Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Living with endometriosis : A literature review of women’s experiences
No full textBakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ålder globalt. Sjukdomen kännetecknas av svår smärta och problem med fertilitet och det finns för närvarande ingen fullständig bot. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med syfte att beskriva och kartlägga den aktuella forskningen. För att identifiera vetenskapliga orginalartiklar utfördes sökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Nio kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Data tematiserades baserat på likheter och skillnader i de inkluderade artiklarnas resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Smärta och andra symtoms dess genomgripande påverkan på livet, Utmaningar i möten med vården och Kvinnlig identitet och intima relationer. Slutsats: Ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till de drabbade kvinnornas unika behov är centralt för att erbjuda en professionell och empatisk vård för kvinnor med endometrios.Background: Endometriosis is a chronic disease affecting one in ten women of reproductiveage globally. The condition is characterized by severe pain and fertility issues, and there is currently no complete cure. Aim: To describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: A literature review was conducted to describe and map the current research. Toidentify scientific original articles, searches were performed in the databases CINAHL Complete and PubMed. Nine qualitative articles were included in theresults. Data was thematized based on similarities and differences in thefindings of the included articles. Results: The analysis resulted in three main themes: Pain and other symptoms and their profound impact on life, Challenges in interactions with healthcare, and Female identity and intimate relationships. Conclusion: A holistic approach that considers the unique needs of affected women is central to providing professional and empathetic care for women with endometriosis
What makes nurses thrive at work? : A literature review
No full textSjuksköterskor spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvård. De utför inte bara omvårdnadsuppgifter utan är också ansvariga för att anpassa och utveckla patientvården för att möta patienternas behov. Både globalt och i Sverige råder det en allvarlig brist på sjuksköterskor, vilket ökar arbetsbelastningen och stressen. Denna brist påverkar både arbetsmiljön och patientvården negativt. Sjuksköterskors arbetstillfredsställelse är avgörande för deras välbefinnande och även för vårdens kvalitet, därför är det viktigt att förstå vilka faktorer som är viktiga för att främja deras arbetstillfredsställelse. Syftet var att sammanställa sjuksköterskors beskrivningar av vad som får dem att trivas på arbetsplatsen. En litteraturöversikt genomfördes för att samla och analysera forskning kring de faktorer som är viktiga för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. Tre huvudteman framkom från analysen av studierna: meningsfullhet, professionell utveckling och organisatoriska faktorer, såsom exempelvis ett stödjande ledarskap och goda relationer med kollegor. För att behålla sjuksköterskor i yrket och säkerställa god vårdkvalitet krävs insatser för att förbättra deras arbetsmiljö och minska stressfaktorer. Introduktionsprogram, mentorskap och fortbildning kan vara nyckelåtgärder för att stödja sjuksköterskors utveckling och trivsel. Nurses play an important role in health care, they do not only do nursing tasks but are also responsible for adjusting and developing patient care to meet the patients’ needs. Both globally and in Sweden there is a serious lack of nurses, which increases workload and stress. This lack affects both the working environment and the patient care negatively. Nurses’ work satisfaction is crucial for their well-being and also for the quality of care, therefore it is important to understand which factors are important to promote their job satisfaction. The aim of the review was to summarize nurses’ perceptions of what makes them thrive at work. A literature review was made to collect and analyze research about what factors are important for nurses’ work satisfaction. Three major themes emerged from the analysis of the studies: meaningfulness, professional development and organizational factors, for example supportive leadership and good relationships with colleagues. To retain nurses in the profession and to secure good quality of care, interventions are needed to improve their working environment and reduce stress factors. Introduction programs, mentorship and further training can be key measures to support the development and satisfaction of nurses.
SiS - The Challenges Faced by Staff in Working with Incarcerated Youth : A Qualitative Study on Working Conditions in Secure Youth Homes in Sweden
No full textDet övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka personalens upplevelser av hur arbetsmetoder, relationer och makt påverkar deras arbete med de intagna ungdomarna. Studien behandlar den låsta institutionens komplexitet och dess påverkan på personalen. Vi har intervjuat nio anställda på fem olika SiS-hem runtom i landet och använt oss av kvalitativ metod. Vi har bearbetat och analyserat vårt arbetsmaterial utifrån en tematisk analys för på så sätt förstå personalens upplevda arbetssituation. Resultatet av vår studie visade att behandlingsarbetet kräver en rigorös kunskap om målgruppen, arbetsmetoder och vikten av relationsbyggande. Det var även avgörande att personalen arbetade mot gemensamma mål och använde enhetliga arbetsmetoder. En utmaning för personalen var att skapa goda och hållbara relationer till ungdomarna och de tryckte på att det var av stor vikt att man som personal vågar vara vuxen. Både tidigare forskning och våran studie pekar på att kompetens är en central del i behandlingsarbetet och något som vår empiri visade var att bristande kompetens kunde leda till maktmissbruk gentemot ungdomarna
Att hantera utsatthet och svåra barndomserfarenheter hos ungdomar med våldsamt beteende
No full textForskningsprojektet Utsatthet för svåra barndomserfarenheter bland våldsutövande barn och unga vuxna, som redovisas i denna rapport, studerade utsatthet för svåra barndomserfarenheter (Adverse Childhood Experiences) bland barn och unga vuxna som systematiskt använder våld och har pågående socialtjänstinsatser på grund av detta. I studien undersöktes dels unga våldsutövares egen utsatthet, både i närtid och under uppväxten, dels hur socialarbetare bemöter och arbetar med utsatthet och bristande hemförhållanden i denna målgrupp. Forskningsprojektet en del av det sexåriga forskningsprogrammet Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer (SIVIN) som genomförs på Marie Cederschiöld högskola mellan åren 2019 och 2025. Studien bestod av an enkätstudie riktat till unga våldsutövare och en intervjustudie riktad till professionella i socialtjänsten. Enkätstudien visar på en sammantaget svår uppväxt bland de undersökta ungdomarna, med utsatthet för en hög andel svåra barndomserfarenheter (ACEs). Studien visar exempelvis att 14 procent har utsatts för nio ACEs under sin uppvxät. Sammantaget visar intervjustudien på obalansen mellan ett stort behov av bearbetande insatser och en samtidigt låg mottaglighet för studiens målgrupp. Den visar således på vikten av att motivera till och förklara nyttan av sådana insatser, det vill säga att skapa en brukarrationalitet hos målgruppen för att ta emot behandling och bearbetande insatser. Studiens resultat reflekteras kring tidigare forskning om hur man kan öka brukarrationaliteten och motivationen till behandling hos målgruppen
Child liaison at Barnahus : A pilot study of involving child liaisons at Barnahus in two European countries
No full textSafe and informed Journeys through Barnahu
Nurses’ experiences of health care meeting with women who have been exposed to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem. Det bidrar till konsekvenser för samhället och kvinnan. Sjuksköterskor har det yttersta ansvaret för omvårdnadsarbetet. De ska främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidande. I sin profession ska de förhålla sig till den etiska koden för sjuksköterskor. De ska med hjälp av kommunikationen skapa vårdmöte där kvinnornas behov och hälsoprocesser respekteras för att få kvinnorna delaktiga i sin vård. Kvinnorna ska känna en förtroendefull relation till sjuksköterskorna för att en mellanmänsklig relation ska kunna uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar. Artiklar som hämtats från databaserna Cinahl Complete och PubMed har använts. Artiklarna analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet framkom det fyra teman; (1) Emotionella utmaningar för sjuksköterskor vid våld i nära relationer, (2) Sjuksköterskors engagemang och attityder, (3) Brist på kunskap och utbildning och (4) Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våld i nära relationer. Sammanfattning Den brist på kunskap som framkom i resultatet visade att sjuksköterskor kände en osäkerhet i hur man på ett lämpligt sätt, utan att kränka kvinnornas integritet skulle ta upp frågan om våld i nära relation och hur man sedan skulle hantera svaret. Att se till kvinnornas autonomi är viktigt i omvårdnaden av de våldsutsatta kvinnorna, eftersom ett autonomistödjande förhållningsätt stärker kvinnornas integritet.Background Intimate partner violence is a social problem on a global level. It contributes to consequences both for the society and for women. Nurses have the ultimate responsibility for the nursing of patients. They shall promote health, prevent illness and alleviate suffering. In their profession, they shall relate to the ethical code for nurses. They shall, through communication, create a health care- meeting, where the women´s needs and health processes are respected, to make sure the women are involved in their own care. The women should experience trust in order for an interpersonal relationship to arise- between women and the nurses. Aim The aim with this study was to shed light on nurses' experiences of the health care meeting with women who have been exposed to intimate partner violence. Method A literature review based on ten scientific articles. The article were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's analysis model. Results Four themes were identified in the results; (1) Emotional challenges for nurses in cases of intimate partner violence, (2) Nurses' commitment and attitudes, (3) Lack of knowledge and training and (4) Nurses' experiences of identifying intimate partner violence Summary The lack of knowledge that were identified in the results showed that nurses felt uncertain about how to appropriately address the issue of intimate partner violence, without violating women's privacy and how to later approach their response. Taking care of the women's autonomy is important in the care of women who are exposed to violence, since an autonomy-supportive approach strengthens the women's integrity
The treatment within the health care system - Perceptions of people with substance use disorder : Literature review
No full textBakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom med ett förlopp som innefattar både en fysisk och psykisk påfrestning. En koppling mellan psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom har påvisats och det anses ha avsevärd negativ påverkan på individens liv. På grund av att substansbrukssyndrom är ett folkhälsoproblem som kan leda till förkortad livslängd, så har det skapats strategier för att minska problematiken. Den specifika kompetensen för sjuksköterskan är omvårdnad. Detta innebär att sjuksköterskan ska ha ett etiskt förhållningssätt till patienter och utöva sitt yrke utifrån det. Sjuksköterskans bemötande av patienter med substansbrukssyndrom är viktig i sammanhanget. Men trots det präglas bemötandet alltför ofta av okunskap om substansbrukssyndrom och om substansbrukets implikationer. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos personer med substansbrukssyndrom i mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt som grundar sig i tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar hade en kvalitativ ansats. Utvalda artiklar analyserades enligt Fribergs metodbeskrivning och beroende på de teman som identifierades i artiklarna, så delades de in i respektive huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Patienters upplevelser uttrycktes framför allt i känslor av stigmatisering. Patienternas erfarenheter visade att de upplevde särbehandling på grund av deras syndrom. Dessa upplevelser ledde till fördröjd vårdkontakt eftersom patienterna utvecklade motstånd mot att söka vård. Faktorer som påverkade patienternas upplevelser negativt grundades i relationen till sjuksköterskor, som kännetecknades av negativt bemötande och brist på kunskap kring diagnosen substansbrukssyndrom. Positiva upplevelser förekom i mindre utsträckning, dessa uppvisades oftast av god kommunikationsförmåga från sjuksköterskans sida samt sjuksköterskans höga kunskapsnivå. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att relativt många individer med substansbrukssyndrom upplever svårigheter i kontakt med vården i form av otrygghet och avvisning. Detta har visats grunda sig ofta i okunskap om och brist av erfarenhet av patienter med substansbrukssyndrom hos sjuksköterskan. Patienternas positiva upplevelser förefaller vara viktiga att lyftas fram som exempel på de förbättringar som kan göras i en kontext av den undersökta problematiken.Background: Substance use syndrome is a disease that includes both physical and mental stress. A connection between mental illness and substance use syndrome has been demonstrated, which is considered to have a strong impact on a person's life. The substance use syndrome is classified as a public health problem that can lead to shortened lifespan; therefore, different strategies have been outlined to reduce the effects of mentioned problem. The specific competence of the nurse is nursing. This means that the nurse must have an ethically grounded approach to patients and, subsequently, to practice her profession based on that. The nurse's treatment and approach of patients with substance use syndrome is of great importance. Despite this, the mentioned approach is often characterized by ignorance about the patient’s substance addiction and about the implications of that addiction Aim: The aim of this study is to describe the experiences of patients with substance use syndrome in their encounter with nurses within the health care system. Method: Literature review based on ten scientific articles. All articles had a qualitative approach. Selected articles were analyzed according to Friberg's method description and depending on the themes identified in the articles, they were divided into respective main categories and subcategories. Results: Patients' experiences were expressed mainly in terms of experiencing stigmatization. The patients' experiences indicate that they have been treated differently because of their syndrome. This led to delayed care contact as the patients developed a resistance towards seeking public health care. Factors that affected patients' experiences negatively were based on their encounter with nurses, which was characterized by negative treatment and a lack of knowledge about the diagnosis of substance use syndrome. Positive experiences occurred to a lesser extent, but these were usually characterized by good communication skills on the part of the nurse and the nurse's high level of knowledge. Summary: This literature review shows that relatively many individuals with substance use syndrome experience difficulties in contact with public health care in forms of insecurity and rejection. Mentioned difficulties seem to be often based on the nurse's ignorance of and lack of experience with patients with substance use syndrome. The patients' positive experiences appear to be important as examples of improvements that can be made in the context of the investigated issue
Living with endometriosis : A literature review of women´s experiences
No full textBakgrund Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som globalt drabbar var tionde kvinna i fertil ålder varav genomsnittstiden för diagnostisering är 7–9 år. Symptomen karaktäriseras av svår smärta samt infertilitet och det finns i dagsläget ingen botande behandling. Flera förbättringsområden vid vård av patienter med endometrios har identifierats, där sjuksköterskor spelar en betydande roll. Syfte Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. De databaser som användes var PubMed och Cinahl, varav elva artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatdelen. Resultat Resultatet utmynnade i fyra huvudteman med tio underteman. Essensen i innehållet var att sjukdomen hade en negativ inverkan på de drabbade kvinnornas upplevda välbefinnande och livskvalitet utifrån såväl fysiska-, psykiska- som sociala aspekter. Att bli tagen på allvar, få en diagnos och stöd framhölls som viktiga faktorer i hanteringen av sjukdomen. Slutsats Ett personcentrerat helhetsperspektiv kring de drabbade kvinnorna och deras behov är nödvändigt för att bidra till en professionell omvårdnad av kvinnor med endometrios. Background Endometriosis is an estrogen-dependent disease that globally affects one in ten women in fertile age, of which the average time for diagnosis is 7-9 years. The symptoms are characterized by severe pain and infertility and there is currently no curative treatment. Several areas for improvement in the care of patients with endometriosis have been identified, in which nurses play a significant role. Aim To describe women’s experiences of living with endometriosis. Method General literature review with descriptive design. The databases used were PubMed and Cinahl, of which eleven articles with a qualitative approach were included in the results section. Results The result opened into four main themes with ten subthemes. The essence of the content was that the disease had a negative impact on the affected women´s perceived well-being and quality of life based on both physical, psychological and social aspects. Being taken seriously, getting a diagnosis and support were highlighted as important factors in managing the disease. Summary A person-centered overall perspective on the affected women and their needs is necessary to contribute to the professional care of women with endometriosi
Support for patients with incurable cancer experiencing loneliness : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att förebygga och lindra symtom och förbättra livskvaliteten hos patienter med dödlig sjukdom. Många av de som drabbas av cancer kommer vårdas inom den specialiserade palliativa vården. Patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet, finns överallt. Detta är en grupp som behöver stort stöd då sällskap och gemenskap bidrar till trygghet och förlänger livet. Specialistsjuksköterskan spelar en viktig roll i att identifiera och symtomlindra dessa patienter för att de ska känna trygghet i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa behovet av stöd hos patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet. Metod: Den metod som tillämpades var en mixad litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier analyserades med induktiv ansats. Resultat: Olika former av stöd är viktigt för patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet. De behöver känna trygghet i relationer, struktur i vardagen och en god symtomlindring. Det är en utmaning både att vara och att känna sig ensam. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll att identifiera och ge stöd till dessa patienter. Slutsats: Patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet behöver olika typer av stöd, trygghet och god symtomlindring för att få bästa möjliga vård. Specialistsjuksköterskan behöver identifiera och synliggöra behovet av stöd
Language barriers in healthcare : Patients’ experiences of care encounters when a common language is lacking
No full textBakgrund: Med en ökad globalisering uppstår det allt mer språkbarriärer mellan vårdgivare och vårdtagare i vården då det gemensamma språket inte talas. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av språkbarriärer i vården. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2010-2022 och söktes fram i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultaten från artiklarna tematiserades och diskuterades utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudteman: Kommunikationsproblem vid vårdmöten, Patienters delaktighet i vården och Vikten av professionell vård. Det första temat handlar om problem som uppstår vid vårdmöten på grund av språkbarriärer och bristande tillgång till professionella tolkar. Det andra temat handlar om patienters upplevelser av bristande delaktighet i vården på grund av språkbarriärer medan det tredje handlar om att patienterna beskriver att de vill bli bemötta som en unik individ, de vill bli lyssnade på, bekräftade och vara delaktiga i sin egen vård. Sammanfattning: Språkbarriärer kan leda till en sämre relation mellan vårdpersonal och patient. Att inte använda professionella tolkar i vården kan öka otryggheten för patienterna och på sikt hota patientsäkerheten. Omvårdnad som utgår från Travelbees omvårdnadsteori kan hjälpa sjuksköterskor ska bygga en relation med patienten oavsett språklig och kulturell bakgrund. Att sjuksköterskor verkligen lyssnar och visar förståelse kan skapa en bättre och jämlik vård för alla patienter.Background: With increasing globalization, there are growing language barriers between healthcare providers and patients in healthcare settings. Aim: To describe patients' experiences of language barriers in healthcare encounters. Method: This literature review is based on eight qualitative articles, published between 2010-2022 and retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results from the articles were thematised and discussed based on Joyce Travelbee’s nursing theory on interpersonal aspects. Results: Data analysis resulted in three main themes: Communication problems in healthcare encounters, Patient participation in healthcare, and the Importance of professional care. The first theme deals with problems that arise during healthcare encounters due to language barriers and a lack of access to professional interpreters. The second theme is about patients' experiences of inadequate participation in healthcare due to language barriers, while the third is about patients' descriptions of wanting to be treated as a unique individual, to be listened to, affirmed, and involved in their own care. Summary: Language barriers can lead to a poorer relationship between healthcare professionals and patients. Not using professional interpreters in healthcare can increase patients' insecurity and ultimately threaten patient safety. Nursing based on Travelbee's nursing theory can help nurses build a relationship with the patient regardless of linguistic and cultural background. Nurses truly listening and showing understanding can create better and more equitable care for all patients