Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
The organs in Östhammar church : 200 years of pastoral organ history
No full textJag har i denna studie undersökt de orgelbyggen som ägt rum i Östhammars kyrka från det att den första orgeln byggdes av Pehr Strand år 1811 till att kororgeln, byggd av Karl Nelson, invigdes år 2000. Jag har undersökt kopplingen till Östhammars historia och till de organister och kantorer som varit verksamma vid tiden för orgelbyggnationerna. Med hjälp av arkivmaterial ur främst Östhammars kyrkoarkiv och litteratur kopplad till ämnet har jag sökt besvara frågor kring orglarnas tillkomst och tänkta användningsområden. En bild har därigenom trätt fram av en stad som under perioden har expanderat både gällande landareal och betydelse, och där kyrkans orglar och musikliv har utvecklats med den.In this study, I have examined the organ constructions that have taken place in Östhammar church, from the time the first organ was built by Pehr Strand in 1811 to the inauguration of the choir organ, built by Karl Nelson, in 2000. I have explored the connection to Östhammar's history and the organists and cantors who were active at the time of the organ constructions. Using archival material primarily from the Östhammar church archive and literature related to the subject, I have sought to answer questions regarding the organs' creation and their intended uses. As a result, an image has emerged of a town that has expanded during this period, both in terms of land area and significance, with the church’s organs and musical life evolving alongside it.
Sex Buyer : A critical discourse analysis of power relations and motives
No full textSyftet med denna studie var att undersöka hur sexköpare formulerar sig om prostituerade, sexköp och motiven bakom, med fokus på maktrelationer, sociala normer och diskurser som skapas och upprätthålls genom språket. Studien utgick från Faircloughs kritiska diskursanalys och radikalfeministisk teori. Empirin samlades in från sexköpstrådar på Flashback Forum och analyserades utifrån implicita och explicita drag i diskurserna samt deras relation till maktstrukturer och normer. Analysen identifierade tre centrala diskursordningar: diskurser om sexköp, diskurser om de som säljer sex och motiven bakom sexköpet. Resultaten visade att sexköparnas språk ofta präglades av en marknadsdiskurs, där sexköpet beskrevs som en ekonomisk transaktion och rättfärdigades med kärleksrelationer som också påstods kosta pengar. Kvinnor som säljer sex framställdes antingen som självständiga aktörer, vars syfte var att uppfylla männens behov eller som varor vars värde bedömdes utifrån utseende och prestation. De motiv som framträdde var främst kopplade till sexköparens självförverkligande syfte. Studien belyser hur språket kan reproducera eller utmana maktstrukturer, vilket är centralt för socialt arbete och för utvecklingen av insatser som syftar till att motverka könsrelaterad utsatthet.The purpose of this study was to examine how sex buyers articulate their views on prostitutes, sex purchases, and the underlying motives, with a focus on power relations, social norms, and discourses created and maintained through language. The study was based on Fairclough's critical discourse analysis and radical feminist theory. The empirical data was collected from sex purchase threads on the Flashback Forum and analyzed based on implicit and explicit features in the discourses, as well as their relation to power structures and norms. The analysis identified three central discourse orders: discourses about sex purchases, discourses about those who sell sex, and the motives behind sex purchases. The results showed that the language of sex buyers was often characterized by a market discourse, where the sex purchase was described as an economic transaction and justified through comparisons to romantic relationships, which were also claimed to incur costs. Women selling sex were portrayed either as independent actors aiming to fulfill men's needs or as commodities whose value was assessed based on appearance and performance. The motives that emerged were primarily linked to the sex buyer's pursuit of self-fulfillment. The study highlights how language can reproduce or challenge power structures, which is essential for social work and for developing interventions aimed at counteracting gender-related vulnerability
A final wish : Nurses' experiences of euthanasia: A literature review
No full textBakgrund: Dödshjälp är en medicinsk åtgärd som utförs på patientens begäran för att smärtfritt avsluta livet. Det finns olika former av dödshjälp, där eutanasi innebär att en läkare administrerar en dödlig dos läkemedel, medan assisterat döende innebär att patienten själv tar läkemedlet. I Sverige är dödshjälp inte tillåtet, men i flera andra länder finns olika modeller där det är lagligt under strikta villkor. Dödshjälp är en etiskt komplex fråga som debatteras både i Sverige och internationellt. Förespråkare menar att det är en fråga om självbestämmande och värdighet i livets slutskede, medan motståndare lyfter fram risker som moraliska konflikter, påtryckningar på utsatta patienter och en förändrad syn på vårdens roll. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet i mötet med patienter som erhåller dödshjälp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar. Artikelsökningen genomfördes i två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Därefter granskades och analyserades artiklarna enligt Fribergs fyra analyssteg, vilket resulterade i tre teman. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman: Sjuksköterskans möte med dödshjälp: En emotionell balansgång, Etiska aspekter i vårdmötet: När autonomi möter personliga värderingar och Dödshjälp i vården: Utmaningar och påverkande faktorer. Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor kring dödshjälp. Många såg det som en värdig och fridfull process som minskade lidande, men det väckte också sorg, stress och etiska konflikter. Deras roll innebar en balans mellan att respektera patientens autonomi och att hantera sin egen moral. Även organisatoriska och sociala faktorer påverkade deras arbete. Vissa kände sig pressade av anhöriga eller kollegor, och brist på stöd ökade osäkerheten. Sjuksköterskor reflekterade också över hur dödshjälp kan påverka palliativ vård och samhällets syn på döende. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde dödshjälp som en komplex process, präglad av både stolthet och känslomässig tyngd. Vissa såg det som ett sätt att respektera patientens autonomi, medan andra ansåg att deras roll var att stötta utan att ta ställning. Personliga värderingar, religiös övertygelse samt brist på stöd och tydliga riktlinjer bidrog till ytterligare utmaningar. Background: Euthanasia is a medical procedure performed at the patient's request to end their life painlessly. There are different types, where euthanasia means a doctor gives a lethal dose of medicine, while assisted dying means the patient takes the medicine themselves. In Sweden, euthanasia is not allowed, but in some other countries, it is legal under strict conditions. Euthanasia is an ethical issue debated in Sweden and worldwide. Supporters see it as a matter of autonomy and dignity, while opponents raise concerns about moral conflicts, pressure on vulnerable patients, and changes in how healthcare is viewed. Aim: The aim was to explore nurses' experiences of meeting patients receiving euthanasia. Method: The study was conducted as a literature review based on 11 qualitative articles. Articles were searched in two databases, Cinahl Complete and PubMed. The articles were then processed and analyzed using Friberg’s four-step analysis, resulting in three themes. Results: The results presented three main themes: The nurse's encounter with euthanasia: An emotional balancing act, Ethical aspects in the care encounter: When autonomy meets personal values and Euthanasia in healthcare: Challenges and influencing factors. Nurses experienced both positive and negative emotions regarding euthanasia. Many viewed it as a dignified and peaceful process that reduced suffering, but it also brought feelings of grief, stress, and ethical conflicts. Their role involved balancing the respect for the patient's autonomy with managing their own morals. Organizational and social factors also influenced their work. Some felt pressured by family members or colleagues, and the lack of support increased uncertainty. Nurses also reflected on how euthanasia could affect palliative care and society's view of the dying process. Conclusion: Nurses experienced euthanasia as a complex process, marked by both pride and emotional weight. Some saw it as a way to respect the patient's autonomy, while others believed their role was to offer support without taking a stance. Personal values, religious beliefs, and a lack of support and clear guidelines contributed to additional challenges.
Living with dementia : A literature review
No full textBakgrund: Demens är ett samlingsnamn för flera symtom och delas in i olika sjukdomar där kognitiva funktioner som minne, tänkande, orienteringsförmåga och inlärningskapaciteten försämras. Ungefär 47 miljoner människor som lever med en demenssjukdom idag. Sjuksköterskans ansvar vid vårdandet av en demenssjuk patient är att ha kunskap om de vanligt förekommande sjukdomstecken som kännetecknar demenssjukdomar och kunna bedöma de. Sjuksköterskan bidrar även till att främja en god omvårdnad och förmågan att kunna hantera vardagen för demenssjuka patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt som har analyserats utifrån Fribergs redogörelse, inklusive 10 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkommer fyra teman som påverkar hur personer med en demenssjukdom lever. Självbilden förändras för personer som lever med en kognitiv sjukdom, Relationer förändras för personer som lever med en kognitiv sjukdom, Känslomässiga reaktioner uppstår för personer som lever med en kognitiv sjukdom och Vardagliga utmaningar och copingstrategier för personer som lever med en kognitiv sjukdom. Slutsats: Personer med demens förlorar ofta sin självständighet och relationer, vilket påverkar både självkänslan och relationer. Detta kan leda till isolering och stress både för den drabbade och anhöriga. Genom stöd, utbildning, copinstrategier, och ett demensvänligt samhälle kan stigmat minska och individens identitet bevaras. Background: Dementia is a collective term for several symptoms and is divided into various diseases where cognitive functions such as memory, thinking, orientation, learning capacity deteriorate. Approximately 47 million people living with dementia today. The nurse's responsibility when caring for a dementia patient is to have knowledge of the common signs of illness that characterize dementia diseases and to be able to assess them. The nurse also contributes to promoting good nursing care and the ability to manage everyday life for dementia patients. Aim: The aim of the study was to describe people's experiences of living with a dementia disease. Method: A literature review that has been analyzed based on Friberg's report, including 10 qualitative original scientific articles from CINAHL and PubMed. Results: The results reveal four themes that affect how people with a dementia illness live. Self-image changes for people living with a cognitive illness, Relationships change for people living with a cognitive illness, Emotional reactions arise for people living with a cognitive illness, and Everyday challenges and coping strategies for people living with a cognitive illness. Conclusion: People with dementia often lose independence and relationships, which affects both their self-esteem and relationships. This can lead to isolation and stress for both the individual and their relatives. Through support, education, coping strategies, and a dementia-friendly society, stigma can be reduced and the individual's identity preserved
Normative collaboration : Relations between public and civil society organizationsin the governance of welfare
No full textThis doctoral thesis problematizes and develops a theoretical explanation of the conditions for equal relations in collaboration between public and civil society organizations. The focus is motivated as collaboration, assumed to be characterized by horizontal organizing and equal relations, is promoted by stakeholders across different levels in Sweden and in national policies on civil society. Through a survey and four case studies, the thesis explores how ideas of collaboration are manifested at the local level of municipal departments and civil society organizations: from initiation and establishment to becoming linked to regular municipal operations. Survey responses indicate that municipal collaborations with civil society organizations aiming for horizontal organizingand equal relationships have not manifested in significant ways. Further, ananalysis of Idea-Driven Public Partnerships (IOP) suggests that collaboration is more common where civil society organizations possess the expertise, experience, and legitimacy to act. Collaboration also occurs in a dynamic field of tension. While the collaborations in three cases initially exhibited horizontal organizingand more equal relationships, municipal actors over time took a leading role, aiming for standardization and bureaucratization. To maintain control or influence, the civil society organizations adapted, distanced themselves, or exited. However, regardless of their strategic response, their influence diminished overtime. Through a model for institutional analysis of collaboration, it is illustrated that collaboration tends to reproduce inequality over time. The model also provides an understanding of how collaboration evolves beyond the normative ideals of harmony portrayed in policy and some academic literature
Intimacy in the shadow of cancer : A literature review of sexual health after breast cancer
No full textBakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Behandling kan leda till förändringar i den sexuella hälsan, vilket i sin tur påverkar livskvalitet och välbefinnande. Socioekonomiska faktorer, kulturella normer och brist på kunskap hos vårdpersonal kan försvåra samtal om sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga bröstcanceröverlevare upplevde sin sexuella hälsa. Metod: Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga orginalartiklar om kvinnliga bröstcanceröverlevares sexuella hälsa. Artiklar söktes i Cinahl Complete och PubMed med hjälp av ämnesord, fritext och boolesk söklogik. Urvalet gjordes genom granskning av titlar, abstrakt och fulltext. Dessa kvalitetsgranskades enligt Fribergs modell och analyserades i fyra steg. Resultat: Resultatet baseras på tre huvudteman: Fysiska besvär och sexuella problem, kroppsuppfattning och självbild samt kommunikationshinder, relationspåverkan och stödets betydelse. Bröstcanceröverlevare upplever ofta sexuella besvär relaterade till fysiska förändringar efter behandling, såsom smärta, minskad lust och sexuell dysfunktion. En negativ kroppsuppfattning och självbild förvärrar dessa problem, särskilt hos yngre kvinnor och de som genomgått mastektomi. Situationen förvärras av bristande kommunikation om sexualitet både i relationer och i vårdkontakter, vilket ökar behovet av individuellt anpassat stöd. Slutsats: Bröstcanceröverlevare drabbas ofta av fysiska och psykiska problem som påverkar den sexuella hälsan. Fysiska problem såsom smärta vid samlag, vaginal torrhet och negativ kroppsuppfattning, samt psykologiska faktorer som depression och stress förvärrar den sexuella funktionen ytterligare. Background: Breast cancer is one of the most common types of cancers in women and affects both the physical and mental health. Treatment can lead to changes in sexual health, which in turn can affect quality of life and wellbeing. Socioeconomic factors, cultural norms and lack of knowledge in health care workers can make conversations about sexuality more difficult. Aim: The aim with this study was to explore how female breast cancer survivors experienced their sexual health. Method: The study was a literature review based on original scientific articles about the sexual health of female breast cancer survivors. Articles were searched in Cinahl Complete and PubMed using search terms, free text, and Boolean search logic. The selection was made by reviewing the titles, abstracts, and full texts. These were then quality-reviewed using Friberg’s model and analyzed in four steps. Results: The result is based on three key themes: Physical and sexual problems, Body image and self-perception, and Communication barriers, impact on relationships and the importance of support. Breast cancer survivors often experience sexual problems related to physical changes after treatment such as pain, decreased desire and sexual dysfunction. Negative body image and self-perception exacerbates these issues, especially for younger women and those who have gotten a mastectomy. Furthermore, the situation is complicated by lack of communication regarding sexuality, both in relationships and health care, which increases the need for individualized support. Conclusion: Breast cancer survivors are often affected by physical and mental problems that impact their sexual health. Physical issues such as pain during intercourse, vaginal dryness, and negative body image are common. Mental factors such as depression and stress further impair sexual function.
Från omsorg och givande till politisk röst : Det medborgerliga engagemangets uttryck och förändring i det svenska samhället 1992-2024
No full textSedan 1992 har forskare Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola genomfört befolkningsundersökningar för att följa utvecklingen av ideellt arbete och andra former av medborgerligt engagemang. Denna rapport presenterar resultaten från den sjunde undersökningen som genomfördes 2024 vilken är central del av vår forskning om det svenska civilsamhället. Resultaten erbjuder en unik inblick i civilsamhällets mest värdefulla resurs – de ideella krafterna. Denna andra delrapport från den sjunde undersökningen fokuserar på informella insatser, ekonomiskt givande och politiskt deltagande. Vi belyser också de värderingar som är av betydelse för att förstå varför människor engagerar sig samt hur stor tilltro de har till sin förmåga att påverka politiskt
"To prevent violence from occurring at all or [above all] being repeated" : A WPR analysis of legislation regarding violence prevention efforts
No full textSyftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den universella och selektiva våldspreventionenframställts i svensk lagstiftning med särskilt fokus på mäns våld mot kvinnor. Med dessa trefrågeställningar: Hur tolkas problemet; mäns våld mot kvinnor i policydokument som rör preventivainsatser. Vilka underliggande antaganden grundar sig problemrepresentationerna på? Vilka diskursiva, subjektiva och levda effekter skapas av problemrepresentationen i policydokumenten? analyserades policydokument genom Bacchis WPR (Whats the problem represented to be) metod. Inledningen visar på hur den nya socialtjänstlagen inte innebär några förändringar i socialtjänstensansvar kopplat till våldsutövare i nära relation. Insatserna för våldsutövare förblir därmed begränsadetill individuellt beteendeförändrande arbete, detta trotts en uttalad nollvision mot våld i nära relation. Metoddelen visar, genom Carol Bacchis WPR-analys, hur problem konstrueras i policydokumentsnarare än att bara lösa problem. Metoden fokuserar på hur policydokumentens formuleringar avlösningar på problem speglar underliggande antaganden samt vilka effekter dessa antaganden får. I uppsatsen används WPR för att analysera ansvar för våldsutövare kopplat till mäns våld mot kvinnor. I resultatdelen framgår att policydokument framställer mäns våld mot kvinnor som ett individuellt beteendeproblem och som utvecklats ifrån en könsspecifik till en könsneutral förståelse av våldet. Barn framstår som potentiella våldsutövare vilket legitimerar att fokus för de universella preventivainsatserna hamnar hos skolan. Socialtjänstens ansvar i det förebyggande arbetet verkar vara begränsattill att behandla symptom på våld, vilket går att förstå genom våldsutövarlagens reaktiva utformning. Diskussionsdelen visar att våldsutövare går att förstås som en statiskt förekommande grupp sominte uppstått som en effekt av könsordning och / eller maskulinitetsnormer. Det förebyggande arbetet fokuseras därmed främst på barn och kvinnor medan våldsutövare behöver behandling för att förändrasitt våldsamma beteende. Policydokumenten tenderar alltså att betona individbaserad, reaktivprevention snarare än strukturella åtgärder.The purpose of this essay is to examine how universal and selective violence prevention is representedin Swedish legislation, with a particular focus on men's violence against women. Using Carol Bacchi’s WPR (What’s the Problem Represented to Be) approach, three research questions guide the analysis: How is the problem of men’s violence against women framed in policy documents related topreventive efforts? What underlying assumptions inform these representations? What discursive, subjective, and lived effects do they produce? The analysis shows that policy documents tend to construct men's violence against women as anindividual behavioral problem, shifting from a gender-specific to a gender-neutral understanding. Children are portrayed as potential future perpetrators, legitimizing schools as key arenas for universalpreventive efforts. The role of social services in prevention appears limited to addressing symptoms, which reflects the reactive nature of current legislation on perpetrators. The discussion section highlights that perpetrators of violence are understood as a static group, notas a result of gender hierarchies and/or masculinity norms. Consequently, preventive efforts primarilytarget women and children, while perpetrators are viewed as individuals in need of treatment to changetheir violent behavior. Policy documents thus tend to emphasize individual-based, reactive preventionrather than structural interventions.
Nurses perspectives of caring for patients with multidimensional pain in palliative care : A literature review
No full textBakgrund: Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord: närhet, helhet, kunskap och empati, och syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och dess närstående. Palliativ vård innebär även att lindra lidande och behandla smärta där vården utgår från ett holistiskt synsätt där människan ses som en helhet. Sjuksköterskor har en central roll och är ofta dem som är närmast patienten. Smärta har en stor del i den palliativa vården och anses vara mångdimensionell, där dimensionerna beskrivs som fysisk, psykisk, social och existentiell. Dimensionerna påverkar varandra och dessa bör ses som en helhet vid vård av patienter med smärta inom palliativ vård. Syfte: Att beskriva hur det kan vara att vårda patienter med mångdimensionell smärta, ur sjuksköterskors perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökning har skett i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och dataanalys genomfördes med hjälp av Whittemore och Knafl (2005) analysprocess. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten lyfte att det var utmanande att vårda patienter med mångdimensionell smärta. Tre huvudkategorier identifierades: Att vårda med olika smärtbehandlingar, Kommunikationens betydelse för vårdandet och Professionellt förhållningssätt i vårdandet. Resultatet speglar vikten att få tid tillsammans med patienten, att ett gott stöd fanns och att kunskap hos sjuksköterskorna fanns för att kunna bedöma smärtan. Slutsats: Kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskorna beskrevs som viktigt för att kunna identifiera den mångdimensionella smärtan. Möjlighet att utveckla en relation ansågs betydande och skapade möjligheter till att identifiera de olika dimensionerna. Resultatet visar vikten av att vårda ur ett perspektiv av total pain där alla dimensioner uppmärksammas för att lindra patienternas smärta.Background: The core values of palliative care can be summarized in four key words: closeness, wholeness, knowledge and empathy, and aims to improve the quality of life for patients and their loved ones. Palliative care also involves alleviating suffering and treating pain, where care is based on a holistic approach where the person is seen as a whole. Nurses have a central role and are often those who are closest to the patient. Pain plays a large part in palliative care and is considered multidimensional, where the dimensions are described as physical, psychological, social and existential. The dimensions affect each other and these should be seen as a whole when caring for patients with pain in palliative care.Aim:To describe nurses’ perspectives on caring for patients with multidimensional pain, in palliative care. Method: A literature review with an inductive approach. Literature search was conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. 12 scientific articles form the base for the result and data analysis was carried out with Whittemore and Knafl (2005) analysis process. Results: The results of the literature review highlighted that it was challenging to care for patients with multidimensional pain. Three main categories were identified: Caring with different pain treatments, the importance of communication for caring and professional approach in caring. The results reflect the importance of getting time together with the patient, that there was good support and that the nurses had knowledge to be able to assess the pain. Conclusion: Knowledge and experience of the nurses were described as important in identifying the multidimensional pain. The opportunity to develop a relationship was considered significant and created opportunities to identify the different dimensions. The result shows the importance of caring from a perspective of total pain where all dimensions are paid attention to in order to relieve the patients' pain
Nurses' experiences of caring for patients in need of palliative care during the Covid-19 pandemic : A literature review
No full textBakgrund: Sjuksköterskor har en central roll inom palliativ vård genom att skapa trygghet och bemöta flerdimensionella behov hos patienter och närstående. Under Covid-19 pandemin var både patienter som insjuknat i covid-19 och patienter med svår sjukdom sedan tidigare i behov av palliativ vård. Restriktioner för att förhindra smittspridning och en ökad belastning påverkade hälso-och sjukvården under covid-19 pandemin. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med palliativa vårdbehov under covid-19 pandemin. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa artiklar. Materialet analyserades med stöd av Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman, där varje tema innehåller två till tre underteman: Att bedriva omvårdnad och förhindra smittspridning: Separation mellan patienter och närstående, Att ha en kontrollerande roll, Förändrade rutiner efter döden. Konsekvenser av en okänd smittsam sjukdom: Att vårda med bristande resurser, Att förhålla sig till ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Utmaningar och möjligheter vid kommunikation: Hindrad av skyddsutrustning i mötet med patienter, Kommunikation mellan patienter och närstående, Kommunikation och samarbete i vårdteamet. Slutsats: Det var svårt för sjuksköterskor att uppnå definitionen av palliativ vård under covid-19 pandemin. Sjuksköterskornas upplevelser speglar att patienters och närståendes unika behov utifrån ett helhetsperspektiv inte kunde tillgodoses.Background: Nurses have a central role in palliative care by creating security and addressing the multidimensional needs of patients and relatives. During the Covid-19 pandemic, both patients who contracted Covid-19 and patients with severe pre-existing illnesses required palliative care. Restrictions to prevent the spread of infection and increased strain affected healthcare during the Covid-19 pandemic. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with palliative care needs during the Covid-19 pandemic. Method: The study was conducted as a literature review based on twelve qualitative articles. The material was analyzed using Braun and Clarke's (2006) model for thematic analysis. Results: The results are presented based on three main themes, each containing two to three sub-themes: To provide care and prevent the spread of infection: Separation between the patients and relatives, having a controlling role, changed routines after death. Consequences of an unknown infectious disease: Caring with limited resources, dealing with an unpredictable disease course. Challenges and opportunities in communication: Hindered by protective equipment in interacting with patients, communication between patients and relatives, communication and collaboration within the care team. Conclusion: It was difficult for nurses to achieve the definition palliative care during the covid-19 pandemic. Nurses’ experiences reflect that the unique needs of patients and relatives from a holistic perspective could not be met