditions. This is of great importance when it comes to sexual health, as the topic is often perceived as difficult to talk about. Aim: The aim was to investigate how patients living with a stoma experience their sexual health. Method: A systematic literature review based on scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. Eight qualitative articles and four quantitative articles were used for the results. The results of the articles were analyzed and thematized based on similarities and differences. Results: Four different themes were identified: Challenges related to sex, desire, and intimacy; A changed body; A changed body image and self-perception; and The importance of support. The results show that several patients experience changes in their sexual health both physically and psychologically after receiving a stoma, and that they have not received the support from healthcare that they needed. Conclusion: Stoma can negatively affect patients' sexual health, leading to reduced desire, sexual dysfunction, and changed self-image. The results highlight the importance of addressing sexuality in healthcare and providing individualized support. Increased education is also needed to reduce taboos and promote person-centered care.
Family caregivers' experiences of caring for a person with dementia : A literature review
No full textBakgrund: Demenssjukdomar innebär successiv förlust av kognitiva och funktionella förmågor, vilket påverkar både den drabbade personen och anhöriga. Anhöriga spelar en central roll i omvårdnaden och står ofta inför omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar. Samtidigt kan vårdandet även medföra känslor av mening och närhet. För att främja hälsa och hållbarhet i anhörigvården behöver sjuksköterskor förstå dessa upplevelser och erbjuda individanpassat stöd. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Denna litteraturöversikt bygger på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed och har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkom fyra huvudteman som påverkar anhörigas upplevelser av att vårda en person med demens: bristande stöd, känslomässiga utmaningar som anhörig, förändringar i livet som anhörig samt positiva upplevelser som anhörig. Anhöriga upplevde ofta ensamhet, skuld och maktlöshet på grund av otillräcklig information och stöd. Samtidigt framkom en känsla av mening, kärlek och tacksamhet över att kunna bidra till personens välbefinnande. Slutsats: Anhöriga till personer med demens upplever ofta stress, skuld och isolering på grund av bristande stöd och stort vårdansvar. Trots detta kan de utveckla strategier som reflektion och socialt stöd, vilket ger kontroll och styrka. Vårdandet kan också upplevas som meningsfullt och stärka relationer. Resultaten betonar behovet av praktiskt och psykosocialt stöd från vårdpersonal samt ett mer demensvänligt och inkluderande samhälle. Background: Dementia involves a gradual loss of cognitive and functional abilities, affecting both the individual and their relatives. Family caregivers play a central role in care and often face extensive physical, psychological, and social challenges. At the same time, caregiving can also bring feelings of meaning and closeness. To promote health and sustainability in family caregiving, nurses need to understand these experiences and provide individualized support. Aim: The aim was to highlight family caregivers' experiences of caring for a person with dementia. Method: This literature review is based on ten qualitative scientific original articles from the databases CINAHL and PubMed, analyzed according to Friberg's model of analysis. Results: The results revealed four main themes influencing family caregivers' experiences of caring for a person with dementia: lack of support, emotional challenges as a caregiver, life changes as a caregiver, and positive experiences as a caregiver. Caregivers often experienced loneliness, guilt, and powerlessness due to insufficient information and support. At the same time, they expressed a sense of meaning, love, and gratitude for being able to contribute to the well-being of their loved one. Conclusion: Family caregivers of people with dementia often experience stress, guilt, and isolation as a result of inadequate support and heavy caregiving responsibilities. Despite this, they may develop coping strategies such as reflection and seeking social support, which provide a sense of control and strength. Caregiving can also be perceived as meaningful and strengthen relationships. The findings emphasize the need for both practical and psychosocial support from healthcare professionals, as well as a more dementia-friendly and inclusive society
When the algorithm shapes your identity : A netnographic study of young men's radicalization process on TikTok
No full textDenna uppsats undersöker hur misogyn extremism och incelrelaterade idéer tar sig uttryck i digitala miljöer med fokus på sociala medie-plattformen TikTok. Genom en netnografisk metod analyseras innehåll, i regel riktat mot unga män, som uttrycker radikaliserande idéer kopplade till kön, makt och identitet. Studien utgår från teorier om hegemonisk maskulinitet (Connell, 2008) och stigma (Goffman, 2020), för att förstå hur känslan av utanförskap och psykisk ohälsa kan leda till att unga män söker sig till misogyna gemenskaper online. Resultatet visar att misogyna budskap ofta förpackas i vardagliga, humoristiska eller självhjälpsinriktade format som gör att radikaliseringsprocessen börjar med en normalisering av åsikter, för att sedan gå till att bli alltmer extrema. Uppsatsen belyser behovet av kunskapsutveckling inom socialt arbete kring hur denna typ av innehåll sprids på sociala medier och hur man kan arbeta förebyggande med insatser mot radikalisering.This paper examines how misogynistic extremism and incel-related ideas are expressed in digital environments, focusing on the social media platform TikTok. The content consists of radicalizing ideas related to gender, power and identity and is usually targeted towards young men and is analyzed using a netnographic method. The study is based on theories of hegemonic masculinity (Connell, 2008) and stigma (Goffman, 2020), in order to understand how feelings of exclusion and mental health issues can lead young men to seek out misogynistic communities online. The results show that misogynistic messages are often presented in everyday, humorous, or self-help-oriented formats, allowing the radicalization process to begin with a normalization of opinions, which then gradually become more extreme. The paper highlights the need for deeper knowledge and development within social work on how this type of content spreads on social media, and how preventive measures against radicalization can be implemented
The effect of music therapy as symptom relief in people receiving end-of-life care : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande för patienter i livets slutskede genom ett helhetsperspektiv som omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Svåra symtom är vanliga i livets slutskede och lyckas inte alltid lindras. Forskning tyder på att det behövs en förbättring gällande rutiner och en utökning av metoder. Musikterapi används ibland som ett hälsofrämjande komplement till den ordinarie palliativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva musikterapins symtomlindrande effekt hos personer som vårdas i livets slutskede. Metod: Arbetet genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar ämnade att ge en översikt av kunskapsläget. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs modell. Resultat: Inledningsvis beskrivs musikinterventionernas utformning. Resultatet presenteras därefter i fyra teman: inverkan på smärta, inverkan på ångest, depression och stämningsläge, inverkan på välbefinnande och livskvalitet samt inverkan på fysiologiska parametrar. Slutsats: Musikterapi kan fungera symtomlindrande hos personer i livets slutskede. Musikinterventionerna ledde till minskad smärta men den tydligaste effekten sågs på psykiska symtom som ångest, depression och stämningsläge. Musikinterventionerna sågs också stärka känslor av välbefinnande, bidra till avslappning och förbättra den upplevda livskvaliteten.Background: Palliative care aims to promote quality of life and alleviate suffering for patients at the end of life through a holistic perspective that encompasses physical, psychological, social and existential needs. Severe symptoms are common at the end of life and are not always successfully alleviated. Research indicates that an improvement in routines and an expansion of methods is needed. Music therapy is sometimes used as a health-promoting complement to regular palliative care. Aim: The aim was to describe the symptom-relieving effect of music therapy in people receiving end-of-life care. Method: The work was conducted as a non-systematic literature review consisting of ten scientific articles intended to provide an overview of the state of knowledge. The dataanalysis was performed according to Friberg's model. Results: Initially, the design of the music interventions is described. The results are then presented in four themes: impact on pain, impact on anxiety, depression and mood, impact on well-being and quality of life, and impact on physiological parameters. Conclusion: Music therapy can be effective in relieving symptoms in people in the final stages of life. The music interventions led to reduced pain, but the clearest effect was seen on psychological symptoms such as anxiety, depression and mood. The music interventions were also seen to strengthen feelings of well-being, contribute to relaxation and improve the perceived quality of life
When violence leaves no bruises : Financial abuse against older people from the perspective of different professions
No full textSyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur olika professioner inom socialt arbete identifierar och hanterar ekonomiskt våld mot äldre personer. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma från olika professioner som arbetar med äldre. Analysen genomfördes med stöd av livsloppsperspektivet och Foucaults teori om disciplinär makt. Analysen mynnade ut i mellan tvekan och handling, så gjorde man förr och när omsorg blir maktspel. Resultatet visar att avsaknaden av tydliga handlingsplaner och verktyg inom organisationerna skapar osäkerhet kring hur ekonomiskt våld bör hanteras. Vidare framkommer att ekonomiskt våld är ett komplext och mångfacetterat fenomen, där gränserna mellan omsorg, kontroll och våld ofta är otydliga. Samtidigt så är de äldre indelade i kategorier där de anses vara "behövande" och "sårbara" och har inte en uppfattning om vad det innebär att någon annan kontrollerar ens ekonomi, vilket bidrar till att våldet både riskerar att förbli osynligt och vara svårt att hantera i praktiken eftersom de är äldre. The purpose of this qualitative study was to investigate how different professions within social work identify and deal with economic violence against older people. The empirical material was collected through semi-structured interviews with nine professionals from different professions who work with older people. The analysis was conducted with the support of the life course perspective and Foucault's theory of disciplinary power. The analysis resulted in hesitation and action, how it was done in the past, and when care becomes a power game. The results show that the lack of clear action plans and tools within organizations creates uncertainty about how financial abuse should be handled. Furthermore, it appears that financial abuse is a complex and multifaceted phenomenon, where the boundaries between care, control, and abuse are often unclear. At the same time, older people are divided into categories where they are considered “needy” and “vulnerable” and do not have a perception of what it means for someone else to control their finances, which contributes to the violence both remaining invisible and being difficult to deal with in practice because they are older.
Women's experiences of postpartum depression : A literature review
No full textBakgrund: Förlossningsdepression är en vanlig och allvarlig form av depression som drabbar föräldrar och påverkar familjens välbefinnande. Vanliga riskfaktorer inkluderar tidigare psykisk ohälsa, brist på stöd, socioekonomiska svårigheter och traumatiska förlossningsupplevelser. Diagnos stöds av verktyg som Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Förlossningsdepression kan påverka anknytningen till barnet negativt och leda till långsiktiga konsekvenser. Sjuksköterskan spelar en central roll i upptäckt och stöd. Stigmatisering av psykisk ohälsa försvårar hjälpsökande och förstärker lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av förlossningsdepression. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: (1) Förväntningar på föräldrarollen, (2) brist på stöd från vården samt (3) sociala faktorer. Slutsats: Denna litteraturöversikt identifierade att kvinnor som drabbas av förlossningsdepression ofta upplever skuld, skam och sorg när moderskapet inte motsvarar deras förväntningar. Normer och ideal förstärker känslan av misslyckande, medan stigma kring psykisk ohälsa försvårar hjälpsökande. Stöd från närstående och ett empatiskt bemötande från vårdpersonal är avgörande för att våga söka hjälp och främja tillfrisknandet. Background: Postpartum depression is a common and serious form of depression that affects parents and impacts the well-being of the entire family. Common risk factors include a history of mental illness, lack of support, socioeconomic difficulties, and traumatic birth experiences. Diagnosis is supported by tools such as the Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Postpartum depression can negatively affect bonding with the child and lead to long-term consequences. The nurse plays a central role in detection and support. Stigmatization of mental illness hinders help-seeking and increases suffering. Aim: The aim is to describe women's experiences of postpartum depression. Method: A literature review based on eight scientific original articles using a qualitative method. The articles were selected through systematic searches in the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results are presented based on three themes: (1) Expectations of the parental role, (2) lack of support from healthcare services, and (3) social factors. Conclusion: This literature review identified that women affected by postpartum depression often experience guilt, shame, and sadness when motherhood does not meet their expectations. Social norms and ideals reinforce the feeling of failure, while the stigma surrounding mental illness hinders help-seeking. Support from loved ones and empathetic care from healthcare professionals are crucial for encouraging women to seek help and promoting recovery.