Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Kommunal hälso- och sjukvård : Arbetsmiljö bortom sjukhuset
No full textFöreliggande rapport är en delredovisning av projektet "Kommunal hemsjukvård: arbetsmiljö bortom sjukhuset". Det övergripande syftet är att analysera och kritiskt granska den kommunala sjuksköterskans arbetsförhållanden och yrkesutövning inom hemsjukvård. Projektet baseras på insamlat empiriskt datamaterial bestående av anteckningar och foton från kommunal hemsjukvård som beskriver sjuksköterskornas yrkesutövning. Datainsamlingen har genomförts med en mobil kvalitativ metod där sjuksköterskor följdes av en forskare under en arbetsdag. Sjuksköterskorna skuggades i två mellanstora kommuner, både i tätort och på landsbygd, samt inom olika typer av områden med skilda socioekonomiska karaktärer. De övergripande fynden visar att sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård möter många olika medarbetare under en arbetsdag, aktörer som är mer eller mindre synliga i det dagliga arbetet. Kommunikationen mellan olika aktörer sker ofta genom olika elektroniska system, vilka styr arbetsdagen på olika sätt. Sjuksköterskan befinner sig sällan på en plats utan är ständigt i rörelse, på cykel, i bil eller på kontoret där hen letar efter eller plockar i ordning utrustning eller material. Hen möter också olika typer av hem och behöver vara flexibel för att lösa de planerade och ibland oplanerade insatserna. På dessa platser möts olika personalkategorier och hemmen kan tidvis snarare karakteriseras som sjukhussalar. Analysen visar komplexa arbetsförhållanden där sjuksköterskornas specifika kompetens inte alltid verkar tillvaratas. Själva insatserna står i centrum, inte vilken kompetensnivå som utför dem, då delegering är mer regel än undantag. Sjuksköterskans yrkesutövning kan beskrivas som osynlig, men hela tiden underförstådd, då hen ibland behöver gå in när insatser skjuts över vid hög belastning eller kompetensbrist hos andra
Psychosocial aspects of living with chronic obstructive pulmonary lung disease : A literature review from the patients’ perspective
No full textBakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) hör till en av de globalt sett vanligast förekommande folksjukdomarna. Sjukdomen är obotlig och medför omfattande luftvägssymtom. Sjuksköterskan möter personer med KOL i olika vårdkontexter och har en väsentlig del i omvårdnaden för att främja hälsa. Psykosociala aspekter utgör en del av hälsan varför dessa bör tas hänsyn till i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL, med fokus på psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, baserad på elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl och analyserades med stöd av Fribergs beskrivning av analys. Resultat: Resultatet visade att personer med KOL upplevde ångest, oro och rädsla i samband med sjukdomens fysiska besvär och tankar om framtiden. Personerna upplevde även känslor av skuld och skam relaterat till stigmatisering kring sjukdomen och dess koppling till rökning. Dessa känslor kunde påverka personernas hela livssituation. Sjukdomen medförde begränsningar i personernas sociala liv vilket kunde leda till isolering. En reducerad självständighet och att vara beroende av andras hjälp orsakade att personer kände sig som en börda, vilket även kunde påverka familjerelationer. Samtidigt visade resultatet att stöd från omgivningen var en viktig del i att hantera sjukdomen. Slutsats: Personer med KOL upplever att sjukdomen på olika sätt har inverkan på den psykosociala hälsan. Omgivningens attityder och subjektiva förnimmelser påverkar personernas känslor av egenvärde. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete bör utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt och därmed omfatta samtliga faktorer som påverkar välbefinnandet, inklusive stöd till närstående.Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common global public diseases. The disease is incurable and causes extensive respiratory symptoms. The nurse meets people with COPD in different care contexts and has an essential part in patient care and promoting health. Psychosocial aspects are part of health, which is why these should be considered in the nurses’ work.AimThe aim was to describe peoples’ experiences of living with COPD, with a focus on psychosocial aspects. Method: A literature review was conducted, based on eleven original scientific articles with a qualitative approach. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl and analyzed with the support of Friberg’s description of analysis. Results: The results showed that people with COPD experienced anxiety, worry and fear in connection with the physical symptoms of the disease and thoughts about the future. The people also experienced feelings of guilt and shame related to stigmatization surrounding the disease and its connection to smoking. These feelings could affect the peoples’ entire life situation. The disease entailed limitations in persons’ social lives, which could lead to isolation. A reduced independence and reliance on the help of others caused people to feel like a burden, which could also affect family relationships. At the same time, the results showed that support from the environment was an important part in managing the disease. Conclusions: People with COPD experience that the disease has an impact on psychosocial health in different ways. The attitudes of the environment and the subjective perceptions affect people's feelings of self-worth. The nurse's patient work should be based on a person-centered approach and thus include all factors that affect well-being, including family support
"The child's needs at the center. Yes, we cannot deviate from that." When Two Worlds Meet: BUP Inpatient Care and Social Services in collaboration : A qualitative interview study on the collaboration between inpatient child and adolescent psychiatry and social services
No full textSocialtjänsten är en kommunal verksamhet som har ansvar att tillhandhålla sociala tjänster för barn och unga. Barn- och ungdomspsykiatrin är en del av hälso- och sjukvården som är organiserad på regional nivå. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur samverkan fungerar mellan BUP heldygnsvård och socialtjänsten när en ungdom är inskriven inom heldygnsvården. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med professionella inom både BUP:s heldygnsvård och socialtjänsten. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide där materialet analyserades utifrån tematisk analys. Med utgångspunkt från samverkansteori och gräsrotsbyråkrati kunde vi sedan fördjupa vår analys utifrån resultaten. Studien visar på att samverkan generellt sett är relativt god, där båda professionerna fokuserade på barnets bästa. Framgångsfaktorer inkluderar vilja till samarbete, kontinuerlig kommunikation och gemensamma möten. Hinder för samverkan inkluderar tidsbrist och brist på effektiva system för informationsöverföring. För att förbättra samverkan i framtiden efterlyser respondenterna bättre system för informationsöverföring och mer kontinuerliga möten. Tydligare riktlinjer och ökade resurser kan också underlätta samarbetet. Genom att BUP:s kuratorer ökar sin förståelse för socialtjänstens arbete och kommunicerar mer effektivt, kan en mer integrerad och effektiv vårdmodell utvecklas, vilket skulle gynna både ungdomar och deras familjer.The social services are a municipal organization responsible for providing social services for children and young people. Child and Adolescent Psychiatry (BUP) is part of the healthcare system, organized at the regional level. The purpose of this thesis has been to investigate how collaboration functions between BUP inpatient care and social services when a young person is admitted to inpatient care. The study is based on eight qualitative interviews with professionals from both BUP inpatient care and social services. We used a semi-structured interview guide, and the material was analyzed using thematic analysis. Based on collaboration theory and street-level bureaucracy, we were able to deepen our analysis of the results. The study shows that collaboration is generally relatively good, with both professions focusing on the best interests of the child. Success factors include the willingness to cooperate, continuous communication, and joint meetings. Barriers to collaboration include time constraints and a lack of effective systems for information transfer. To improve collaboration in the future, respondents call for better systems for information transfer and more continuous meetings. Clearer guidelines and increased resources can also facilitate cooperation. By BUP counselors increasing their understanding of social services' work and communicating more effectively, a more integrated and efficient care model can be developed, which would benefit both young people and their families
Patients' experiences of primary care counseling regarding physical activity : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: I Sverige är ohälsosamma levnadsvanor vanliga och utgör en betydande riskfaktor för sjukdomar och sjukvårdskostnader, vilket betonar vikten av att främja fysisk aktivitet och förbättra levnadsvanor genom primärvården. Utmaningar uppstår på grund av bristande standardisering av riktlinjer och det ökade behovet av att förbättra personcentrerad vård samt kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter. Distriktssköterskan ska utifrån ett hälsofrämjande perspektiv stödja människors hälsa med hjälp av kompetens inom områden som omvårdnad, medicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap och vårdpedagogik. Genom att genomföra hälsosamtal inom primärvården kan distriktssköterskan främja förändrade levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av rådgivning i primärvården kring fysisk aktivitet. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats utfördes baserat på totalt 16 kvalitativa artiklar. Databaserna som användes för datainsamlingen var PubMed, Cinahl och Nursing & Allied. Artiklarna analyserades enligt Bettany-Saltikovs och McSherrys beskrivning för systematisk dataanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: patienters önskemål om individuellt anpassad rådgivning, patienters upplevelser av vårdmötet, ny information och kunskap och strukturella styrkor och brister i primärvården. Slutsats: Patienter hade både positiva och negativa upplevelser av rådgivning om fysisk aktivitet. De betonade vikten av en god vårdrelation med sjuksköterskor och önskade individanpassade råd. Brist på tid, kunskap och engagemang hos sjuksköterskor påverkade patienternas motivation. Uppföljning av rådgivande samtal ansågs vara viktig för att ge stöd och öka motivationen för förändring kring fysisk aktivitet.Background: Unhealthy lifestyle habits are common in Sweden and constitute a significant risk factor for diseases and healthcare costs, emphasizing the importance of promoting physical activity and improving lifestyle habits through primary care. Challenges arise due to the lack of standardization of guidelines and the increased need to enhance person-centered care and communication between healthcare professionals and patients. The district nurse is expected, from a health promotion perspective, to support people's health through competence in areas such as nursing, medical science, public health science, and healthcare education. By conducting health conversations within primary care, the district nurse can promote changes in lifestyle habits. Aim: The purpose was to describe adult patients' experiences of counseling in primary health care regarding physical activity. Methods: A systematic literature review was conducted based on a total of 16 qualitative articles. The databases used for data collection were PubMed, Cinahl, and Nursing & Allied. The articles were analyzed according to Bettany-Saltikov's and McSherry's description for systematic data analysis. Results: The results are presented in four main themes: patients' desire for individually tailored counseling, patients' experiences of the care encounter, new information and knowledge, and structural strengths and weaknesses in primary care. Conclusions: Patients had both positive and negative experiences of counseling on physical activity. They emphasized the importance of a good care relationship with nurses and desired individually tailored advice. Lack of time, knowledge, and engagement among nurses affected patients' motivation. Follow-up of counseling sessions was considered important to provide support and increase motivation for changes regarding physical activity
Nurse’s experience of palliative care in rural areas : A literature review
No full textBakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskorna ansvarar för att främja patientens livskvalitet både fysiskt och psykiskt. I den palliativa vården utvecklar sjuksköterskorna nära relationer, ofta med hela familjen. I landsbygdsområden upplever patienter och närstående att den palliativa vården är begränsad. Geografisk plats är en avgörande faktor för den palliativa vårdens tillgänglighet trots att vården strävar efter att vara jämlik. Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården och de har stor möjlighet att påverka utfallet gällande vården med sin kunskap. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård på landsbygden. Metod: Litteraturöversikten baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet gav tre huvudrubriker; sjuksköterskornas förutsättningar för palliativ vård i landsbygdsområden, sjuksköterskornas samarbete med andra professioner och närstående i landsbygdsområden och ökat ansvar för sjuksköterskorna i landsbygdsområden. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta i landsbygden uppdelat i flera teman. Den största nämnaren som resultatet visar är att sjuksköterskorna inom den palliativa vården i landsbygden har en central och ansvarstung roll i vårdkedjan. Brister i tillgänglighet och kunskap hos övriga yrkesprofessioner i vården gör att sjuksköterskornas ansvar upplevs öka. Sjuksköterskorna efterfrågar även ytterligare kunskap inom den egna yrkeskåren. Utbildning, tydliga rutiner och riktlinjer samt stödjande interventioner för sjuksköterskorna är faktorer som skulle kunna stärka den palliativa vården i landsbygden. Samt att få sjuksköterskorna att känna sig tryggare i yrkesrollen.Background: The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurses are responsible for promoting the patient's quality of life both physically and mentally. In palliative care, the nurse often develops close relationships with the whole family. In rural areas, patients and relatives experience that the palliative care is limited. Geographical location is a decisive factor for the avaliabilty of palliative care, even though the goal is for the care to be equal. Nurses have a central role regarding palliative care and they have a great opportunity to influence the outcome regarding palliative care with their knowledge. Aim: The aim of this literature review was to explore nurse's experiences of working with palliative care in rural areas. Method: The literature review is based on the results of 13 qualitative studies that were conducted using thematic analysis. Results: The coding resulted in three main headings: Nurse’s conditions of providing palliative care in rural areas, Nurses collaboration with other professional's and relatives in rural areas and increased responsibility for nurses in rural areas. Conclusion: This literature review describes nurses' experiences of working in rural areas divided into several themes. The biggest denominator that pervades the results is that the nurses in the care of palliative patients in rural areas has a central and responsible role in the care chain. Shortcomings in availability and knowledge among other professionals in rural areas causes nurses' responsibilities to increase. The nurses are also requesting additional knowledge within their own profession. Education, clear routines and guidelines as well as supportive interventions for nurses are factors that could strengthen palliative care in rural areas. As well as making the nurses feel more secure in their professional role
Experiences of being a partner to a partner with progressive non curable disease : A literature review
No full textBakgrund: Den palliativa vården bygger på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Målet med palliativ vård är att lindra symtom utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter och främja livskvalitet hos patienter och dess närstående. Närstående definieras som en person som den enskilde anser sig ha en nära relation till och kan innefatta en kärlekspartner. Att vara närstående kan vara utmanande och närstående löper högre risk att drabbas av depression, isolering och utmattning. För att kunna bedriva en god palliativ vård och erbjuda adekvat stöd i enlighet med den palliativa vårdens hörnstenar är det värdefullt att studera partners upplevelser. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara partner till en person som har obotlig sjukdom Metod: Icke-systematisk litteraturöversikt med tolv inkluderade kvalitativa artiklar. Datan är insamlad från tre vetenskapliga databaser, PubMed, CinAHL och PsycInfo. Dataanalys har utförts med tematisk metod enligt Braun och Clarke (2006). Resultat: Resultatet presenteras i två teman: “Förändringar i tillvaron” och “Den emotionella bördan” med sex tillhörande subteman. Partners upplever ambivalenta känslor och ökat behov av stöd. Förändringar upplevs både i vardagen och i mellanmänskliga roller och relationer. Den absolut sista tiden i livet ökade känslan av trygghet och närvaro. Slutsats: Partners till personer med obotlig sjukdom upplever förändringar i tillvaron och bär på en tung emotionell börda. För att kunna erbjuda ett adekvat närståendestöd till partners behöver deras upplevelser förstås ur ett systemiskt perspektivBackground: Core elements in providing palliative care are symptom management, interdisciplinary teamwork, communication and relation, and support for relatives. The goal of palliative care is to relieve symptoms based on physical, psychological, social and existential aspects and promote quality of life in patients and their relatives. Close relatives are defined as a person the individual considers to have a close relationship with and can include a romantic partner. Being a close relative can be challenging and relatives have an increased risk of suffering from exhaustion, isolation and depression. In order to be able to provide good palliative care and offer adequate support in accordance with the core elements of palliative care, it is valuable to study the experiences of the partners. Aim: To describe experiences of being a partner to a person with progressive non curable disease Method: Non-systematic literature review with twelve included qualitative articles. Data was collected through three scientific databases, PubMed, CINAHL and PsycInfo. Data was analyzed with a thematic method according to Braun and Clarke (2006). Results: The results are presented in two themes: “Changes in existence” and “The emotional burden”. There are six subthemes. Partners experienced ambivalent feelings and increased need of support. Changes in daily life and interpersonal relations and roles are experienced by the partners. The final days and end of life-care increased the partner's sense of mindfulness. Conclusion: Partners to someone with progressive non curable disease are experiencing changes in the being and carry a heavy emotional burden. By understanding these relatives' experiences with a wider systemic perspective nurses may be able to provide adequate support for the
Do you hit? Does he hit? : Discourse analysis of how gender is actualized in the National Board of Health and Welfare's texts
No full textThe purpose of this study was to analyze how gender is expressed within two of the method books regarding intimate partner violence used for social work by The National Board of Health and Welfare (NBHW, Socialstyrelsen). The study has been carried out from the theoretical perspective of discourse theory, social constructionist, gender, power and Fairclough’s model of three dimensions. The analysis focused upon how gender is expressed in combination with intimate partner violence and what kind of consequences this could have in the field of social work. The empirical material is comprised of two method books by NBHW; Våld i nära relationer: Handbok för socialtjänsten, hälso-och sjukvården och tandvården (Violence in close relationships: Handbook for the social services, health care and dental care) and Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer (Treatment methods for persons using violence in close relationships). Four discourses could be identified in the empirical material. The discourses identified in this study showed how gender often is expressed hidden in some parts of the texts and in other there was a clear divide of the genders regarding methods of treatment. Other discourses found showed hidden labels when it came to gender and labels such as victim or perpetrator. The conclusion is that there was no clear message in how a social worker should approach gender when working with intimate partner violence. Syftet med denna studie var att se hur genus aktualiseras i koppling till våld inom nära relationer i två handböcker från Socialstyrelsen och vilka möjliga konsekvenser de diskurser som kan observeras i texterna kan få för socialt arbete. Våra teoretiska perspektiv för detta ändamål var Fairclough´s tredimensionella kritiska diskursanalys, genus och makt, diskursteori och slutligen ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Handböckerna i fråga är Våld i nära relationer: Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården och Behandlingsmetoder för personer som utövar våld i nära relationer. Det gjordes urval ur handboken om våld i nära relationer då den täcker andra delar än socialt arbete. Utöver de urvalen blev diskurserna vi fann i dessa texter vår empiri och det som låg till grund för våra resultat, analys och senare våra slutsatser. Vi observerade fyra diskurser i våra resultat som vi valde att benämna som: Neutrala, Osynlig utövare, Selektiva genus, Ett exempel. Dessa fyra såg vi som de dominerande i texterna och alla bidrog överlag till ett otydligt förhållningssätt av hur man ska se på våldet, vem som utför det, hur genus kopplas och vart fokuset för arbetet ska vara. Det framkommer bland annat hur Socialstyrelsen förhåller sig neutralt ena stunden och sedan inte. Andra gånger förstärker texterna negativa stereotyper av kvinnor som offer och män som förövare. Våra slutsatser blev att om socialarbetare använder sig av dessa handböcker i sitt arbete riskerar de att inte få en klar bild över hur de ska förhålla sig till genus och våld när de ska möta klienter eller brukare. Deras fokus kan i stället hamna på konsekvenserna av våldet och att se till hur man ska stötta de som hamnat i en våldsam relation i stället för att fokusera på förebyggande åtgärder riktade mot de som utför våldet. I slutändan ser vi hur Socialstyrelsen, och de diskurser som kunde observeras i dess texter, mer bidrar till att göra kopplingen av genus och våld otydlig och om syftet var att bidra till en förbättring kring arbetet med våld inom nära relationer ser vi en del brister när det kommer till vem som bär ansvaret för våldet
Support, hope and creation of changes : about the availability and design of parental support.
No full textDenna studie undersöker utformningen och tillgängligheten av det stöd som ges föräldrar med familjehemsplacerade barn, genom semistrukturerade intervjuer med professionella som i sitt arbete ger stöd till dessa föräldrar. Studien undersöker hur stödet utformas och tillgängliggörs utifrån stödgivarnas arbetssätt och förhållande till sitt arbete. Analysen har gjorts utifrån tolkning av Foucaults maktteori samt Omsorgsetisk teori. Resultaten visar på att stödets utformning är likartat i samtliga kommuner, att tillgängligheten av stödet kan variera mellan kommunerna delvis genom hur kommunen tillgängliggör stödet till föräldrarna och delvis beroende av stödgivarens sätt att bemöta föräldern. Bemötandestrategierna hos stödgivarna gentemot föräldrarna varierar även om de utgår från samma förståelse om psykologiskt påverkade beteenden och reaktioner.This thesis investigates the form and accessibility of the parental support given by social service for parents who have their children placed in out of home care. The investigation is made through semi-structured interviews with professional support givers. This thesis investigates how the parental support forms and get accessed through the support givers working methods and how they relate to their task. The analysis is made through an interpretation of Foucault theory of power and through Theory of care ethics. The results show that the support is mainly the same in all included municipalities, the accessibility of the support vary partly caused by the municipality’s way of giving access to the support and partly caused by the support giver's way to treat the parent. The support giver's coping strategies towards the parents vary even though they seem to have the same understanding of psychological influenced behaviors and reactions.
What can Sweden Learn from Civil Society in Wartime Ukraine? : On Civil Society and Civil Preparedness
No full textIt has been noted how the Ukrainian civil society plays an important role in the full-scale war that is currently raging in the country. Can Swedish actors learn anything from the experiences in Ukraine? Can Swedish civil preparedness be strengthened through more conscious use of civil society as a resource?In this report, the Ukrainian civil society and the efforts currently being made there are discussed, and contrasted with the Swedish ones. A picture emerges of two very different civil societies that differ not least in terms of their histories. It is shown how the Swedish civil society in many respects has better conditions than the Ukrainian when it comes to the possibilities of being a resource in a crisis and ultimately in a war, but also how the Ukrainian civil society quickly changes and adapts to the prevailing situation
People's experiences after undergoing bariatric surgery : A literature review
No full textBakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem, allt fler väljer bariatrisk kirurgi som behandlingsmetod. Ingreppen är effektiva för viktminskning men ställer krav på livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en viktig funktion i vården vid bariatrisk kirurgi, genom att ge utbildning om kost och förändrade levnadsvanor. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod hämtades från databaserna CINAHL Complete och PsycInfo. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2022) beskrivning av fyra analyssteg. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman identifierades. Huvudtemat "Fysiska förändringar” innehöll två underteman: “Konsekvenser av viktnedgång” och “Matvanor och nya fysiska besvär”. Huvudtemat “Psykiska förändringar” innehöll två underteman: “Självkänsla och kroppsbild” och “Psykisk ohälsa”. Huvudtemat “Sociala förändringar” innehöll tre underteman: “Passa in i samhället”, “Relationer” och “Professionellt stöd”. Positiva erfarenheter kopplades till viktnedgång och förbättrad hälsa, medan negativa erfarenheter relaterades till självkänsla, kroppsbild och fysiska biverkningar. Problemen som upplevdes påverkade även deras sociala liv. Stöd från närstående var viktigt i återhämtningsprocessen. Professionellt stöd ibland upplevdes som otillräckligt. Slutsats: Upplevelserna varierade i relation till biverkningarna. Socioekonomiska faktorer och skillnader i postoperativa rutiner kan vara ytterligare orsaker till att upplevelserna varierade i hög grad. Realistiska förväntningar är avgörande för att inte riskera att ångra ingreppen som ofta är irreversibla. Vårdpersonal behöver tillhandahålla adekvat information till personer som ska genomgå bariatrisk kirurgi, samt ett långsiktigt stöd efter genomgången kirurgi för att gynna deras upplevelser av ingreppet.Background: Overweight and obesity are global public health concerns, an increasing number of people are choosing bariatric surgery as a treatment option. These procedures are effective for weight loss but require significant lifestyle changes. Nurses play a crucial role in the care of bariatric surgery patients by providing education on diet and lifestyle modifications. Aim: To describe people's experiences after undergoing bariatric surgery. Method: Ten scientific articles using qualitative methods were retrieved from the databases CINAHL Complete and PsycInfo. The analysis was conducted according to Friberg’s (2022) description of the four-step analysis process. Results: Three main themes and seven sub-themes were identified. The main theme "Physical changes" included two sub-themes: "Consequences of weight loss" and "Eating habits and new physical issues". The main theme "Psychological changes" included two sub-themes: "Self-esteem and body image" and "Mental illness". The main theme "Social changes" included three sub-themes: "Fitting into society", "Relationships" and "Professional support”. Positive experiences were associated with weight loss and improved health, while negative experiences were related to self-esteem, body image, and physical side effects. The issues encountered also affected their social life. Support from loved ones was important in the recovery process. Professional support was sometimes perceived as insufficient. Conclusion: The experiences varied in relation to the side effects. Socioeconomic factors and differences in postoperative routines may also contribute to the significant variation in experiences. Having realistic expectations is crucial to avoid regretting the procedures, which are often irreversible. Healthcare professionals need to provide adequate information to individuals undergoing bariatric surgery, as well as long-term support after surgery to improve their experience of the procedure