Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Not being heard : A qualitative interview study on parents of children with problematic school absence
No full textIn this qualitative interview study, we conducted ten semi-structured interviews with parents of children experiencing problematic school absenteeism to understand their perception of their situation, how they believe the absenteeism has affected them, and the type of responses they have received given their circumstances. The study aims to contribute to knowledge about the parents' situations and perspectives, as there is limited prior research on the topic. The few existing studies indicate that parents of children with problematic school absenteeism are negatively affected in various parts of their lives. The empirical evidence in our study has been processed and interpreted through thematic analysis and the results have been analyzed based on crisis theory and systems theory. The results of our study indicate that the parents are in a very strained situation, bearing significant responsibility with little support. They are experiencing guilt towards their child and are blamed by others in their surroundings. Both their professional lives and social relationships are negatively affected as they lack time and energy for anything beyond the essentials in their situation. Most experience deteriorated mental and physical health, and they are forced to suppress their own feelings and needs to manage the coordinating responsibility they must take for the child's and the family's interactions with authorities and interventions. All parents stated that they need help from professionals to take over the overall responsibility for the child's interventions and that these interventions need to be better adapted to the complex issues at hand.I denna kvalitativa intervjustudie har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro i syfte att ta reda på hur de upplever sin situation, hur de tycker att den problematiska skolfrånvaron har påverkat dem, samt vilket bemötande de har fått utifrån den situation de befinner sig i. Studien ämnar fylla på kunskap om vårdnadshavarnas situation och perspektiv, då det inte finns så mycket tidigare forskning i ämnet. De få studier som gjorts har dock givit resultat som pekar på att vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro blir negativt påverkade i olika delar av livet. Empirin i denna studie har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med utgångspunkt i kristeori och systemteori. Resultatet i vår studie pekar på att vårdnadshavarna har en mycket ansträngd situation och står ensamma med stort ansvar och liten hjälp. De lider av skuldkänslor gentemot barnet och skuldbeläggs även av andra i omgivningen. Både yrkeslivet och de sociala relationerna blir negativt påverkade av att vårdnadshavarna inte har tid eller ork kvar till annat än det nödvändiga i situationen. Den psykiska och fysiska hälsan blir för de flesta försämrad och de tvingas stänga av sina egna känslor och behov för att mäkta med det samordnande ansvar som de tvingas ta för barnets och familjens myndighetskontakter och insatser. Samtliga vårdnadshavare menar att de behöver hjälp från professionella att ta över helhetsansvaret för barnets insatser och att insatserna behöver vara bättre anpassade till den komplexa problematik som föreligger
How are sustainable placements created? : A qualitative study that highlights social workers' perspectives on the support they can provide to foster families and whether there is support that can reduce the risk of placement breakdown
No full textSyftet med studien är att belysa socialsekreterarnas perspektiv på det stöd de kan ge till familjehem samt om de ansåg att det finns stöd som kan motverka sammanbrott. Tidigare forskning vi belyser tar upp familjehemmens perspektiv på stöd. Forskningen visar att de ibland upplever socialsekreterarna som otillgängliga och att de saknar stöd för att klara sitt uppdrag. De centrala frågorna i denna studie är vilket stöd som socialsekreterare kan ge familjehem samt om det finns något specifikt stöd som kan minska risken för sammanbrott. I studien intervjuades tio stycken socialsekreterare från olika arbetsplatser i Stockholmsområdet. Detta är en kvalitativ studie som analyserats med hjälp utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det stöd som finns är tillräckligt, att de har gott om handlingsutrymme och även att stöd till familjehem går att individanpassa. Enligt respondenterna är det flera saker som behövs för att minska risken för sammanbrott, exempelvis är det viktigt med väl genomförda utredningar av familjehemmen och att en god matchning mellan barnet och det tilltänkta familjehemmet sker. Studien uppmärksammar vikten av att se till helheten för att lyckas med hållbara placeringar.The purpose of the study is to highlight social workers' perspectives on the support they can provide to foster families and whether they believed that there is support that can prevent breakdown. Previous research highlighted the foster family's perspective on support, showing that they sometimes experience social workers as inaccessible and lack of support to manage their responsibilities. The central questions in this study are what kind of support social workers can provide to foster families and whether there is specific support that can reduce the risk of breakdown. Ten social workers from various workplaces in the Stockholm area were interviewed in the study. This is a qualitative study that has been analyzed using Bronfenbrenner's ecological development theory. The study's results show that the respondents believe that the available support is sufficient, that they have plenty of room for action, and that support to foster families can be tailored to individual needs. According to the respondents, several things are needed to reduce the risk of breakdown, such as well-conducted investigations of the foster family and a good matching between the child and the intended foster family. The study highlights the importance of considering the overall situation to succeed with sustainable placements
Children that are affected by problematic school absenteeism : Social work with children that live with problematic school absenteeism
No full textI denna studie undersöks yrkesverksamma inom skola och socialtjänst perspektiv på problematisk skolfrånvaro ifrån yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där nio intervjuer genomförts och inkluderade tio deltagare. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ekologisk systemteori och symbolisk interaktionism. Resultatet från studien visade på att problematisk skolfrånvaro ansågs uppstå av flera olika anledningar och att det inte är eleven som enbart är problemet utan att det är också samhället som brister när problematisk skolfrånvaro uppstår. Problematisk skolfrånvaro beskrivs som ett samlingsbegrepp för att elever inte är i skolan av olika anledningar eller inte hänger med i studierna. De insatser som studiens deltagare uppfattade vara mest effektiva mot problematisk skolfrånvaro var att kartlägga barnets situation, skapa en relation till barnet vårdnadshavare för att kunna ge rätt stöd och att personal gör sällskap med barnet till skolan.This study explores problematic school absence through the perspectives of professionals from schools and social services. It is a qualitative semi-structured interview study involving nine interviews with ten participants. The interview material was analyzed through ecological systems theory and symbolic interactionism. The study indicates that problematic school absence is attributed to a variety of reasons and that the problem lies not solely with the pupils but also with society when problematic school absence occurs. Problematic school absence is described as an umbrella term for pupils not being in school for various reasons or not keeping up with their studies. The interventions perceived as most effective by the professionals interviewed were to map the child's situation, build a relationship with the child to provide the right support, and for staff to accompany the child to school
Child health care nurses’ experiences of health talks with parents of overweight children : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund Barn med övervikt löper större risk att utveckla obesitas i vuxen ålder. Världshälsoorganisationen(WHO) definierar obesitas som ”onormal eller överdriven ansamling av fettväv som utgör en riskför hälsan”. Distriktssköterskan har ansvar för både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder inom primärvården och barnavårdscentraler (BVC), målet är att främja god hälsa och på så vis höja barnets livskvalitet. Syfte Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal med föräldrar till barn med övervikt. Metod Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats användes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Vetenskapliga originalartiklar hämtades från databaserna Cinahl Complete, Pubmed samt PsycINFO. Data analyserades i enlighet med Thomas & Hardens (2008) tematiska syntes som baseras på artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat Analysen av materialet resulterade i tre temaområden och åtta subteman. Temaområden som presenteras är: BVC-sjuksköterskans utmaningar vid hälsosamtal, BVC-sjuksköterskans syn på sin yrkesroll och Brist på resurser vid hälsosamtal. Subteman som presenteras är: Övervikt och obesitas, ett känsligt ämne att tala om, Brist på kunskap hos BVC-sjuksköterskan, Brist på kunskap hos föräldrar, Ansvar vid upptäckt av överviktiga barn, Brist på resurser vid hälsosamtal, Brist på tid, Brist på kontinuitet och Brist på kunskap. Slutsats BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för barn med övervikt eller obesitas var begränsat på grund av brist på tid, utbildning och kontinuitet. För att BVC-sjuksköterskan ska kunna utföra hälsosamtal med föräldrar till barn med övervikt behöver hon kunna bemöta föräldrar på ett personcentrerat sätt och stärka empowerment för livsstilsförändringar hos familjerna. Därför behöver BVC-sjuksköterskor kontinuerlig utbildning och avsatt tid för att uppnå ett positivt hälsosamtal med föräldrar som resulterar i en bättre hälsa samt livskvalitet för barn med övervikt och obesitas. BVC-sjuksköterskor upplever utmaningar vid hälsosamtal, det kan vara problematiskt att lyfta dessa frågor i samtal med föräldrar till överviktiga barn.Background Children who are overweight are at greater risk of developing obesity in adulthood. The World Health Organization (WHO) defines obesity as "abnormal or excessive accumulation of adipose tissue that poses a risk to health". The district nurse is responsible for both health promotion and disease prevention measures within primary care and child health care, the goal is to promote good health and thus increase the child's quality of life. Aim The aim was to shed light on child health care nurses' experiences of health talks with parents of overweight children. Methods A qualitative literature review with a systematic approach was used, based on 14 scientific articles. Original scientific articles were retrieved from the Cinahl Complete, Pubmed and PsycINFO databases. Data were analyzed in accordance with Thomas & Harden's (2008) thematic synthesis, which is based on articles using a qualitative analysis method. Results The analysis of the material resulted in three theme areas and eight subthemes. Theme areas that are presented are: the BVC nurse's challenges during health consultations, the BVC nurse's view of her professional role and Lack of resources during health consultations. The sub-themes that are presented are: Overweight and obesity, a sensitive topic to talk about, Lack of knowledge on the part of the BVC nurse, Lack of knowledge on the part of parents, Responsibility when detecting overweight children, Lack of resources for health talks, Lack of time, Lack of continuity and Lack of knowledge. Conclusions The health care nurse's work was limited, among other things, due to lack of time, training and continuity. In order for the health care nurse to carry out a caring conversation, the health care nurse needs to respond to the parents in an individualized way and strengthen empowerment for lifestyle changes in the families. Therefore, health care nurses need continuous training and more allocated time, in order to achieve a positive conversation with the parents that results in better health and quality of life for the overweight child
Experiences of being a family caregiver for a person diagnosed with schizophrenia : A literature review
No full textBakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som påverkar 0,4–1 procent av befolkningen. Anhörigvårdare, som utgör nästan en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige, ger vård eller stöd till någon nära. Att vara anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni innebär en stor utmaning och påverkar olika aspekter av livet i större eller mindre utsträckning. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå anhörigvårdarnas upplevelser för att kunna stödja anhörigvårdarna effektivare. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att vara en anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt valts som metod. Artikelsökningen genomfördes i två databaser, CINAHL Complete och PubMed, vilket resulterade i tolv kvalitativa originalartiklar som därefter analyserades enligt Fribergs beskrivning av analysarbete. Resultat: Författarna identifierade fyra huvudteman: Anhörigvårdares upplevelser av otillräckliga stödresurser, Anhörigvårdares känslomässiga utmaningar, Anhörigvårdares livsförändringar och anpassningar samt Den positiva påverkan av att vara anhörigvårdare. Slutsats: Anhörigvårdare för personer med schizofreni stöter på en del utmaningar i sin vårdarroll och behöver stöd från både vården och familjemedlemmar. De behöver också kunskap för att ge adekvat stöd till personen med schizofreni. Trots känslomässiga utmaningar och livsförändringar upplevde anhörigvårdare även positiva upplevelser, där de kände sig emotionellt starkare och har ökat tålamod för andra. Enligt transitionsteori är sjuksköterskan den första som möter en person och dess familj under en transition och därför är det viktigt att sjuksköterskan erbjuder stöd och tillhandahåller information som främjar en framgångsrik transition, där vårdandet inte blir en börda för anhörigvårdaren utan istället en möjlighet till att bli en starkare person. Background: Schizophrenia is a severe psychotic disorder that affects 0.4–1 percent of the population. Caregivers, constituting nearly one-fifth of the adult population in Sweden, provide care or support to someone close. Being a family carer for a person diagnosed with schizophrenia is a big challenge and affects various aspects of life to a greater or lesser extent. For nurses, understanding the experiences of caregivers is crucial for providing more effective support for family caregiver. Aim: The purpose of this literature review was to describe experiences of being a family caregiver to a person diagnosed with schizophrenia. Method: To answer the purpose, a literature review has been chosen as the method. The article search was conducted in two databases, CINAHL Complete and PubMed, resulting in twelve qualitative original articles that were subsequently analyzed according to Friberg´s description of the analysis work Results: The authors identified four main themes: Family caregivers' experiences of insufficient support resources, Emotional challenges of family caregivers, Life changes and adjustments of family caregivers, and The positive impact of being a family caregiver. Conclusion: Family carers for people with schizophrenia encounter some challenges in their carer role and need support from both healthcare and family members. They also need knowledge to provide adequate support to the person with schizophrenia. Despite emotional challenges and life changes, family caregivers also experienced positive experiences, where they felt emotionally stronger and have increased patience for others. According to transition theory, the nurse is the first to meet a person and their family during a transition, and therefore it is important that the nurse offers support and provides information that promotes a successful transition, where care does not become a burden for the family caregiver, but instead an opportunity to become a stronger person.
Nurses' experiences of caring for patients diagnosed with schizophrenia in adult psychiatry : A literature review
No full textBakgrund: Schizofreni är en vanligt förekommande psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av symtom av vanföreställningar och hallucinationer. Det är en stigmatiserad grupp där sjuksköterskors förhållningssätt och kunskap om sjukdomen har en viktig del i patienters återhämtning och välmående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diagnosen schizofreni inom vuxenpsykiatrin. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Vid datainsamling användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre temaområden framkom från dataanalysen: betydelsen av goda vårdrelationer, brist på kunskap samt närståendes betydelse för återhämtning. Slutsats: Sjuksköterskor med brist på kunskap om schizofreni har en negativpåverkan på vårdandet och vårdrelationen av patienterna. En ökad reflektion om den kunskap de besitter kan förbättra förutsättningarna för en godare vård. Närstående har en påverkan på patienternas välmående och återhämtning och bör därför få ökade stödinsatser från vården.Background: Schizophrenia is a common psychiatric disorder characterized by symptoms of delusions and hallucinations. It is a stigmatized group where nurses’ approach and knowledge of the disease play an important part in patients’ recovery and well-being. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients diagnosed with schizophrenia within adult psychiatry. Method: A literature review of ten original scientific articles was conducted. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for data collection. Results: Three theme areas emerged from the data analysis: the importance of good care relationships, lack of knowledge and the importance of relatives for recovery. Conclusions: Nurses with a lack of knowledge about schizophrenia have a negative impact on care and nurse-patient relationship with patients. An increased reflection on the knowledge one possesses can improve the conditions for better care. Relatives have an impact on the patients' well-being and recovery and should therefore receive increased support efforts from the healthcare system
The Invisible Women : How professionals´reason with, and understand, violence in older women´s intimate relationship
No full textThe awareness of older women being subjected to violence in intimate relationships is increasing. It is a growing national problem, coupled with a higher general life span. Older women can be subjected to violence by a variety of people they depend upon, and are seen as an especially vulnerable group, both because of their age and because of their gender. Knowledge in this area is limited, due to it being a relatively recent area of study. The aim of this study is to explore how the professionals within their different professions, talk about and understand abuse in women over 65 years of age. In addition to this, the study seeks to analyse how the professionals´ help and support older women subjected to violence. Eight semi structured, qualitative interviews were conducted with professionals within different fields of expertise, who could potentially meet women over 65, that had been subjected to violence in an intimate relationship. The approach of the study was abductive, and the theories used to analyse the results were Ageism, Intersectionality and Accounts. The analysed data resulted in three main themes: The Professional’s knowledge and prerequisites needed, View of older women in abuse, and The scope of violence. The result was analysed into two main themes: Against the Wind and Contradictions. The main result shows how older, abused women are the ones who suffer most with the disparity between knowledge and action. These older, abused women, therefore, become invisible in society. This is highlighted by looking at the professionals´ interpretation of societies view of older women, and how the group themselves view their situation; together with the professionals’ difficulties reaching out to the group and working within their own resources. Medvetenheten om att äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer har ökat i världen och i takt med en ökad livslängd är detta även ett växande samhällsproblem. Äldre kvinnor kan utsättas för våld från flera olika omsorgspersoner som de står i beroendeställning till och tillhör en särskilt sårbar grupp både utifrån sin ålder och sitt kön. Att äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer, tillhör ett relativt nytt forskningsområde och kunskapen om våld i äldre kvinnors nära relationer är begränsad. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkespersoner från olika professioner talar om och förstår äldre kvinnors våldsutsatthet. Studien avser även att undersöka om, hur och på vilket sätt, de professionella arbetar för att kunna erbjuda stödinsatser till äldre kvinnor som utsatts för våld. Studiens resultat baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom olika professioner, vilka kunde tänkas möta äldre våldsutsatta kvinnor. Studien använde sig av en abduktiv ansats, där resultaten analyserades med hjälp av teorierna Ålderism, Intersektionalitet och Accounts. Empirin resulterade i tre huvudteman: De professionellas kunskap och förutsättningar, Bilden av den äldre våldsutsatta kvinnan och Våldet. Slutresultatet av studien utmynnade i två analytiska teman: Att arbeta i motvind och Motsägelsefullheten med ett huvudresultat som pekade på hur de äldre utsatta kvinnorna hamnar i kläm mellan kunskap och handling och därav tycks verka som en osynlig grupp. Detta i hur de professionella uppfattar att både samhället och kvinnorna själva talar om äldre kvinnors utsatthet, samt utifrån de professionellas egna svårigheter att nå och arbeta med gruppen.
Nurses' experiences of palliative sedation : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering. Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter. Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar.Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences. Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges
The wish to die before death : A literature review on the experience of desire to hasten one´s death and suicidal ideations in patients with palliative care needs
No full textBakgrund: Patienter som får palliativ vård har allvarlig sjukdom förknippat med svårt lidande synnerligen i livets slut. De uttrycker ibland suicidtankar, en önskan om att dö eller att få påskynda sin död vilket kan upplevas som utmanande för vårdpersonal att bemöta. Suicid, det vill säga när en person tar sitt liv, är associerat med psykisk ohälsa men kan också ha andra orsaker såsom kriser till följd av själslig smärta eller fysisk sjukdom. Samt önskan om en påskyndad död som är svår att skilja från tankar på suicid och som är grundat i ett lidande hos patienter med allvarliga livshotande sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och förekomst av en önskan att påskynda sin död och suicidtankar hos patienter med palliativa vårdbehov. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Existentiella faktorer som påverkar upplevelserna av en önskan att dö, Upplevelserna av identitet i förhållande till livssituationen, Symtombörda och sjukdomsbörda som bidragande faktorer för en önskan att dö, Hur relationen med sjukvården påverkar patienters önskan att dö, Handlingar för att påskynda döden samt förekomst och frekvens av en önskan att dö. Det största temat var existentiella faktorer med känslor kring mening, värdighet, livskvalitet, skam och hopplöshet. Även känslor kring att vara en börda för andra och förlust av autonomi spelade in. Fysiska symtom som smärta och psykiska som depression visade sig också vara närvarande. Slutsats: Patienter med palliativa vårdbehov som uttrycker en önskan att vilja påskynda sin död har ett komplext lidande med grund i flera orsaker. Lidandet och önskan är dynamiskt och förändras med symtombördan och kriser som uppstår i sjukdomsförloppet men också utifrån det stöd de får från vården, därför behöver specialistsjuksköterskan och det palliativa teamet fråga om tankar finns och om orsakerna till dessa.Background: In palliative care, patients who have a serious illness associated with severe suffering are cared for, especially at the end of life. At times, patients in palliative care express suicidal thoughts, a wish to die or to hasten their death, which can be experienced as challenging for healthcare professionals to respond to. Suicide is when a person inflicts injury on to themselves with the intention to end their life. It is associated with mental illness, however, it can also have other causes such as, crises resulting from mental pain or physical illness. As well as the desire for a hastened death which is difficult to distinguish from thoughts of suicide and which is based on the suffering of patients with serious life-threatening diseases. Aim: The aim of this study was to investigate the experience and occurrence of a desire to hasten one's death, as well as suicidal thoughts in patients with palliative care needs. Method: General literature review with an inductive methodology based on 17 peer-reviewed articles that were analyzed utilizing a thematic analytical approach. Results: The results illuminated six themes; Existential factors that influence the experiences of a wish to die, The experiences of identity in relation to the life situation, Symptom burden and disease burden as contributing factors to a wish to die, How the relationship with healthcare affects patients who wish to die, Actions to hasten death and Occurrence and frequency of a wish to die. The most prevalent theme was existential factors that was associated with feelings surrounding meaning, dignity, quality of life, shame, and hopelessness. The feeling of being a burden to others and a loss of autonomy was also included. Physical symptoms such as pain, as well as psychological symptoms such as depression were also found to be present. Conclusion: Patients with palliative care needs, who express a desire to hasten their death, endure complex suffering that is caused by a multitude of origins. The suffering and the desire are dynamic and change with the burden of symptoms and crises that arise during the course of the disease. However, it is also based on the support they receive from the healthcare institutions, therefore, the specialist nurses and the palliative care team need to ask whether the suicidal thoughts exist and the reasons for them
Adult experiences of self-care with diabetes typ 2 diabetes mellitus : A literature review
No full textBakgrund Typ 2-diabetes är en globalt växande kronisk sjukdom som kräver en omfattande behandlingsinsats som kombinerar medicinsk intervention med egenvård. Egenvården är av särskild betydelse för individer som lever med typ 2-diabetes för att kunna effektivt hantera sjukdomen och bibehålla en hög livskvalitet utan att drabbas av de obehag som ofta följer med en kronisk sjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i att stödja patienternas egenvård genom att tillhandahålla skräddarsytt stöd som är anpassat till varje enskild individ. Det är av avgörande betydelse för varje individ som är drabbad av typ 2-diabetes att ha adekvata kunskaper i egenvård för att främja livskvaliteten. Samma gäller vårdpersonal och anhöriga som är engagerade i dessa relationer. Syfte Att beskriva vuxnas personers upplevelse av egenvård vid typ 2 diabetes Metod Metoden är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat Resultaten beskriver egenvårdsrutiner för personer med typ 2-diabetes, vilka utforskas inom olika övergripande teman, nämligen: Slutsats Det har observerats att faktorer såsom kultur, ekonomisk ställning och utbildningsnivå alla kan negativt påverka individernas förmåga att ta hand om sin hälsa om de befinner sig på en låg nivå. Personer med begränsad utbildning visade mindre kunskap om egenvård, och deras följsamhet till den rekommenderade kosten påverkades av ekonomiska utmaningar. Etnisk diskriminering ledde till lägre medvetenhet om egenvård. Resultaten belyser vikten av skräddarsydd vård och stöd, speciellt med tanke på kulturella och socioekonomiska skillnader.Background Type 2 diabetes is a globally growing chronic disease that necessitates a comprehensive treatment approach combining medical intervention with self-care. Self-care is of particular significance for individuals living with type 2 diabetes to effectively manage the disease and uphold a high quality of life without succumbing to the discomfort often associated with a chronic illness. Nurses play a pivotal role in supporting patients' self-care by offering tailored support customized to each individual. It is crucial for every individual affected by type 2 diabetes to possess adequate self-care knowledge to promote an enhancement in their quality of life. The same applies to healthcare professionals and relatives involved in these relationships. Aim To describe adults' experience of self-care in type 2 diabetes. Method The method is a literature review based on 14 scientific qualitative articles. Results The results depict the life experiences of self-care routines for individuals with type 2 diabetes, which are explored within various overarching themes. Conclusions It has been observed that factors such as race, economic status, and level of education can negatively impact an individual's ability to takecare of their health if they are at a low level. Individuals with lower levels of education showed less awareness of self-care, and their adherence to the recommended diet was affected by economic challenges. Ethnic discrimination resulted in decreased awareness of selfcare. The results emphasize the importance of tailored care and support, especially considering cultural and socioeconomic differences