Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Women's experience of miscarriage : A literature review
No full textBakgrund: En graviditet ses hos många kvinnor som något positivt och för med sig mycket glädje, men en graviditet innebär också en risk för missfall. Omkring 20–30 procent av alla gravida kvinnor kan komma att drabbas. Ett missfall kan göra kvinnor extra sårbara och utsatta. Det är betydelsefullt att undersöka kvinnors upplevelser vid missfall för att få ökad förståelse och kunskap om hur missfall kan upplevas. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid missfall. Metod: En litteraturöversikt har använts som metod för arbetet. Tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Litteraturöversikten utgick från kvinnor som haft missfall innan graviditetsvecka 22. Resultat: Resultatet innehåller tre huvudteman: Kvinnors emotionella smärta, Stöd från familj och vänner, Omvårdnad vid missfall samt två underteman: Missfall - ett stigma, och Känslig omvårdnad. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt var att kvinnor upplever en emotionell smärta med känslor av sorg, tomhet och hjälplöshet, och ett stöd från familj, vänner och andra kvinnor som genomgått missfall är viktigt för att de ska kunna bearbeta sitt missfall. Kvinnor beskrev att omvårdnaden var avgörande i hur de upplevde sitt missfall, och en känslig omvårdnad där vårdpersonalen visar empati och förståelse för kvinnan är väsentligt för hennes välmående vid ett missfall. Background: A pregnancy is seen by many women as something positive and brings a lot of joy, but a pregnancy also entails a risk of miscarriage. Around 20-30 percent of all pregnant women may be affected. A miscarriage can make women extra vulnerable and exposed. It is important to investigate women's experiences of miscarriage in order to gain increased understanding and knowledge of how miscarriage can be experienced. Aim: The aim was to describe women’s experiences of miscarriage. Method: A literature review has been used as a method for this work. Ten original scientific articles using a qualitative method have been analyzed based on Friberg’s model of analysis. The literature study was based on women who had miscarried before 22 weeks of pregnancy. Results: The result contains three main themes: Women's emotional pain, Support from family and friends, Nursing care in case of miscarriage, and two sub-themes: Miscarriage - a stigma, and Sensitive care. Summary: The conclusion of this literature review was that women experience an emotional pain with feelings of sadness, emptiness and helplessness, and support from family, friends and other women who have experienced a miscarriage is important for them to be able to process their miscarriage. Women described that the care was decisive in how they experienced their miscarriage, and sensitive care where the care staff shows empathy and understanding for the woman is essential for her well-being in the event of a miscarriage
Mother´s experiences of breastfeeding support in primary care : Literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: WHO rekommenderar att amning ska initieras till barnet under den första timmen efter födseln och helamning exklusivt under barnets första sexmånader. Därefter rekommenderas amning med tilläggskost i minst två år. Amning har flera positiva effekter på hälsan hos både mamman och barnet. Att arbeta med amningsstöd inom primärvården omfattar både vägledning och rådgivning till föräldrar och hör till specialistsjuksköterskans uppgift. Syfte: Syftet var att belysa mammors upplevelser av amningsstöd inom primärvården. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. 15 kvalitativa artiklar inkluderades och hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Nursing & Allied Health Premium. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” och analyserades med utgångspunkt i Burnard’s tematiska analysmetod beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Vid analysen av de valda artiklarna har två huvudteman identifierats: “Otillräckligt amningsstöd” och “Tilltron till stödet” som presenteras med underteman. Faktorer som bland annat vårdpersonalens kunskap och engagemang, tidsbrist och brist på personcentrerad vård påverkade upplevelsen av amningsstödet. Slutsats: Primärvården erbjuder otillräckligt amningsstöd och brist på personcentrerad vård till ammande kvinnor. Vårdpersonalens bemötande är av betydelse för stödet och det finns behov utav att vårdpersonal inom primärvården erbjuder mer och individanpassat amningsstöd.Background: WHO recommends that breastfeeding should be initiated to a baby within the first hour after the birth and exclusive breastfeeding during the first six months of the child’s life. After that solid foods and breastfeeding is recommended for at least for two years. Breastfeeding have various positive health effects for both the mother and the baby. Working with breastfeeding support in primary care includes both guidance and counceling for parents and is part of the specialist nurse’s task. Aim: The aim was to describe mothers experiences from breastfeeding support in primary health care. Method: The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. 15 qualitative articles were included and retrieved from the Cinahl, Pubmed and Nursing & Allied Health Premium databases. The articles were quality reviewed based on SBU’s review template “Assesment of studies with qualitative methodology” and was analyzed based on Burnard’s thematic analysis method described Bettany-Saltikov and McSherry’s. Results: In the analysis of the selected articles, two main themes have been identified: “Insufficient breastfeeding support” and “Confidence in the support” which are presented with sub-themes. Factors such as the carestaff’s knowledge and commitment, lack of time and lack of person-centred care affected the experience of breastfeeding support. Conclusion: Primary care offers insufficient breastfeeding support and a lack of person-centred care for breastfeeding women. The care staff’s approach is important for the support and there is a need for care staff in primary care to offer more and individually adapted breastfeeding support
A safe journey through Barnahus : Child participation and steps for improvement at European Barnahus
No full textSafe and informed Journeys through Barnahu
Beyond words : Factors influencing the nurse´s communication with patients with aphasia
No full textBakgrund: Afasi innebär en språknedsättning som påverkar personens förmåga att uttrycka sig och förstå vad som sägs. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av patienter med afasi och kommunikationen är ett betydande verktyg för att en god vårdrelation ska kunna upprättas. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation med patienter med afasi. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar; sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre teman. Omgivningsfaktorer, kompetensrelaterade faktorer samt attityder och känslor som påverkande faktorer. Faktorerna som framkom och utgjorde hinder för kommunikationen med patienter med afasi var stress och hög arbetsbelastning, bristande kompetens samt negativa attityder och känslor. Ökad kompetens samt positiva känslor och attityder var faktorer som underlättade kommunikationen. Slutsats: Tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande kompetens samt negativa attityder och känslor utgjorde hinder för en framgångsrik kommunikation. Dessa faktorer ledde till stress, osäkerhet och undvikande i interaktioner med patienter med afasi. Ökad kompetens samt positiva attityder och känslor var faktorer som stärkte vårdrelationen och främjade kommunikationen.Background: Aphasia is a language impairment that affects a person's ability to express themselves and understand what is being said. The nurse plays a crucial role in the care of these patients, and communication is a significant tool for establishing a therapeutic relationship. Aim: The aim was to describe factors influencing the nurse's communication with patients with aphasia. Method: Literature review based on ten scientific articles: seven qualitative, two quantitative and one mixed-method study. Results: Based on the data analysis, three themes were identified. Environmental factors, competence-related factors and factors influenced by attitudes and emotions. Factors that emerged and constituted barriers to communication were stress and high workload, lack of competence, as well as negative attitudes and emotions. Increased competence, along with positive emotions and attitudes, served as facilitating factors for communication. Conclusions: Lack of time, high workload, lack of competence and negative attitudes and feelings were obstacles to successful communication. These factors led to stress, uncertainty and avoidance in interactions with patients with aphasia. Increased competence as well as positive attitudes and feelings were factors that strengthened the care relationship and promoted communication
Patients` Experiences of Self-Care in Type 2 Diabetes Mellitus : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes mellitus förekommer i två huvudformer och delas in i typ 1 (DM1) och 2 (DM2). DM1 grundar sig i insulinbrist och DM2 i insulinresistens. Förekomsten av DM2 är ett folkhälsoproblem som ökar både i Sverige och globalt. För att kunna lindra sjukdomen krävs det medicinska behandlingar men även egenvård. Egenvården är en stor del av behandlingen för att kunna lindra sjukdomen och minska komplikationer som kan uppstå vid icke behandlad DM2. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplever egenvård vid Diabetes mellitus typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt byggdes på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed och analyserades enligt Fribergs beskrivning. Resultat: Sex huvudteman identifierades: Kontroll över sin sjukdom, Kost och fysisk aktivitet, Stöd från familj, Kunskap och kompetens, Patienters upplevelse av hälso- och sjukvården och Ekonomiska aspekter. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att patienter upplevde att egenvården vid DM2 påverkades av olika grundläggande faktorer. Ansvaret för ett friskt och därmed långt liv låg på deltagarna. Detta hanterades olika beroende på de förutsättningar som individerna hade samt graden av ansvar som individen tog i förhållande till sin sjukdom. Stödet deltagarna fick från sina familjemedlemmar, vänner och grannar motiverade och uppmuntrade dem. Kunskap och stöd från sjukvårdspersonal var också en främjande faktor till att deltagarna blev motiverade till att lära sig mer om sjukdomen och upprätthålla egenvården.Background: Diabetes mellitus occurs in two main forms: type 1 (DM1) and 2 (DM2). DM1 is based on insulin deficiency and DM2 on insulin resistance. Diabetes mellitus, type 2 is a public health problem that is increasing both in Sweden and globally. To alleviate the disease medical treatments are required but also self-care. Self-care is a large part of the treatment to alleviate the disease and reduce complications that can occur with untreated DM2. Aim: The aim of this literature review was to elucidate how patients experience self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A literature review with 10 qualitative scientific articles that were chosen from the databases CINAHL Complete and PubMed. These articles were analyzed through Friberg`s method. Results: Six main themes were identified: Control over one`s illness, Diet and physical activity, Support from family, Knowledge and competence, Patients' experience of health care and Financial aspects. Summary: The results of this literature review showed that patients felt that self-care in DM2 was influenced by various basic factors. The responsibility for wanting to live and get healthy was on the participants, and that it was something no one else can take responsibility for. Getting support from their family members, friends and neighbors motivated and encouraged them. Knowledge and support from health care professionals was also a promoting factor for the participants to become motivated to learn more about the disease and maintain self-care
Women’s experiences of changes in the everydaylife following myocardial infarction : A literature review
No full textBakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste förekommande sjukdomarna som framför allt drabbar vuxna och är en av de främsta orsakerna till ökad dödlighet i Sverige och över hela världen. Att uppleva en hjärtinfarkt är en händelse som förändrar livet. Genom att beskriva kvinnors upplevelser av hur deras liv påverkas efter en hjärtinfarkt och kan sjuksköterskor ge personcentrerad vård och hjälpa patienter återställa hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevda livssituation efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat: Litteraturöversiktens centrala fynd sammanställdes i följande kategorier. Begränsningar i vardagen, känslor av rädsla och osäkerhet, förlust av identitet, förändringar i relationer och det sexuella livet, och anpassning och acceptans till det nya livet. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att många kvinnor upplever förändringar i sin identitet och självbild till följd av sin hjärtinfarkt eftersom att de måste anpassa sig till de nya livssituationerna och inte längre kan leva som de brukade. Förändringar i relationer och sexliv förekommer också hos många kvinnor som konsekvens av den rädsla och begränsningar de upplever efter en hjärtinfarkten. Många kvinnor har också svårt att anpassa sig till sitt nya liv och hitta en balans på grund av alla dessa faktorer.Background: Heart attack, or myocardial infarction, is one of the most common diseases that mainly affect adults and is one of the most common causes of mortality in both Sweden and globally. Experiencing a heart attack is a life-changing event. By exploring women’s experiences of how their lives are affected by heart attacks nurses can provide person-centered care and help patients restore their health and well-being. Aim: The aim was to describe women’s lived experiences of their life situations after a heart attack. Method: A literature review where 14 articles were reviewed and analyzed. Results: The central findings of this literature review were compiled in the following categories; limitations in the everyday life, emotions of fear and anxiety, loss of identity, changes in relationships and the sexual life, and adaptation and acceptance of the new life. Summary: This literature review indicates that many women experience changes in their identity and self-image as a result of their heart attack because they have to adapt to new life situation and cannot live as they used to. Changes in relationships and the sexual life are also common among women as consequences of the fear and limitations they experience following their heart attacks. Many women also find it difficult to adapt to a new life and find balance because of all these factors
Advantages and Challenges of Using Telehealth for Home-Based Palliative Care : A Systematic Mixed Studies Review
No full textBackground: Owing to the increasing number of people with palliative care needs and the current shortage of health care professionals (HCPs), providing quality palliative care has become challenging. Telehealth could enable patients to spend as much time as possible at home. However, no previous systematic mixed studies reviews have synthesized evidence on patients’ experiences of the advantages and challenges of telehealth in home-based palliative care. Objective: In this systematic mixed studies review, we aimed to critically appraise and synthesize the findings from studies that investigated patients’ use of telehealth in home-based palliative care, focusing on the advantages and challenges experienced by patients. Methods: This is a systematic mixed studies review with a convergent design. The review is reported according to the PRISMA (Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses) statement. A systematic search was performed in the following databases: Allied and Complementary Medicine Database, CINAHL, Cochrane Central Register of Controlled Trials, Embase, Latin American and Caribbean Health Sciences Literature, MEDLINE, PsycInfo, and Web of Science. The inclusion criteria were as follows: studies using quantitative, qualitative, or mixed methods; studies that investigated the experience of using telehealth with follow-up from HCPs of home-based patients aged ≥18; studies published between January 2010 and June 2022; and studies published in Norwegian, Danish, Swedish, English, Portuguese, or Spanish in peer-reviewed journals. Five pairs of authors independently assessed eligibility of the studies, appraised methodological quality, and extracted data. The data were synthesized using thematic synthesis. Results: This systematic mixed studies review included 41 reports from 40 studies. The following 4 analytical themes were synthesized: potential for a support system and self-governance at home; visibility supports interpersonal relationships and a joint understanding of care needs; optimized information flow facilitates tailoring of remote caring practices; and technology, relationships, and complexity as perpetual obstacles in telehealth. Conclusions: The advantages of telehealth were that patients experience a potential support system that could enable them to remain at home, and the visual features of telehealth enable them to build interpersonal relationships with HCPs over time. Self-reporting provides HCPs with information about symptoms and circumstances that facilitates tailoring care to specific patients. Challenges with the use of telehealth were related to barriers to technology use and inflexible reporting of complex and fluctuating symptoms and circumstances using electronic questionnaires. Few studies have included the self-reporting of existential or spiritual concerns, emotions, and well-being. Some patients perceived telehealth as intrusive and a threat to their privacy at home. To optimize the advantages and minimize the challenges with the use of telehealth in home-based palliative care, future research should include users in the design and development process
People´s experiences of living with lower limb amputation : A literature review
No full textBakgrund En amputation innebär att en kroppsdel avlägsnas kirurgiskt, vilket medför en oåterkallelig förändring. I Sverige genomförs årligen omkring 2250 benamputationer, där underbensamputation är den vanligaste. Vanliga orsaker är perifer vaskulär sjukdom, infektion eller trauma. En amputation medför en transition då den påverkar personens liv fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte Syftet var att få en djupare förståelse för personers upplevelser av att leva med underbensamputation. Metod Litteraturöversikten innehåller 12 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Artiklar har sökts fram via databaserna Cinahl Complete och PubMed med sökord som: amputation, experience, living with och lower limb. Datan har analyserats utifrån Fribergs analysmetod. Resultat I resultatet framkom att upplevelsen av livet med underbensamputation påverkades av faktorer relaterat till följande huvudteman: Den förändrade kroppen, Att leva med smärta, Anpassning till det nya livet och Stöd av omgivningen. En positiv inställning och copingstrategier påverkade personernas upplevelse av den förändrade kroppen och smärtan. Stöd från omgivningen var det mest centrala för att känna delaktighet i samhället. Sammanfattning Ett individanpassat stöd var betydande för att ta reda på personernas behov utifrån deras resurser. Psykosociala insatser, som stödgrupper och terapeutiskt stöd förbättrade anpassningsförmågan och transitionsprocessen för personerna.Background An amputation implies a surgical removal of a body part, which results in an irreversible change. In Sweden, about 2250 leg amputations are performed annually, where lower limb amputation is the most common. Common causes are peripheral vascular disease, infection, or trauma. An amputation results in a transition as it affects the person's life physically, mentally, and socially. Aim The aim was to gain a deeper understanding of people's experiences of living with lower limb amputation. Method This literature review includes 12 scientific articles, utilizing both qualitative and quantitative methods. All articles have been retrieved through the databases Cinahl Complete and PubMed using search terms such as amputation, experience, living with, and lower limb. The data has been analyzed using Friberg's analysis method. Results In the results, it was found that the experience of living with lower limb amputation was influenced by factors related to the following main themes: The altered body, Living with pain, Adaptation to the new life and Support from the environment. A positive attitude and coping strategies affected people's experience of the altered body and pain. Support from the environment was the most crucial factor in feeling participation in society. Summary Individual support was significant in identifying people's needs based on their resources. Psychosocial interventions, such as support groups and therapeutic support, improved the adaptability and transition process for individuals
Living with a parent with mental illness : A literature review
No full textBakgrund: Psykiatriska sjukdomar och tillstånd påverkar miljontals människor världen över och flera av de drabbade är föräldrar. Många föräldrar drabbade av psykisk sjukdom kan ta hand om ett barn, medan andra kan göra situationen värre för barnet. Föräldrarna kan bland annat brista i empati, vilket kan påverka barnets utveckling negativt. Hur påverkad barnet blir beror på hur många riskfaktorer respektive skyddsfaktorer som finns. Därför är det av stor betydelse att öka förståelsen för upplevelserna och omvårdnadsbehoven hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder drabbad av psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och femton vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall och resultatet analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman togs fram; Emotionella problem, Bristande kommunikation och stöd samt upplevelse av hanterbarhet. I de emotionella problemen ingick rädsla, oro, osäkerhet, skuld, och ensamhet. I bristande kommunikation och stöd ingick kommunikation och stöd. I upplevelse av hanterbarhet ingick ansvarstagande och undvikande. Slutsats: Barnen lider av olika emotionella problem, som kan bero på olika faktorer såsom bristande kunskap och information hos barnen, föräldrar och vårdpersonal. Barnen hanterade sina emotionella problem på olika sätt, vilket kunde bero på barnens ålder och mogenhetsgrad. Men ju mindre information de fick desto svårare blev barnens emotionella problem.Background: Mental illness affects millions of people worldwide and several of those affected are parents. Many who sufferers of mental illness can take care of a child, while others can make the situation worse for the child. The parents can, among other things, lack empathy, which can negatively affect the child's development. How affected the child is depends on how many risk factors and protective factors there are. Therefore, it is of great importance to increase understanding of the experiences and nursing needs of children of parents with mental illness. Aim: The aim was to describe children's experiences of living with a parent affected by a mental illness. Method: A literature review with systematic approach was done. The literature search was conducted in three databases and fifteen original scientific articles were included in the results. The articles were reviewed according to SBU's quality review template and the results were analyzed thematically. Results: Three main themes emerged: Emotional problems, Lack of communication and support and experience of manageability. The emotional problems included fear, worry, uncertainty, guilt, and loneliness. Lack of communication & support included communication and support. The experience of manageability included taking responsibility and avoidance. Conclusion: The children suffer from various emotional problems, which can be due to various factors such as a lack of knowledge and information on the part of the children, parents and healthcare staff. The children dealt with their emotional problems in different ways, which could depend on the children's age and level of maturity. But the less information they received, the worse the emotional problems became
A person-centred approach to support family caregivers in specialised home care : The Carer Support Needs Assessment Tool Intervention
No full textFamily caregivers are crucial providers of support and care for patients with lifethreatening illness and many report unmet support needs. With the use of quantitative and qualitative methods this thesis aimed to evaluate the Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) and explore experiences and potential effects of utilising the Carer Support Needs Assessment Tool Intervention (CSNAT-I) among family caregivers and registered nurses in the context of specialised home care. The results showed that the CSNAT tool was valid and reliable for use among family caregivers in specialised home care (I). Family caregivers reported most the need for additional support concerning “Knowing what to expect in the future” (I, II). They reported and described how higher levels of need for more support were associated with poorer quality of life (II). The intervention was effective in significantly increasing family caregivers’ preparedness for caregiving (p = 0.002) (IV). Participating nurses expressed that their everyday clinical practice changed while learning to use the CSNAT-I and they experienced professional and personal growth (III). Their assessments and supportive inputs shifted from reactive towards proactive and more in collaboration with family caregivers. When utilizing the CSNAT-I, family caregivers experienced their conversations with nurses as co-created, providing new perspectives and insights which increased their involvement and helped in finding solutions (V). In conclusion, this thesis gives further weight to the importance of addressing family caregivers' support needs as a part of nursing