Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Adults' experiences of living with asthma : A qualitative literature review
No full textBakgrund: Astma är en vanlig förekommande folksjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Det finns olika typer av astma och de vanligaste typerna är den allergiska och den icke allergiska formen av astma. Sjukdomen orsakar förträningar och inflammationer i luftvägarna, vilket försvårar andningen. Symtom som fås vid astma uppvisas genom andnöd, hosta, nattlig dyspnè och tryck över bröstet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med astma. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med elva kvalitativa artiklar som grund. Databaserna Cinahl och Pubmed tillämpades. De elva artiklarna kvalitetsgranskades i enligt med Fribergs metod och analyserades tematiskt. Resultat: Erfarenheten av att leva med astma resulterade i dessa två huvudteman: Att anpassa sig till livet med astma och Vårdpersonalens betydelse för personer med astmas erfarenheten av sjukdomen. I den första huvudteman inkluderas de fyra subteman; Upplevelser av fysiska förändringar, Upplevelsen av emotionella förändringar, Svårigheter med anpassning och Användbara strategier vid anpassning. Slutsats: Att leva med astma medförde livsstilsförändringar i form av fysiska och emotionella begränsningar. Graden av anpassning skiljdes åt beroende på faktorer såsom kulturella antaganden, grundhållning och stöd från anhörig. En allmän syn på astma som mild framfördes existera i samhället. Brister i vårdandet var påtagliga och framfördes påverka delaktigheten. Denna litteraturöversikt har belyst ytterligare om den avgörande roll som sjuksköterskor har när det gäller att inneha ett personcentrerad vårdande och aktivt engagemang vid vård av personer med astma.Background: Asthma is a common prevalent condition affecting individuals of all ages. There are different types of asthma, with the most common being allergic and non-allergic forms. This disease causes constriction and inflammation in the airways, which makes breathing difficult. Symptoms of asthma include shortness of breath, coughing, nocturnal dyspnea, and chest tightness. Aim: The aim was to describe adults' experiences of living with asthma. Method: A general literature review was carried out with eleven qualitative articles as a basis. Databases Cinahl and Pubmed were applied. The eleven articles were quality checked in accordance with the Friberg method and thematically analyzed. Results: The experience of living with asthma resulted in these two main themes: to adapt life with asthma and the impact of healthcare professionals on the experience of individuals with asthma. In the first main theme, the four subthemes are included: experiences of physical changes, experiences of emotional changes, difficulties with adaptation and useful strategies for adaptation. Conclusions: Living with asthma led to lifestyle changes involving physical and emotional limitations. The extent of adaptation varied based on factors such as cultural beliefs, attitude, and support from relatives. There was a prevalent societal perception of asthma as a mild condition. Observable deficiencies in care were noted to impact involvement. This literature review has further illuminated the crucial role that nurses play in providing person-centered care and active engagement in the treatment of individuals with asthma
Women’s experiences of nursing care in the context of miscarriage : A literature review
No full textBakgrund Missfall drabbar ca 20% av alla kvinnor med bekräftade graviditeter i Sverige. Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Riskfaktorer för missfall är bland annat om kvinnan har diabetes mellitus eller en sköldkörtelsjukdom som inte är medicinskt välinställd. Även livsstilsrelaterade riskfaktorer föreligger. Vid missfall kan kvinnan uppleva en känsla av att sakna kontroll och hjälplöshet. Ett missfall kan upplevas traumatiskt och förlusten kan påverka kvinnan under en längre tid. Viktiga omvårdnadsåtgärder som lyfts upp är information om vem kvinnan kan kontakta och allmän information, samt även att vara lyhörd som sjuksköterska. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad vid missfall. Metod En litteraturöversikt som inkluderat 7 kvalitativa artiklar samt 3 artiklar med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman: Vårdmiljön skapar oro och ovisshet, Vikten av omvårdnadsinformatik och Vikten av psykosocialt stöd. Resultatet visar bland annat på att kvinnor upplevde att väntan på svar kring diagnostiseringen av missfallet skapade ångest och oro, medan snabb hantering och behandling värdesattes. Även en bristande medkänsla från sjuksköterskor i samband med missfall framkom och bristande information kring missfall samt att många kvinnor kände att de lämnades frågandes efter ett missfall. Slutsats Trots vissa positiva upplevelser av omvårdnad vid missfall, såsom tydlig information och emotionellt stöd från sjuksköterskor, var de negativa upplevelserna övervägande. Kvinnor upplevde en otrygg vårdmiljö, bristande bemötande och bristande information. Kvinnor efterfrågade mer information samt tydlig och direkt kommunikation samt uppföljning. Den känslomässiga hanteringen av förlusten upplevdes lättare om sjukvårdspersonal hade ett bemötande med medkänsla då det upplevdes som tröstande.Background Miscarriage affetcs around 20% of all women with confirmed pregnancies in Sweden. The most common cause of miscarriage is chromosomal abnormalities in the fetus. Various diseases can consitute risk factors, such as diabetes mellitus or thyroid disease that’s not medicaly well-controlled. Lifestyle-related risk factors also exist. During a miscarriage, the women can experience a sense of lacking control and helplessness. A miscarriage can be perceived as traumatic and the loss can impact the woman for an extended period. Essential nursing measures that were highlighted include providing information about who the women can contact and general information. Additionally, being attentive as a nurse is important. Aim The aim was to enlighten women’s experience of nursing care in the context of miscarriage. Method A literature review including 7 qualitative atricles and 3 articles with mixed method. The literature search was conducted in the databases Cinahl complete and PubMed. Results The results are presented in three main themes: The healthcare environment creates anxiety and uncertainty, The importance of nursing informatics and The importance of psychosocial support. The findings indicated, among other things, that women experience anxiety and worry during the wait for diagnostic results of the miscarriage, quick handling and treatment was valued. A lack of compassion from nurses in connection with miscarriage was evident, leaving many women with unanswered questions after a miscarriage. Conclusions Despite some positive experiences of care during miscarriage, such as clear information and emotional support from nurses, the negative experiences were dominant. Women perceived an insecure care environment, inadequate treatment och lack of information. Women sought more information as well as clear and direct communication and follow-up. The emotional handling of the loss was perceived easier if the nurses approached it with compassion, as it was found to be comforting
Nurses' experiences of caring for patients at the end of life : A literature review
No full textBakgrund: Behovet av palliativ vård är stort, både i Sverige och globalt och behovet kommer fortsätta växa, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som har till syfte att ge ökad livskvalité hos patienter och dess närstående i livets slutskede. Dessa patienter återfinns i de flesta vårdverksamheter där sjuksköterskor verkar och sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden vid vård i livets slutskede. Detta ställer krav på såväl ett yrkesmässigt kunnande, likväl som på den personliga och sociala kompetensen Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metodvalet har utgått ifrån en litteraturöversikt. Den genomfördes genom sökning, urval och en analys av de vetenskapliga artiklarna enligt Fribergs (2022) beskrivning. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat: Resultatet inkluderade elva kvalitativa studier och analysen mynnade ut i fem temaområden: Att lära känna och skapa välbefinnande för patienten, Att stödja närstående och främja delaktighet, Känslomässiga upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, Brister i samverkan och andra hinder inom den palliativa vården samt Behovet av teamarbete och stöd från kollegor. Slutsats: Av resultatet och med stöd av Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen framkom det att sjuksköterskor behöver finna hållbara strategier för att hantera de svårigheter vård i livets slutskede kan innebära i vilket verksamheterna har ett stort ansvar. Det behöver finnas avsatt tid för reflektion, handledning och återhämtning. Detta kan skapa förutsättningar för en kvalitativ god vård som alla människor bör ha rätt till i sin sista tid i livet.Background: The need for palliative care is large, both in Sweden and globally, and the need will continue to grow, among other things due to an aging population. Palliative care involves an approach that aims to provide increased quality of life for patients and their relatives in the final stages of life. These patients are found in most care facilities where nurses work and the nurse have a primary responsibility for end-of-life care. This place demands on professional knowledge as well as on personal and social competence. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: The choice of method has been based on a literature review. It was carried out through search, selection and an analysis of the scientific articles according to Friberg’s (2022) description. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The result included eleven qualitative studies and the analysis resulted in five theme areas: Getting to know and creating well-being for the patient, Supporting relatives and promoting participation, Emotional experiences of caring for patients at the end of life, Lack of cooperation and other obstacles in palliative care and The need for teamwork and support from colleagues. Conclusions: From the results and with the support of Jean Watson’s theory of human care, it emerged the nurses need to find sustainable strategies to deal with the difficulties end-of-life care can entail, in which the health organization has a great responsibility. There needs to be time set aside for reflection, guidance and recovery. This can create the conditions for the good, quality care that all people should be entitled to in their last days of life
Relatives´ experience of anticipatory grief in palliative care : A qualitative litterature review
No full textBakgrund: Närstående står den med obotlig sjukdom närmast och följer på den sjukas resa. Den palliativa vårdens uppgift är att utöver ta hand om patienten också ge stöd till dessa närstående. Stödinsatser ska utgå från den närståendes individuella behov, och bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Närstående genomgår en sorgeprocess som börjar före den sjukas död. Sorg över en förestående förlust kallas väntesorg. För att kunna utforma stödinsatser som möter de närståendes behov i väntesorgen behöver vården ha förståelse för närståendes upplevelser av väntesorg. Syfte: Att undersöka upplevelsen av väntesorg hos närstående till patienter med palliativa vårdbehov. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Genom strukturerade blocksökningar i tre databaser valdes tio artiklar med kvalitativ metod som svarade mot studiens syfte och inklusionskriterierna. Artiklarna kvalitetsgranskades och fanns vara av god kvalitet. En tematisk analys genomfördes och resultatet presenterades genom en syntetisering. Resultat: Tre teman sorterade närståendes upplevelse. Sorgen över det förändrade livet, om att förlora den sjuka och att förlora relationer. Att inte veta vad som kan hända nästa dag, om att leva i ständig förändring med dubbla roller. Kommer livet att gå vidare sen?, om förberedelser inför dödsfallet och att orka gå vidare efteråt. Slutsats: Närstående upplever många känslor och symtom, negativa och positiva, under väntesorgen. Upplevelsen präglas av snabba förändringar, förlust och saknad, samtidigt som vårdarrollen kan ge mening i tillvaron för att praktiskt stötta den sjuka. Vårdarrollen är ett sätt att moderera väntesorgen och att släppa fram den i hanterbara doser. Förberedelser inför dödsfallet och tiden närmast efter också, samtidigt som förberedelser kan ge skuldkänslor och separationsångest. Förståelsen för närståendes upplevelse och erfarenheter ger vården bättre förutsättningar för att uppfatta och möta närståendes behov, men ytterligare forskning behövs för att förstå vilka former av insatser som närstående önskar och behöver
Nurses' experiences of treating patients with schizophrenia : A literature review
No full textBakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av att patienten drabbas av hallucinationer och vanföreställningar. Bristande kunskap och förutfattade meningar om sjukdomen är vanligt förekommande, både inom vården och i samhället, vilket bidrar till stigmatisering av dessa patienter. Sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden kan därför med hjälp av uppdaterad kunskap leda förändringsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten presenterades i tre temaområden; kunskap och yrkeserfarenhet, olika verksamhetsområden och avdelningar samt patienters återhämtning och tillfrisknande vid behandling. Kunskapsbrist och mindre klinisk erfarenhet var det största faktorerna som bidrog till negativa upplevelser bland sjuksköterskor. Upplevelserna kunde skilja sig beroende på vilket vårdverksamhet sjuksköterskan arbetade på. Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskor som hade mindre yrkeserfarenhet hade mer negativa upplevelser av vardandet för patienter med schizofreni. De negativa attityderna kan minska om sjuksköterskor oavsett vårdsammanhang, får mer kunskap och utbildning kring sjukdomen. Genom mer kunskap om sjukdomen kan återfall minskas och förebyggas, vilket kan leda till bättre vård och bättre bemötande för patientgruppen.Background: Schizophrenia is a psychotic illness characterized by the patient suffering from hallucinations and delusions. Lack of knowledge and preconceptions about the disease is common, both in healthcare and in society, which contributes to stigmatization of the patients. The nurse, who has an important role in the nursing care, can therefore with help of the latest research take the leading role in the work for change. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with schizophrenia.Method: A literature review with ten original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results were presented in three thematic areas: knowledge and professional experience, various operations and departments as well as patients' recovery during treatment. Lack of knowledge and less clinical experience were the biggest factors that contributed to negative experiences among nurses, the experiences could differ depending on the care activity the nurse practiced. Summary: The results showed that nurses who had less professional experience had more negative experiences when caring for patients with schizophrenia. The negative attitudes can decrease if nurses, regardless of the care context, get more knowledge and training regarding the illness. Through more knowledge about the illness, recurrence can be reduced and prevented, which can lead to improved care and better treatment for the patients
Sexual health and how it is experienced by women with breast cancer : A literature review
No full textBakgrund: Litteraturöversikten fokuserar på kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling. Forskning har visat att kvinnors upplevelser av sexuell hälsa påverkas av en bröstcancerbehandling och kan variera beroende på faktorer som typ av behandling, omfattning och av ålder. Andra faktorer är kvinnans behov och tillgång till stöd. Många kvinnor känner sig obekväma att diskutera sina sexuella problem med vårdpersonal, vilket kan leda till känslor av skam och isolering och påverka deras välmående, livskvalitet och relationer negativt. Syfte: Syftet är att förstå hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa. Metod: Litteraturöversikten gjordes med en innehållsanalys där kunskap hämtats från tidigare forskning inom området. Totalt inkluderades 10 artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades med hjälp av Fribergs fyrstegsmodell. Resultat: Resultaten från de inkluderade studierna visar på att kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling är komplexa och varierande. Brist på information och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal samt sociala och kulturella faktorer kan hindra kvinnors tillgång till sexuell hälsorelaterad information och vård. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar på vikten av att tillhandahålla adekvat information och stöd till kvinnor som behandlats för bröstcancer för att förbättra deras sexuella hälsa och livskvalitet. Background: The literature review focuses on women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Research has shown that women's experiences of sexual health are affected by breast cancer treatment and can vary depending on factors such as type of treatment, extent and age. Other factors are the woman's needs and access to support. Many women feel uncomfortable discussing their sexual problems with healthcare professionals, which can lead to feelings of shame and isolation and negatively affect their well-being, quality of life and relationships. Aim: The aim is to understand how women with breast cancer experience their sexual health. Method: The literature review was done with a content analysis where knowledge was taken from previous research in the field. A total of 10 articles that met the inclusion criteria were included and analysed using Friberg's four-step model. Results: The results from the included studies show that women's experiences of sexual health after breast cancer treatment are complex and varied. Lack of information and support from healthcare professionals as well as social and cultural factors can inhibit women's access to sexual health-related information and care. Summary: The literature review highlights the importance of providing adequate information and support to women who have been treated for breast cancer to improve their sexual health and quality of life.
Adult experiences of life changes in obesity : A litterature review
No full textBakgrund Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem som kan orsaka olika sjukdomar. Dessutom leder övervikt och fetma till minskad autonomi och nedsatt arbetsförmåga som förorsakar stora samhälleliga kostnader för samhället. Sjuksköterskans ansvarar är att hjälpa personer med övervikt och fetma förändra sina ohälsosamma levnadsvanor, förebygga ohälsa, få kunskap om egenvård samt stöd och hjälp vilket är väsentligt och avgörande under livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid fetma Metod En litteraturöversikt med nio vetenskapliga varav åtta var kvalitativa, en kvantitativ genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna som analyserades och tematiserades under olika rubriker enligt Fribergs metod. Resultat Två huvudteman identifierades i resultatet: Upplevda hinder och utmaningar för livsstilsförändringar samt Underlättande och stödjande vid livsstilsförändringar. Under första temat identifierades två undertemat Oförmåga samt Psykisk lidande. Under andra temat identifierades två underteman, Stöd av andra samt Acceptans och Mindfullnessövningar Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer som hade övervikt och fetma behövde vårdpersonalens stöd och hjälp för att förbättra sina levnadsvanor, förstärka sin autonomi och genomföra egenvårdsinsatser för att uppnå hälsosammare livstillförändringar.Background Overweight and obesity are a major public health problem that can cause various diseases. Moreover, overweight and obesity could lead to reduced autonomy and impaired working ability, which cause large social costs for society. The nurse`s responsibility is to help people with overweight and obesity to change their lifestyles, prevent ill-health, gain knowledge about self-care as well as support and help, which is essential and decisive during life changes. Aim The aim was to describe the experiences of adult's lifestyle changes in obesity. Method A literature review with nine scientific articles, eight which were qualitative, one quantitative, was carried out according to Friberg`s method description. The databases Cinahl Complete and Pubmed were used to search for the articles that were analyzed and thematized under different headings according to Friberg`s method. Results Two main themes were identified in the results: Perceived obstacles and challenges for lifestyle changes and facilitating and supporting lifestyle changes. Under the first theme, two sub-themes Inability and Mental suffering were identified. Under the second theme, two subthemes were identified, Support from others and Acceptance and Mindfulness exercises. Conclusion The results of this literature review showed that people who were overweight and obese needed the support and help of healthcare professionals to improve their lifestyle habits, strengthen their autonomy and implement self-care efforts to achieve healthier lifestyle changes
The healthcare staff´s experience of the collaboration between hospital and primary care : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: I framtiden kommer befolkningens vårdbehov öka. För att möta detta ökade vårdbehov ställer vården om till god och nära vård. Genom utökad lagstiftning och skiftet till god och nära vård har kraven på samverkan skärpts och har även gett distriktssköterskan och primärvården en framträdande roll när det kommer till samverkan mellan vårdens olika verksamheter för patientens fortsatta vård och omsorg. Att informationsöverföringen mellan de olika vårdgivarna fungerar är en viktig del av en god samverkan och så även kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen i de olika verksamheterna. En bristande samverkan kan leda till återinläggning på sjukhus som resulterar i risk för vårdskador och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens upplevelser av samverkan vid utskrivning av patienter från slutenvård som är i behov av insatser från primärvård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Databaserna som användes för artikelsökning var PubMed, Cinahl Complete, Psych Info och MEDLINE. Femton kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån Burnards niostegsmetod. Resultat: Resultatet visar på tre teman med sex kategorier. Dessa teman var informationsöverföring essentiell för god samverkan, förståelse för varandras arbete för förbättrad samverkan och förändrade organisatoriska förutsättningar utmanar samverkan. Slutsats: Vårdpersonalen har både positiva och negativa upplevelser av samverkan vid patienters utskrivning från slutenvård till primärvård. Bristande informationsöverföring mellan vårdgivarna leder till att patienter inte får den vård de behöver. Personlig kontakt vårdpersonalen emellan upplevdes förbättra informationsöverföringen. Bristande förståelse för varandras roller visade sig ha en negativ effekt på samverkan. Personliga relationer över organisationsgränser visade sig däremot främja samverkan. För att starta samverkan i rätt tid efterfrågas tydliga rutiner för utskrivningsplanering inom de olika verksamheterna.Background: In the future, the population´s care needs will increase. To meet this increased need for care, care is changing to “good and close care”. Through increased legislation and the shift to “good and close care”, the requirements for collaboration have been tightened and have also given the district nurse and primary care a prominent role when it comes to collaboration between the different care providers for the patient´s continued care. A well-working information transfer between the different care providers is an important part of good collaboration and so is communication between the health care staff in the different operations. A lack of cooperation may lead to readmission to hospital, which results in a risk of medical damage and increased costs for society. Aim: The aim was to shed light on the healthcare staff's experiences of collaboration when discharging patients from inpatient care who need interventions from primary care. Method: The method was a qualitative literature study with a systematic approach. The databases used for article searches were PubMed, Cinahl Complete, Psych Info and MEDLINE. Fifteen qualitative articles have been reviewed and analyzed using Burnard’s nine-step method. Results: The result shows three themes with six categories. These themes were information transfer essential for good collaboration, understanding of each other’s work for better collaboration and changed organizational conditions a challenge for collaboration. Conclusion: The healthcare staff have both positive and negative experiences of collaboration when patients are discharged from inpatient care to primary care. Lack of information transfer leads to patients not receiving the care they need. Personal contact between the healthcare staff was perceived to improve information transfer. Lack of understanding of each other’s roles was found to have a negative effect on cooperation. Personal relationships across organizational boundaries, on the other hand, were found to promote collaboration. To start cooperation in time, clear routines for discharge planning are requested within the different organizations
“I don’t want to have to look over my shoulder based of my career choice" : A qualitative study of social workers experiences of client-perpetrated threats and violence
No full textSyftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av klientutövat hot och våld i arbetet med barn och unga. Det har gjorts en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervjumetod och det har genomförts sex intervjuer. Empirin har tolkats utifrån en tematisk analys och en hermeneutisk meningstolkning. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning och socialkonstruktionismen som vetenskaplig grund samt coping och rollteorin som teoretiskt perspektiv. Studien visar att socialsekreterarna beskriver klientutövat hot och våld som tvetydigt eftersom de har delade meningar om vad hot och våld är samt att allvarlighetsgraden är en påverkande faktor i det. Tröskeln kopplat till hotet och våldets omfattning inom organisationen och medarbetarna har visat sig vara hög vilket medfört att socialsekreteraren i många fall reducerar händelser av hotfull- och våldsam karaktär. Det kan handla om att tillämpa strategier i sitt vardagliga arbete för att lättare kunna hantera riskfyllda situationer och nyttja organisatoriska säkerhetsåtgärder i ett förbyggande syfte. Vidare framkom det att det egna ansvaret är centralt i hot- och våldssituationer vilket har resulterat i underrapporteringar och mindre anmälningar. Resultatet visar också att tillgängligheten av socialsekreterares personuppgifter är ett orosmoment för socialsekreterare och används som innehåll i hot som framförs. The purpose of this study was to examine social workers experiences of client-perpetrated threats and violence in their work with children and youths. A qualitative study has been made with a semi-structured interview method and have conducted six interviews. The material has been interpreted through a thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. The material has been analyzed based on previous research and social constructionism as a scientific basis and coping and role theory as a theoretical perspective. The study shows that the social workers describe client-perpetrated threats and violence as ambiguous, because they have divided opinions about what threat and violence is and that the degree of seriousness is an influencing factor. The bar for the threat and violence extent within the organization and the employees has proven to be high which has resulted in that social workers in many cases reduces incidents of threatening and violent nature. It can be about applying strategies in your everyday work to be able to handle riskful situations more easily and to use organizational security measures in a preventive purpose. Furthermore it appears that your own responsibility is central in threat and violence situations which has resulted in under-reportings and less reports. The results also show that the availability of social workers personal data is a point of concern for social workers and is being used as content in threats that are made.
Patients experiences of living with pressure ulcers : A systematic review
No full textBakgrund: Trycksår är en typ av skada som är vanligt förekommande inom sjukvården. Den är ofta smärtsam för den drabbade, både fysiskt som psykiskt, och är dessutom icke sällan svårläkt. Upplevelsen av att leva med trycksår kommer ofta i skymundan i arbetet kring trycksår. Det behövs en större förståelse för den drabbades upplevelse för att se till att de interventioner på området som vården kan använda också implementeras. Detta för att ge patienten en så god chans som möjligt till ett bra liv. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med trycksår. Metod: En litteraturöversikt på kvalitativa och kvantitativa artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts på det inhämtade materialet. Resultat: Med utgångspunkt från artikelanalysen identifierades fyra teman: ”smärta och obehag”, ”begränsningar i vardagen”, ”upplevelse av vården” och ”att blicka framåt”. Sammanfattning: Trycksår är en vårdskada som uppstår till följd av ett långvarigt tryck mot huden. Delar av kroppen som är extra utsatta är där huden ligger nära benet. Att ha trycksår är mycket smärtsamt såväl fysiskt som psykiskt tillsammans med känslor av av obehag och skam. De som drabbats av trycksår känner sig ofta missförstådda av vården och känner att deras upplevelse inte tas på allvar.Background: A pressure ulcer is a common type of health care-inflicted injury. It is often painful for the patient stricken, both physically and psychologically, and is furthermore not seldom hard to heal. The patients experience of living with a pressure ulcer is often overlooked when it comes to dealing with pressure ulcers. There is a need for a greater understanding for the experience of the patient involved to make sure that the interventions that can be used also are implemented. This is to give the patient the chance of a life as good as possible. Aim: The aim was to describe patients experiences of living with pressure ulcers Method: A systematic review of qualitative and quantitative articles collected from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. A qualitative analysis has been performed on the material. Results: With the analysis of the articles as a starting point, four themes emerged: ”pain and discomfort”, ”restrictions in everyday life”, ”experience of health care” and ”looking forwards”. Summary: Pressure ulcer is a type of wound originating from long time pressure against the skin. Especially exposed areas of the body are located to where the skin is close to the bone. Having a pressure ulcer is very painful both physically and psychologically along with feelings of discomfort and shame. Those affected by pressure ulcer often feel misunderstood by health care and that their experience is not listen to