Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
"There are no guarantees that I will be sober and drug free tomorrow." : A qualitative study of men's and women's relapse processes in a substance abuse
No full textSyftet med studien är att skapa en djupare förståelse för återfallsprocessen i ett substansmissbruk utifrån intervjuer med behandlare inom socialtjänstens öppenvård. Vidare syftar studien till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan män och kvinnors återfallsprocesser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades utifrån en tematisk analys. Bekvämlighets- och snöbollsurval har använts, vilket resulterade i nio intervjupersoner, fem kvinnor och fyra män från en kommuns öppenvård. Studien visar att återfallsprocessen är komplex och individuell, vilket innebär betydande svårigheter att upptäcka förloppet. Det börjar alltid med en beteendeförändring mot tidigare levnadsmönster och med tiden kan individen återta sin gamla identitet, där drogen blir det sista steget i återfallsprocessen. Flera generella faktorer synliggörs i studien, exempelvis motgångar, relationsproblem och riskmiljöer. Återfallsprocessen påverkas när individen inte kan hantera medföljande känslor och beteende. Dessutom visar studien att flykten från negativa känslor var den faktorn som direkt kan utlösa ett återfall i ett substansmissbruk. Faktorerna är likartade mellan könen, men studien uppmärksammar däremot hur hanteringen av känslor skiljer sig, vilket har sin bakgrund i könsroller. Män har svårare att synliggöra och visa sina känslor, medan kvinnor i högre grad upplever skuld och skam till följd av samhällets stigmatisering.The point of the study is to create a deeper understanding of the relapse process in substance abuse disorder in regard to interviews with treatment facilitators within the social service outpatient care system. Furthermore, the study aims to shine a light on possible differences and similarities between the sexes when it comes to the process of relapsing into substance abuse. The study was conducted using a qualitative method through semi-structured interviews, which were analysed by a thematic analysis. Convenience and snowball sampling was used, which resulted in nine interviewees, five women and four men from one municipality’s outpatient care system. The study shows that the relapse process is complex and individual, which causes significant difficulties to discover the relapse process. It always starts with a change in behaviour towards previous life patterns, where the drug becomes the final step on the path to relapsing. Several factors influence the process of relapsing, setbacks, issues with relationships and risk environments. The relapse process is affected when the individual cannot deal with the subsequent feelings and behaviour. Additionally, the study indicates that escaping negative feelings was the single most contributing reason behind a relapse. The contributing factors are similar between the sexes, but the study shows that the handling of feelings differs, which has its background in gender roles. Men struggle to expose and display their emotions while women at a higher frequency experience shame and guilt in relation to society and its stigmatisation
We should see, hear more, we should know more : A qualitative study on school counselor's role against sibling violence
No full textSyftet med studien var att se hur skolkuratorer på gymnasieskolor kan arbeta förebyggande med syskonvåld inom det skolsociala arbetet. Studien har utgått från tre frågeställningar som berör hur skolkuratorerna arbetar förebyggande mot syskonvåld, vilka metoder som kan vara användbara samt hur de kan hjälpa elever som redan blivit utsatta för syskonvåld. Denna studie har utförts utifrån en kvalitativ ansats genom fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio intervjupersoner som arbetar på gymnasieskolor. Studiens resultat visar att det råder mer kunskap om syskonvåld och det förebyggande arbetet kring detta än vad skolkuratorerna inledningsvis uppfattat. Genom diskussioner och reflektioner i fokusgrupperna har skolkuratorerna erhållit mer kunskap. Gymnasieskolorna har ett antal bra metoder som redan existerar inom verksamheterna som går att applicera både på det förebyggande arbetet och arbetet där syskonvåldet redan sker. Det går även att arbeta förebyggande där våldet redan sker genom att förhindra att våldet fortlöper och eskalerar. The purpose of the study was to see how school counselors at high schools can work preventively with sibling violence within the school social work. The study was based on three questions that concern how the school counselors work preventively against sibling violence, which methods can be useful and how they can help students who have already been exposed to sibling violence. This study has been carried out based on a qualitative approach through four focus group interviews with a total of ten interviewees who work in high school. The results of the study show that there is more knowledge about sibling violence and the preventive work around it than the school counselors initially perceived. Through discussions and reflections in the focus groups, the school counselors have gained more knowledge. The high schools have a number of good methods that already exist within the activities that can be applied both to the preventive work and the work where sibling violence already is present. It is also possible to work preventively where the violence is already taking place by preventing the violence from continuing and escalating
Self care experience of adult people living with Diabetes Mellitus type 2 : A litterature review
No full textBakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom och en folkhälsosjukdom som förväntas att ökas i världen. Diabetes mellitus typ 2 vanligen drabbar vuxna personer men faktorer som övervikt, fetma, ärftlighet och en försämrad livskvalité kan orsaka att få sjukdomen. Egenvård är den centrala åtgärden för att förebygga komplikationer samt främja hälsan. Sjuksköterskans ansvar är att stödja, motivera och informera patienten genom att tillämpa ett individanpassad vård. Att självständigt kunna hantera sin egenvård kan vara utmanande då livsstilsförändringar bör göras. Genom kunskap och stöd från familjen, närstående och vårdpersonalen kan personer med diabetes mellitus typ 2 stärka sin egenvårdsförmåga. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av egenvård hos vuxna personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes i sökningen för att hitta vetenskapliga artiklar. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes för att använda i resultatet och identifiera teman. Resultat: I resultatet identifierades tre teman; Att tillämpa nya livsstilsförändringar, Betydelsen av kunskap och Vikten av stöd. Sammanfattning: Personer med DMT2 upplevde att egenvård är en utmanade process som kräver livsstilsförändringar i syfte att främja och bibehålla hälsan. Vårdpersonalen och närstående hade en viktig roll att stötta och motivera till att utföra egenvård.Background: Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease and a public health disease that is expected to increase worldwide. Diabetes mellitus type 2 usually affects adults, but causes such as overweight, obesity, heredity and a reduced quality of life can cause getting the disease. Selfcare is the central measure for preventing complications and promoting health. The nurse's responsibility is to support, motivate and inform the patient by applying individual care. Being able to manage your own selfcare independently can be challenging as lifestyle changes need to be made. Through education and support from the family, relatives and healthcare staff, can people with diabetes mellitus type 2 strengthen their self-care skills. Aim: Describe adult person's experiences of self-care in type 2 diabetes. Method: The databases CINAHL Complete and PubMed were used in the search to find scientific articles. Ten qualitative scientific articles were selected to be used in the results and to identify themes. Results: In the result, three themes were identified; Applying new lifestyle habits, the importance of knowledge and the importance of support. Summary: People with diabetes mellitus type 2 felt that self-care is a challenging process that requires lifestyle changes in order to promote and maintain health. The nursing staff and relatives had an important role to support and motivate to perform self-care.
Women´s experiences after being exposed to sexual abuse : A literature review
No full textBakgrund: Sexuellt våld är ett globalt samhällsproblem. Kvinnor som utsätts för sexuellt övergrepp påverkar deras hälsa och kan leda till sjukdomar senare i livet. Studier visar att kvinnors upplever en negativ attityd från samhället när det söker hjälp. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet av kvinnorna och ett ansvar att vägleda till god livskvalitet och ett välbefinnande i frånvaro av lidande. Genom ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser kan bidra till ett bättre stöd från sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha varit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs analysmodell. Databaserna CINAHL Complete och PsycInfo användes. Nio artiklar var kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet har sammanfattats i tre huvudteman: Fysiska och psykiska symtom, Kvinnors erfarenheter av att hantera trauma efter sexuellt övergrepp. Kvinnors erfarenheter av självbeskyllning och bemötande i samhället. Subtema: Identifiera, förstå, acceptera och att finna mening samt Att berätta och Skam och självbeskylling och Stigma leder till isolering. Sammanfattning: Kvinnor som blivit utsatta för sexuellt övergrepp har ett behov att våga berätta om sitt trauma. Att isolera sig från omvärlden påverkar kvinnorna så väl fysiskt som psykiskt. Kvinnor upplevde en negativ attityd från samhälle vilket påverkar kvinnorna till att inte våga berätta. Det framkom olika strategier för att kunna fungera i vardagen, strategier som däremot inte hjälper kvinnan att läka från trauma.Background: Sexual violence is a global social problem. Women who are sexually assaulted affect their health and can lead to diseases later in life. Studies show that women experience a negative attitude from society when they seek help. The nurse has an important role in the treatment of the woman and a responsibility to guide them to good quality of life and a well-being in the absence of suffering. Through increased knowledge and understanding of women´s experiences can contribute to better support from the nurse. Aim Purpose of this literature overview is to describe women´s experiences after being exposed to sexual abuse. Method: Literature overview based on ten scientific articles which have been analyzed using Friberg’s analysis methodology. Databases CINAHL Complete and PsycInfo. Nine articles were qualitative and one was quantitative. Results: The result has been summarized in three parts: Physical and mental symptoms and Women’s experiences handling trauma after sexuala buse and Women’s experiences of self-blame and society’s role. Subcategories: Identification, understanding acceptance and purpose and To tell and Shame and self-blaming and Stigma leading to social isolation Summary: Woman who have been exposed to sexual abuse have a need to dare to talk about their trauma. Isolating oneself from the outside society affects woman both physically and mentally. Woman experienced a negative attitude from society, which affects them to not dare to tell. Different strategies emerged to be able to function in everyday life, strategies that do not help the woman to heal from trauma
Family caregivers’ experiences of caring for a relative with dementia at home : A literature review
No full textBakgrund: Demenssjukdomar finns i olika former. De vanligaste är Alzheimer och lewykroppsdemens. I takt med att medellivslängden ökar, diagnostiseras fler människor med demenssjukdom. Mer än hälften av människor med demenssjukdom lever hemma idag med anhöriga som vårdare. I sjuksköterskans ansvar ingår det att utgå i från en personcentrerad vård där både patienten och anhöriga är inkluderade. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna har blivit analyserade med hjälp av Fribergs analysmodell. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det 4 teman: Från anhörig till vårdare, Förändrade familjerelationer, En stressfylld vardag och En osäker framtid. Sammanfattning: Anhöriga livssituation förändras och livet måste anpassas efter demenssjukdomen. Anhöriga upplever psykisk ohälsa och behöver mer stöd, kunskap och vägledning från vården. Background: Dementia exists in various forms. The most common are Alzheimer's and Lewy body dementia. As the life expectancy increases, more people are being diagnosed with dementia. More than half of all people with dementia live at home with family members as caregivers. It is the responsibility of the nurse to provide person centered care that includes both the patient and their family members. Aim: The purpose of this literature review was to describe family caregivers experiences of caring for a relative with dementia at home. Method: A literature review based on 10 qualitative scientific articles was conducted. The articles were analyzed with the support of Fribergs analysis model. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed Results: The results revealed four themes: From Family member to caregiver, Altered family relationships, A stressful everday life and An uncertain future. Summary: The life situation for family caregivers changes and life needs to be adjusted according to the dementia diagnosis. Family caregivers experience mental health problems and require increased support knowledge and guidance from the healthcare system
"And then everything starts again. It's like a roller coaster" : Lived experience of PMDD/PMS - A qualitative interview study
No full textUngefär var 20:e kvinna i Sverige lider av svåra premenstruella besvär, varav flertalet upplever symtom som vid en medelsvår till svår depression (PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Trots ett stort lidande för de som drabbas så råder det fortfarande okunskaper i samhället kring diagnosen och dess inverkan i människors liv. Könsspecifika tillstånd/sjukdomar där kvinnliga patienter är överrepresenterade, som vid PMDS har en tendens att bli underprioriterade i samhället (Annell 2016). Syftet med den här studien var att undersöka och öka förståelsen för kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med svåra premenstruella besvär och på så sätt även utveckla förståelser för hur det sociala arbetets praktik kan stödja och hjälpa kvinnor som lider av detta. Min utgångspunkt har varit induktiv och utforskande med fokus på kvinnans egna perspektiv, upplevelser och erfarenheter av att leva med PMDS/PMS (Kvale & Brinkmann 2014). För att svara till studiens syfte så har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer tillsammans med 9 kvinnor som lider av PMDS/svårare PMS. Det empiriska materialet har sedan tolkats utifrån narrativ psykologi och begreppen biografiskt avbrott och livsomställning. Studiens resultat visar hur de premenstruella besvären har genomsyrat kvinnornas vardag och tillvaro och påtagligt påverkat livssituationen och begränsat viktiga livsområden. I studien framkommer hur det sociala livet och de nära relationerna har påverkats negativt och hur det emotionella måendet bidragit till tvivel och ifrågasättande av förmågor och färdigheter, resurser, roller, livsval och framtidsmöjligheter samt starka känslor av otillräcklighet, skuld och skam. Det emotionella måendet har också inverkat på studier och arbetsliv, så som svårigheter att avsluta studier, att ansöka om och behålla arbete, ökad sjukfrånvaro samt ökade svårigheter att genomföra arbetsuppgifter. Vidare visar studiens resultat hur PMDS/PMS blir en tyst erfarenhet i kvinnans liv. Att dölja sitt mående och aktuella situation samt uppleva farhågor kring att möta negativa attityder och oförstående begränsar och försvårar kvinnans livsvillkor. Andra försvårande omständigheter är upplevda okunskaper kring PMDS inom hälso- och sjukvården, den otillräckliga tillgången på fungerande behandling samt osynligheten och bristen på kunskap kring diagnosen i samhället. Studiens resultat visar vidare hur insikten, kunskapen och förståelsen kring det egna måendet, kroppen och den aktuella situationen har varit helt avgörande för att kunna må bättre, skapa en ökad förståelse kring sig själv och en hållbarare, meningsfullare tillvaro. Studien visar vidare hur transparens och tydlighet kring upplevt mående och aktuell situation, samt att få dela upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra är viktiga hjälpsamma aspekter i kvinnornas liv. Slutligen visar studiens resultat hur det sociala arbetets praktik kan ha en betydelsefull roll i att stödja och hjälpa kvinnor som lider av PMDS/PMS. Min förhoppning är att resultaten från denna studie kan bidra till inspiration och nya perspektiv för alla som på olika sätt arbetar med att främja kvinnors psykiska hälsa.Approximately one in 20 women in Sweden experiences severe premenstrual issues with the majority displaying symptoms akin to moderate to severe depression ((PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Despite the considerable distress faced by those suffered, societal understanding of the diagnosis and its impact remains limited. Conditions and diseases predominantly affecting women, such as PMDD, tend to receive inadequate attention (Annell 2016). The aim of this study was to explore and enhance comprehension of women’s experiences of severe premenstrual disorder, and thereby advancing insights into how social work can assist and support those afflicted My approach was inductive and exploratory, focusing on women’s individual perspectives and experiences with PMDD/PMS (Kvale & Brinkman 2014). To fulfill the study’s purpose, I have chosen to use qualitative interviews. I conducted semi-structured interviews with 9 women experiencing PMDS and more severe PMS. The empirical data were then interpreted using narrative psychology and the theoretical concepts of biographical interruption and life adjustment. The findings reveal how premenstrual issues permeate women’s daily lives, significantly impacting their life situations and constrain essential aspects. The study underscores negative effects on social life, close relationships, emotional state, self-doubt, abilities, roles, choices, and thoughts about the future. Feelings of inadequacy, guilt and shame are also prominent. The emotional state influences academic and professional pursuits. Additionally, the study highlights how PMDD/PMS remains a silent burden in women’s lives. Increased awareness and knowledge about PMDD in society, accessible treatment options, and diagnosis prioritization can enhance women’s wellbeing and living conditions. The study emphasizes the importance of women’s personal comprehension of their medical condition. Transparency, clarity about mood, sharing experiences with other and social support are crucial factors in women’s lives. The study underscores social works significant role in aiding women dealing with PMDD/PMS
Relatives’ experience of providing support to a person with amyotrophic lateral sclerosis (ALS) : A literature review
No full textBakgrund Amyotrofisk lateralskleros är en dödlig sjukdom som påverkar såväl den drabbade som anhöriga. Anhöriga har en betydande roll då de ofta vårdar den närstående i hemmet, och på grund av sjukdomens progression kan det bli en omfattande livsförändring. Sjuksköterskor ska utgå ifrån ett palliativt personcentrerat förhållningssätt där anhöriga behöver praktiskt och emotionellt stöd. En anhörig som vårdar en person med långvarig sjukdom ska erbjudas stöd för att minska belastning och förbättra livssituationen. Syfte Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att ge stöd till en person med Amyotrofisk lateralskleros. Metod En litteraturöversikt med elva vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades med stöd av Fribergs analysmodell. Resultat Tre teman identifierades i resultatet: (1) Inre känslor, (2) Förändringar inom familjen och (3) Hälso- och sjukvårdspersonalens påverkan. Två underteman framkom: Förändrade familjerelationer och Förändrade roller. Sammanfattning Litteraturöversikten visade att det fanns ett behov av information och stöd från sjukvården och övriga anhöriga. Att vara anhörigvårdare medförde en känslomässig påverkan på grund av hög belastning och ansvarskänslor. Sjukdomen bidrog till förändringar inom familjen så som förändrade familjerelationer och nya roller och anhörigvårdare upplevde olika utmaningar som att bibehålla en normal vardag och åsidosätta sina egna behov.Background Amyotrophic lateral sclerosis is a deadly disease that affects both the person affected by illness and their relatives. Relatives have a significant role as they often provide care for the person at home, and due to the progression of the disease there can be an extensive life change. Nurses shall focus on a palliative person-centered care where relatives need practical and emotional support. A relative who cares for a person with a long-term illness must be offered support to reduce the burden and improve the living situation. Aim The aim was to describe relatives’ experiences of providing support to a person with Amyotrophic Lateral Sclerosis Method Literatur review with eleven scientific articles were used. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Friberg’s analysis model were used to analyze the articles. Results Three themes were identified in the result: (1) Inner feelings, (2) Changes within the family and (3) The impact of health care professionals. Two sub-themes emerged: Changed family relationships and Changed roles. Summary The literature review showed that there was a need of information and support from the healthcare system and other relatives. Family caregivers experienced an emotional impact due to high workload and feelings of responsibility. The disease contributed to changes such as changing family relationships and new roles, and family caregivers experienced various challenges such as maintaining a normal everyday life and overriding their own needs
What about the trust? : Social workers view of trust-building towards young offenders
No full textSyftet med denna studie är att ge en bild av hur socialarbetare inom socialtjänsten ser på och arbetar med förtroende gentemot unga lagöverträdare. Studien har sin utgångspunkt i fyra kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med socialarbetare som arbetar behandlande eller med insatser gentemot unga lagöverträdare inom Södertäljes kommuns socialtjänst. Bearbetningen av empirin har sin utgångspunkt i en tematisk analys med en hermeneutiskt-fenomenologisk analysmetod. Resultaten har analyserats med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: Anknytningsteori och systemteori. Studien visar att socialarbetarna behöver vara självmedvetna avseende sina egna föreställningar och sin egna hållning som en utgångspunkt. Genomgående träder genuinitet, ärlighet och transparens fram som viktiga aspekter för att skapa förtroende. Socialarbetaren behöver försöka förstå och vara medveten om den unge lagöverträdarens historia för att sedan använda olika förhållningssätt för att skapa förtroende. Att se bortom den unge lagöverträdarens beteende och visa på ett engagemang genom att finnas där när ungdomen behöver socialarbetaren, gynnar förtroendeskapandet. Socialarbetaren behöver därtill hitta sätt att navigera i sin organisation och använda sig av sina kollegor som stöd i detta komplexa arbete när det kommer till att skapa förtroende gentemot unga lagöverträdare. The purpose of this study is to give a picture of how social workers in the social service look at and work with trust towards young offenders. The study has its starting point in four qualitative semistructured focus group interviews with social workers who work treating or with interventions towards young offenders within Södertälje municipality's social services. The processing of the empirical data has its starting point in a thematic analysis with a hermeneutic-phenomenological analysis method. The results have been analyzed using two theoretical starting points: Attachment theory and system theory. The study shows that social workers need to be self-aware of their own beliefs and their own attitude as a starting point. Throughout, genuineness, honesty and transparency emerge as important aspects for building trust. The social worker needs to try to understand and be aware of the young offender's history and then use different approaches to build trust. Looking beyond the young offender's behavior and showing a commitment by being there when the young person needs the social worker, benefits the building of trust. The social worker also needs to find ways to navigate their organization and use their colleagues as support in this complex work when it comes to building trust with young offenders
Health Care Personnel’s Perspectives on Quality of Palliative Care During the COVID-19 Pandemic : A Cross-Sectional Study
No full textPurpose: The provision of high-quality palliative care is challenging, especially during a pandemic like COVID-19. The latter entailed major consequences for health care systems and health care personnel (HCP) in both specialist and community health care services, in Norway and worldwide. The aim of this study was to explore how the HCP perceived the quality of palliative care in nursing homes, medical care units, and intensive care units during the COVID-19 pandemic. Methods: This study had a cross-sectional design. A total of 290 HCP from Norway participated in the study (RR = 25.8%) between October and December 2021. The questionnaire comprised items concerning respondents’ demographics and quality of care, the latter measured by the short form of the Quality from the Patient’s Perspective—Palliative Care instrument, adapted for HCP. The STROBE checklist was used. Results: This study shows that the HCP scored subjective importance as higher in all dimensions, items and single items than their perception of the actual care received. This could indicate a need for improvement in all areas. Information about medication, opportunity to participate in decisions about medical and nursing care and continuity regarding receiving help from the same physician and nurse are examples of areas for improvement. Conclusion: Study results indicate that HCP from nursing homes, medical care units, and intensive care units perceived that quality of palliative care provided was not in line with what they perceived to be important for the patient. This indicate that it was challenging to provide high-quality palliative care during the COVID-19 pandemic.The Palliative Quality Care Covid-19 multicenter stud
When health care meets justice - nurses knowledge of forensic care : A literature review
No full textBakgrund: Forensisk omvårdnad handlar om gränslandet mellan omvårdnad och rättssystem. Våldsutsatta patienter är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Sjuksköterskor bör ha en grundläggande förståelse för forensiska frågor för att garantera patienters säkerhet och möjliggöra bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors kunskap kring forensisk omvårdnad. Metod: En allmän, systematisk litteraturöversikt har genomförts enligt Fribergs (2022) metod. Åtta artiklar har analyserats och bearbetats. Som teoretisk referensram har Jane Watsons omsorgsteori (1992) använts i diskussionsdelen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Utan kunskap om forensisk omvårdnad är det svårt för sjuksköterskor att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Avsaknad av rutiner och protokoll leder till att sjuksköterskor har svårt att upptäcka våldsutsatta patienter, ta hand om bevis och säkerställa god omvårdnad. Slutsats: Våld innebär konsekvenser för våldsutsatta, familjer och samhällen, både fysiska, psykiska och ekonomiska. Sjuksköterskor behöver få utbildning och rätt verktyg för att kunna ge värdig vård åt denna patientgrupp. Med ett bättre samarbete mellan vården, rättsväsendet och samhället skulle våldsutsatta patienter få den vård de har rätt till och befrias från onödigt lidande.Background: Forensic care deals with the interface between nursing and the legal system. Patients of violence are common in today's healthcare system. Nurses should have a basic understanding of forensic care to ensure patient safety and provide the best possible care. Aim: The aim was to highlight nurses' knowledge about forensic nursing. Method: A general, systematic literature review was conducted according to Friberg's (2022) method. Eight articles have been analyzed and processed. Jane Watson's theory of care (1992) has been used as a theoretical frame of reference in the discussion section. Results: The results showed that nurses experience a lack of training and access to tools that can be used in forensic care. Without knowledge of forensic care, it is difficult for nurses to identify these patients and provide them with the right care. The lack of procedures and policy documents makes it difficult for nurses to identify patients of violence, handle evidence and ensure good nursing care. Conclusions: Violence has physical, psychological and economic consequences for victims, families and communities. Nurses need training and the right tools to provide dignified care to this patient group. With better cooperation between health, justice and society, forensic patients would receive the care they deserve and be spared unnecessary suffering