Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
When the rose withers, only the thorns remain : A qualitative study on criminal desisters' reflections on their own early involvement in criminality
No full textOmrådet kriminalitet och brott är ett väl diskuterat ämne i dagens samhälle. Då unga begår brott finns idag fler olika insatser inom det sociala arbetet, exempelvis inom öppenvården där unga personer kan få hjälp genom ungdomsbehandling, kontaktperson, familjebehandling, socialsekreterarstöd och Sociala insatsgruppen (SIG). Inom slutenvården kan placeringar på HVB-hem och SIS bli aktuella inom det sociala arbetet. Åström m.fl. (2013) beskriver att det upplevs som svårt för socialsekreterare att hitta rätt och framför allt matchande insatser som står i paritet till ungdomarnas behov. Brottslighet och kriminalitet som socialt problem medför stor orolighet och otrygghet för medborgarna, bidrar till samhällsekonomiska utmaningar och hotar rättssäkerheten i samhället. I den politiska debatten debatteras huruvida exempelvis straffskalorna för kriminella handlingar ska höjas och vilka effekterna det skulle bli av en sådan lagreglering, vilket i sig är en viktig fråga. Dock är detta i ett skede när brottsligheten redan utvecklats hos en individ, en reaktiv handling från samhället, och behandlar inte roten till problemets uppkomst, vilket i stället skulle vara ett proaktivt försök att genom socialt arbete tidigt se och bemöta riskfaktorer för ingången i kriminaliteten. Av dessa anledningar pekar forskningen på ett än större behov kring att de samhälleliga resurserna dels fortsätter utveckla de nuvarande insatserna som finns inom det sociala arbetet, dels att ekonomiska resurser behöver öronmärkas till det förebyggande arbetet i tidigt skede för att samhället inte ska utmanas med att försöka släcka bränder i framtiden. Därav syftar vår studie till att försöka förstå vilka riskfaktorer som är, sett ur tidigare kriminellas egna erfarenheter, bidragande till ingången och engagemanget i en kriminell livsstil. Genom semistrukturerade intervjuer med sex tidigare kriminella har studien kartlagt vilka insatser som intervjupersonerna själva anser behövs, i det förebyggande arbetet med denna problematik. Vårt syfte och våra frågeställningar har besvarats och analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt genom vår valda teori, den utvecklingsekologiska teorin. Vårt resultat och vår analys har bland annat uppmärksammat att våra intervjupersoner haft många olika riskfaktorer, gällande sig själva och sin närmiljö, för tidig ingång i kriminalitet som tillsammans skapat en kumulativ effekt och påverkat deras utveckling negativt. Vi har även upptäckt att avvikande beteenden hos barn och ungdomar kan innebära en risk för ingång i kriminalitet vilket bör förebyggas genom att bemöta individens behov. Även skolan och föräldrarnas samspel är viktig och de behöver inkludera, se och höra elevernas/ barnens behov för att bidra med trygghet, kärlek och en känsla av samhörighet.
I died and came back to life again : People´s experiences of surviving a cardiac arrest
No full textBakgrund: Cirka 9000 personer drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut hjärtinfarkt. Tidig behandling med hjärt- och lungräddning (HLR) och hjärtstartare är av stor vikt för patientens överlevnad. Uppföljning av patienter som skrivs ut från sjukhuset efter ett hjärtstopp ska ske inom tre månader. Sjuksköterskan har en central roll i vården av dessa patienter då sjuksköterskans roll omfattar vård före, under och efter ett hjärtstopp. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där vårdvetenskapen vägleder men sjuksköterskan behöver också ha medicinsk och samhällsvetenskaplig kunskap för den bästa möjliga vården för dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp Metod: En litteraturöversikt som baserades på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Studien är en allmän litteraturöversikt och datainsamling genomfördes i Cinahl complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom fem teman som beskrev upplevelserna av att ha överlevt ett hjärtstopp: Sökandet efter en ny identitet, fysiska kognitiva och känslomässiga förändringar, det sociala livets förändringar, att ha varit nära döden och behov av information och stöd. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp var en livsförändrande händelse som resulterade i ett sökande efter en ny identitet till följd av fysiska och kognitiva nedsättningar samt känslomässiga förändringar och en ny syn på livet. Trots det uttryckte man en tacksamhet för att man överlevde. Man beskrev brister i vården och framför allt brist på information.Background: Around 9000 people suffer from sudden cardiac arrest in Sweden each year. The most common cause of cardiac arrest is acute myocardial infarction. Early treatment with cardiopulmonary resuscitation (CPR) and a defibrillator is of great importance for the patient's survival. Follow-up of patients discharged from hospital after a cardiac arrest must take place within three months. The nurse has a central role in the care of these patients where the nurse's role includes care before, during and after a cardiac arrest. The nurse's main area is nursing where nursing science guides, but the nurse also needs to have medical and social science knowledge for the best possible care for these patients. Aim: The aim was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The study is a general literature review and data collection was carried out in Cinahl complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's fyra analysis steps. Results: The results revealed five themes that described the experiences of surviving a cardiac arrest: The search for a new identity, physical cognitive and emotional changes, changes in social life, being close to death and the need for information and support. Conclusions: Surviving a cardiac arrest was a life-changing event that resulted in a search for a new identity as a result of physical and cognitive impairments as well as emotional changes and a new outlook on life. Despite that, they expressed gratitude for surviving. Shortcomings in care and above all a lack of information were described
Nurses' experiences of asking female patients about violence : A literature review
No full textBakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem och kan resultera i allvarliga konsekvenser för kvinnans hälsa. I enlighet med sjuksköterskors etiska kod bär sjuksköterskor ett ansvar över att säkerställa att patienten erbjuds god vård, vilket bland annat omfattas av att värna om patienters säkerhet och motverka att patienten blir utsatt för hot och fara. Socialstyrelsens föreskrifter fastslår hälso- och sjukvårdens ansvar över att fastställa rutiner kring arbetet med våldsutsatta patienter. Med bakgrund av detta är det av betydelse att sjuksköterskor ställer frågor om våld till kvinnliga patienter för att uppmärksamma och identifiera våldsutsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ställa frågor om våld till kvinnliga patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med tolv artiklar; fem kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa artiklar samt tre artiklar med mixad metod. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades fyra teman. Arbetsmiljö och arbetsrutiner, brist på kunskap, att bli känslomässigt påverkad och att identifiera tecken på våld. Slutsats: Sjuksköterskor påverkas känslomässigt av att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Till följd av brister i arbetsmiljön upplever även sjuksköterskor att de saknar tid och möjlighet till att ställa frågor om våld. Vidare finns meningsskiljaktigheter i när och hur frågor om våld ska ställas, vilket relateras till otydliga arbetsrutiner. Sjuksköterskor uppgav även att de hindras från att ställa frågor om våld på grund av bristande kunskap och utbildning. Konsekvensen blir att frågor om våld inte ställs och att våldet därmed inte upptäcks i önskvärd utsträckning.Background: Men's violence against women is a global social problem and can result in serious consequences for women's health. In accordance with the nursing code of ethics, nurses have a responsibility to ensure that patients are offered good care, which includes safeguarding the safety of patients and preventing patients from being exposed to threats and danger. The regulations of the Swedish National Board of Health and Welfare state the responsibility of health care to establish procedures and routines for working with patients who have experienced violence. Based on this, it is important for nurses to ask women patients about violence in order to raise awareness and identify victimization. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of asking female patients about violence in health care. Method: A literature review with twelve articles; five qualitative articles, four quantitative articles and three articles with a mixed method. The articles are retrieved from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: Based on the data analysis, four themes have been identified. Work environment and work routines, lack of knowledge, being emotionally affected and identifying signs of violence. Conclusions: Nurses are emotionally affected by working with abused women. Due to shortcomings in the work environment, nurses also feel that they lack the time and opportunity to ask questions about violence. Furthermore, there are differences of opinion on when and how questions about violence should be asked, which is related to unclear work routines. Nurses also stated that they are prevented from asking questions about violence due to a lack of knowledge and training. The consequence is that questions about violence are not asked and that violence is not detected to the desired extent
Pressure ulcer prevention from a nurse perspective : A literature review
No full textBakgrund: Trycksår kan uppstå på hud eller vävnad till följd av tryck eller skjuvning. Detta är ett globalt problem som förekommer inom vården. Trycksår är en vårdskada som orsakar ett onödigt lidande för patienter. Sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden och ska säkerställa en god vård. Sjuksköterskor ska arbeta förebyggande och reducera lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot trycksår. Metod: En litteraturöversikt som utformats från elva vetenskapliga artiklar. En artikel innehöll en mixad metod, resten var kvalitativa studier. En tematisk analys har utförts utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Litteraturöversikten identifierade tre huvudteman: Kunskapens betydelse, faktorer som hindrar trycksårspreventionen och organisatoriska faktorer i arbetet. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkom det att kunskap är en viktig komponent för trycksårsprevention. Kunskapen hos sjuksköterskorna varierade. Hinder från att arbeta preventivt mot trycksår präglades av bristen på resurser samt tidsbrist. Trycksårsprevention bortprioriterades. Ledarskap och tydliga arbetsfördelningar var viktiga komponenter för att förebygga trycksår. Background: Pressure ulcer can occur on skin or tissue due to pressure or shear. This is a global problem that occurs in health care. Pressure ulcer is a health care injurey that causes unnecessary suffering for patientes. Nurses are responsable for nursing care and must ensure good care. Nurses must work preventivley and reduces the patients suffering. Aim: The aim was to illustrate nurses experiances of working proventively against pressure ulcer. Method: A litterature rewiev that was formed out of eleven scientifiic articles. One article contained a mixed method, the rest were qualitative studies. A thematic analysis has been made based on the results of the articles. Results: This literature review identified three main themes: The importance of knowledge, factors that prevent pressure ulcer prevention and organizational factors at work. Conclusions: Knowledge emerged as an important component for pressure ulcer prevention in this literature review. Nurses knowledge varied. Obstacles from working preventively against pressure ulcer were lack of resourses and lack of time. Pressure ulcer prevention was not prioritized. Leadership and division of work were important components to prevent pressure ulcer
Who is actually in charge? : A qualitative interview study about the relations of power in collaboration between social services and forensic psychiatry
No full textSyftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares och hälso- och sjukvårdskuratorers upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst vid utslussning av rättspsykiatriska klienter, sett ur ett maktperspektiv. Studiens empiri grundar sig på åtta semi-strukturerade intervjuer, fyra med varje yrkesgrupp, som sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens slutsats visar på att samverkan mellan socialtjänst och rättspsykiatri påverkas av organisatoriska, ekonomiska och mellanmänskliga faktorer som är svåra att påverka. Studien bekräftar även tidigare samverkansforskning som visar på svårigheter i samverkan när aktörer har olika förutsättningar, uppdrag och mål. Slutsatserna i denna studie leder oss till att förstå intervjupersonernas upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst. Dessa går att förstås genom: värdet av kompromisser, förståelsen för varandras villkor och behov, upplevelsen av bristande mandat, maktlöshet samt rollförvirring.The aim of this study is to examine social workers and health care counsellors experiences of cooperation between forensic psychiatry and social services during discharge of forensic psychiatric clients, seen from a power perspective. The study's empiricism is based on eight semi-structured interviews, four with each professional group, which were analyzed using a thematic analysis. The study's conclusions show that collaboration between social services and forensic psychiatry is affected by organizational, financial and inter personal factors that are difficult to affect. The study confirms previous collaboration research that shows difficulties in collaboration when actors have different conditions, assignments and goals. The conclusions of this study lead us to understand that the interviewees experiences of collaboration between forensic psychiatry and social services can be understood through: the value of compromise, the understanding of each other's conditions and needs, the experience of a lack of mandate, powerlessness and role confusion
Övergången från att vara patient med cancer till person med erfarenhet av cancer : Civilsamhällets roll i rehabilitering
No full textEn avslutad cancerbehandling innebär inte automatiskt ett avslut på de utmaningar som följer med cancer. Behovet av cancerrehabilitering ökar i takt med fler som överlever cancer. Det råder viss otydlighet kring vilka rehabiliteringsinsatser som efterfrågas och vilka aktörer som erbjuder dessa. Denna studie har genom en litteraturöversikt satt ljuset på deltagares erfarenheter av cancerrehabilitering samt civilsamhällets roll i rehabilitering efter genomgången cancer i de nordiska länderna. Resultatet av litteraturöversikten visar att få studier finns publicerade om civilsamhällets roll i cancerrehabilitering. Personer som har genomgått en cancersjukdom har ofta behov av stöd under sin rehabilitering, där stöd från personer i liknande situation uppskattas av många. Resultatet visar även att organisationer i civilsamhället spelar en betydande roll. Studien har genomförts vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld Högskola.A completed cancer treatment does not automatically mean an end to the challenges often following cancer. The need for cancer rehabilitation grow as the number of people that survives cancer increases. It is not entirely clear which rehabilitation services are in demand or which actors should offer these. Through a literature review, this study has shed light on the role of civil society in the Nordic countries in rehabilitation after cancer, as well as study participants’ experiences of cancer rehabilitation. The results of the literature review show that few studies have been published addressing the role of civil society in cancer rehabilitation. People who have undergone a cancer disease often need support, and support from people in a similar situation was appreciated by many. The results state that civil society plays a significant role in the organization of cancer rehabilitation.
Nurses experience´s of managing women exposed to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt hälsoproblem som under de senaste åren ökat. När en människa blir utsatt för våld i en nära relation kan konsekvenserna bli så pass allvarliga att sjukhusvård krävs. Våldet kan orsaka lidande för människan ur flera dimensioner. Uppskattningsvis i Sverige utsätts en av fyra kvinnor under sin livstid för våld i nära relationer och ur ett globalt perspektiv en av tre kvinnor. Om och när kvinnorna söker sig till hälso- och sjukvården får sjuksköterskan ett gediget uppdrag att uppmärksamma utsattheten och ge stöd i de former kvinnan kan behöva. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdkontakten med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Resultatet tyder på att det fanns konkreta brister i sjuksköterskors förhållningssätt. Fynden i litteraturöversikten tyder på att sjuksköterskor tenderade att ha delade uppfattningar gällande sin roll och hur de skulle hantera vårdkontakten med våldsutsatta kvinnor. Vilket visade sig främst ha ett samband med barriärer i vårdkontakten och den konkreta kunskapen som fanns hos sjuksköterskorna. Slutsatsen: Resultatet visar på en stor divergens kring sjuksköterskans erfarenheter i vårdkontakten med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sammanfattningsvis har sjuksköterskan en stark vilja att stötta våldsutsatta kvinnor men olika faktorer påverkar kvalitén av omvårdnaden. Sjuksköterskan har inte alla de förutsättningar som behövs på grund av tidsbrist, otillräcklig kunskap och oklara riktlinjer och rutiner. Dessa påverkar arbets-och förhållningssättet hos sjuksköterskan och orsakar otillräcklig omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Background: Intimate partner violence is a global health issue that has increased in recent years. When a person is exposed to intimate partner violence the consequences can be so serious that hospital care is required. The violence can cause suffering for humans in several dimensions. It is estimated that one in four women in Sweden is exposed to violence in close relationships during their lifetime, and from a global perspective one in three women. If and when the battered women apply for health care, the nurse is given a solid mission to pay attention to the vulnerability and provide support in the forms the woman may need. Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences of managing woman exposed to intimate partner violence.Method: A literature review based on eleven scientific articles from PubMed and Cinahl Complete. Results: The results indicate that there were concrete shortcomings in the nurses' approach. The findings in the literature review indicate that nurses tended to have shared perceptions regarding their role and how they should handle contact with abused women. Which turned out to be primarily related to barriers in the meeting and the concrete knowledge that the nurses had. Conclusion: The results show a large divergence regarding the nurse's experiences of managing women exposed to intimate partner violence. In summary, the nurse has a strong desire to support women who have been subjected to violence, but various factors affect the quality of nursing care. The nurse does not have all the prerequisites needed due to lack of time, insufficient knowledge and unclear guidelines and routines. These affect the work and attitude of the nurse and cause insufficient care of women exposed to intimate partner violence
Women's experiences of living with polycystic ovary syndrome : A literature review
No full textBakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är den vanligaste orsaken till endokrin obalans hos kvinnor. Den drabbar 5–10% av fertila kvinnor och påverkar äggstockarna och den hormonella balansen. Det visar sig genom oregelbunden eller utebliven menstruation, ökad kroppsbehåring, viktuppgång samt risk för infertilitet. Sjuksköterskor ska kunna tillgodose patienter med relevant information och motivera till livsstilsförändringar. Vårdrelationen har en viktig betydelse för att patienter ska känna ett stöd och bli delaktiga i sin vård. Syfte: Syftet var att skildra kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: En litteraturöversikt skapad av elva vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudteman; Upplevelser i mötet med hälsosjukvård, Upplevelser av symtom och Upplevelser av kvinnlig identitet. Det framkom fyra tillhörande underteman. Sammanfattning: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevt att vårdpersonalen har haft dålig kunskap om PCOS vilket påverkade vårdpersonalens bemötande. Kvinnorna upplevde svårigheter med att hantera sina symtom från PCOS och hade ett behov av stöd från närstående eller andra kvinnor med samma diagnos. Kvinnorna upplevde sig okvinnliga på grund av deras symtom och ovissheten över förmågan att bli gravid. Backround: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is the most common endocrine disorder in women. The prevalence of PCOS is 5–10% of fertile women and the disorder affects the ovaries and hormonal balance. The symptoms are irregular or absent menstruation, increased body hair, weight gain and the risk of infertility. Nurses should be able to provide patients with relevant information and motivate lifestyle changes. The caring relationship has an important meaning for patients to feel supported and to become more involved in their own care. Aim: The aim of this study was to depict women’s experiences of living with polycystic ovary syndrome. Method: A literature review based on eleven scientific articles retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed. Results: The analysis resulted in three main themes; Experiences in the encounter with health care, Experience of symptoms and Experience of femine identity. Four belonging subthemes emerged. Summary: The result showed that women experienced a lack of knowledge from the health care which resulted in poor treatment. The women experienced difficulties with handling their symptoms from PCOS and had a need for support from relatives or other women with the same diagnosis. The women felt unfeminine because of their symptoms and the uncertainty about their fertility.
Nurse's experiences within inpatient care during the Covid-19 pandemic : A literature review
No full textBakgrund: Covid-19 pandemin som orsakades av Sars-Cov-2-viruset innebar en betydande utmaning för världen. I synnerhet påverkades hälso- och sjukvården av dess framfart. Sjuksköterskor som arbetade inom slutenvården under denna tid var särskilt utsatta och föremål för en rad olika upplevelser både positiva och negativa. Dessa erfarenheter är värdefulla att analysera för att bättre kunna hantera kommande pandemier. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser inom slutenvården under covid-19 pandemin. Metod: Litteraturöversikt genomförd i enlighet med Fribergs metod. Elva kvalitativa originalartiklar valdes från databaserna PubMed och Cinahl Complete för analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades vilka var: Rädsla, Osäkerhet och Sjuksköterskans upplevelser rörande yrkesrollen. Slutsats: Rädsla var en dominerande upplevelse bland sjuksköterskor och antog ett flertal olika former. Sjuksköterskor upplevde även osäkerhet relaterat till det oklara kunskapsläget, föränderlig information, den egna kompetensen samt brist på material och personal. Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Förberedelse i form av utbildning av sjuksköterskor och allmänhet, genomtänkta rutiner och riktlinjer samt förbättrad lagerhållning av skyddsmaterial är viktigt för att minska negativa effekter under kommande pandemier.Background: The Covid-19-pandemic caused by the Sars-Cov-2-virus constituted a significant challenge for the world. In particular the healthcare systems were affected during its course. Nurses working within inpatient care were especially vulnerable and might have had several different experiences, which could be either negative or positive. These experiences are valuable and worth analyzing in order to be better prepared for forthcoming pandemics. Aim: To analyze nurses´experiences in inpatient care during the Covid-19 pandemic. Method: A literary overview conducted in accordance with the method of Friberg. Eleven qualitative original articles were selected from the databases PubMed and Cinahl Complete and analyzed. Results: Three main themes were identified which were: Fear, uncertainty and nurses experiences related to the profession. Conclusions: Fear was a dominant experience among nurses and took a variety of forms. Nurses also experience uncertainty related to the unclear state of knowledge, changing information, their own competence and due to a shortage of materials and other staff. Nurses experienced both positive and negative emotions in relation to their profession. Preparation in the form of eduaction for both nurses and the general public, well-thought-out routines and guidelines as well as improved stockpiling of protective equipment is essential to reduce the negative effects of future pandemics
When a child is at the end of life : Parents' experiences of having a child who receives palliative care
No full textBakgrund: När det inte längre går att bota ett barns sjukdom övergår vården till palliativ vård i syfte att minska barnets lidande och bibehålla barnets livskvalitet den sista tiden i livet. Föräldrarna har en viktig roll i vårdandet av barnet. Förståelsen för föräldrarnas upplevelser kan bidra till ett gott bemötande av föräldrarna inom vården. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Fyra teman framkom i resultatet vilket var känslor, föräldrarollen, vårdteamet samt påverkan på föräldrar och familjen. Föräldrarna upplevde olika typer av känslor i samband med att deras barn fick palliativ vård. Föräldrarollen förändrades och föräldrarna fick ett större ansvar över barnets vård. De tyckte det var jobbigt att behöva fatta beslut kring barnet. Vårdteamet hade en stor betydelse för föräldrarna. Tydlig information, kommunikation och stöd från vårdteamet upplevdes som viktigt av föräldrarna. Många förlorade kontakten med släkt och vänner, och föräldrarnas egen hälsa påverkades negativt. Sammanfattning: Föräldrarna upplevde svåra känslor och det var särskilt svårt att fatta beslut om barnets vård. Kommunikationen med vårdteamet var viktig och föräldrarna behövde få tydlig och ärlig information samt stöttning ifrån vårdpersonalen. Det var betydelsefullt för föräldrarna att bevara relationen till sitt barn. Möjligheten att få hemsjukvård var avgörande för vissa familjer.Background: When a child can no longer be cured from its disease, palliative care is introduced with the aim to reduce the child’s suffering and maintain the child’s quality of life at the end of life. The parents play an important role in the care of the child. The understanding of parents’ experiences can contribute to a better treatment of the parents in a care context. Aim: The aim was to illustrate parents’ experience of having a child who receives palliative care. Method: A literature review with ten scientific articles that were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: Four themes were identified in the results: emotions, the parenting role, the care team and the impact on the parents and the family. Parents experienced different kinds of emotions regarding their child receiving palliative care. The parenting role changed, and the parents gained greater responsibility for their child’s care. They found it difficult to make decisions about their child. The care team played an important role to the parents. Clear information, communication and support from the care team were perceived as important by the parents. Many lost contacts with friends and relatives, and the parent’s own health was affected negatively. Summary: The parents experienced difficult emotions and it was particularly difficult to make decisions about the care of the child. Communication with the care team was important and the parents needed to receive clear and honest information, as well as support from the hospital staff. It was meaningful to the parents to preserve the relationship with their child. The possibility of receiving home care was crucial to some families