Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses' experiences of sexual harassment in the workplace : A literature review
No full textBakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande globalt problem som i största utsträckning påverkar kvinnor, där det finns en avsaknad av rapportering och anmälan. Inom vården orsakar sexuella trakasserier konsekvenser i följd av psykologiska påfrestningar som påverkar både individen och arbetsplatsens. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Litteraturöversikten baserades på nio vetenskapliga originalartiklar, var av sex av dom var kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre teman: Förekomst av sexuella trakasserier, Hantering av sexuella trakasserier och Konsekvenser av sexuella trakasserier. Slutsats: Litteraturstudien visade att sexuella trakasserier negativt påverkar sjuksköterskors yrkesroll, där bristande policys, riktlinjer och stöd från chefer och kollegor förvärrade situationen. Sjuksköterskor kände osäkerhet och oro vid trakasserier. Genom att främja en god arbetskultur och tydliga policys kan sjuksköterskors hälsa, välbefinnande och arbetsplatsens moral förbättras. Nyckelord: Sexuella trakasserier, sjuksköterskors erfarenheter. Background: Sexual harassments are a global problem which mostly affects women, where there is lack of reporting. Sexual harassments in healthcare causes psychological stress which affects both the individual and place of employment. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences of sexual harassment in the workplace. Method: The method was a literature review conducted in the databases Cinahl Complete and PubMed. The literature review was based on nine original scientific articles, six of which were qualitative and three quantitative. Results: The results of the study were presented in three themes: occurrence of sexual harassment, management of sexual harassments and consequences of sexual harassment. Conclusion: The literature review showed that sexual harassment negatively affects nurses' professional role, where a lack of policies, guidelines, and support from managers and colleagues worsened the situation. Nurses experienced uncertainty and anxiety when faced with harassment. By promoting a positive work culture and clear policies, nurses' health, well-being, and the workplace morale can be improved.
Women's experiences of sexual health related to breast neoplasms : A literature review
No full textBakgrund: När personer drabbas av sjukdom kan det påverka deras sexuella hälsa, definitionen av begreppet är bred och det är ett ämne som det inte pratas så mycket om inom hälso- och sjukvården. Bröstcancer drabbade ungefär 2,3 miljoner kvinnor senaste året, det pågår förebyggande folkhälsoarbete mot cancer världen över. Diagnosen bröstcancer bidrar till en mängd behandlingsbiverkningar samt psykiska och fysiska påfrestningar. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i att informera patienterna om sjukdom, behandling, biverkningar samt se till patientens behov. Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som bestod av tretton vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller mixad metod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades med stöd av Fribergs dataanalyssteg. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman. Dessa är Minskad sexuell lust efter mastektomi, Kvinnligt ideal, Den förändrade kroppen och Svårt att samtala om sexuella problem. Det övergripande fyndet är att kvinnornas sexuella lust förändras när de drabbas av bröstcancer. Detta beror delvis på kvinnornas ändrade kroppsbild, fysiska och psykiska symtom, samt nya utmaningar som uppstår i vardagen och i relationer. Det framgår också att sexuell hälsa är ett tabubelagt ämne vilket begränsar en del kvinnor att ta itu med eventuella problem kring detta. Sammanfattning: Bröstcancer påverkar fler kvinnors sexuella hälsa, den största faktorn beror på minskad lust och njutning. Det finns fler aspekter som orsakar negativa upplevelser såsom förändrad kroppsbild, nedsatt självkänsla, fysiska besvär och svårt att samtala om sexuella problem. Background: The definition of the term is wide, and it is a subject that is not talked about much in the healthcare sector. The nurse has an important responsibility in informing the patients about the disease, treatment, side effects and looking after the patient's needs. Breast cancer affected approximately 2.3 million women last year, preventive public health work against cancer is ongoing worldwide. The diagnosis of breast cancer contributes to a number of treatment side effects, psychological and physical stress. When people are affected by illness, it can affect their sexual health. Aim: The aim is to investigate women's experiences of sexual health in relation to breast neoplasms. Method: A literature review that consisted of thirteen original scientific articles with a qualitative or mixed method. The articles were searched in the databases Cinahl Complete and PubMed and analyzed with the support of Friberg's data analysis step. Results: The results are presented in five main themes. These are Reduced sexual desire after mastectomy, Feminine ideal, The changed body and Difficulty talking about sexual problems. The overarching finding is that women's sexual desire changes when they are affected by breast cancer. This is partly due to altered body image, physical and psychological symptoms, as well as new challenges that arise in daily life and relationships. It is also evident that sexual health is a taboo subject, which limits some women from addressing potential issues related to it. Summary: Breast cancer affects several women's sexual health, the biggest factor is reduced desire and pleasure. There are various aspects that cause negative experiences such as changed body image, reduced self-esteem, physical complaints and difficulty talking about sexual problems.
Civilsamhälleskartan Värmland : Civilsamhället i siffror 2023
No full text”Civilsamhälleskartan” är ett projekt som drivs vid Centrum för civilsamhällesforskning (CCF), Marie Cederschiöld högskola, i samverkan med Nätverket – Idéburen sektor Skåne (Nätverket). Inom projektet kartläggs det svenska civilsamhället på lokal och regional nivå med hjälp av kvantitativa data som samlas in och sammanställs via en metod som har arbetats fram inom projektet. I denna rapport används metoden för att studera civilsamhällets organisationslandskap i Region Värmland och sätta in insamlade data i relevant teoretisk och empirisk kontext. Kartläggningen visar på omfattningen av civilsamhällets organisationer och verksamheter i Region Värmland utifrån ett antal olika variabler. Syftet med kartläggningen är att öka kunskapen om civilsamhällets struktur och utbredning i Värmland, både på en övergripande länsnivå och nedbrutet på kommunal nivå. Kartläggningen inkluderar information om antalet idéburna organisationer av olika typer, hur många som är anställda inom denna typ av organisationer, organisationernas omsättning, och så vidare. Våra studier visar på ett omfattande organisationsliv med civilsamhälles-organisationer som är aktiva inom de allra flesta verksamhetsområden och med ett inte oansenligt antal anställda. Lägger man till det ideella arbete som utförs så utgör detta en stor resurs för samhället. En aspekt som lyfts i rapporten har att göra med föreningstätheten, alltså hur många civilsamhällesorganisationer som finns per capita. Studierna av föreningstäthet visar på ett geografiskt mönster där föreningstätheten är lägre närmare regionens centralort och högre ju mer perifer den lokala kontexten är i förhållande till regionens politiskt-administrativa centrum, vilket kan ha att göra med relationen mellan stad och land och civilsamhällets roller i olika lokalsamhällen. Rapporten utgör underlag för samtal om idéburen-offentlig samverkan och för att förstå sektorns potential och utmaningar. För att underlätta dessa samtal rymmer kartläggningen introducerande texter om civilsamhället – om själva begreppet likväl som civilsamhällets framväxt, utbredning och roller. Genom detta ökas förståelsen för den idéburna sektorn i Värmland, deras verksamheter, betydelser och potentialer och därmed förbättras förutsättningarna för att utveckla samverkan mellan den idéburna och den offentliga sektorn
Resonance, self-reflection, and preparedness through a web-based intervention for family caregivers of patients with life-threatening illness receiving specialised home care
No full textObjectives: In home-based care for severely ill patients, family caregivers’ contributions are crucial. This study aimed to explore how a web-based psychoeducational intervention influences family caregivers’ experiences in addressing challenges while caring for a patient with life-threatening illnesses during specialized home care. Methods: This qualitative study undertook semi-structured interviews with family caregivers of patients with life-threatening illness receiving specialized home care. Family caregivers participated in a randomized controlled trial evaluating a psychoeducational intervention delivered through a website. Interviews were performed with 17 family caregivers; 13 spouses, 2 adult children, 1 parent, and 1 sibling, and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results indicate that the intervention resonated with the family caregivers’ situation which gave them comfort and awareness. It inspired self-reflection on the caregiver role that provided new insights and encouraged communication with the patient. The intervention prepared family caregivers for the patient’s progressing illness and death. While preparing was a help for some, others did not feel ready to face this, which led them to avoid parts of the website. Significance of results: This psychoeducational web-based intervention guided family caregivers as they addressed challenges in caregiving and prepared for the future, and they valued having access to such an intervention. In a time of decreasing healthcare resources, web-based support may be a useful alternative to in-person interventions. It is important to continue developing, evaluating, and implementing web-based interventions to meet the needs of family caregivers
A stone or two : Young people's beliefs about seeking support after experiences of violence: A qualitative study
No full textSyftet med studien har varit att undersöka ungdomars föreställningar om att söka stöd utifrån upplevelser av våld. Detta för att skapa en djupare förståelse vad som är viktigt för ungdomar då de befinner sig i en utsatt situation och överväger att söka stöd eller hjälp. Syftet har även varit att undersöka hur ungdomar anser att samhället bör utforma insatser och åtgärder riktade till unga utifrån premissen att samhället ska förebygga och förhindra att unga människor skadas av upplevelser av våld i nära relationer eller andra former av våld. Studien är kvalitativ och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med sju ungdomar i åldern 15-18 år. Genom tematiska analys av intervjuerna framkom ett antal teman kopplade till de tre forskningsfrågorna; Hur prioriterar ungdomar bland möjliga stödformer efter upplevelser av våld?, Vilka faktorer beskriver ungdomar sannolikt kunna minska deras benägenhet att söka hjälp efter upplevelser av våld? och Vilka faktorer beskriver ungdomar sannolikt kunna öka deras benägenhet att söka hjälp efter upplevelser av våld? Tre teman svarade på den första frågeställningen: informellt stöd prioriteras i första hand, skolpersonal prioriteras vid våld i skolan, och polis prioriteras vid akuta situationer, och situationer som tolkas som brott. När det gäller frågeställning två, om faktorer som ungdomar beskriver sannolikt skulle minska deras benägenhet att söka stöd, resulterade de tematiska analyserna i fyra teman: brist på kunskap, rädsla för konsekvenser, låg grad av tillit, och normalisering av våld. Frågeställning tre, om faktorer som ungdomar beskriver sannolikt skulle öka deras benägenhet att söka stöd, resulterade i fyra teman: tillgänglighet, våld i nära relation, bra bemötande, hög kompetens. Dessa teman analyserades sedan gentemot Icek Ajzens Theory of planned behöver med de tre faktorerna attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som rubriker. Analysen av resultaten visade att ungdomar har en generellt mycket positiv attityd till att ungdomar generellt ska söka stöd vid upplevelser av våld, men att attityden utifrån att själv söka stöd i en specifik situation varierar beroende på individ och situation, samt att det påverkas av hur man uppfattar att omgivningens inställning till att söka stöd är, samt den upplevde känslan av egen kontroll bland annat påverkas av hur högt förtroende man har för att faktiskt bemötas hjälpsamt, vid lågt förtroende är bland annat rädsla för konskenser något som minskar benägenheten att söka stöd. Forskningsläget gällande faktorer som påverkar ungdomars benägenhet att söka stöd efter upplevelser av våld, kan bli starkare, såväl nationellt som internationellt.The purpose of the study has been to examine young people's ideas about seeking support based on experiences of violence. This is to create a deeper understanding of what is important to young people when they find themselves in a vulnerable situation and are considering seeking support or help. The purpose has also been to investigate how young people believe that society should design interventions and measures aimed at young people based on the premise that society must prevent and prevent young people from being harmed by experiences of violence in close relationships or other forms of violence. The study is qualitative and has been carried out in the form of semi-structured interviews with seven young people aged 15-18. Through thematic analysis of the interviews, a number of themes emerged linked to the three research questions; How do young people prioritize among possible forms of support after experiences of violence?, What factors do young people describe as likely to reduce their propensity to seek help after experiences of violence? and What factors do young people describe as likely to increase their tendency to seek help after experiences of violence? Three themes answered the first question: informal support is prioritized first, school personnel are prioritized in the case of school violence, and the police are prioritized in emergency situations, and situations interpreted as crimes. Regarding question two, about factors described by young people that would likely reduce their propensity to seek support, the thematic analyzes resulted in four themes: lack of knowledge, fear of consequences, low level of trust, and normalization of violence. Question three, about factors that young people describe as likely to increase their propensity to seek support, resulted in four themes: availability, violence in a close relationship, good treatment, high competence. These themes were then analyzed against Icek Ajzen's Theory and planned behavior with the three factors attitudes, subjective norms and perceived behavioral control as headings. The analysis of the results showed that young people have a generally very positive attitude towards young people generally seeking support when experiencing violence, but that the attitude based on seeking support yourself in a specific situation varies depending on the individual and the situation, and that it is influenced by how one perceives that the environment's attitude towards seeking support is, as well as the perceived sense of self-control, among other things, is influenced by how much confidence one has in actually being treated helpfully, in the case of low trust, among other things, fear of conscience is something that reduces the tendency to seek support. The state of research regarding factors that influence young people's propensity to seek support after experiences of violence can become stronger, both nationally and internationally
Nurses' experience of caring for women exposed to violence in close relationships : A literature overview
No full textBakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Det kan innefatta fysiskt, psykiskt, sexuellt och många andra våldsformer. Sjuksköterskor har en viktig roll kring att identifiera och stötta våldsutsatta kvinnor, där personcentrerad vård ska vara en central utgångspunkt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: Systematisk litteraturöversikt som är baserad på 8 kvalitativa artiklar och två stycken mixed method där endast den kvalitativa delen har plockats ut. Där analysen har skett i enlighet med Friberg (2022) modell. Resultat: Resultaten framhåller att sjuksköterskor anser att de har fått bristfällig utbildning samt att det finns bristande organisatoriska riktlinjer. Det fanns en splittring mellan sjuksköterskor där en del ansåg att de var emotionellt engagerade i kvinnorna och det fanns dem som hade attityder och förutfattande meningar kring kvinnorna och deras situation. Slutsats: Sjuksköterskor möter stora utmaningar i vården av våldsutsatta kvinnor, präglade av bristande utbildning, organisatoriska hinder och emotionell belastning. För att förbättra våden krävs ökade kunskaper, strukturella förändringar och ett samhälleligt ansvar för att motverka negativa attityder och skapa tryggare vårdmiljöer. Background: Violence against woman in close relationships is a serious social problem. It can include physical, psychological or sexual violence and many other forms of violence. Nurses have an important role in identify and support women who are victims of the violence, where person-centered care should be a central starting point. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for women exposed to violence in close relationships. Method: Systematic literature review based on eight qualitative articles and two mixed-method studies, from which only the qualitative parts were included. The analysis was conducted in accordance with Friberg's (2022) model. Results: The results holds that nurses had inadequate education and that organizations did not have strict guidelines. Some nurses ware emotionally attached to the women and some hade attitudes that ware negative towards the women and their situation. Conclusion: Nurses face major challenges in caring for woman exposed to violence, characterized by lack of training, organizational barriers and emotional burden. Improving the situation requires increased knowledge, structural changes and a societal responsibility to counteract negative attitudes and create safer care environments
Relatives' experiences of a patient requesting assisted dying : A literature review
No full textBakgrund: Dödshjälp är olagligt i Sverige men lagligt i vissa länder som Kanada. Frågan väcker etiska dilemman kring autonomi, lidande och vårdpersonalens ansvar. Sjuksköterskor måste beakta patientens självbestämmande och de närståendes upplevelse av dödshjälpsprocessen. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes upplevelser av att en patient begärt dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt som är sammanställt av tio vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och en blandad metod med stöd utifrån Fribergs metodbeskrivning. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet har tematiserats i fyra områden: att acceptera ett beslut, vikten av att vara delaktig, närståendes upplevelse av vårdpersonalens bemötande och stigmatisering. Första temat handlar om de känslor som uppstår när dödshjälp tas upp och som kan vara svåra för de närstående att acceptera. Det andra temat belyser vikten av delaktighet för de närstående i dödshjälpsprocessen. Det tredje temat beskriver behovet av stöd från vårdpersonalen för både de närstående och deras sorg efteråt. Det fjärde temat handlar om svårigheten att prata om dödshjälp på grund av dess stigmatiserade aspekt. Slutsats: Litteraturöversikten visar att närstående har en viktig roll i att stödja patienter som begär dödshjälp, och att sjuksköterskor behöver adekvat kunskap för att hantera de etiska dilemman och känslomässiga utmaningar som uppstår. Lidande är ett centralt begrepp som sammanfaller med etiken & juridiken. Det finns ett tydligt behov av mer forskning om hur sjuksköterskor kan ge bättre stöd till både patienter och närstående under denna komplexa process. Background: Euthanasia is illegal in Sweden but legal in some countries like Canada. The issue raises ethical dilemmas regarding autonomy, suffering, and the responsibility of healthcare professionals. Nurses must consider the patient's autonomy and the relatives' experience of the euthanasia process. Aim: The purpose was to investigate the relatives' experiences of a patient requesting assisted dying. Method: A literature review compiled from ten scientific articles, nine qualitative and one mixed method, based on Friberg's method description. The articles were sourced from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results have been categorized into four themes: accepting a decision, the importance of being involved, family members' experiences with healthcare professionals and stigmatization. The first theme addresses the emotions that arise when assisted dying is discussed, which can be difficult for family members to accept. The second theme highlights the importance of family involvement in the assisted dying process. The third theme describes the need for support from healthcare professionals for both the family members and their grief afterward. The fourth theme focuses on the difficulty of talking about assisted dying due to its stigmatized aspect. Conclusion: From the literature review, it's clear that family members have a vital role in supporting patients who request assisted dying, and that nurses need to be equipped with the right knowledge to navigate the ethical dilemmas and emotional challenges that come up. Suffering is a key concept that deeply intertwines with both ethics and law. What stands out is the need for more research on how nurses can offer better support to both patients and their families during this difficult and complex process.
With or without diagnosis : A study on support for students with challenges related to neuropsychiatric disabilities from school counselors perspective
No full textVår studie undersöker skolkuratorers upplevelse av sitt arbete med elever som har olika former av utmaningar kopplade till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utöver att samtala med skolkuratorerna om deras förutsättningar för att ge stöd, har vi även efterforskat om det tvärprofessionella samarbetet inom skolan kan ha någon betydelse för stödets utformning och utförande. Genom denna studie önskar vi lyfta hur viktig skolans arena kan vara för förebyggande och hälsofrämjande insatser, samt belysa vilken roll en skolkurator kan ha för stödet som ges till elever som av olika skäl har det svårt i skolan. Studiens empiri baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som arbetar inom den ordinarie grundskolan i storstadsstockholm. Resultatets överskrift är Faktorer som påverkar handlingsutrymmet, vars innehåll tematiserats till tre huvudteman; Arbetsvillkorens konsekvenser, Samarbete – ett relationellt arbete och Det psykosociala perspektivet. Resultatet synliggör hur skolkuratorerna i vår studie positionerar sig i opposition till skolans utformning. Höga krav leder ökat behov av stöd hos allt fler barn och ekonomiska begränsningar lyfts som ett hinder för tillgången till stöd. Studien visar även att samarbetet mellan skolkuratorerna och deras kollegor, utomstående aktörer, föräldrar och elever spelar en avgörande roll för det stöd som kan ges till barnen. Det framkommer även att de vuxna runt barnen ser på elevernas problematik och på NFP på olika sätt och således konstruerar problem och lösningar utifrån olika perspektiv. Dessa olika perspektiv skapar både hinder och möjligheter för samarbetet som i sin tur påverkar det stöd som barnen erbjuds. Vårt resultat lyfter även en viss komplexitet och ambivalens kring skolkuratorernas egen roll och ansvar gentemot andra professioner inom skolan. Kuratorerna i vår studie framhäver inte sig själva som ansvariga för stödets utformning, men visar sig vara betydligt involverade i ett strategiskt påverkansarbete för att sprida ett psykosocial perspektiv till sina kollegor och hela skolans utformning när det gäller stöd till eleverna. Slutligen synliggör studien ett behov av fler socionomer i skolan och skolpersonal som är utbildade i socialt arbete för att kunna tillgodose eleverna med det stöd de har rätt till. Our study examines school counselors' experience of their work with students who have different types of challenges linked to neuropsychiatric disabilities. In addition to talking to the school counselors about their conditions for providing support, we have also investigated whether interprofessional collaboration can have any significance for the design and implementation of support. Through this study, we wish to highlight how important the school arena can be for preventive and health-promoting efforts, and to highlight what role a school counselor can have in the support provided to students who, for various reasons, have difficulty at school. The study's empirical is based on eight semi-structured interviews with school counselors who work in regular primary schools in metropolitan Stockholm. The title of the results is Factors that affect the scope for action, the content of which is thematized into three main themes; The consequences of working conditions, Cooperation – a relational work and The psychosocial perspective. The results make visible how the school counselors in our study position themselves in opposition to the design of the school. High demands lead to greater need for support among more and more children, and the prevailing financial limitations are highlighted as an obstacle to access to support. The study also shows that the collaboration between school counselors and their colleagues, external actors, parents and students plays a crucial role in the support that can be given to the children. It also emerges that the adults around the children view the students' problems and eventual disabilities in different ways and thus construct problems and solutions from different perspectives. These different perspectives create both obstacles and opportunities for collaboration, which in turn affect the support that the children are offered. Our results also highlight a certain complexity and ambivalence about the school counselors' own role and responsibility towards other professions within the school. The counselors in our study do not highlight themselves as responsible for the design of the support, but appear to be significantly involved in strategic advocacy work to spread a psychosocial perspective to their colleagues and the entire school's design when it comes to support for the students. In summary, the study highlights a need for more school social workers and school staff trained in social work to be able to provide students with the support they are entitled to.
Patients' experiences of lifestyle changes in type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där kroppen har svårt att reglera blodsockret, ofta på grund av nedsatt insulinkänslighet. Den utvecklas långsamt och påverkas både av ärftlighet och livsstil. Behandlingen består av livsstilsförändringar och ibland läkemedel. God egenvård, stöd från vården och socialt nätverk är viktiga delar i hanteringen av sjukdomen. Syfte: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Studien var en litteraturöversikt som undersökte patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes. Urvalet omfattade tio peer-reviewed artiklar med kvalitativa och mixed metoder, publicerade 2015–2024, hämtade från CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra övergripande teman: svårigheter att förändra sitt liv, att ändra matvanor vid typ 2-diabetes, betydelsen av fysisk aktivitet samt informationens roll i livsstilsförändringar. Livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes är komplexa och påverkas av flera faktorer. Många patienter upplever utmaningar i att anpassa kost och fysisk aktivitet efter sjukdomens krav, vilket kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan. Det framkommer även att tydlig, anpassad och lättförståelig information är en viktig förutsättning för att kunna genomföra och upprätthålla förändringar i vardagen. Slutsats: Det är viktigt att förstå vad patienter går igenom när de gör livsstilsförändringar för typ 2-diabetes. Denna förståelse kan hjälpa vårdgivare att erbjuda mer skräddarsytt stöd som passar patientens behov och gör dessa förändringar lättare att hantera.Background: Type 2 diabetes is a chronic condition where the body struggles to regulate blood glucose, often due to reduced insulin sensitivity. It develops gradually and is influenced by both genetic and lifestyle factors. Management involves lifestyle changes and, in some cases, medication. Effective self-care, support from healthcare providers, and a social network are essential components in handling the disease. Aim: Patients experience of lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: This study was a literature review examining patients' experiences of lifestyle changes in type 2 diabetes. The selection included ten peer-reviewed articles using qualitative and mixed methods, published between 2015 and 2024, retrieved from CINAHL Complete and PubMed. Results: The results were structured around four main themes: difficulties in changing one’s life, changing dietary habits in type 2 diabetes. Lifestyle changes in type 2 diabetes are complex and influenced by multiple factors. Many patients experience challenges in adjusting their diet and physical activity according to the demands of the disease, which can impact both physical and mental health. Clear, tailored, and easy-tounderstand information emerged as a key factor in enabling and maintaining changes in daily life. Conclusion: Understanding patients' experiences of lifestyle changes in type 2 diabetes is crucial. Such insight can help healthcare providers offer more personalized support that meets patients' needs and facilitates more manageable and sustainable lifestyle adjustments
Patients experiences of palliative care during the covid-19 pandemic : A literature study
No full textBakgrund: Covid-19 pandemin medförde stora utmaningar för palliativ vård, med begränsad närvaro av närstående, resursbrist och förändrade vårdrutiner. Dessa faktorer påverkade patienters livskvalitet och vårdupplevelse. Palliativ vård bör vara en nära och trygg vård med hög tillgänglighet och baserat på individens önskemål. För att förbättra framtida vård är det avgörande att lyssna på patienternas egna erfarenheter och upplevelser av pandemitiden, vilket kan ge värdefull insikt i hur vården kan anpassas, utformas och rustas inför framtiden, för att bättre möta den enskildes behov. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med palliativa vårdbehov upplevde vården under covid-19 pandemin. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tolv artiklar analyserades med tematisk analys. Modellen med de 6S:en användes som teoretisk referensram. Resultat: I resultatet framkom att patienter inom palliativ vård, på olika nivå, upplevde oro, ångest och ensamhet under covid-19 pandemin. Patienter uppgav att de undvek att söka vård, upplevde rädsla för att bli smittade om de sökte vård och oro för ytterligare isolering från familj och närstående om man blev inlagd på sjukhus. Patienter uttryckte även en tacksamhet för den vård de fick och uppvisade förmåga att anpassa sig till rådande situation. Digitala hjälpmedel och vårdbesök via telefon eller videosamtal upplevdes övervägande positivt och kunde ge en känsla av normalitet i en förändrad vardag. Patienter gav konkreta förslag på hur en framtid kunde se ut med en kombination av fysiska och digitala vårdbesök. Slutsats: Att efterfråga patientens upplevelser och åsikter är viktig i utformningen av vården för den enskilda patienten. Målet är att främja delaktighet, stärka självbestämmandet och höja livskvaliteten. Detta är speciellt viktigt för patienter med begränsad tid kvar i livet. Att kunna plocka ut användbar information från en svår tid som covid-19 pandemin och använda den konstruktiv är viktigt för beredskapen inför framtida, liknande kriser. Background: The Covid-19 pandemic brought great challenges for palliative care, with limited presence of relatives, lack of resources and changed care routines. These factors affected patients' quality of life and care experience. Palliative care should be considered close and safe with high availability and based on the personal wishes and preferences. In order to improve future care, it is crucial to listen to the patients' own experiences and experiences of the pandemic period, which can provide valuable insight into how care can be adapted, designed and equipped for the future, to better meet the individual's needs. Aim: The aim was to describe how adult patients with palliative care needs experienced the care during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach. Twelve articles were analyzed using thematic analysis. The model with the 6S was used as a theoretical frame of reference. Results: The results showed that patients in palliative care, at different levels, experienced worry, anxiety and loneliness during the covid-19 pandemic. Patients stated that they avoided seeking care, experienced fear of being infected if they sought care, and concerns about further isolation from family and relatives if hospitalized. Patients also expressed gratitude for the care they received and demonstrated the ability to adapt to the current situation. Digital aids and healthcare visits via phone or video calls were perceived predominantly positively and could provide a sense of normality in a changed everyday life. Patients gave concrete suggestions for what a future could look like with a combination of physical and digital care visits. Conclusion: Asking for the patient's experiences and opinions is important in the design of care for the individual patient. The goal is to promote participation, strengthen self-determination and raise the quality of life. This is especially important for patients with limited time left to live. Being able to extract useful information from a difficult time like the covid-19 pandemic and use it constructively is important for preparedness for future, similar crises