Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Living with a family member who has cancer : A literature review on the experiences of relatives
No full textBakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödliga sjukdomarna i världen. När en person drabbas av cancer påverkas den sjuka men även närstående på olika sätt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att vårda patienten, men även i att inkludera närstående i bland annat information om sjukdomen och hur den närstående ska kunna ta hand om den sjuka i hemmet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka närståendes upplevelser av att leva med familjemedlem som har cancer. Metod: En litteraturöversikt med elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Sökandet av artiklar genomfördes i databaserna Chinal complete och PubMed. Artiklarna analyserades och kategoriserades enligt fyra teman, Ett stort ansvar – att ta på sig en ny roll, Brist på information, Relationer inom familjen samt Relationen till sjukvården. Resultat: Närstående upplevde ett ökat ansvar när en närstående diagnostiserats med cancer. De närstående kände även att detta innebar att ta på sig en ny roll som vårdare, vilket de ansåg att de behövde hjälp från sjukvården med i form av information och utbildning. Det framkom även att de önskade en bättre relation till sjukvårdspersonalen då de ansåg att detta skulle kunnat bidra till en ökad känsla av trygghet och kontroll. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade att närstående har ett ökat behov av sjukvården under sjukdomstid vid cancer. Det framkom att sjukvården inte har samma arbetssätt i alla situationer och att bemötandet och informationsgivandet varierar, men också att det har stor betydelse i hur närstående mår under sjukdomsförloppet. Sjukvården bör hitta ett arbetssätt som ser lika ut oberoende på var man bor och oberoende av socioekonomisk status, för att undvika onödigt lidande hos närstående.Background: Cancer is one of the most common deadly diseases in the world. When someone is afflicted with cancer it affects both the patient and their relatives in different ways. Nurses hold a significant role in treating the patient but also including their relatives regarding information about the disease and how relatives are to care for the patient at home. Aim: The aim of this literature review was to evaluate relatives experiences in living with a family member that has cancer. Method: A literature review with eleven scientific and qualitative articles was performed according to Fribergs method description. Searching for the articles was conducted in the databases Chinal complete and PubMed. The articles were analysed and categorised according to four themes, A big responsibility - taking on a new role, Lack of information, Relations within the family, and Relations with Healthcare. Results: Relatives experienced a larger responsibility when their relative was diagnosed with cancer. The relatives also felt that the situation caused them to take on a new role as a caregiver. They felt like they required additional help from healthcare staff regarding information and education. They also preferred better relations to the healthcare staff as they considered that this would add to a heightened feeling of safety and control over the situation. Summary: The literature review showed that relatives have an increased need from healthcare staff during the afflicted time where their relative was suffering with cancer. It became evident that healthcare does not share the same working routines in every situation and that treatment and information varied, but also that how relatives feel holds great significance during the course of the disease. Healthcare staff need to find a way to work that can be applied on all patients and relatives of the patients non-dependent on where they live or their socioeconomic status, to avoid unnecessary suffering in relatives.
Patients' experience of the health facility environment : A literature review
No full textBakgrund Vårdmiljön har beskrivits ända sedan Florence Nightingales dagar. Sjukhusens utformning har följt samhällets utveckling och medicinska framsteg. Forskning om vårdmiljön började på allvar på 1980-talet. Forskning bedrivs både om patienters upplevelse och på hur arkitektur och design kan påverka läkning och återhämtning. Detta kan förstärka möjligheten för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av vårdmiljön. Metod En allmän litteraturöversikt gjordes och analyserades med innehållsanalys. Elva vetenskapliga artiklar ingick i översikten. Sju artiklar var kvalitativa och två artiklar var kvantitativa. Två artiklar var av blandad metod. Resultat Två huvudteman framkom vid analysen av de elva artiklarna gällande patienters upplevelse av vårdmiljö. Dessa teman var: Upplevelse av den fysiska vårdmiljön och Upplevelse av samhörighet och gemenskap. Resultatet visar att den fysiska vårdmiljön och den psykosociala miljön har en stor inverkan på patienters upplevelse. Likaså påverkar det om patienten hamnar i enkelrum eller flerbäddsrum samt om integritet, autonomi och sekretess kan upprätthållas. Sammanfattning Patienters upplevelse av vårdmiljön påverkas av ett flertal faktorer som framkom i resultatet såsom den fysiska vårdmiljön, den psykosociala vårdmiljön samt hur väl integritet och autonomi kan bevaras. Upplevelsen påverkas även av patientens livsvärld och kulturella kontext. Detta gör att sjuksköterskan måste se patientens omvårdnadsbehov kopplat till vårdmiljön i ett helhetsperspektiv.Background The health facility environment has been described ever since the days of Florence Nightingale. The design of the hospitals has followed society’s development and medical progress. Research on the health facility environment began in earnest in the 1980s. Research is conducted both on the patients’ experience and on how architecture and design can affect healing and recovery. This can enhance the ability of the nurse to provide person-centered care. Aim The aim was to describe patients’ experience of the health facility environment. Method A general literature review was conducted and analyzed using content analysis. Eleven scientific articles were included in the review. Seven articles were qualitative and two articles were quantitative. Two articles were of mixed methods. Results Two main themes emerged from the analysis of the eleven articles regarding patients’ experience of the health facility environment. These themes were: Experience of the physical health facility environment and Experience of belonging and community. The results show that the physical health facility environment and the psychosocial environment have a major impact on patients’ experience. It also affects whether the patient ends up in a single room or multi-bed room and whether integrity, autonomy and confidentiality can be maintained. Summary Patients’ experience of the health facility environment is influenced by a number of factors that emerged in the results, such as the physical health facility environment, the psychosocial environment and how well integrity and autonomy can be preserved. The experience is also influenced by the patient’s life world and cultural context. This means that the nurse must see the patient’s nursing needs linked to the health facility environment in a holistic perspective
The question is when, not if... : Utility of the "surprise question" in identifying patients with palliative care needs: A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård är lindrande vård som ska erbjudas patienter med progressiv obotlig sjukdom oavsett diagnos. Störst fokus inom vårdformen ligger fortfarande på patienter med cancer trots att cancer inte utgör den vanligaste dödsorsaken vid väntade dödsfall. Forskning har visat att patienter med icke-malign sjukdom erhåller palliativ vård av sämre kvalitet än patienter med cancer samt att de överlag inte identifieras i tid. Förvåningsfrågan är ett instrument utformat för att identifiera patienter med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet var att undersöka förvåningsfrågans användbarhet vid identifiering av patienter med palliativa vårdbehov vid obotlig icke-malign sjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt med tematisk analys genomfördes där studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ASSIA. Resultatet baseras på 29 artiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman utifrån förvåningsfrågans användbarhet: funktion, förutsättningar samt faktorer som förenklar och försvårar. Under temat funktion lyfts instrumentets prognostiska och proaktiva funktion. Under temat förutsättningar presenteras patient- såväl som sjukvårdsrelaterade variabler relaterade till förvåningsfrågan. Under temat faktorer som förenklar och försvårar presenteras egenskaper hos instrumentet som kan gynna respektive missgynna användbarheten. Slutsats: Förvåningsfrågans prognostiska funktion för patienter med obotlig icke-malign sjukdom varierar men tycks ändå genom sin proaktiva funktion kunna bidra till att identifiera patienter med begränsad levnadstid och potentiellt palliativt vårdbehov. Det är ett enkelt och snabbt instrument som inte är begränsat till en viss patientgrupp eller verksamhet. Förvåningsfrågan kan därför användas av all sjukvårdspersonal för att göra dem uppmärksamma på patienter som skulle kunna gagnas av palliativ vård
Social well-being in men with metastatic castration-resistant prostate cancer undergoing life-prolonging treatment : An empirical study
No full textBakgrund: Socialt välbefinnande definieras som en kombination av en persons sociala anpassning och socialt stöd. Det innefattar hur tillfredsställd individen är med sina relationer och anpassar sig till omgivningen, och påverkas av vilka möjligheter individen har att få socialt stöd. Den palliativa vården ska främja socialt välbefinnande, liksom det fysiska, psykiska och existentiella välbefinnandet. Prostatacancer drabbar 11 000 män i Sverige årligen och kan i många fall med tiden utvecklas till metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mKRPC). Män med mKRPC som ska påbörja livsförlängande behandling är i en tidig palliativ fas av sjukdomen och kan känna osäkerhet av sjukdomen både gällande sjukdomsprogress, behandlingsalternativ och framtiden i stort. De sociala relationerna påverkas. Det är viktigt att sjukvården får större kunskap om hur männen upplever sitt sociala välbefinnande vid sjukdom och behandling. Detta är viktigt för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stötta och ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva socialt välbefinnande hos män med mKRPC som genomgår livsförlängande behandling. Metod:Kvantitativ empirisk studie med en deskriptiv longitudinell design, inom ramen för en multicenterstudie. Resultat:Resultatet visar att de flesta männen skattade sitt sociala välbefinnande högt. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader över tid. Däremot fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan ensamboende och sammanboende män där ensamboende skattade sitt sociala välbefinnande lägre. Slutsats:Det är viktigt att sjukvården hittar strategier för att uppmärksamma de individer som är ensamboende eller saknar socialt stöd och därför kan ha lägre socialt välbefinnande
Living with endometriosis : A literature review
No full textBakgrund Endometrios är en kronisk och inflammatorisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Vanliga symptom är smärta, rikliga blödningar samt infertilitet och genomsnittstiden för att få en diagnos är sju till åtta år. Ojämställdhet mellan kvinnor och män har lett till att vårdens kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor är lägre än kunskapen om de sjukdomar som män i större utsträckning drabbas av och att kvinnor får färre vårdinsatser än män. Denna ojämlikhet och kunskapsbrist är en orsak till att diagnostisering av endometrios är fördröjd. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod En litteraturöversikt med elva inkluderande artiklar från fyra kontinenter, publicerade under åren 2010–2023. Resultatet granskades, sammanställdes systematiskt och en kvalitetsgranskning efter Fribergs mall gjordes. Resultat I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Upplevelsen av symptom, Upplevelsen av ovisshet, kunskap och okunskap samt Upplevelsen av fertiliteten med relaterade underkategorier: Smärta, blödningar, relationer och arbete samt (O)kunskap hos vårdpersonal, (O)kunskap hos omgivningen, Ovisshet och (O)kunskap hos kvinnan. Sammanfattning Symptomen kvinnorna upplever normaliseras ofta av samhället när kvinnor med endometrios i själva verket upplever att sjukdomen har negativ inverkan på deras livskvalitet. Mer kunskap behövs för att kunna hjälpa dessa kvinnor och framtida generationer. Sjuksköterskans roll är en viktig del av utvecklingen av omvårdnaden för dessa kvinnor.Background Endometriosis is a chronic and inflammatory disease that affects approximately one in ten women of childbearing age. Common symptoms are pain, heavy bleeding and infertility, and the average time to get a diagnosis is seven to eight years. Inequality between women and men has led to health care's knowledge of diseases that mainly affect women being lower than knowledge of the diseases that men are affected by to a greater extent, and that women receive fewer care interventions than men. This inequality and lack of knowledge is one reason why the diagnosis of endometriosis is delayed. Aim The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method A literature review including eleven articles, from four continents, published between the years: 2010–2023. The results were systematically reviewed and compiled. A Quality Review was made according to Friberg's template. Results The results identified three main categories: The experience of symptoms, the experience of the uncertainty, knowledge and ignorance and also the experience of fertility. The subcategories were: pain, bleeding, relationships, employment and the ignorance by health personnel, ignorance by others and the uncertainty in the woman. Summary The symptoms women experience are often normalized by society, meanwhile women with endometriosis experience that the disease has a negative impact on their quality of life. More knowledge is needed to be able to help these women and future generations. The nurse's role is an important part of the development of care for these women.
Nurses care measure to treat pruritus in patients with chronic kidney failure : A litterature review
No full textBakgrund: Kronisk njursvikt innebär att njurens funktioner gradvis minskar och blir nedsatta över tid, vilket kräver dialysbehandling i flera omgångar. Några av symtomen som kan uppstå i samband med kronisk njursvikt är bland annat klåda. Uremisk klåda kan besväras av både fysiskt och psykiskt då det bidrar till sår, ökad trötthet, försämrad livskvalitet. Lidande och obehag som orsakade av uremisk klåda kan ytterligare leda till depression och ångest. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan bemöta och hjälpa patienter som lider av uremisk klåda att lindra symtomen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra uremisk klåda vid kronisk njursvikt Metod: Litteraturöversikten med tolv vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINALH complete användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom fem teman; (1) Aromaterapi, (2) Termisk terapi, (3) Akupressur, (4) Krämer och (5) Övriga metoder. Dessa fem teman har visat vara effektiva för att lindra uremisk klåda. Slutsats: Sammanfattningsvis har aromaterapi, termisk terapi, akupressur, krämer och övriga omvårdnadsåtgärder visat sig verkande lindrande på uremisk klåda. Genom att tillämpa dessa omvårdnadsåtgärder kan det ytterligare bidra till bättre sömnkvalitet samt livskvalitet för patienterna som lider av uremisk klåda. Dessutom är omvårdnadsåtgärder kostnadseffektiva alternativ gentemot medicinska behandlingen.Background: Chronic kidney failure means that the kidney's functions gradually decrease and become impaired over time, which requires dialysis treatment several rounds. Some of the symptoms that can occur in connection with chronic kidney failure is itching. Uremic itching can be troublesome both physically and psychologically as it contributes to ulcers, increased fatigue and reduced quality of life. Pain and discomfort caused by uremic pruritus can further lead to depression and anxiety. Therefore, it is necessary that nurses can address and help patients that are suffering from uremic pruritus to relieve the symptoms. Aim: The aim was to describe nurses care measure to treat pruritus in patients with chronic kidney failure. Method: The litterature review based on twelve scientific articles. The databases Pubmed and CINALH complete were used. The scientific articles were analyzed using Friberg´s model. Results: The results showed five themes; (1) Aromatherapy, (2) Thermal therapy, (3) Acupressure, (4) Creams and (5) Other methods. These five themes have been shown to be effective in relieving uremic pruritus. Conclusion: In conclusion, aromatherapy, thermal therapy, acupressure, creams and other methods have been shown to be working in treating uremic pruritus. By applying these nursing interventions can it further contribute to better quality of sleep and quality of life for patients that are suffering from uremic pruritus. Furthermore, are nursing interventions cost-effective alternatives to medical treatment
Family support in palliative home care : A concept analysis
No full textBakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.
"Motivation is essential in treatment care" : A qualitative study on how staff at out of care homes work with motivation to increase children and young people´s participation in the treatment during the placement period
No full textMin studie handlar om hur personal på HVB–hem arbetar med motivation för att öka barn och ungas delaktighet i sin behandling under placeringstiden. Syftet med studien var att fånga upp personalens upplevelser och perspektiv av hur man arbetar med motivation och delaktighet för de placerade barnen. Till min studie har jag genomfört sex semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB–hem som jag därefter bearbetade med metoden tematisk analys. Till min analys har jag använt mig av teorierna empowerment och självbestämmande teorin. Resultatet visar att personal har olika tolkningar gällande arbetet med motivation och delaktighet och att man kopplar detta till olika praktiska moment som att påverka sin vardag genom husmöte och i sitt veckoschema. Vidare visar resultatet att motivation och delaktighet hör ihop och att båda behövs för att ungdomarna ska kunna göra en förändring och att behandlarnas verktyg för motivationsarbetet är belöningssystem. Resultatet visar att det finns flera hinder i arbetet som till exempel ifall ungdomen är SoL eller LVU- placerad och att personalen upplever sig begränsade utifrån de lagar som HVB–hemmen styrs utav. Ett annat hinder i arbetet som framkommer i resultatet är att ungdomar riskerar att utveckla fler riskbeteenden när de placeras tillsammans med andra ungdomar på HVB–hem. Gemensamt för alla informanter är att alla har utbildning och kompetens för arbetet men att personalen behöver fortsatt vägledning kring arbetet med öka barnens motivation och delaktighet i sin behandling.My study is about how staff at out of care homes work with motivation to increase children and young people´s participation in their treatment during the placement period. The aim of study was to capture the staff´s experiences and perspectives of how to work with motivation and participation for the placed children. For my study, I have conducted six semi-structured interviews with staff who work at out of care homes whick I then processed using the thematic analysis method. For my analysis, I have used the theories of empowerment and self-determination theory. The results show that staff have different interpretations of the work with motivation and participation and that this is linked to different practical ascpects in order to influence their everyday life through house meetings and in their weekly schedule. Furthermore, the results show that motivation an participation are associated and that bot hare needed for the young people to be able to make a change. The motivational tools for the staff is a reward system. The results show that there are several obstacles in the work, such as if the young person is SoL or LVU – placed and that the staff feel limited based on the laws that the out of care homes are obligated by. Another obstacle in the work that the results show is that young people are at risk of developing more risky behaviors when they are placed togheter with other young people. Common to all informants is that they all are educated and have competence for the work, but that the staff needs guidance reagarding the work for increasing the children´s motivation and participation in their treatment
”You want the young people to succeed at some point” : A qualitative study of treatment families’ experience and knowledge of working with the Treatment Foster Care Oregon (TFCO) method
No full textTreatment Foster Care Oregon (TFCO) är en metod som rekommenderas av Socialstyrelsen (2020) som ett alternativ till institutionsvård för ungdomar med normbrytande beteende. Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingsfamiljsföräldrars upplevelse och erfarenheter av att använda metoden TFCO i behandling av ungdomars normbrytande beteende. Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med behandlingsfamiljer runt om i Sverige vilka har den gemensamma nämnaren att de alla är verksamma inom TFCO. Vi bearbetade vår insamlade empiri med tematisk analys och därefter analyserades materialet utifrån systemteoretisk utvecklingsekologi och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att våra intervjupersoner uppskattade stödet från det professionella teamet vilket medförde att de inte kände sig ensamma kring beslut gällande ungdomen. Vidare uppskattades också den tydliga rollfördelningen inom teamet runt ungdomen vilket bland annat innebar att intervjupersonerna inte behövde ta några konflikter med ungdomen utan istället fokusera på att förstärka goda beteenden. Upplevelsen att arbeta manualbaserat hade både positiva och negativa aspekter. Positivt i form av tydlig struktur och tydligt uppsatta mål, negativt i form av flera intervjupersoners upplevelse av begränsning i det egna sociala livet. Gemensamt för samtliga intervjupersoner var att arbetet som behandlingsfamilj kändes meningsfullt och att strukturen i programmet bidrog till deras upplevelse av framgång för ungdomarna.Treatment Foster Care Oregon (TFCO) is a method recommended by the National Board of Health and Welfare (2020) as an alternative to institutional care for young people with norm-breaking behavior. The purpose of this essay was to investigate the experience and knowledge of treatment family parents in using the TFCO method in the treatment of youth's norm-breaking behavior. The study was based on five qualitative semi-structured interviews with treatment families around Sweden who have the common denominator that they are all active within TFCO. We processed our collected empirical evidence with thematic analysis and then the material was analyzed based on systems theoretical developmental ecology and social learning theory. The results of the study show that our interviewees appreciated the support from the professional team, which meant that they did not feel alone about decisions regarding the youth. Furthermore, the clear distribution of roles within the team around the youth was also appreciated, which meant, among other things, that the interviewees did not have to take on any conflicts with the youth, but instead focus on reinforcing good behaviors. The experience of working manual-based had both positive and negative aspects. Positive in the form of a clear structure and clearly set goals, negative in the form of several interviewees' experience of limitation in their own social life. Common to all interviewees was that the work as a treatment family felt meaningful and that the structure of the program contributed to their experience of success for the young people
“Unfortunately, it is one of the things that are the social services' major challenges. ... I mean, it's bleeding”
No full textSyftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr socialsekreterares arbete med barns rätt och delaktighet samt vilken betydelse barnkonventionen har i socialsekreterarens arbete och om det har skett någon förändring sedan barnkonventionen inkorporerades som lag. Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tre av intervjuerna genomfördes med personer som arbetar som socialsekreterare och två intervjuer med personer som i dagsläget arbetar som biträdande enhetschefer på en familjeenhet. Resultatet av studien har bearbetats utifrån en tematisk analys, för att sedan analyseras utifrån de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och gräsrotsbyråkrati samt de teoretiska begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det som framkommit av studien gällande våra frågeställningar om faktorer som möjliggör och hindrar socialsekreteraren i arbetet för barnets rätt och barnets bästa, har summerats i två huvudteman med tillhörande subteman. Resultatet av studien har visat att barnkonventionen länge varit en självklar del i socialsekreterarens arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt. Därför har lagförandet av barnkonventionen inte gjort någon större skillnad hos socialsekreterarna på familjeenheten. Däremot visar studien att de större förändringarna som skett efter att barnkonventionen blivit lag snarare handlar om andra aktörers arbete, vilket i sin tur har medfört en betydande skillnad i socialsekreterarnas arbete för barnets rättigheter och bästa. Studiens övergripande slutsatser kan sammanfattas i följande punkter; Samhällssystemen styr socialsekreterarens förutsättningar att utföra sitt arbete, Barnkonventionen har gett verktyg för andra aktörer att inta ett barnrättsperspektiv, De organisatoriska förutsättningarna på varje enhet spel en stor roll samt Politikens prioriteringar påverkar socialsekreterarens förutsättningar i stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att det är många andra faktorer än bara lagar som påverkar förutsättningarna för att socialsekreteraren ska kunna utföra sitt arbete på ett adekvat sätt och att det i nuläget finns fler hinder än möjligheter för en socialsekreterare att arbeta för barnets rättigheter och bästa.The purpose of this thesis has been to investigate the factors that are influencing govern social workers' work with children's rights and participation and the importance of the Convention on the Rights of the Child in the work of social workers and whether any changes has occurred since the Convention on the Rights of the Child was incorporated into law. The study was based on five qualitative semi-structured interviews, three of which were conducted with social workers and two with current assistant unit managers in a family unit. The empirical data was analysed using thematic analysis, and the analysis was guided by the theoretical perspectives of systems theory and street level bureaucracy, as well as the theoretical concepts of child perspective and children's perspective. The study has shown that the Convention on the Rights of the Child has always played a natural part in the social workers' working methods, both practically and theoretically. However, the study also reveals that the major changes that have occurred since the Convention on the Rights of the Child became law are more related to the work of other actors rather than the social workers encountered in this study. The overall conclusions of the study can be summarized in the following points; Social systems determine the social worker's ability to perform their work, Political priorities affect the social worker's conditions to a great extent, The Convention on the Rights of the Child has provided tools for other actors to adopt a child rights perspective, The organizational conditions in each unit play a major role. In conclusion, the results of our study show that there are many factors other than just laws that affect the conditions for the social worker to be able to perform their work adequately, therefore there are currently more obstacles than opportunities for a social worker to work for the rights and best interests of the child.