Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Women’s experiences after undergoing mastectomy : A literature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och i Sverige, med över 20 nya fall dagligen. Behandlingar inkluderar kirurgi, strålning, kemoterapi, hormonbehandling och målinriktade terapier. Mastektomi är vanligt och påverkar livskvaliteten hos kvinnor. Att förstå deras upplevelser har betydelse för omvårdnad. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Litteraturöversikten identifierade två huvudtema: "Upplevelser av den förändrade kroppen", inklusive en förändrad kroppsuppfattning, anpassad klädsel och förändrat sexliv, samt "Upplevelser av relationer och stöd", med fokus på familjedynamik och stöd, stöd från sjukvårdspersonal, och det sociala livet. Resultaten visade på kvinnors utmaningar efter mastektomi och behovet av stöd och anpassning. Slutsats: Mastektomi hos kvinnor leder till kroppsuppfattningsförändringar och behov av omfattande stöd. Personcentrerad vård, psykologiskt stöd och korrekt information är viktigt för deras välbefinnande.Background: Breast cancer is the most common cancer among women globally and in Sweden, with over 20 new cases daily. Treatments include surgery, radiation, chemotherapy, hormone therapy, and targeted therapies. Mastectomy is common and affects the quality of life for women. Understanding their experiences is crucial for nursing care. Aim: To describe women's experiences after undergoing mastectomy. Method: The method involves a literature review of scientific original articles employing a qualitative approach. Results: The literature review identified two main themes: "Experiences of the changed body", including a changed body image, adapted clothing and changed sex life, and "Experiences of relationships and support", focusing on family dynamics and support, support from healthcare professionals, and social life. The results showed the challenges faced by women after mastectomy and the need for support and adaptation. Conclusions: Mastectomy results in changes in body perception and the need for comprehensive support. Person-centered care, psychological support, and accurate information are crucial for their well-being
Living with chronic venous leg ulcer : A litterature review
No full textBakgrund: Kroniska venösa bensår är en vävnadsskada i form av svårläkta hudsår som är lokaliserade nedanför knäleden och är orsakade av försämrat blodflöde i venerna. Trots att många människor drabbas av återkommande, smärtsamma och resurskrävande sår är de en medicinskt lågprioriterad grupp. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga originalartiklar. För artikelsökningen använde vi oss av databaserna Cinahl Complete och PubMed. Analysen utfördes inspirerad av Fribergs metod. Resultat: Analysen av artiklarna ledde till tre temaområden: somatiska besvär, psykosocialt lidande och omgivningens förhållningssätt Slutsats: Personer med bensår upplever betydande fysiskt och emotionellt lidande, inklusive smärta, skamkänslor och social isolering. Dessa patienter är beroende av vårdpersonal och anhöriga, och behöver en holistisk vård med fokus på både såret och den mänskliga aspekten. Ytterligare forskning behövs särskilt kring relationen mellan bensårspatienter och deras närmaste familj.Background Chronic venous leg ulcers are tissue injuries in the form of hard-to-heal skin sores located below the knee, caused by impaired blood flow in the veins. Despite affecting many individuals with recurrent, painful, and resource-intensive sores, they are a medically low-priority group. Aim The aim was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method A literature review based on ten scientific articles. The databases Cinahl Complete and PubMed was used in search for the articles. The article analysis was based on Friberg's analysis model. Results The analysis of the articles resulted in three thematic areas: somatic symptoms, psychosocial suffering, and the attitudes of the surroundings. Conclusions Individuals with leg ulcers experience significant physical and emotional suffering, including pain, feelings of shame, and social isolation. These patients depend on healthcare professionals and relatives, requiring holistic care that addresses both the wound and the human aspect. Further research is particularly needed regarding the relationship between leg ulcer patients and their immediate family
Nurses' experiences in communication with patients affected by aphasia : A systematic literature review
No full textBakgrund Afasi är en störning där personen har svårigheter att förstå och uttrycka sig verbalt. Personer som drabbas av afasi har försämrad kommunikationsförmåga och därför är det väsentligt att sjuksköterskan skapar en relation till patienten för att underlätta kommunikationen. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter som drabbats av afasi. Metod En systematisk litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar, gjordes genom sökningar i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Av de tio artiklarna var 5 kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 av mixade metoder. Resultat Ett huvudtema och ett tema framkom av resultaten: Olika strategier för kommunikation med patienter och Hinder för en god kommunikation. Huvudtemat Olika strategier för kommunikation med patienter byggs upp i sin tur av två underteman: Icke-verbal kommunikation och Vårdmiljöns betydelse. Utifrån sjuksköterskors erfarenheter framkom det att vissa kommunikationsstrategier, såsom korta meningar och bilder, påverkade kommunikationen med patienter som lider av afasi. Icke-verbal kommunikation och vårdmiljö spelade också en väsentlig roll för att underlätta kommunikationen med patienter. Faktorer som enligt sjuksköterskor utgjorde hinder för en god kommunikation med patienter var tidsbrist och bristande kompetens. Sjuksköterskors höga arbetsbelastning och tidspress gjorde att kommunikationen upplevdes även som tidskrävande. Bristande kompetens upplevde sjuksköterskor försvårade kommunikationen med patienter som lider av afasi. Slutsats Kommunikationsstrategier upplevdes av sjuksköterskor främja en god kommunikation med patienter som drabbas av afasi, men tidsbrist utgjorde ett hinder för implementering av sådana strategier i praktiken. Bristande kompetens hos sjuksköterskor skapade tvivel vilket resulterade i att patienter som drabbas av afasi exkluderades från vården. En utveckling av kunskap hos sjuksköterskor är därför viktig för att ge en god omvårdnad, där patienten känner sig delaktig i sitt vårdande. Background Aphasia is a disorder in which the person experiences difficulties in understanding and expressing themselves verbally. Individuals affected by aphasia have impaired communication abilities, so it is essential for nurses to establish a relationship to facilitate communication with patients. Aim The purpose of the study was to describe nurses' experiences in communication with patients affected by aphasia. Method A systematic literature review, based on ten scientific articles, was conducted through searches in the databases Cinahl Complete and PubMed. Out of these ten scientific articles, 5 were qualitative, 2 were quantitative, and 3 were mixed methods. Results One main theme and one theme emerged from the results: Different strategies for communication with patients and Barriers to good communication. The main theme Different strategies for communication with patients is built upon two subthemes: Non-verbal communication and The importance of the care environment. Based on nurses' experiences, it emerged that certain communication strategies, such as short sentences and pictures, influenced communication with patients suffering from aphasia. Non-verbal communication and the care environment also played a significant role in facilitating communication with patients. Factors identified by nurses as obstacles to effective communication with patients were time constraints and inadequate competence. Nurses' high workload and time pressure made communication feel time-consuming. Nurses perceived insufficient competence as complicating communication with patients suffering from aphasia. Conclusions Nurses perceived communication strategies as facilitating good communication with patients affected by aphasia, but time constraints posed a barrier to implementing such strategies in practice. Inadequate competence among nurses created doubts, resulting in patients affected by aphasia being excluded from care. Therefore, the development of knowledge among nurses is important for providing quality care, where the patient feels involved in their own care
Patients with HIV and their experiances of encounters in healthcare : A literature review
No full textBakgrund Humant immunbristvirus, HIV, är en kronisk sjukdom som attackerar kroppens immunförsvar. Sjukdomen är en global epidemi som startade på mitten av 1900-talet. HIV är en folksjukdom som går under smittskyddslagen. Det finns inget botemedel, men antiretroviral behandling gör att infektionen inte blir värre och hämmar symtomen samt stärker immunförsvaret. Den psykiska hälsan påverkas ofta negativt för patienter med HIV, ofta till följd av samhällets okunskap. Vårdpersonals inställning och attityd kring HIV speglar samhällets generella stigmatisering, samt okunskap och rädsla för att bli smittad. Sjuksköterskans omvårdad ska grundas på jämlikhet och rätt till lika vård för alla patienter, oavsett sjukdom, bakgrund och kultur. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med HIV upplever bemötandet i vården. Metod Detta är en litteraturöversikt som baserats på tolv vetenskapliga artiklar där tio var av kvalitativ metod och två av både kvalitativ och kvantitativ metod som är inhämtade från Cinahl complete och PubMed. Dataanalysen grundar sig i Fribergs beskrivning. Resultat Resultatet delades in i tre teman. Dessa var “Vårdrelationens betydelse för vårdandet” vars resultat visade vikten av vänlighet, välkomnande och uppföljning som faktorer till ett gott bemötande. Temat “Att bli stigmatiserad som HIV patient” präglades av patienters erfarenheter av diskriminering och sämre bemötande på grund av sin sjukdom. “God kommunikation och information förmedlar trygghet” förklarade hur sjukvårdspersonal skapar och bibehåller trygghet byggt på kunskap och god kommunikation utifrån patienternas upplevelser och preferenser. Slutsats Det finns kvarvarande stigma gentemot patienter med HIV hos sjukvårdspersonal på vårdinrättningar globalt. Ett dåligt bemötande behöver inte alltid bero på stigmat utan kan ha ett flertal faktorer, dock visar resultatet att ett bemötande som inte är byggt på respekt kan motverka att patienter söker vård. Det kan även påverka patienternas följsamhet av behandlingen, även kallad compliance, negativt. Dåligt bemötande från vårdpersonal gav patienterna en känsla av diskriminering och stigma på grund av sin HIV- sjukdom, vilket resulterade i psykisk ohälsa hos många patienter. Något som däremot är ett givande och gott bemötande ur patientperspektivet, visar sig vara ett gott välkomnande som bibehålls under mötet, respekt, kunskap gällande HIV och regelbunden uppföljning. Background Human Immunodeficiency Virus, HIV, is a chronic disease that attacks the body's immune system. The disease is a global epidemic that started in the mid-20th century. HIV is a notifiable disease under infectious disease control laws. There is no cure, but antiretroviral treatment prevents the infection from worsening, alleviates symptoms, and strengthens the immune system. The mental health of HIV patients is often negatively affected, often due to societal ignorance. The attitudes and approach of healthcare professionals towards HIV reflect society's general stigma, as well as ignorance and fear of transmission. Nursing care should be based on equality and the right to equal care for all patients, regardless of illness, background, and culture. Aim The aim is to describe how individuals with HIV experience the treatment in healthcare. Method This is a literature review based on twelve original articles, where ten were of qualitative methodology and two of both qualitative and quantitative methodology, gathered from Cinahl Complete and PubMed. The data analysis is based on Friberg's description. Results The results were categorized into three themes. These were "The importance of care relations in caring," which showed the importance of kindness, welcoming attitude, and follow-up as factors for good treatment. The theme "Being stigmatized as an HIV patient" was characterized by patients' experiences of discrimination and poorer treatment due to their illness. "Good communication and information convey security" explained how healthcare professionals create and maintain security based on knowledge and good communication according to patients' experiences and preferences.
Encountering Honor Related Oppression : The School Counselor´s Tools, Perspectives, and Challenges
No full textDenna studie utforskar hur skolkuratorer bemöter och hanterar hedersrelaterat våld och förtryck inom svensk skolmiljö. Mot bakgrund av att hedersförtryck identifieras som ett växande problem i Sverige, problematiserar forskningsstudien befintliga kunskapsgap kring skolkuratorers interaktioner med berörda elever. Utifrån tidigare forskning identifieras en stark avsaknad av riktlinjer och en misstro mot socialtjänstens förmåga att adekvat hantera sådana fall. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer, analyserade genom tematisk kodning. Resultaten visar att skolkuratorer står inför utmaningar relaterade till främst kulturella och religiösa dynamiker, resultatet belyser även ledningens engagemang och riktlinjer. Analysen som utgår från Lipskys teoribildning gällande gräsrotsbyråkrati belyser utmaningar och framgångsfaktorer gällande samverkan och handlingsutrymme. Diskussionen belyser vikten av ökad kunskap och stöd samt utveckling av specifika riktlinjer för att effektivare kunna stödja elever i riskzonen. Studien bidrar med insikter för både teoretisk förståelse och praktisk tillämpning i socialt arbete inom skolan, samt föreslår riktningar för framtida forskning inom området.This study explores how school counselors address and manage honor-related violence and oppression in Swedish schools. Considering that honor oppression is seen as a growing problem in Sweden, the research study highlights gaps in knowledge regarding school counselors' interactions with affected students. Based on previous research, a significant lack of guidelines and distrust in social services' ability to properly handle such cases were identified. The study is based on semi-structured interviews with school counselors, analyzed through thematic coding. The results show that school counselors face challenges related to cultural and religious dynamics, and also highlight the involvement of management and guidelines. The analysis, drawing on Lipsky's theory of street-level bureaucracy, outlines challenges and success factors in collaboration and decision-making space. The discussion emphasizes the importance of increased knowledge and support, and the development of specific guidelines to better support students at risk. The study provides insights for both theoretical understanding and practical application in social work within schools and suggests directions for future research in the field
Patients' experiences of nurse-led patient education in self-care for type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar miljontals människor runt om i världen, och antalet personer som får diagnosen ökar varje år. Förekomsten av sjukdomen är till stor del kopplad till ohälsosamma livsstilsvanor, såsom dålig kost, otillräcklig fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och rökning. Sjukdomen kräver förändringar i livsstil och egenvård. I syfte att stödja egenvård är patientutbildning en viktig aspekt i vården av personer med typ 2-diabetes. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskeledd patientutbildning i egenvård. Metod: En litteraturöversikt där systematisk sökning genomfördes i databaser CINAHL, PubMed och PsycInfo. Det var begränsat till artiklar som publicerats den senaste 10 åren, skrivna på engelska och enbart vuxna. Sexton artiklar inkluderas, varav femton kvalitativa och med blandad metod. En induktiv innehållsanalys genomfördes utifrån Tomas och Hardens tematiska analys i tre steg. Resultat: Resultatet visade varierande upplevelser av patientutbildning som gavs av sjuksköterska, och det framkom olika faktorer som hade betydelse för egenvård. Resultatet presenteras genom två huvudteman: (1) Upplevelser av kunskap och information (2) Betydelse av relationer och stöd för lärande. Slutsats: Sjuksköterskeledd patientutbildning hade positiv effekt på deltagarnas kunskap om sjukdomen, och ökade förståelse för egen roll och ansvar. Sjuksköterskor uppfyller en viktig roll i att utbilda, stödja och skapa förutsättningar för egenvård. Det framkom även vissa kunskapsluckor och barriärer som gör det svårt för patienter att omsätta kunskapen i det dagliga livet. Vidare forskning i området är nödvändigt för att främja egenvården. Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that affects millions of people around the world, and the number of people being diagnosed is increasing every year. The occurrence of the disease is largely linked to unhealthy lifestyle habits, such as poor diet, insufficient physical activity, overweight/obesity, excessive alcohol consumption and smoking. The disease requires changes in lifestyle and self-care. Patient education is therefore an important aspect in the care of people with type 2 diabetes. Aim: A literature review that highlights how patients with type 2 diabetes experience nurse-led patient education in self-care. Methods: A literature review in which a systematic search was carried out in databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. It was limited to articles published in the last 10 years, written in English and adults only. Sixteen articles are included, of which fifteen are qualitative and with a mixed method. An inductive content analysis was carried out using Tomas and Harden's three step thematic analysis. Results: The results showed varying experiences of patient education given by nurses, and different factors emerged that were important for self-care. The results are presented through two main themes: (1) Experiences of knowledge and information (2) Importance of relationships and support for learning. Conclusions: Nurse-led patient education had a positive effect on the participants' knowledge of the disease, and increased understanding of their own role and responsibility. Nurses fulfill an important role in educating, supporting, and creating conditions for self-care. There were also certain knowledge gaps and barriers that made it difficult to implement the knowledge in daily life. Further research in the area is necessary to promote self-care
Experiences of implementing changes in dietary habits among people withdiabetes type 2 : A literature review
No full textBakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en folkhälsosjukdom som ständigt växer både i Sverige och globalt. Egenvårdsåtgärder sätts in i tidigt skede av behandlingen där kostförändringar har en central del.Sjukdomen innebär ofta behov av förändringar gällande kost, motion och livsstil i resten av livet samt för många innebär det även regelbunden medicinering. Kunskap och förståelse kan vara viktiga faktorer för att anpassa sig till den nya livsstilen. I sjuksköterskans ansvar ingår att främja hälsa och att vägleda patienten till en hälsosam livsstil, detta genom att se till personens egenvårdsbehov och utifrån det bidra med stöd samt kunskap. Med kunskap och bättre förståelse om vad kostförändringar har för påverkan på individen kan sjuksköterskor bättre hjälpa, stödja samt förbättra personers upplevelser. Syfte Att undersöka upplevelser av att genomföra förändringar av kostvanor hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod Självständigarbetet är skriven enligt en litteraturöversikt som metod. Sökning för litteratur söktes via de två databaserna PubMed och Cinahl Complete där tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades sedan enligt Friberg (2017) granskningsmodell och granskningsfrågor innan resultatet sammanställdes. Resultat Resultatet delades upp och presenterades i tre huvudteman, dessa var: känslomässiga och fysiska aspekter av kostförändringar, faktorer som utmanar eller begränsar samt faktorer som underlättar eller stödjer. Slutsats Kostförändringar ses ofta som begränsande och utmanande att tillämpa. Bristande kunskap kring kostförändringar bidrog till osäkerhet och mer djupgående information från vårdpersonal önskades ofta. Utomstående stöd ansågs även hjälpsamt.Background Diabetes mellitus type 2 is a public health disease that is constantly growing both in Sweden and globally. Self-care measures are introduced in the early stages of treatment, were dietary changes play a central role.The disease often involves a need for changes in diet, exercise and lifestyle for the rest of their life’s and for many it also involves regular medication. Knowledge and understanding can be important factors in adapting to the new lifestyle. The nurse’s responsibility is to promote health and guidance the patient to a healthy lifestyle by adressing their self-care needs and providing support and knowledge. With knowledge and a better understanding of the impact of dietary changes on the individual, can nurses better help, support and improve people's experiences. Aim Was to investigate experiences of implementing changes in dietary habits among people with diabetes mellitus type 2. Method The independent work is written according to a literature review as a method. Search for literature was searched via the two databases PubMed and Cinahl Complete where ten qualitative scientific original articles were selected. These were the quality reviewed according to Friberg’s (2017) review model and review questions before the results were complied. Results The results were divided and presented in three main themes, these were: emotional and physical aspects of dietary changes, factors that challenge or limit and factors that facilitate or support. Conclusions Dietary changes are often seen as limiting and challenging to apply. Lack of knowledge about dietary changes contributed to uncertainty and more in-depth information from health professionals was desired. External support was alsoconsidered helpful
Patients' experience of loneliness in mental illness : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp och kan innebära ett lidande för individen. Tidigare forskning har visat att stigmatisering av personer med psykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan ha negativa konsekvenser. Ensamhet kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan, inklusive ökad risk för depression, ångest och suicidtankar. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad har ett viktigt ansvar att stödja personer med psykisk ohälsa genom att vara lyhörda för patienternas upplevelser av ensamhet. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever ensamhet. Metod Metoden som antogs var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultatet inkluderade 15 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från nio länder, och för dataanalysen tillämpades Thomas och Hardens tematiska analysmetod. Resultat Fyra analytiska teman och åtta deskriptiva teman identifierades. Ensamhet kunde upplevas både som en hanteringsstrategi och som en positiv upplevelse. Det framkom även att upplevelsen av ensamhet kunde fördjupas under perioder av försämrad psykisk ohälsa, ensamhet kunde även ta sig uttryck som både fysisk och psykisk smärta. Ensamhet var även associerat med känslor av utanförskap och brist på tillhörighet. Psykisk ohälsa förstärkte ofta upplevelsen av ensamhet, vilket resulterade i negativa tankar och känslor. Slutsats Ensamhet kan vara en hanteringsstrategi och en positiv kraft för välbefinnandet, men kan också leda till social isolering och känslomässig frånvaro. För personer med psykisk ohälsa påverkar ensamheten dagliga funktioner, beteenden och välbefinnande. Att beakta och stödja individuella behov är av stor betydelse, där specialistsjuksköterskan har en central roll.Background Mental illness is an umbrella term that can entail suffering for the individual. Previous research has shown that the stigma surrounding mental illness is widespread and can have negative consequences. Loneliness can have serious health implications, including an increased risk of depression, anxiety, and suicidal thoughts. Psychiatric nurse specialists have a crucial responsibility to support individuals with mental illness by being sensitive to their experiences of loneliness. Aim The purpose was to describe how patients with mental illness experience loneliness. Methods The method adopted was a literature review with a systematic approach. Searches were conducted in the databases Cinahl Complete, PubMed, and PsychInfo. The result included 15 qualitative original scientific articles from nine countries, and for data analysis, Thomas and Harden’s thematic analysis method was applied. Results Four analytical themes and eight descriptive themes were identified. Loneliness could be experienced both as a coping strategy and as a positive experience. It also emerged that the experience of loneliness could deepen during periods of deteriorating mental health, and loneliness could manifest as both physical and emotional pain. Loneliness was also associated with feelings of social exclusion and a lack of belonging. Mental illness often exacerbated the experience of loneliness, resulting in negative thoughts and emotions. Conclusions Loneliness can serve as both a coping mechanism and a positive aspect for well-being and recovery. It can manifest as social isolation or a sense of disconnection from close relationships and the world, impacting daily functioning, behavior, and mental well-being. Addressing loneliness is crucial for person-centered care, where specialist nurses play a vital role
Patient´s perception of palliative home-based care : Literature review with a systematic approach
No full textBakgrund Palliativ vård är en vårdform som ska lindra lidande och förbättra livskvalitén hos patienter och anhöriga när sjukdom inte längre går att bota och livet går mot sitt slut. Palliativ vård utgår från ett helhetsperspektiv (holism). Det finns en ojämlikhet i tillgänglighet till palliativ vård globalt, då endast en liten andel av de med palliativa vårdbehov får detta tillgodosett. Det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet. Studier visar på bristfällig forskning av patienters upplevelser av denna vårdform. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes i tre databaser; PubMed, CINAHL Complete och Nursing & Allied Health Premium. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ data valdes ut och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet visade att hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov för att öka välbefinnande och även öka möjlighet till närhet till anhöriga. Hemmet bidrog till normalitet och oberoende trots svår sjukdom. Det framkom att vården i hemmet kunde upplevas både trygg och otrygg beroende på hur vården var organiserad. Patienterna hade en oro för att svårbehandlade symtom skulle uppstå i hemmet eller att de skulle vara en börda för anhöriga. Det var viktigt för patienterna att ha en god relation till hälso- och sjukvårdpersonalen. Det framkom att patienters emotionella behov blev otillräckligt bemötta. Slutsats Hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov. När vårdpersonalen samordnar vården och har ett gott bemötande ökar patienters trygghet och välbefinnande. Alla patienter bör få tillgång till palliativ vård av god kvalitet vid livets slut. Mer forskning behövs som belyser patientperspektivet inom denna kontext.Background Palliative care is a form of care that is supposed to ease suffering and enhance patients and relatives’ quality of life during terminal illness at the end of life. There is an inequality in access to palliative care worldwide, since only a few of those in need receive it. It´s becoming more and more common with palliative home care. Studies show that there is a lack of knowledge about patients experience of this form of care. Aim The aim of the literature review was to explore patients’ perspective of palliative home-based care. Methods A literature review with a systematic approach were performed in three databases: PubMed,CINAHL Complete and Nursing & Allied Health Premium. Fifteen scientific articles of qualitative data were selected and analysed through three steps based on Thomas and Hardens thematic synthesis. Results The result showed that the patient´s home is an important place for terminally ill patients since it enhanced their wellbeing their ability to be close to relatives. Being at home also gave a sense of normality and independence despite severe illness. Home-based palliative care could be perceived as both safe but also unsafe depending on how well the care was organized. Patient´s worried that intractable symptoms would occur in their home or that they would be perceived as a burden to their relatives. It was important for patient´s to establish a good relationship with the healthcare professionals. Sometimes the patient´s emotional needs were insufficient met. Conclusions The patients home seem to be an important place for patients with palliative needs. When the health care staff coordinates care and have a friendly reception it increases the patients’ security and well-being. All patients should have access to palliative care of good quality at the end of life. More research reflecting the patient’s perspective in this context is needed
"Det är en stor depression att bli dömd” : En kvalitativ studie om före detta kriminellas erfarenheterav stigmatisering efter avtjänat straff i Skottland
No full textThe primary aim of this bachelor's thesis is to deepen the understanding of the experience of stigmatization among individuals who have served sentences and subsequently reintegrate into society in Scotland. I will apply a qualitative methodology with semi-structured interviews as my primary data collection method. The purpose of these interviews is to examine the obstacles that former criminals face in Scottish society due to stigmatization, based on the respondents' own experiences. By focusing on reintegration after serving sentences, the thesis aims to enhance understanding of the social and psychological consequences of structural discrimination and societal stigma. Preliminary findings from the study indicate that stigmatization affects former prisoners' chances of successful reintegration into society. The experience of stigma from various parts of society can lead to unemployment, homelessness, substance abuse, and poorer mental as well as physical health. Furthermore, my findings indicate that there is a lack of support system in Scotland for former criminals, contributing to difficulties in reintegrating into society.Det primära syftet med denna kandidatuppsats är att fördjupa förståelsen av upplevelsen av stigmatisering bland individer som har avtjänat straff och därefter återintegreras i samhället i Skottland. Jag kommer att tillämpa en kvalitativ metodologi med semi-strukturerade intervjuer som min primära datainsamlingsmetod. Syftet med dessa intervjuer är att undersöka de hinder som före detta kriminella möter i det skotska samhället i samband med stigmatisering, baserat på respondenternas egna erfarenheter. Genom att fokusera på återintegrering efter avtjänat straff syftar uppsatsen till att öka förståelsen av de sociala och psykologiska konsekvenserna av strukturell diskriminering och samhällets stigma. Preliminära resultat från studien tyder på att stigmatisering påverkar tidigare fångars möjligheter till framgångsrik återintegration i samhället. Upplevelsen av stigma från olika delar av samhället kan leda till arbetslöshet, hemlöshet, missbruk samt sämre mental och fysisk hälsa. Vidare indikerar mitt resultat att det finns ett bristande stödsystem i Skottland för före detta kriminella, vilket bidrar till svårigheter att återintegreras i samhället