Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Women's experiences of living with polycystic ovarian syndrome : A general literature review
No full textBakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är ett kroniskt och endokrint tillstånd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomens orsak är oklar men den påverkar de drabbade på många olika sätt och medför allvarliga kort- och långsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samhället och vården har otillräcklig kunskap om PCOS samt hur vården korrekt bör anpassas till denna patientgrupp. Här har sjuksköterskor en viktig roll för dessa personers livskvalitet. Bristande kunskap, strukturella hinder och normers påverkan kan dock leda till svårigheter att uppfylla dessa behov, vilket kräver medveten utveckling. För att öka intresset och möjligheterna inom vården för denna patientgrupp kan en förståelse för kvinnornas egna upplevelser vara av vikt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovariesyndrom. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design som baseras på tio originalartiklar från databaserna Pubmed och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt presenterades i tre teman: (1) Upplevelser av kroppsliga förändringar samt påverkan på psykisk hälsa och självbild, (2) Sjukdomens påverkan på social hälsa och behovet av stöd och (3) Erfarenheter av vården vid PCOS. Slutsats: Litteraturöversikten visar att kvinnor med PCOS upplever ett fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Känslor av ensamhet, avundsjuka, misslyckande och skam relateras till deras sjukdomssymtom. Dessutom beskriver de en frustration över otillräckligt stöd från människor i omgivningen. Kvinnor upplever brister i vårdens bemötande, anpassning och helhetssyn på individen. Detta förklaras av vårdgivares kunskapsbrist och otillräckliga resurser vilket kan leda till bristande empati och begränsade handlingsstrategier. Å andra sidan berättar kvinnor att individanpassad vård som präglas av förståelse och respekt kan bidra med stöd som leder till ökad meningsfullhet och minskat lidande. Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a chronic endocrine condition that affects approximately one in ten women of reproductive age worldwide. The cause of PCOS remains unclear, but the disease affects those living with it in multiple ways and leads to serious short- and long-term consequences. Despite its prevalence, research shows that both society and healthcare lack sufficient knowledge about PCOS and how to correctly adapt the care for these patients. In this context, nurses play an important role in promoting the quality of life of these individuals. However, insufficient knowledge, structural barriers, and the influence of societal norms may hinder the fulfillment of these needs, highlighting the necessity for intentional development. To strengthen interest and improve healthcare efforts for this patient group, an increased understanding of women’s own experiences of living with PCOS may be essential. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with polycystic ovarian syndrome. Method: A general literature review with qualitative design based on ten original articles from the databases Pubmed och CINAHL Complete. Results: The results of this literature review were presented in three themes: (1) Experiences of bodily changes and the impact on mental health and self-image, (2) The illness's impact on social well-being and the need for support and (3) Experiences of healthcare in relation to PCOS. Conclusion: This literature review shows that women with PCOS experience physical, psychological, and social suffering. Feelings of loneliness, jealousy, failure, and shame are described in relation to their symptoms. They also express frustration over insufficient support from people in their surroundings. Women report weaknesses in the healthcare system's approach, adaptability, and holistic perspective. These issues are explained by healthcare providers' lack of knowledge and limited resources, which may lead to reduced empathy and limited care strategies. On the other hand, women describe that individualized care characterized by understanding and respect can provide support that contributes to increased meaning and reduced suffering.
Nurses' experiences of moral distress : A literature review
No full textBakgrund: Etik i vården handlar om att reflektera över vad som är det rätta handlingssättet och att säkerställa värden som autonomi, värdighet och välbefinnande. Denna etiska grund vägleder sjuksköterskor i deras dagliga omvårdnadsarbete. En sjuksköterskas yrkesroll innebär därför ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod där patienters rättigheter och delaktighet står i centrum. När sjuksköterskor vet vad som är etiskt rätt men hindras från att välja det på grund av yttre omständigheter kan etisk stress uppstå. Etisk stress påverkar inte bara kvaliteten på den omvårdnad som utförs utan har även en negativ inverkan på sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av etisk stress i omvårdnadsarbetet Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt belyser sjuksköterskors upplevelser av etisk stress. Resultaten visade att etisk stress främst uppstår i samband med bristande delaktighet i beslut kring patienters vård, olika organisatoriska hinder samt värdekonflikter i det dagliga arbetet. Sjuksköterskor upplevde ofta att deras yrkeskunskap och etiska bedömningar åsidosattes särskilt i hierarkiskt präglade beslutsprocesser och vid bristfällig kommunikation inom vårdteamet. Hög arbetsbelastning och otillräckliga resurser bidrog ytterligare till känslor av maktlöshet, skuld och otillräcklighet. Slutsats: Etisk stress hos sjuksköterskor har en påverkan både på yrkesutövning och det personliga välbefinnandet. Forskning behövs för att förstå etisk stress och utveckla strategier som främjar sjuksköterskans välbefinnande och en säker vård.Background: Healthcare ethics are about reflecting on the right course of action and ensuring values such as autonomy, dignity and well-being. This ethical foundation guides nurses in their daily work. A nurse's professional role therefore involves great ethical responsibility according to Swedish law and the ICN's code of ethics, where patients' rights and participation are central. However, when nurses know the ethically right course of action but are prevented from choosing it due to external circumstances, this can lead to moral distress. Moral distress can affect not only the quality of care delivered by nurses, but it can also have a negative impact on nurses' well-being. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of moral distress in relation to their nursing work. Method: The study was conducted as a literature review, with searches in Cinahl Complete and PubMed databases. Results: This literature review highlights nurses' experiences of moral distress. The results showed that moral distress mainly arises in connection with a lack of participation in decisions regarding patient care, various organisational obstacles and value conflicts in daily work. Nurses often felt that their professional knowledge and ethical judgements were disregarded, particularly in hierarchical decision-making processes and when communication within the care team was inadequate. High workloads and insufficient resources further contributed to feelings of powerlessness, guilt and inadequacy. Conclusion: Moral distress among nurses has an impact on both professional practice and personal well-being. Research is needed to understand moral distress and develop strategies that promote nurses' well-being and a safe care.
Nurses’ experiences of responding to women subjected to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer (VNR) är ett globalt folkhälsoproblem där en av tre kvinnor i världen utsätts för våld. Hälso- och sjukvården spelar en viktig del i identifiering av VNR och kvinnor uppger att mötet med vården kan vara avgörande för deras livssituation. Sjuksköterskor bär ett ansvar i att bemöta våldsutsatta kvinnor utifrån personcentrerad vård, där bemötandet ska ske med empati, respekt och värdighet för den våldsutsatta kvinnan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar originalartiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete och analyserade utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och fyra underteman. ”Kunskap och professionell utveckling” följt av två underteman: ”Otillräcklig kunskap om våld” och ”Brist på rutiner och riktlinjer”. ”Normer och värderingar om våld” som ett eget huvudtema. ”Utmaningar i patientbemötandet” följt av två underteman: ”Att bli emotionellt involverad” och ”Att sakna tid och rätt vårdmiljö”. Summering: Sjuksköterskor upplevde begränsningar i bemötandet av kvinnor som utsatts för VNR. Begränsningar var bristande kunskap och kompetens, tidsbrist, opassande vårdmiljö, emotionell involvering, otydliga riktlinjer och rutiner. Dessa begränsningar kunde bli hinder för att arbeta personcentrerat för våldsutsatta kvinnor. Normer och personliga värderingar var också hinder som uppkom.Background: Intimate partner violence (IPV) is a global public health problem where one in three women in the world are exposed to violence. Health care plays an important part in the identification of IPV and women state that the encounter with health care can be decisive for their life situation. Nurses have a responsibility to treat abused women based on person-centered care, where the treatment is done with empathy, respect and dignity for the abused woman. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of responding to women subjected to intimate partner violence Method: A general literature review with ten qualitative original articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL Complete and analyzed using Friberg's analysis model. Results: Three main themes and four subthemes were identified. ”Knowledge and professional development”, followed by two subthemes: ”Insufficient knowledge about violence” and ”Lack of routines and guidelines”. ”Norms and values regarding violence” as a main theme on its own. ”Challenges in patient interaction”, followed by two subthemes: ”Becoming emotionally involved” and ”Lacking time and an appropriate care environment”. Summary: Nurses experienced limitations in dealing with women exposed to IPV. The limitations were lack of knowledge, competence, lack of time, inappropriate care environment, emotional involvement, unclear guidelines and routines. These limitations could become obstacles to providing person-centered care to abused women. Norms and personal values were also obstacles that arose
Kristus och Kundalini : En fältstudie om levd religion på Åkersbergs stiftsgård
No full textAvsikten med denna uppsats är att studera levd religion på en plats som företräds av Svenska Kyrkan, men samtidigt verkar i ett gränsland mellan kristen tradition och andra religiösa praktiker. Studien är inom forskningsfältet levd religion och utfördes som en fältstudie på Åkersbergs stiftsgård i Höör, Skåne. För att besvara forskningsfrågan används följande frågeställningar: - Hur levs religion på Åkersbergs stiftsgård, utifrån aspekterna religiös praktik och materialitet? - Hur kan den religiösa praktiken på Åkersbergs stiftsgård förstås utifrån Heelas & Woodheads teori om ”The subjective turn”? Forskningsfältet levd religion har beskrivits av religionssociologen Meredith McGuire och har använts i Sverige av bl a Daniel Enstedt och Katarina Plank. Utgångspunkten är att det inte finns någon ren religion och att religion ur forskningssynpunkt måste ses som en social konstruktion. I den levda religionen kan populära fenomen, vardagspraktiker och lån från andra religioner blandas. Denna studie är inriktad på perspektiven religiös praktik och materialitet. Resultaten av det analyserade materialet har relaterats till Heelas och Woodheads teori om the subjective turn. De menar att det skett ett avgörande skifte i det västerländska samhället, där kulturen ändrats från normen att man ska lyda under religiösa dogmer och officiella läror till att istället främja de former för andlighet som betonar självförverkligande. Metoden som använts är fältstudien. Inom religionssociologi studeras människors meningssystem, deras dagliga liv och sociala interaktion. Studiens frågeställningar undersöks genom deltagande observationer av praktiska aktiviteter samt semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner på Åkersbergs stiftsgård. Efter transkribering av intervjuer och analyserat material framkom tre kategorier som benämns som holistisk andlig praktik, kristen praktik samt hälsa och avkoppling. Studien bekräftar Heelas & Woodheads teori om the subjective turn. Den religiösa praktiken på Åkersbergs stiftsgård går i linje med samtida ideal om självförverkligande, att gå sin egen väg och plocka det man vill från olika religiösa traditioner. Det finns ett fokus på känslor, kroppslighet och avkoppling. Den levda religionen blandar kristen praktik och symbolik med praktiker som yoga, qigong och mindfullness som har sitt ursprung i buddhism och hinduism
Threats & violence against nurses in inpatient care : A literature review
No full textBakgrund: Våld på arbetsplatsen, särskilt inom vården, är en betydande problematik som kräver ökad uppmärksamhet. Våldet kan ta sig uttryck i fysisk, psykisk och sexuell form, och riktas ofta mot sjuksköterskor från patienter och deras närstående. Denna problematik är vanligt inom slutenvården och har eskalerat de senaste åren. Studier visar att sjuksköterskor tillhör en av de mest utsatta yrkesgrupperna inom vårdsektorn. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av våld från patienter och närstående inom slutenvård. Metod: En litteraturöversikt som gjordes med tolv originalartiklar hämtade från CINAHL Complete & Pubmed. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt presenterades i tre huvudteman: (1) Sjuksköterskors upplevelse av faktorer till våld, (2) Sjuksköterskors hantering av våld, (3) Konsekvenser av våld för sjuksköterskor. Tema ett har fyra underteman: Vårdmiljö som orsak till våld, Betydelsen av samarbete och kommunikation, Hög arbetsbelastning och resursbrist och Patienternas sjukdomstillstånd. Tema två har två underteman: Brister gällande rapportering av våld och Organisatoriskt samt kollegialt stöd. Tema tre har två underteman: Personliga konsekvenser och Professionella konsekvenser. Slutsats: Denna litteraturöversikt identifierade riskfaktorer för våld mot sjuksköterskor inom slutenvården, såsom hög arbetsbelastning, bristande samarbete och kommunikation, och brister i vårdmiljön samt hanteringsstrategier som rapportering och stöd. Våldets konsekvenser sträckte sig från påverkan på arbetsprestationen till långvarig psykisk påfrestning och negativa effekter på privatlivet. Förbättrade rutiner, effektiv kommunikation samt stöd och handledning är väsentligt för att minska våldsincidenter och främja en trygg arbetsmiljö. Background: Violence in the workplace, particularly in healthcare, is a significant issue that requires increased attention. Violence can manifest in physical, psychological, and sexual forms and is often directed at nurses by patients and their relatives. This problem is common in inpatient care and has escalated in recent years. Studies show that nurses are among the most vulnerable occupational groups within the healthcare sector. Aim: The aim is to shed light on the nurse's experiences of violence from patients and relatives in inpatient care. Method: A literature review conducted using twelve original articles retrieved from CINAHL Complete & Pubmed. Results: The results of this literature review are presented in three main themes: (1) Nurse’s experiences of factors contributing to violence, (2) Nurse’s management of violence, (3) The consequences of violence for nurses. Theme one has four subthemes: The healthcare environment as a cause of violence, The importance of collaboration and communication, High workload and lack of resource, and Patients' medical conditions. Theme two has two subthemes: Deficiencies in Violence Reporting and Organizational and Peer Support. Theme three has two subthemes: Personal consequences and Professional consequences. Summary: This literature review identified risk factors for violence against nurses in inpatient care, such as high workload, poor collaboration and communication, and deficiencies in the healthcare environment. It also identified coping strategies, such as reporting and support. The consequences of violence ranged from impaired job performance to long-term psychological distress and negative impacts on personal life. Improved procedures, effective communication, as well as support and supervision are essential to reduce violent incidents and promote a safe working environment.
Who takes care of the mouth? : Healthcare staff´s experiences of oral hygiene for the elderly – a literature review
No full textBakgrund: En nedsatt munhälsa är ett vanligt tillstånd hos människor i hela världen. Nedsatt munhälsa kan bidra till allvarliga sjukdomar och vara en bidragande faktor till tugg- och sväljsvårigheter samt muntorrhet vilket kan orsaka en sämre livskvalité hos människan. Äldre är en riskgrupp för att drabbas av ohälsa i munnen. I takt med stigande ålder ökar behovet av omsorg på grund av att de kroppsliga funktionerna kan försämras. Detta gör att vårdpersonal har en viktig roll i att stötta de äldre för att bibehålla en god munhälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av munhälsa hos äldre. Metod: Metoden var en litteraturöversikt och litteraturöversikten genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Den grundar sig i tio artiklar, varav nio av dom var kvalitativa och en av dom var mixad metod. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman: Munvård som bortprioriterad åtgärd innebär att utförandet begränsas av tidsbrist, hög arbetsbelastning, attityder samt svårigheter i bemötandet av de äldres beteendeförändringar. Det andra huvudtemat var Stöd vid munvård; vårdpersonal förstod betydelsen av stöd till äldre för att främja och förebygga en god munhälsa, som exempelvis munhälsobedömningar, rengöring, fukta munhålan och rengöring av tandproteser. Tredje huvudteman är Behov av kunskap och utbildning. Vårdpersonal hade behov av ytterligare kompetens för utförandet av munvård på korrekt sätt och upptäcka eventuell ohälsa i munhålan. Slutsats: Vårdpersonalen har en central roll för att upprätthålla en god munhälsa och minska lidandet hos de äldre. Det förekommer faktorer som hög arbetsbelastning, attityder och brist på kunskap påverkar utförandet av munvård vilket bidrar till att munvården inte prioriteras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Background: Poor oral health is a common condition in people all over the world. Impaired oral health can contribute to serious diseases and be a contributing factor to chewing and swallowing difficulties as well as dry mouth, which can cause a lower quality of life in people. The elderly are a risk group for suffering from ill health in the mouth. With increasing age, care is required because the bodily functions may deteriorate. This means that healthcare professionals have an important role in supporting the elderly to maintain good oral health. Aim: The aim of the study was to describe the healthcare staff experiences of elderly’s oral health. Method: A literature review with ten qualitative articles retrieved from two databases Cinahl and PubMed. Results: The results were presented in three main themes: Oral care as a de-prioritized measure; means that the performance is limited by lack of time, high workload, attitudes and difficulties in responding to the elderly's behavioral changes. The second main theme was Support for oral care; healthcare professionals understood the importance of support for the elderly to promote and prevent good oral health, such as oral health assessments, cleaning, moistening the oral cavity and cleaning dentures. Third main theme is Need for knowledge and education. Healthcare staff needed additional skills for performing oral care correctly and detecting possible ill health in the oral cavity. Conclusion: The healthcare staff has a central role in maintaining good oral health and reducing the suffering of the elderly. There are factors such as high workload, attitudes and lack of knowledge that affect the performance of oral care, which contributes to oral care not being prioritized in daily nursing work.
Patients' experiences with drug therapy for bipolar disorder : A literature review
No full textBakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som kännetecknas av perioder av mani och depression, vilket leder till betydande lidande, funktionsnedsättning och en ökad risk för förtida död. Profylaktisk läkemedelsbehandling kan förebygga insjuknanden och förbättra prognosen, men patientgruppens följsamhet är ofta bristande. Att förstå patienters upplevelser av läkemedelsbehandling kan ge viktiga insikter för att förbättra följsamheten och minska lidande för patientgruppen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av läkemedelsbehandling vid bipolär sjukdom. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i tre databaser: Cinahl, PubMed och PsycInfo, vilket resulterade i 15 inkluderade artiklar. Tematisk analys genomfördes enligt Thomas och Hardens metod. Resultat: Resultatet avslöjade fyra huvudteman: att erfara läkemedlets påverkan, betydelsen av vårdande relationer, betydelsen av stöd från närstående och acceptans av en förändrad tillvaro. Slutsats: Patienters upplevelser av läkemedelsbehandling vid bipolär sjukdom präglas av fysiska biverkningar som påverkar emotionellt och socialt välbefinnande. Betydelsen av en god vårdande relation, där patientens delaktighet och individuella behov beaktas, är central för att förbättra behandlingsmotivation och resultat. Närståendes stöd är avgörande för behandlingsföljsamhet, medan negativa attityder och stigma kan försvåra och leda till behandlingsavbrott. Genom att kombinera psykoedukativa insatser med personcentrerad vård som inkluderar både patienter och deras närstående, kan behandlingen av bipolär sjukdom förbättras och främja bättre långsiktiga resultat. Background: Bipolar disorder is a chronic mental illness characterized by periods of mania and depression, leading to significant suffering, functional impairment, and an elevated risk of premature death. Prophylactic medication treatment can prevent episodes and improve prognosis, but adherence remains low within the patient group. Understanding patients' experiences with medication can provide crucial insights to enhance adherence and reduce suffering. Aim: The aim was to describe patients' experiences with drug therapy for bipolar disorder. Methods: Systematic literature review with a qualitative approach. The literature search was conducted in three databases: Cinahl, PubMed, and PsycInfo, resulting in the inclusion of 15 articles. A thematic analysis was performed based on Thomas and Harden's method. Results: The analysis revealed four main themes: Experiencing medication effects, The importance of supportive therapeutic relationships, The significance of family support, and Acceptance of a changed life context. Conclusions: Patients' experiences of medication treatment for bipolar disorder are marked by physical side effects that affect emotional and social well-being. The importance of a supportive therapeutic relationship, where patient participation and individual needs are considered, is central to improving treatment motivation and outcomes. Family support is crucial for treatment adherence, while negative attitudes and stigma can hinder this and lead to treatment discontinuation. By combining psychoeducational interventions with person-centered care that includes both patients and their families, the treatment of bipolar disorder can be improved, promoting better long-term outcomes.
Barn, våld och risk- och skyddsbedömningar vid socialtjänstens mottag : Pilotprojekt iRiSk-mottag
No full textUnder 2023 och 2024 samarbetade mottagsgrupperna vid Mottag- och Utredningsenheten, Social omsorg Barn och Unga, Enskede Årsta Vantörs stadsdelsförvaltning, Stockholm, med Marie Cederschiöld högskola i ett pilotprojekt för att utveckla ett strukturerat och barncentrerat metodstöd för akuta risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn anpassat till mottagsgruppernas uppdrag och arbete. Pilotprojektet byggde vidare på tidigare utvecklingsarbete av ett metodstöd för akuta bedömningar anpassat till socialjouren vid Stockholms stad. Den här rapporten redovisar genomförande och resultat från pilotprojektet med fokus på mottagsgruppernas arbete, som ett led i utvecklingen av ett strukturerat stöd för professionella bedömningar av risk i akuta situationer av våld i familjer där det finns barn
Patients' experiences of waiting for a kidney transplant : A literature review
No full textBakgrund: Njurtransplantation är den vanligaste organtransplantationen i Sverige och väntetiden på en njure kan vara lång eftersom efterfrågan på njurar är högre än utbudet. Enligt svensk lag är det tillåtet med organdonation från både levande och avlidna donatorer. Sjuksköterskan har en central roll under väntetiden och en individanpassad omvårdnad kan främja patienters hälsa och välbefinnande under väntetiden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på njurtransplantation. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserat på tio kvalitativa originalartiklar. Datasamlingen gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Totalt analyserades tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen följde en strukturerad process där artiklarna granskades, jämfördes och tematiserades för att identifiera och sammanställa mönster och centrala teman. Resultat: Att vänta på njurtransplantation innebär en påfrestande och osäker period som påverkar patienters psykiska, sociala och existentiella välbefinnande. Denna litteraturöversikt, baserad på tio kvalitativa studier, identifierar fyra huvudsakliga teman: Psykologiska påfrestningar av att vänta på en njure, Stöd från vårdpersonal och familj, Sätt att hantera vardagen under väntetiden, Att ta emot en njure från levande respektive avlidna donatorer. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att väntan på en njurtransplantation är en psykiskt och socialt påfrestande process som påverkar patienters välbefinnande. Patienterna beskriver en känsla av ångest, förlorad kontroll och social isolering. Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv kan detta förstås genom Katie Erikssons caritativa vårdteori, där vårdpersonalens empatiska bemötande och stöd blir avgörande för att minska lidande under väntetiden. För att kunna erbjuda en god vård behövs mer kunskap och strategier för att minska social isolering, samt vidareutveckla stödinsatser baserat på patienternas behov.Background: Kidney transplantation is the most common organ transplantation in Sweden, with long waiting times due to high demand. Swedish law permits organ donation from both living and deceased donors. The nurse plays a central role during the waiting period, and individualized care can promote patients' health and well-being. Aim: The aim of the literature review was to describe patients' experiences of waiting for a kidney transplantation. Method: A literature review was conducted based on ten qualitative original articles. Data collection was carried out in the databases Cinahl Complete and PubMed. A total of ten qualitative studies were analyzed. The data analysis followed a structured process where the articles were reviewed, compared, and themed to identify and compile patterns and central themes. Results: Waiting for a kidney transplant is a stressful and uncertain process that affects patients' psychological, social, and existential well-being. This literature review, based on ten qualitative studies, identifies four main themes: Psychological stress of waiting for a kidney, Support from healthcare professionals and family, Ways of managing daily life during the waiting period, Receiving a kidney from living versus deceased donors. Conclusion: This literature review shows that waiting for a kidney transplant is a mentally and socially demanding process that affects patients' well-being. Patients describe feelings of anxiety, loss of control, and social isolation. From a nursing science perspective, can this be understood through Katie Eriksson's caritative care theory, where the empathetic approach and support of healthcare professionals are crucial. To provide quality care, more knowledge and strategies are needed to reduce social isolation and further develop support measures based on patients' needs
Existential questions in patients with cancer : A literature review
No full textBakgrund: Patienter med cancer ställs ofta inför existentiella frågor när de konfronterar sin sjukdom och dödlighet. Detta resulterar till en försämrad livskvalitet och psykisk ohälsa. En helhetsorienterad vård innebär att både fysiska och psykiska behov beaktas. Vårdpersonal möter ofta patienter med existentiella frågor men saknar kunskap. Forskning har visat att det är viktigt att ta hänsyn till de existentiella dimensionerna då det påverkar hela cancerbehandlingskontinuiteten samt beslut kring förebyggande åtgärder, uppföljning samt generell hantering av cancerrelaterade aspekter. Syfte: Syftet var att belysa existentiella frågor hos patienter med cancer. Metoden: Metoden var litteraturöversikt. Totalt 10 vetenskapliga originalartiklar valdes via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Fyra teman framkom i resultatet, dessa var: känslor av osäkerhet i relation till sjukdom, skuld, tankar kring identitet och att skapa mening i livet. Slutsats: Patienter med cancer upplever brist på emotionellt stöd när de brottas med existentiella frågor om livets mening, rädsla för sjukdomens progression och sin egen dödlighet. De kände existentiell skuld där dom ångrar tidigare val i livet. Även upplevelser av identitet och existentiell kris framkom där värdighet och självbild blev centralt. Background: Patients with cancer are often faced with existential questions as they confront their illnessand mortality. This results in a poorer quality of life and mental illness. Holistic care meansthat both physical and mental needs are taken into account. Healthcare professionals oftenmeet patients with existential questions but lack knowledge. Research has shown that it isimportant to take into account the existential dimensions as it affects the entire continuity ofcancer treatment as well as decisions regarding preventive measures, follow-up and generalmanagement of cancer-related aspects. Aim: The aim was to highlight existential questions in patients with cancer. Method: The method was literature review. A total of 10 original scientific articles were selected via the databases PubMed and Cinahl Complete. Result: Four themes emerged in the result, these were: feelings of uncertainty in relation to illness, guilt, thoughts about identity and creating meaning in life. Conclusion: Patients with cancer often experience a lack of emotional support as they grapple with existential questions about the meaning of life, fear of the progression of the disease, and their own mortality. They felt existential guilt where they regret previous choices in life. Experiences of identity and existential crisis also emerged, where dignity and self-image became central