Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses’ experiences of caring for women exposed to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett växande folkhälsoproblem. Våldet kan anta i olika former: fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och hedersrelaterat våld. Våld som kvinnor utsätts för sker oftast i relationer med manliga partners eller bekanta. Den globala prevalensen är stor, delvis för att våldet förekommer runt om i hela världen. Kvinnors upplevelser av vårdens bemötande påverkar deras uttalanden om sina erfarenheter av våld. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt har genomförts av tio utvalda artiklar från PubMed och Cinahl Complete som analyserades och sammanställdes. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman och två underteman: Bristande kunskap och kompentens gällande våld i nära relationer: Sjuksköterskor upplevde brist i att kunna identifiera och upptäcka tidigare tecken på utsatthet av våld. Bristande resurser och stöd för att ge vård: Det framkom att sjuksköterskorna upplevde oklarhet och osäkerhet kring policy, resurser och remiss system. Sjuksköterskornas utmaningar: Detta tema indelades i två underteman: Sjuksköterskors emotionella utmaningar i mötet med våldsutsatta. Sjuksköterskors kulturella/sociala utmaningar gällande förståelse och etablering av god vård till kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Slutsats: Sjuksköterskor upplever utmaningar på grund av bristande utbildning, otillräckliga resurser och avsaknad av tydliga riktlinjer, vilket leder till känslomässig påfrestning och maktlöshet vid vårdande av våldsutsatta kvinnor. Kulturella och sociala faktorer försvårar både identifieringen av våld och själva vårdprocessen, vilket resulterar i att många fall inte upptäcks eller hanteras på rätt sätt. Background: Domestic violence is a growing public health problem. The violence can take different forms: physical, psychological, sexual, economic, and honor-related violence. Violence against women most often occurs in relationships with male partners or acquaintances. The global prevalence is high, partly because the violence occurs around the world. Women's experiences with healthcare responses affect their disclosure of their experiences of violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review was conducted of ten selected articles from PudMed and Cinahl Complete which were analyzed and compiled. Results: The literature review resulted in three themes and two subthemes: Lack of knowledge and competence regarding intimate partner violence: Nurses experienced a lack of ability to identify and detect early signs of violence. Lack of resources and support for providing care: It emerged that nurses experienced uncertainty and insecurity regarding policies, resources, and referral systems. Nurses’ challenges: This theme was divided into two subthemes: Nurses’ emotional challenges in encounters with victims of violence. Nurses’ cultural/social challenges regarding understanding and establishing good care for women exposed to intimate partner violence. Conclusion: Nurses experience challenges due to inadequate training, insufficient resources, and lack of clear guidelines, leading to emotional strain and powerlessness when caring for women exposed to violence. Cultural and social factors complicate both the identification of violence and the care process itself, resulting in many cases going undetected or not being handled appropriately.
Self-care in heart failure and healthcare´s responsibilities : A literature review on patients' experiences of self-care in heart failure
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd med ett ofta långsamt och smygande förlopp, vilket är förknippat med hög mortalitet som drabbar cirka 64 millioner människor världen över, 1–2 % av den vuxna befolkningen i utvecklande länder och ungefär 250 000 svenskar. Sjukdomen orsakar trötthet och andfåddhet som leder till utmaningar vid genomförandet av egenvård. Det är sjuksköterskans ansvar att ge en personcentrerad vård till patienter med hjärtsvikt och verka för delaktighet genom att lyssna på patientens erfarenheter och anpassa vården utifrån varje individs unika behov. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Totaltanvändes 10 vetenskapliga artiklar i resultatdelen, sökningarna gjorde i CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analys. Resultat: Tre huvudtema identifierades. Huvudteman kunskap och motivation illustrerar patienters bristande kunskap och hur det påverkar motivation i deras egenvård. Huvudteman olika utmaningar som påverkar egenvården, belyser hur de fysiska, emotionella och sociala utmaningar påverkar patienternas förmåga att genomföra effektiva egenvårdsåtgärder. Huvudteman Stöd vid egenvård belyser patienters behov av stöd från närstående och vårdpersonal, samt brister i kommunikationen som påverkar deras egenvård. Slutsats: Egenvården vid hjärtsvikt påverkas av olika faktorer, bland annat bristande kunskap, emotionella och fysiska begränsningar samt den ekonomiska situationen. Stöd från vårdpersonal och närstående framstår dock som viktiga för att hantera egenvården och sjukdomen. Patienter som får adekvat stöd och information från vårdpersonal tenderar att hantera sin egenvård bättre. Genom en fördjupad förståelse förde utmaningar som patienter med hjärtsvikt möter kan sjuksköterskor arbeta mer personcentrerat och därigenom stärka patientens förmåga att hantera sin egenvård.Background: Heart failure is a common condition with a typically slow and insidious progression, associated with high mortality, affecting approximately 64 million people worldwide, 1–2% of the adult population in developing countries, and around 250,000 people in Sweden. The disease causes fatigue and breathlessness, leading to challenges in performing self-care. It is the nurse's responsibility to provide person-centered care to patients with heart failure, promoting participation by listening to patients' experiences and tailoring care to each individual's unique needs. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review was conducted where qualitative scientific articles were reviewed. A total of 10 scientific articles were used in the results section, the searches were done in CINAHL and PubMed. The articles were analyzed according to Friberg's analysis. Results: Three main themes were identified. The theme Knowledge and Motivation highlights patients' lack of knowledge and how it impacts their motivation for self-care. The theme Various challenges that affect self-care, emphasizes how physical, emotional, and social challenges affect patients' ability to carry out effective self-care measures. Finally, the theme Support in Self-Care underscores patients' need for support from relatives and healthcare professionals, as well as communication gaps that influence their self-care. Conclusion: Self-care in heart failure is influenced by various factors, including a lack of knowledge, emotional and physical limitations, as well as economic circumstances. However, support from healthcare professionals and family members emerges as crucial for managing both self-care and the disease. Patients who receive adequate support and information from healthcare providers tend to manage their self-care more effectively. By gaining a deeper understanding of self-care, nurses can adopt a more person-centered approach to empower these patients to carry out self-care practices
Perspectives on homelessness : An analysis of social workers' and politicians' reasoning on the characteristics, causes, consequences, and solutions of homelessness
No full textSyftet med studien är att undersöka hur socionomer och politiker problematiserar hemlöshet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på empiri från semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna framkommer hur socionomer och politiker beskriver hemlöshetens karaktär, orsaker, konsekvenser och lösningar. Studien utgår från socialkonstruktionistisk teori och använder Jönssons problembeskrivningsmodell i utformningen av intervjufrågor, resultat och analys. Resultatet visar både likheter och skillnader i intervjupersonernas resonemang. Både socionomer och politiker beskriver att hemlöshet huvudsakligen är ett strukturellt problem. Det som främst skiljer resonemangen åt är att socionomerna fokuserade på hur hemlöshet påverkar och tar sig uttryck hos individen medan politikernas resonemang var mer övergripande.The purpose of this study is to examine how social workers and politicians problematize homelessness. The study is based on a qualitative approach and the empirical data was gathered through semi-structured interviews. The interviews reveal the descriptions of social workers and politicians regarding the characteristics, causes, consequences, and solutions of homelessness. The study is based on social constructionist theory and utilizes Jönsson's problem description model in the formulation of interview questions, as well as in the results and analysis. The results show both similarities and differences in the reasoning of the interviewees. Both social workers and politicians describe homelessness primarily as a structural problem. The main difference in their reasoning was that social workers focused on how homelessness manifests itself and affects the individuals, while the reasoning by politicians were broader and more general
Like Father, Like Son? : Briefly on the Wrath of God
No full textGenom en innehållslig idéanalys av Gustaf Auléns bok ‘Den kristna försoningstanken’ och Agne Nordlanders bok ‘Korsets mysterium’ med C. Baxter Krugers teologiska ståndpunkt i hans bok ‘Jesus and the Undoing of Adam’ som den vetenskapliga utgångspunkten för min analys ger jag mig i kast med ett tidlöst ämne som ställer mig i en mångtusenårig tradition. Jag hoppas kunna göra en teologisk analys och bedömning av vad litteraturvalet har att säga om begreppet Guds vrede och därigenom ge exempel på hur försoningslära kan förankras i patristisk teologi.Through a thematic analysis of Gustaf Aulén's book 'Den kristna försoningstanken' and Agne Nordlander's book 'Korsets mysterium', using C. Baxter Kruger's theological standpoint in his book 'Jesus and the Undoing of Adam' as the scholarly foundation for my analysis, I delve into a timeless subject that places me within a tradition spanning millennia. I aim to conduct a theological analysis and assessment of what the choice of literature has to say about the concept of ‘the wrath of God’, thereby providing examples of how atonement theology can be anchored in patristic theology
Implementation of remote home care : Assessment guided by the RE-AIM framework
No full textBackground Welfare technology interventions have become increasingly important in home-based palliative care for facilitating safe, time-efficient, and cost-effective methods to support patients living independently. However, studies evaluating the implementation of welfare technology innovations are scarce, and the empirical evidence for sustainable models using technology in home-based palliative care remains low. This study aimed to report on the use of the Reach Effectiveness Adoption Implementation Maintenance (RE-AIM) framework to assess the implementation of remote home care (RHC) a technology-mediated service for home-living patients in the palliative phase of cancer. Furthermore, it aimed to explore areas of particular importance determining the sustainability of technologies for remote palliative home-based care. Methods A secondary analysis of data collected by semi-structured interviews with patients with cancer in the palliative phase, focus groups, and semi-structured interviews with healthcare professionals (HCPs) experienced with RHC was performed. A deductive reflexive thematic analysis using RE-AIM dimensions was conducted. Results Five themes illustrating the five RE-AIM dimensions were identified: (1) Reach: protective actions inrecruitment - gatekeeping, (2) Effectiveness: potential to offer person-centered care, (3) Adoption: balancing high touch with high tech, (4) Implementation: moving towards a common understanding, and (5) Maintenance: adjusting to what really matters. The RE-AIM framework highlighted that RHC implementation for patients in the palliative phase of cancer was influenced by HCP gatekeeping behavior, concerns regarding abandoning palliative care as a high-touch specialty, and a lack of competence in palliative care. Although RHC facilitated improved routines in patients’ daily lives, it was perceived as a static service unable to keep pace with disease progression. Conclusions A person-centered approach that prioritizes individual needs and preferences is necessary for providing optimal care. Although technologies such as RHC are not a panacea, they can be integrated as support for increasingly strained health services
Elderly persons’ experiences of existential loneliness : A systematic literature review
No full textBakgrund: Ålderdom påverkar livet, kroppen och sinnet. Långvarig, ofrivillig ensamhet är skadligt för hälsan och vanligt förekommande bland äldre personer. Existentiell ensamhet utgör en form av ofrivillig ensamhet och definieras som en plågsam insikt om att vara separerad från världen och andra människor. Nästan alla erfar det någon gång i livet, särskilt i samband med kriser eller att man upplever sig stå inför döden. Inom existensfilosofi och existentiell psykoterapi beskrivs ångest och lidande som grundläggande livsvillkor och existentiell ensamhet är ett resultat av detta. Lidandet är i sig meningslöst men med hjälp av copingmekanismer och stöd kan man ta sig igenom lidandet och skapa mening. Äldre personer uttrycker ofta ett behov av att samtala om existentiella frågor medan sjuksköterskor inte sällan undviker dem då de upplever samtalen som svåra och ofta känner sig otillräckliga. Stöd till vård- och omsorgspersonal är därför viktigt. Samhällsutvecklingen pekar mot ett allt mer ansträngt läge inom vård och omsorg och arbetsgivare och fackförbund tvistar om ansvarsfördelningen. Ansvaret för äldres hälsa ligger dels på individen själv, dels på vård- och omsorgspersonal och samhället. Syfte: Att undersöka äldre personers upplevelser av existentiell ensamhet. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Urvalet bestod av tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2003–2023. Deltagarna bestod av äldre personer från 60 år. Materialet tematiserades med en induktiv ansats, därefter diskuterades resultatet i relation till Katie Erikssons lidandeteori. Resultat: Tre teman med underteman togs fram ur resultaten: Det första temat var Att känna sig frånkopplad från världen med undertema meningslöshet och När orden inte räcker till. Det andra temat var Att förlora och omdefiniera sig själv med undertema Frihetsförlust, Kontrollförlust och Identitetskris. Det tredje temat var Att leva i ett relationellt tomrum med undertema Att känna sig isolerad och Tankar på döden. Slutsats: Upplevelser av att sakna djupa relationer samt att förlora kontrollen över sitt liv kunde utlösta existentiell ensamhet hos äldre personer. Det gjorde att de kände sig frånkopplade från världen och andra människor samt upplevde meningslöshet. För att kunna hjälpa äldre personer med dessa känslor behöver sjuksköterskor kunskap om vad som orsakar existentiell ensamhet och vad den innebär.Background: Old age affects both life, body and mind. Long-term involuntary loneliness is harmful to ones health and common among elderly people. Existential loneliness is a form of involuntary loneliness and is defined as a painful insight in being separated from the world and other people. Most people experience it sometime during their lifetime, especially during a time of crisis or when one feels confronted with death. Within the realm of existential philosophy and existential psychotherapy, anxiety and suffering are described as fundamental conditions for life and existential loneliness is a result of this. Suffering itself is meaningless but with the help of coping mechanisms and support, one can get through it and create meaning. Elderly people often express a need to talk about existential concerns while nurses can be avoidant since they find these conversations tough and feel insufficient. This makes support for the nursing staff an important matter. The societal development indicates an increasingly strained situation within healthcare and elderly care, with employers and trade unions disputing over the allocation of responsibilities. The responsibility for the health of elderly people lies partly on the individuals themselves, partly with healthcare and care personnel, and partly with society. Aim: To explore elderly persons’ experiences of existential loneliness. Method: A systematic literature review was carried out. The literary sample consisted of ten qualitative, scientific original articles published between 2003–2023. The participants in the studies were elderly people from the age of 60 and older. The material was thematized with an inductive approach, thereafter it was discussed in relation to Katie Erikssons theory of suffering. Results: Three themes with subthemes emerged in the results. The first theme was To feel disconnected from the world with the subthemes Meaninglessness and When words aren’t enough. The second theme was To lose and redefine oneself with the subthemes Loss of freedom, Loss of control, and Identity crisis. The third theme was To live in a relational void with the subthemes To feel isolated and Thoughts on death. Conclusions: Experiences of lacking deep relationships and losing control of their lives could trigger existential loneliness within elderly persons. This made them feel disconnected from the world and other people and made them experience meaninglessness. To be able to help elderly persons with these feelings, nurses need knowledge regarding what the cause of existential loneliness is and what it means
A palliative approach within home healthcare services : Nurses experiences - a literature review
No full textBakgrund: Ett palliativt förhållningssätt är en förutsättning för att kunna ge palliativ vård där behov finns och ska underlätta de utmaningar som personer och deras närstående möter i samband med allvarlig sjukdom. Att vårda utifrån ett palliativt förhållningssätt tydliggör patienternas behov av åtgärder som ger ökad livskvalitet och minskar lidandet för svårt sjuka personer. Sjuksköterskans omvårdnads kompetens utgör en betydande del i den palliativa vården. Många allvarligt kroniskt sjuka lever längre i dag och får vård i hemmet via kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva kommunala hemsjukvårdssjuksköterskors erfarenheter av att integrera ett palliativt förhållningssätt för personer med allvarlig kronisk sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt där 13 originalartiklar analyserades med en strukturerad tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudteman med totalt åtta underteman. Att leda var det första huvudtemat och innefattade tre underteman: ansvar, kunskap och påfrestningar. Miljö var det andra huvudtemat och innefattade tre underteman: vårdens uppbyggnad, samarbete och hemmet. Det tredje temat var Att närvara och innefattade två underteman: kommunikation samt stöd och relation. Slutsats: Kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor har en betydande roll i integrering av ett palliativt förhållningssätt där kommunikationen utgör en viktig del. Det finns behov av kompetensutveckling och handledning inom palliativ vård för sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård och behov av ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare.Background: A palliative approach is a requirement for being able to provide palliative care where there is a need and should facilitate the challenges that the people and their relatives confronts with serious illness. Nursing based on a palliative approach clarifies the patients need for actions that increases their quality of life and reduce suffering of seriously ill people. Nurses´ nursing competence is a significant part of palliative care. Chronical seriously ill people live longer today and receive care at home thru the community home healthcare nurses. Aim: The aim was to describe the community home healthcare nurses´ experiences of integration of a palliative approach for people with serious chronic illness in their home. Method:A literature review in which 13 original articles were analyzed using a structured thematic analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Results: The results were compiled into three main themes with sub-themes. Leading was the first theme and included three sub-themes: responsibility, knowledge and stress. Environment was the second main theme and included three sub-themes: the structure of care, collaboration and the home. The third theme was Being present and included two sub-themes: communication and support and relationship. Conclusion: Community nurses in home healthcare have a significant role in integrating a palliative approach where good communication is necessary. There is a need for competence development and supervision in palliative care for nurses in community home healthcare and a need for improved cooperation between different care providers
The nurse's experience of existential conversations in palliative care : To care for more than the body
No full textBakgrund: Inom den palliativa vårdkontexten förekommer både planerade och spontana existentiella samtal. Sjuksköterskors kompetens är avgörande och utgör basen för att möta dessa behov, särskilt viktiga för patienter med palliativa vårdbehov där de existentiella aspekterna av livet får ökad betydelse. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av existentiella samtal med patienter i palliativ vård. Metod: 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar användes som grund för den kvalitativa litteraturöversikten, där databaserna PubMed och CINNAHL Complete användes. Analysen baseras på Bettany-Saltikov och McSherrys niostegsmodell för analys av artiklarna. Phil Barkers tidvattenmodell har använts som teoretisk referensram för att analysera resultatet. Resultat: Resultatet genererade fyra teman med tillhörande subkategorier; uteblivna existentiella samtal, att känna sig trygg i sin yrkesroll, relation och kommunikation samt att bli känslomässigt engagerad. Resultatet påvisade möjligheter och hinder för att samtal kan äga rum, samt betonar komplexiteten i mötet med patienter och hur sjuksköterskor med hjälp av handledning kan utveckla dessa färdigheter. Samtal inom arbetsgruppen betonas som viktig då samtalen med patienterna kan väcka känslor och tankar även hos sjuksköterskor. Handledning och utbildning inom ämnet kan därför hjälpa sjuksköterskor att känna sig mer bekväma att föra samtal av existentiell karaktär. Slutsats: Individuella färdigheter som mod och erfarenhet påverkar sjuksköterskors förmåga att föra existentiella samtal. Att integrera utbildning och reflektion kring dessa samtal var av vikt för att stärka kompetensen. Sjuksköterskor kan uppleva att dessa samtal blir utmanande och emotionellt betungande, särskilt utan adekvat utbildning.Background: Within the palliative care context, both planned and spontaneous existential conversations occur. Nurses´ competence is crucial and forms the basis for meeting these needs, especially important for patients with palliative care needs where the existential aspects of life gain increased importance. Aim: To describe nurses´ experience of existential conversations with patients in palliative care. Method: 14 qualitative articles were used as the basis for the qualitative literature review, where the databases PubMed and CINNAHL Complete were used. The analysis is based on Bettany-Saltikov and McSherry´s nine-step model for analyzing the articles. Phil Barker´s tidal model has been used as a theoretical frame of reference to analyze the result. Results: The result generated four themes with associated subcategories; missed existential conversations, to feel secure in one´s role, relationship and communication and to become emotionally involved. The result demonstrated opportunities and barriers for conversations to take place and emphasize the complexity of meeting patients and how nurses can develop these skills with the proper training. Conversations within the group are emphasized as important as conversations with patients can arouse feelings and thoughts in nurses as well. Guidance and training on the subject can therefore help nurses feel more comfortable in having conversations of an existential nature. Conclusion: Individual skills such as courage and experience influence nurses´ ability to have existential conversations. Integrating education and reflection around these conversations was important to strengthen competence. Nurses may find these conversations challenging and emotionally heavy, especially without adequate training
Sibling experiences of living with a severely ill brother or sister : A literature review
No full textBakgrund: Den palliativa vården ska se till hela familjens behov av stöd. Lagen är tydlig vad gäller barns rättigheter när en förälder är sjuk, men syskon som grupp blir ofta förbisedda. Syskon som mist en närstående har ökad risk för ångest och depression, men löper även högre risk för missbruk, och detta kan relateras till hur syskonen upplevde situationen när deras bror eller syster var sjuk. Barn och unga är en särskilt sårbar grupp som behöver extra omsorg i och med en högre risk för komplicerad och långvarig sorg, och sjukvården har ett ansvar i att stötta dessa individer. Genom ökad kunskap om syskons erfarenheter av att leva med en svårt sjuk bror eller syster kan vi konstruera adekvat stöd baserat på deras behov. Syfte: Att beskriva syskons erfarenheter av att leva med en svårt sjuk bror eller syster. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 originalartiklar, insamlade från två databaser, publicerade mellan 2013–2023. En tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clarkes analysmodell. Resultat: Tre huvudteman framkom vid sammanställning av resultat: Att hantera sig själv och sina känslor beskriver syskonens utsatthet och känsla av isolering - en känsla av att hamna i skuggan av sin bror eller systers sjukdom, där en stark önskan om att bli sedd, men en ovilja att ta plats framkom, och stöd från omgivningen var uppskattat. Känslan av förståelse beskriver att information och inkludering uppskattas - att de oftast vet om när saker går osagda och att de själva tvingas läsa mellan raderna kring vad de ser och vad som sägs. Det nya normala beskriver förändring i situation och vardag - där familjen blev allt viktigare, men att rollerna inom familjen förändrades, och det ständigt fanns en närvaro av oro kring den sjuka brodern eller systern. Slutsats: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör känna till och beakta syskons känsloliv och önskningar för att på bästa sätt kunna stötta och hjälpa syskonet genom den svåra tiden. För att nå upp till barnkonventionen, som numera är lag, gäller detta även för sjukvårdspersonal inom vuxenvården, då barn som har palliativa vårdbehov många gånger vårdas inom vuxenkliniker.Background: Palliative care must take care of the entire family's need for support. The law is clear regarding children's rights when a parent is ill, but siblings as a group are often overlooked. Siblings who have lost a loved one have an increased risk of anxiety and depression, but are also at higher risk of substance abuse, and this can be related to how the sibling experienced the situation when their brother or sister was ill. Children and young people are a particularly vulnerable group that needs extra care due to a higher risk of complicated and prolonged grief, and the healthcare system has a responsibility to support these individuals. Through increased knowledge of siblings' experiences of living with a seriously ill brother or sister, we can construct adequate support for these children based on their needs. Aim: To describe the siblings' experiences of living with a seriously ill brother or sister. Method: A literature review based on 13 original articles, collected from two databases, published between 2013-2023. A thematic analysis was made based on Braun and Clarke's analysis model. Results:Three main themes emerged when compiling results: Dealing with oneself and one's feelings - describes the sibling's vulnerability and sense of isolation, a feeling of being overshadowed by their brother or sister's illness, where a strong desire to be seen, but an unwillingness to take place emerged, and support from the environment was appreciated. The feeling of understanding - describes that information and inclusion are appreciated, that they usually know when things are left unsaid and that they themselves are forced to read between the lines regarding what they see and what is said. The new normal - describes a change in situation and everyday life, where the family became increasingly important, but the roles within the family changed, and there was a constant presence of concern around the sick brother or sister. Conclusion: Nurses and other healthcare personnel should know and consider the sibling's emotional life and wishes in order to best support and help the sibling through the difficult time. In order to meet the Convention on the Rights of the Child, which is now law, this also applies to healthcare staff in adult care, as children who have palliative care needs are often cared for in adult clinics
Caregivers' experiences of being close to and caring for a person with advanced cancer at the end of life : A literature review
No full textBakgrund: Att drabbas av avancerad cancer är omvälvande för såväl patient som anhörig. Avancerad cancer tillhör den grupp som inte går att bota, därför inleds palliativ vård. Denna vård delas upp i två steg: tidig palliativ vård samt vård i livets slutskede. Livets slutskede syftar till den sista tiden i livet och fokuserar på att symtomlindra och skapa en meningsfull sista tid. Många anhöriga världen över väljer att vårda patienten själv alternativt i samarbete med vårdpersonal. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vara nära och vårda en person med avancerad cancer i livets slutskede. Metod: I detta arbete har en litteraturöversikt genomförts, med åtta kvalitativa och två kvantitativa studier. För att finna dessa studier användes databaserna PubMed och CINAHL Complete. Studierna kvalitetsgranskades utifrån fem av Fribergs 13–14 frågor för kvalitetsgranskning. Resultat: Tre teman framkom i resultatet. Det första temat var Dialogens betydelse för vårdandet vilket beskrev vikten av kommunikation mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Det andra temat var Utmaningar anhörigvårdare möter i vårdandet vilket beskrev etiska dilemman och yttre faktorer som påverkade vårdandet. Det tredje temat var Känslor kopplade till att vårda vilket beskrev den emotionella lasten anhörigvårdare upplevde under vårdandet. Slutsats: Brist på kommunikation och information från vårdpersonal medförde otrygghet i vårdrelationen mellan anhörigvårdare, patient och vårdpersonal. Att vara anhörigvårdare var både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket påverkade det vardagliga livet. Jobb, socialt umgänge och deras egen hälsa var inte längre i prioritet, vilket skapade oro och ångest. Anhörigvårdare utsattes för etiska utmaningar under vårdandet, exempelvis beslutsfattande kring patientens fortsatta vård. Anhörigvårdare hade önskat fler stödinsatser från hälso- och sjukvård. Ökade stödinsatser hade bidragit till ett minskat lidande på individnivå och besparingar på resurser och kostnader på samhällsnivå.Background: Experiencing advanced cancer is tumultuous for both the patient and their families. Advanced cancer belongs to the group that cannot be cured, thus initiating palliative care. This care is divided into two stages: early palliative care and end-of-life care. The end-of-life stage refers to the final period of life and focuses on symptom relief and creating a meaningful last phase. Many families worldwide choose to care for the patient themselves or in collaboration with healthcare professionals. Aim: The aim was to describe the experiences of family caregivers who are close to and care for a person with advanced cancer at the end of life. Method: In this study, a literature review was conducted, comprising eight qualitative and two quantitative studies. To find these studies, the databases PubMed and CINAHL Complete were utilized. The studies were quality assessed based on five of Friberg's 13–14 questions for quality assessment. Results: Three themes emerged in the findings. The first theme was the Importance of Dialogue in Caregiving, which emphasized the significance of communication between family caregivers, patients, and healthcare professionals. The second theme was Challenges Faced by Family Caregivers in Caregiving, which described ethical dilemmas and external factors influencing caregiving. The third theme was Emotions Associated with Caregiving, which depicted the emotional burden experienced by family caregivers during caregiving. Conclusions: Lack of communication and information from healthcare professionals led to insecurity in the care relationship between family caregivers, patients, and healthcare providers. Being a family caregiver was both physically and mentally demanding, affecting everyday life. Jobs, social interactions, and their own health were no longer priorities, leading to worry and anxiety. Family caregivers faced ethical challenges in caregiving, such as decision-making regarding the patient's ongoing care. They wished for more support from the healthcare system. Increased support would have contributed to reduced suffering at the individual level and savings in resources and costs at the societal level