Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Are the dividing lines regarding the eucharist that existed between the Church of Sweden and the Mission Covenant Church of Sweden, at the time of the latter's formation, still relevant today?
No full textUppsatsen tar sin utgångspunkt i Svenska Missionsförbundets separation från Svenska kyrkan i slutet av 1800-talet och nattvardens betydelse för separationen. Uppsatsen fördjupar nattvardsfrågan, en fråga som var konkret och nära för väckelsens människor och en tydlig orsak till Svenska Missionsförbundets bildande. Uppsatsens syfte är att undersöka om de skiljelinjer i nattvardsfrågan som fanns mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet, vid tiden för det senares bildande, är aktuella fortfarande i dag. Tillvägagångssättet för att förstå 1800-talets väckelserörelse och skiljelinjerna angående nattvarden har varit litteraturstudier. För att få en inblick i dagens situation och nutidens skiljelinjer har kyrkornas styrande dokument samt den ekumeniska överenskommelsen mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan studerats.1 Litteraturstudierna har kompletterats med intervjuer med företrädare för båda kyrkorna. Insamlingen av fakta från litteratur och intervjuer har strukturerats utifrån nattvardens påverkan på församlingssynen, kraven för att få tillträde till nattvardsbordet, vem som får leda nattvarden och uppfattningen om Kristi närvaro i nattvarden. I studiet av nattvardens roll på 1800-talet framträder dåtidens starka band mellan stat och kyrka. Det fanns ett lagstiftat tvång att inta nattvard som togs bort år 1863, innan dess var nattvarden ett av kraven för vittnesgillhet. Endast den som var vittnesgill fick vittna i domstol, gifta sig, avlägga akademisk examen och ingå avtal. Kyrkans nattvardsuppdrag var ”å ena sidan att sträva om dess helgd, å den andra sidan att göra dess undfående till en undersåtlig plikt och tecknet på medborgerlig oförvitlighet” (Brilioth, 1933, s.239). Skiljelinjen som drev separationen från Svenska kyrkan var synen på de troendes gemenskap. Väckelsens människor ville inta nattvarden bland de som hade en erfarenhet av en personlig omvändelse och tro. Väckelsens syn gick inte att förena med Svenska kyrkans nattvardssyn, vilket ledde till att det bildades nattvardsföreningar som senare övergick till egna församlingar i det nybildade Svenska Missionsförbundet. Uppsatsens resultat visar att det finns kvar skillnader i fråga om ämbetets roll i förvaltningen av nattvarden samt i förhållandet mellan dop och nattvard. Men, idag finns det en uttalad vilja att göra sitt bästa för att få ett fungerande samarbete, där skillnaderna inte är hindrande för ekumeniken. Den viljan märks i kyrkornas ekumeniska överenskommelse och i intervjuerna med företrädare för kyrkorna. Resultaten genererar en frågeställning för vidare forskning: Hur praktiseras nattvarden i situationer där det endast är en person som representerar hela den kristna kyrkan, till exempel i sjukhusprästens/pastorns roll?
Barn- och ungdomsidrottens prislapp : Vem bär ansvaret? En studie av ansvaret för kostnadsutvecklingen för barn och ungdomar att idrotta i förening 2009 till 2023
No full textDenna studie undersöker idrottsrepresentanters syn på ansvarsfördelningen för kostnaderna inom barn- och ungdomsidrotten mellan 2009 och 2023. Målsättningen är att främja en diskussion om vad idrottsrörelsen kan göra för att förändra kostnadsutvecklingen och främja tillgängligheten inom föreningsidrotten. Studien baseras på intervjuer med representanter från tre idrotter: fotboll (lagidrott med stora kostnadsökningar), ridsport (individuell idrott med små kostnadsökningar) och friidrott (individuell idrott med minskande kostnader). Urvalet gjordes utifrån kostnadsförändringar för barn och ungdomar i åldern 7–15 år mellan åren 2009 och 2023. Resultaten visar ett komplext mönster av ansvarsfördelning och attityder kring kostnaderna för barns och ungdomars idrottsutövande. Representanter för föreningar och förbund tar ett visst eget ansvar för att hålla kostnaderna nere, men det finns en tendens att förskjuta det ekonomiska ansvaret nedåt, åt sidan och uppåt i organisationsstrukturen. Anmärkningsvärt är att vissa representanter inom både förbund och föreningar tonar ned problematiken. Studien avslöjar en situation där ansvaret för barns och ungdomars idrottskostnader är diffust och där åtgärder för att hantera kostnadsutvecklingen ofta läggs på externa aktörer. Detta riskerar att leda till att kostnaderna överförs till barn och ungdomar, vilket kan minska idrottens tillgänglighet för vissa grupper och därmed undergräva idrottsrörelsens mål och princip om ”allas rätt att vara med”. Undersökningen bidrar till en ökad förståelse för barn- och ungdomsidrottens prislapp och skapar en grund för vidare diskussioner och uppföljande studier om ansvaret för den utveckling som sker. Den belyser behovet av att föreningar och förbund tar ett tydligare ansvar för kostnadsutvecklingen och varför detta är avgörande för att säkerställa idrottens tillgänglighet och att upprätthålla idrottsrörelsens mål och princip om ”allas rätt att vara med”
Undocumented migrants’ access to healthcare in Sweden, and the impact of Act 2013:407
No full textBackground: Research shows that undocumented migrants have difficulties in accessing healthcare. Act 2013:407 came into force in 2013 and entitled undocumented migrants to healthcare that cannot be deferred. To date, studies about undocumented migrants’ access to care in Sweden and the impact of Act 2013:407 are sparse. Hence, the aim of this study was to describe professionals’ experiences of access to healthcare for undocumented migrants in Sweden and the impact of Act 2013:407. Methods: A qualitative design with semi-structured interviews was employed. Nine interviews were carried out in 2015 with nurses at two NGO healthcare centres for undocumented migrants – and an additional seven interviews in 2022 with staff at an NGO healthcare centre for undocumented migrants and personnel at a regional health and medical care administration. Interpretive description was used for the analyses. Ethical considerations: Permission to carry out the study was obtained from managers at the participating NGOs and the regional health and medical care administration. Participants received verbal and written information about the study, and informed consent was obtained from all participants. Findings: Six categories emerged from the analysis: Changes since the Act was introduced, General problems with healthcare access, Care for undocumented migrants – politics and social economy, Lack of knowledge, ‘Healthcare that cannot be deferred’ and Being an undocumented migrant. Conclusion: Undocumented migrants’ social needs are as great as their needs for healthcare. Healthcare staff are burdened with healthcare cost considerations which affect their judgement of care provision and prioritization. Healthcare staff attitudes towards undocumented migrants affect their access to healthcare. Undocumented migrants in need of healthcare are especially vulnerable due to their legal status, being ill and the fear of being reported and deported. To assure undocumented migrants’ access to healthcare and maintain healthcare ethics, the only possible solution is to provide healthcare based on needs
Nurse´s work to promote lifestyle changes for patients with Diabetes Mellitus Type 2 : A literature review
No full textBakgrund: Typ 2 Diabetes Mellitus (T2DM) är en folksjukdom som ökar runt om i världen. T2DM behandlas främst genom att anpassa livsstilsvanor till ett hälsosammare liv. Forskning har visat att livsstilsförändringar ger goda effekter på att behandla T2DM, samt att livsstilsförändringar minskar risken för diabetesrelaterade komplikationer. Det är patienternas ansvar att tillämpa livsstilsförändringar samtidigt som sjuksköterskans roll att främja livsstilsförändringar är av stor betydelse. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor kan främja livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts till ett resultat för att besvara litteraturöversiktens syfte. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors metoder att främja livsstilsförändringar var effektiva. De metoder som sjuksköterskorna tillämpade var motiverande samtal (MI), kontinuerligt stöd och kunskapsöverföring. Sjuksköterskor genomgick även utbildningar för att få ökad kunskap om T2DM och effektivare kunna främja livsstilsförändringar hos patienter med T2DM. De effekter som visades var minskat HbA1c-värde, midjeomfång, blodtryck, fasteblodsocker, vikt samt BMI. Sjuksköterskor och patienter upplevde att MI och patientutbildningar var effektiva metoder för att främja livsstilsförändringar, samt att sjuksköterskornas stöd och vägledning var centrala delar för att upprätthålla livsstilsförändringarna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade litteraturöversiktens resultat att sjuksköterskans roll för att stödja och motivera patienter är av väsentlig betydelse för implementering och upprätthållning av livsstilsförändringar. Genom att litteraturöversikten visade både kvantitativa mätvärden och patient- och sjuksköterskeperspektivet, besvarade litteraturöversikten på ett mer djupgående sätt vad effekterna av sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner gav för resultat. Background: Type 2 Diabetes Mellitus (T2DM) is a common disease that is increasing around in the world. T2DM is primarily treated through adapting lifestyle habits to promote a healthier life. Research has shown that lifestyle changes have positive effects on treating T2DM, and they also reduce the risk of diabetes-related complications. It is the patients’ responsibility to apply lifestyle changes, and the nurse's role to promote lifestyle changes is therefore crucial. Aim: The purpose was to investigate how nurses can promote lifestyle changes in patients with Type 2 Diabetes Mellitus. Method: A literature review incorporating ten scientific articles has been conducted to compile findings that address the purpose of this literature review. Both qualitative and quantitative articles have been utilized. Results: The result indicated that nurses' methods for promoting lifestyle changes were effective. The methods employed by nurses included motivational interviewing (MI), continuous support and knowledge transfer. Nurses also underwent training to enhance their knowledge of T2DM and become more effective in promoting lifestyle changes for patients with T2DM. The observed effects included reductions in HbA1c levels, waist circumference, blood pressure, fasting blood sugar, weight, and BMI. Both nurses and patients perceived MI and knowledge transfer as effective methods for promoting lifestyle changes, emphasizing the crucial role of nurses' support and guidance in sustaining these changes. Conclusions: In summary, the result of the literature review highlights the crucial role of nurses in supporting and motivating patients to implement and sustain lifestyle changes. The literature review presents both quantitative measurements and the patients’ and nurses’ perspectives. This enabled a more nuanced and in-depth result of understanding the effects of the nursing interventions.
Att motsätta sig självbestämmande : En kvalitativ innehållsanalys av de nekande svaren rörande denskotska regeringens remiss ‘Review of the Gender Recognition Act 2004’
No full textThe purpose of this dissertation was to provide knowledge of how issues of social work policy and practice are being raised in the responses to the Scottish Government’s public consultation ‘Review of the Gender Recognition Act 2004’ from 2017. Further, the purpose was to understand how sex and gender were described in the responses, and how these descriptions may relate to concepts of power and discourse in regards to social work practice. The dissertation is based on the 32 opposing organisational responses to the public consultation. The material was processed through a qualitative content analysis, generating ten categories that this dissertation labels as (1) sex as a biological reality, (2) on the post-structuralist view of gender, (3) gender mainstreaming, (4) the magnitude of the decision and regret,(5) diagnosis criteria as a quality assurer for trans care, (6) trans people without gender affirming surgery, (7) the challenge for professionals, (8) biological males, single-sex spaces and the risk for exploitation, (9) cis women’s rights and (10) cis women’s vulnerability. The categories were later condensed into three themes labelled as (1) understanding gender identities and self-declaration, (2) the shift towards self-declaration and (3) the threat to cis women. The themes and categories were analysed through the theoretical framework of Judith Butler’s queer theory. The analysis was followed by a discussion that integrated the theoretical framework with previous research, aiming to enhance the applicability of the findings to the dissertation's purpose and the future of social work research. The findings of the dissertations show that the opposing organisation’s often described sex and gender using biological essentialist discourse, perceiving sex and gender as an innate biological feature that cannot be changed. Further, the findings show little mention of issues of social work in the organisation's responses to the public consultation. Drawing from previous research, the dissertation critiques this by arguing that civil society organisations should pay attention to discourse around legal gender recognition and its implications for the shaping of social work since they are key stakeholders for the development of social work policy and practice.Syftet med denna uppsats var att bidra till kunskap om hur frågor kring socialt arbete lyfts fram i remissvaren till den skotska regeringens remiss ‘Review of the Gender Recognition Act 2004’ från 2017. Syftet var vidare att förstå hur begreppen kön och genus beskrivs i remissvaren, samt hur dessa beskrivningar relaterar till begreppen diskurs och makt i förhållande till socialt arbete. Uppsatsen baseras på 32 remissvar från de organisationer som motsatte sig den skotska regeringens syn på juridisk könstillhörighet. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys vilket genererade tio kategorier som i denna uppsats benämns (1) kön som en biologisk verklighet, (2) om den poststrukturalistiska synen på genus, (3) genus-mainstreaming, (4) beslutets magnitud och ånger, (5) diagnoskriterier som kvalitetsgaranti för transvård, (6) transpersoner utan könsbekräftande kirurgi, (7) utmaningen för yrkesverksamma, (8) biologiska män, separatistiska utrymmen och risken för exploatering, (9) ciskvinnors rättigheter och (10) ciskvinnors sårbarhet. Kategorierna kondenserades sedan till tre teman som i denna uppsats benämns (1) förståelsen av könsidentiteter ochsjälvbestämmande, (2) övergången till självbestämmande och (3) fara för ciskvinnor. Temana och kategorierna analyserades med hjälp av Judith Butlers queerteori. Analysen följdes av en diskussion som integrerade det teoretiska ramverket med tidigare forskning, med avsikten att öka tillämpbarheten av resultaten för uppsatsens syfte och den framtida forskningen inom socialt arbete. Uppsatsens resultat visar att organisationerna ofta beskrev kön och genus med hjälp av en könsdeterministisk diskurs, som förstår kön och genus som inneboende biologiska egenskaper som inte kan förändras. Resultatet visar vidare att frågor kring socialt arbete lyfts fram i låg utsträckning i organisationernas remissvar. Uppsatsen kritiserar detta genom att argumentera för att civilsamhällesorganisationer bör uppmärksamma remissen simplikationer för utformningen av socialt arbete i relation till frågan om juridisk könstillhörighet eftersom civilsamhällesorganisationer är viktiga aktörer för utvecklingen av socialt arbete
Patients´experience of lifestyle changes in typ-2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Livsstilsförändringar kombinerat med medicinsk stöd utgör grundläggande element i behandlingen av typ-2 diabetes. Varje individ är unik, vilket innebär att anpassningen av livsstilsförändringar vid typ-2 diabetes kan skilja sig åt från person till person på grund av deras individuella behov och utmaningar. Diabetes är en av de vanligaste folksjukdomarna och har en betydande påverkan på utvecklingen av konsekvenser, vilka kan leda till allvarliga utfall, och det har även en betydande inverkan på människors ekonomiska, sociala och psykiska välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av livsstilsförändringar vid typ -2 diabetes. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva ursprungliga artiklar, alla utförda med kvalitativ metod och hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed, vilka sedan inkluderades i resultaten. Dataanalysen grundade sig på Fribergs metodologiska beskrivning (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet var indelat i fyra teman. Upplevelser i samband med diagnos och livsstilsförändringar, Upplevelser av kostförändringar, Upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av kunskap och motivation vid livsstilsförändringar. Efter att ha fått diagnosen typ-2 diabetes delade deltagarna i studien med sig av både positiva och negativa känslor samt erfarenheter relaterade till livsstilsförändringar. Å ena sidan upplevde de det som en utmaning att genomföra dessa förändringar, men å andra sidan fann de motivation i medvetenheten om de potentiellt allvarliga konsekvenser som sjukdomen kan medföra vid utebliven behandling. Slutsats: Deltagarna framhöll betydelsen av att få stöd från sjukvårdspersonalen för att känna sig motiverade och redo att genomföra livsstilsförändringarna. Den ansvariga sjuksköterskan bör säkerställa att patienterna erhåller det stöd och den individuellt anpassade utbildningen om egenvård vid typ-2 diabetes som behövs, eftersom patienterna själva bär en stor del av ansvaret för att förbättra sitt hälsotillstånd.Background: Lifestyle changes combined with medical support are essential elements in the treatment of type-2 diabetes. Each individual is unique, which means that the adaptation of lifestyle changes in type-2 diabetes may vary from person to person due to their individual needs and challenges. Diabetes is one of the most common chronic diseases and has a significant impact on the development of consequences, which can lead to serious outcomes, and it also has a significant impact on people´s economic, social, and mental well-being. Aim: The purpose was to describe patients' experience of lifestyle changes in type-2 diabetes. Method: This literature review was based on eleven original articles, all conducted with a qualitative method and retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed, which were then included in the results. The data analysis was based on Friberg´s methodological description (Friberg, 2022). Results: The result was divided into four themes. Experiences related to diagnosis and lifestyle changes, experiences of dietary changes, experiences of physical activity, experiences of knowledge and motivation in lifestyle changes. After receiving the diagnosis of type-2 diabetes, the participants in the study shared both positive and negative emotions and experiences related to lifestyle changes. On the hand, they experienced it as a challenge to implement these changes, but on the other hand, they found motivation in the awareness of the potentially serious consequences that the disease can have if left untreated. Conclusions: The participants emphasized the importance of receiving support from healthcare professionals to feel motivated and ready to implement lifestyle changes. The responsible nurse should ensure that patients receive the support and individually tailored education on the self-care for type-2 diabetes that is needed, as patients themselves bear a significant responsibility for improving their health condition
Patients' experiences of rehabilitation after a stroke : A literature review
No full textBakgrund: Stroke är en allvarlig hälso-tillstånd som orsakas av syrebrist i hjärnan på grund av antingen blödningar eller blodproppar. Varje år drabbas 25 000 till 30 000 personer i Sverige av stroke, vilket gör det till den tredje vanligaste dödsorsaken i landet. Många patienter som har drabbats av stroke upplever olika grader av funktionsnedsättningar. Eftersom det är en vanligt förekommande sjukdom kommer vi inom vår framtida yrkesroll inom vården att möta många patienter med stroke. Vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, har ofta kontakt med dessa patienter. Det är därför nödvändigt att ha kunskap om patienternas upplevelse av de insatser som ges för att främja ytterligare förbättring och snabb återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke. Metod: En systematisk sökning gjordes i tre vetenskapliga databaser och gav åtta referentgranskade kvalitativa artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. De utvalda studierna analyserades med ett induktivt tillvägagångssätt, med fokus på att identifiera gemensamma teman och mönster över data. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Vårdpersonalens betydelse vid rehabilitering, miljöns betydelse vid rehabilitering och betydelsen av motivation och delaktighet i rehabiliteringen. Patienterna lyfte fram vikten av stödjande vårdpersonal och miljö samt skräddarsydda insatser och aktivt engagemang i rehabiliteringsprocessen. Kvaliteten på relationen mellan patienter och vårdpersonal framstod som en avgörande faktor, där tillit, empati och tydlig kommunikation var avgörande för att främja en positiv rehabiliteringsupplevelse. Motivation identifierades som en nyckelfaktor som påverkade patienters engagemang och följsamhet till rehabiliteringsprogram. Framsteg, stöd från vårdpersonal och familj och tydliga, uppnåeliga mål visade sig öka motivationen, medan bakslag, brist på stöd och oklara mål kunde leda till frustration och oenighet. Patienterna rapporterade dock att de upplevde bristande patientcentrerad vård, otillräcklig information om sitt tillstånd och rehabiliteringsprocess och begränsat deltagande i beslutsfattande. Dessa faktorer bidrog till känslor av frustration, förlust av hopp och minskad motivation, vilket underströk behovet av ett mer individualiserat, patientcentrerat tillvägagångssätt för strokerehabilitering. Slutsats: Resultaten från denna litteraturöversikt understryker vikten av att ta hänsyn till patienternas unika behov, preferenser och hemmiljö vid utformning och leverans av rehabiliteringstjänster Genom att främja stödjande samarbetsrelationer, tillhandahålla tydlig information och aktivt involvera patienter i målsättning och beslutsfattande kan vårdpersonal främja motivation, engagemang och kan bidra till bättre rehabiliteringsresultat för strokeöverlevare.Background: Stroke is a serious health condition caused by a lack of oxygen in the brain due to either bleeding or blood clots. Each year, 25,000 to 30,000 people in Sweden suffer from a stroke, making it the third most common cause of death in the country. Many patients who have had a stroke experience various degrees of disability. Since it is a common condition, we will encounter many stroke patients in our future roles within healthcare. Healthcare professionals, including nurses, often interact with these patients. Therefore, it is essential to have knowledge about patients’ experiences of the interventions provided to promote further improvement and rapid recovery. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of rehabilitation after a stroke. Method: A systematic search was conducted in three scientific databases, yielding eight peer-reviewed qualitative articles that met the inclusion criteria. The selected studies were analyzed using an inductive approach, focusing on identifying common themes and patterns across the data. Results: The analysis resulted in three main themes: the importance of healthcare professionals in rehabilitation, the significance of the environment in rehabilitation, and the importance of motivation and participation in the rehabilitation process. Patients highlighted the value of supportive healthcare professionals and environment, as well as tailored interventions and active engagement in the rehabilitation process. The quality of the relationship between patients and healthcare professionals emerged as a crucial factor, with trust, empathy, and clear communication being essential for promoting a positive rehabilitation experience. Motivation was identified as a key factor influencing patients' engagement and adherence to rehabilitation programs. Progress, support from healthcare professionals and family, and clear, achievable goals were found to enhance motivation, while setbacks, lack of support, and unclear goals could lead to frustration and disagreement. However, patients reported experiencing a lack of patient-centered care, insufficient information about their condition and the rehabilitation process, and limited participation in decision-making. These factors contributed to feelings of frustration, loss of hope, and decreased motivation, highlighting the need for a more individualized, patient-centered approach to stroke rehabilitation. Conclusions: The results of this literature review emphasize the importance of considering patients' unique needs, preferences, and home environments when designing and delivering rehabilitation services. By fostering supportive collaborative relationships, providing clear information, and actively involving patients in goal-setting and decision-making, healthcare professionals can promote motivation, engagement, and contribute to better rehabilitation outcomes for stroke survivors
Faith and tolerance in church parish life : A questionnaire survey on multiculturalism and pastoral practice
No full textThe aim of this study is to examine some of the employees in the Church of Sweden and their knowledge and view on the concepts of tolerance, integration, assimilation and diversity. Besides that the study also examines if those employees motivate these concepts based on what I defined as Swedish values or confessional values. The study was done through submitted questionnaires from 26 employees within 15 parishes. To answer the survey's main questions, qualitative variables method was used that looked for variables and connections in the survey responses. Furthermore the study was based on the political philosopher Rainer Forst theory regarding tolerance. The analysis of the study shows that the 26 employees in the Church of Sweden have a high influence of Swedish values and/or Swedish legislation and low influences of confessional values in their answers. In addition to that the analysis also shows that 26 employees have lack of knowledge applicable concepts assimilation and integration. The analysis shows that the 26 employees have a partially similar view and knowledge regarding the concepts of diversity, tolerance and where they draw the line for tolerance. Lastly the 26 employees' view on tolerance according to the analysis gravitate towards the political philosopher Rainer Forst theory of tolerance as a respectful concept. The aim of the study has been to contribute to studies on the Church of Sweden's employees and their knowledge and view regarding contemporary concepts in order to provide an opportunity for increased knowledge within the subject. The study can also be used as a pilot study or a starting point for a more comprehensive survey of Church of Sweden's employees attitudes towards tolerance and diversity issues.Sammanfattningsvis syftade uppsatsen till att undersöka vilken syn och kunskap anställda i ett antal församlingar i Svenska kyrkan har på begreppen tolerans, mångfald, assimilering och integration. Dessutom undersöktes det i uppsatsen om de anställda motiverade dessa begrepp utifrån vad jag definierade som svenska eller konfessionella värderingar. Undersökningen gjordes genom inskickade enkäter från 26 anställda inom 15 församlingar. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningarna så användes kvalitativa variabler som letade efter variabler och samband i enkätsvaren. Förutom detta så utgick uppsatsen från Rainer Forst teori gällande tolerans. Resultatet visar att de 26 anställda i Svenska kyrkan har höga genomslag av svenska värderingaroch/eller svensk lagstiftning, låga genomslag av konfessionell profil, att de möjligtvis är tveksamma, obeslutsamma, undrande eller osäkra gällande begreppen assimilering och integration och att de anställda har en delvis liknande syn och kunskap gällande begreppen mångfald, tolerans och vart de drar gränsen för tolerans. Synen på tolerans utifrån hur den analyserats i uppsatsen visar att de 26 anställda drar mot Rainer Forst teori “tolerans som respekterande koncept”. Trots detta så har vissa av de anställda ändå genomslag av “tolerans som tillstånd koncept”. Forskning framåt skulle därför kunna undersöka om de anställda i Svenska kyrkan är stadiga eller föränderliga gällande sin syn och kunskap i frågor kopplade till migration
Patients’ experience of recovery from first episode psychosis : A literature review
No full textBakgrund Mer än 2000 personer insjuknar varje år i Sverige i förstagångsinsjuknande i psykos. Insjuknandet kan upplevas som en kris för personen och för dennes närstående samt medföra ett psykiskt, socialt och ekonomiskt lidande. Psykosvården är i behov av stora resurstillgångar från samhället och den drabbade behöver ofta flera stödinsatser från hälso-och sjukvården. Tidigare forskning finns om återhämtning från psykisk ohälsa och från psykossjukdomar. Det finns dock mindre forskning som fokuserar på patienter med förstagångsinsjuknande i psykos och deras upplevelse av återhämtning. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar återhämtningen efter förstagångsinsjuknande i psykos. Metod Litteraturöversikt med systematisk ansats inkluderat 15 studier med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Cinahl Complete, PsycInfo och PubMed. Dataanalys utfördes genom Thomas och Hardens metod för tematisk analys. Resultat Tre huvudteman framkom i resultatet: Personliga processer bidrar till återhämtning, olika relationer bidrar till återhämtning samt stigma- ett hinder för återhämtning. En individuell förändringsresa genom acceptans, återtagen kontroll och hopp inför framtiden var bidragande faktorer i återhämtningen. Medicinering, stöd från hälso-och sjukvården och närstående samt social tillhörighet bidrog till återhämtningsprocessen. Stigma var hämmande för återhämtningen. Slutsats Återhämtning vid förstagångsinsjuknande i psykos är en komplex och individuell process, som påverkas av både personliga processer samt yttre faktorer. Att uppleva stigma är ett hinder för återhämtning. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har en central roll i patientens återhämtningsprocess, vilket förutsätter god kompetens och ett personcentrerat förhållningsätt.Background More than 2000 people fall ill every year in Sweden with a first onset of psychosis. The illness is often experienced as a crisis for the person themselves and their family and can cause psychological, social and financial suffering. Psychiatric care is in need of large resources from the society, and the sufferer often needs several support measures from the health and medical care. Previous research exists on recovery from mental illness and from psychotic illnesses. However, there is less research focusing on first-time psychosis patients and their experience of recovery. Aim The aim was to describe patients' experiences in what affects recovery after a first episode psychosis Methods Literature review with a systematic approach including 15 studies with a qualitative approach. The literature searches were conducted in the databases Cinahl Complete, PsycInfo and PubMed. Data analysis has been done through Thomas and Harden's methods for the thematic synthesis. Results Three main themes emerged in the results: Personal processes contribute to recovery, different relationships contribute to recovery and stigma - an obstacle to recovery. A individual journey of change through acceptance, regained control and hope for the future were contributing factors in the recovery. Medication, support from health care and relatives and social belonging contributed to recovery. Stigma were inhibiting the recovery. Conclusions Recovery from the first onset of psychosis is a complex and individual process, which is influenced by both personal processes and external factors. Experiencing stigma is a barrier to recovery. The specialist nurse in psychiatric care has a central role in the patient's recovery process, which requires good competence and a person-centred approach
Häst och lärande – ett område under utveckling : Bidrag från Fjärde Nordiska Forskningsseminariet om Hästunderstödda Insatser 16-17 september 2022
No full textTexterna i denna arbetsrapport bygger på presentationer vid Det Fjärde Nordiska Forskningsseminariet om Hästunderstödda Insatser som ägde rum den 16–17 september 2022 på Stall Kungsgården, Drottningholm, Stockholm. Seminariet organiserades i ett samarbete mellan Stiftelsen Hippocampus (Stall Kungsgården), Marie Cederschiöld högskola och Organisationen för hästunderstödda insatser. Seminariets titel Häst och lärande – ett område under utveckling var temat för seminariet som samlade cirka 70 nordiska deltagare. I den här rapporten presenteras 9 av de 13 bidragen i reviderad form. Redaktörerna för den här rapporten, Henrik Lerner, Henrika Jormfeldt och Gunilla Silfverberg, har alla tre forskat kring hästunderstödda insatser inom hälso- och sjukvården. KAPITEL Lärande och häst. Gunilla Silfverberg Synen på hästen – en nyckelfaktor i HUI och annan hästverksamhet. Susanne Larsson Expanding the toolbox and stories to share - animal assisted therapy learning by doing. Aurora Brønstad, Anne-Grethe T. Berg, Ingela Enmarker och Tobba Sudmann Kursen djur i vård på sjuksköterskeprogrammet: hur kunskap om hästunderstödda insatser kan berika lärandet. Henrik Lerner If it’s safe and it’s successful, then it’s ok: om upplevelsebaserat lärande som en nyckelfaktor i hästunderstödda insatser. Mia Harri Häst och människa tillsammans – lärande under aktivitet riktad till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Marie Gustavsson och Charlotte Lundgren Fallstudier och utforskande partnerskap – en modell för lärande och systematisk kunskapsutveckling inom hästunderstödda insatser. Margareta Håkanson, Kristina Nietsche och Lena Sundén Närståendes bidrag till professionellt lärande i en hästunderstödd intervention för personer med schizofreni eller liknande psykossjukdom. Linda Fridén, Sally Hultsjö, Marie Lydell och Henrika Jormfeldt Samordningsprocess hästunderstödda insatser 2021–2022. Karolina Lagerlund och Elin Leeappl