Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses’ Well-Being – a prerequisite for quality care : A Literature Review on Nurses’ Experiences of Palliative Care
No full textBakgrund: Palliativ vård avser att lindra lidande och främja patientens livskvalité i livets slutskede. Sjuksköterskan har en central roll i att samordna de insatser som omvårdnaden kräver och vårda patienter och stötta deras närstående. Omvårdnaden syftar till ett personcentrerat vårdande där patientens somatiska, psykologiska och existentiella aspekter ska tas i beaktande och där även de närstående behöver stöd. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan hög arbetsbelastning och utbrändhet bland sjuksköterskor, något som påverkar kvalitén på omvårdnad och patientsäkerheten negativt. Det finns ett stort behov av palliativa vårdinsatser, men behovet tillgodoses inte. En motion har lagts fram i riksdagen om att bygga ut den palliativa vården i Sverige. En överbelastning av sjuksköterskor i samband med utbyggnaden skulle försvåra utövningen av personcentrerad vård. Sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ vård bör belysas för att förstå hur stress och utbrändhet kan förebyggas inom den palliativa vården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs modell. Tolv artiklar analyserades, varav elva artiklar hade kvalitativ metod och en var blandad metod. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor har erfarenhet av etiska och känslomässiga utmaningar i vårdandet av palliativa patienter. Kommunikation med både patienter, närstående och kollegor var väldigt viktigt för vårdandet, organisatoriska strukturer påverkade sjuksköterskornas arbete och vårdandet av döende patienter ledde till att sjuksköterskorna själva reflekterade över den mänskliga existensen. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet tyder på att palliativ vård är både utmanande och meningsfull där etiska, känslomässiga och organisatoriska utmaningar påverkar omvårdnaden. Utbyggnad av palliativ vård bör genomföras med fokus på hållbara organisatoriska strukturer som underlättar arbetsbelastningen för sjuksköterskor och därmed säkerställer god omvårdnad och patientsäkerhet.Background: Palliative care aims to alleviate suffering and promote patients’ quality of life at the end of life. Nurses play a central role in coordinating the care required, providing nursing care to patients, and supporting their relatives. Nursing care in palliative settings is intended to be person-centered, encompassing patients’ somatic, psychological, and existential needs, while also addressing the need for support among relatives. Previous research has demonstrated an association between high workload and burnout among nurses, which negatively affects the quality of nursing care and patient safety. There is a substantial need for palliative care services; however, this need is not fully met. There is a motion in parliament to expand palliative care in Sweden. An increased workload for nurses in connection with this expansion may hinder the provision of person-centered care. Therefore, nurses’ experiences of providing palliative care need to be highlighted to gain a deeper understanding of how stress and burnout can be prevented within palliative care settings. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of caring for patients at the end of their lives. Method: A literature review was conducted. Results: The results showed that nurses experience ethical and emotional challenges when caring for palliative patients. Communication with patients, family members, and colleagues was essential to the caregiving process; organizational structures influenced nurses’ work, and caring for dying patients prompted nurses to reflect on human existence. Conclusion: Nurses’ experiences indicate that palliative care is both challenging and meaningful, where ethical, emotional and organizational factors influence the nursing care provided. The expansion of palliative care should be carried out with an emphasis on sustainable organizational structures that support nurses’ working conditions and, in turn, ensure high-quality care and patient safety
Between empathy and exhaustion : A qualitative study of emotional stress among health social workers in outpatient child and adolescent psychiatry (BUP).
No full textSyftet med denna studie var att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin beskriver sina upplevelser av emotionell stress i deras arbete, samt vilka strategier de använder för att hantera emotionell stress. Studien är kvalitativ och består av sju semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer som arbetar på olika öppenvårdsmottagningar inom BUP Stockholm. För att bearbeta materialet användes en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman, dessa teman var hälso- och sjukvårdskuratorernas beskrivningar och upplevelser av emotionell stress, vilka orsaker ligger bakom den emotionella stressen?, hur hanterar kuratorerna den emotionella stressen?. Studiens empiri analyserades sedan med hjälp av teorin the Transactional Theory of Stress and Coping (TTSC). Resultatet och analysen av studiens empiri visar att kuratorerna framför allt upplever emotionell stress på grund av organisatoriska faktorer, men även i patientmöten. Kuratorerna beskriver faktorer som ojämn arbetsbelastning, omorganiseringar, samverkan och arbetet med föräldrar. Att uppleva emotionell stress kan leda till sömnbrist, tankar om arbetet utanför arbetstid och emotionell avtrubbning. Kuratorerna använder sig av både problemfokuserade- och emotionsfokuserade copingstrategier för att hantera emotionell stress. Strategier som att sätta gränser för arbetet, söka stöd hos sin chef, samtala med kollegor och fysisk aktivitet presenteras i resultatet. Samtliga kuratorer framhäver i intervjuerna att erfarenheter gör det enklare att hantera emotionell stress.The aim of this study was to examine how health social workers in outpatient child and adolescent psychiatri describe their experiences of emotional stress in their work, as well as which strategies they use to cope with emotional stress. The study is qualitative and consists of seven semi-structured interviews with health social workers working at different outpatient clinics within child and adolescent psychiatry (BUP) in Stockholm. To process the data, a thematic analysis was conducted, resulting in three main themes, healthcare social workers’ descriptions and experiences of emotional stress, the underlying causes of emotional stress, how the social workers manage emotional stress. The empirical data of the study was then analyzed using the Transactional Theory of Stress and Coping (TTSC). The results and analysis of the empirical data show that the health social workers’ primarily experience emotional stress due to organizational factors, but also in patientcare. The social workers describe factors such as uneven workload, reorganizations, collaboration and work with parents as contributing to emotional stress. Experiencing emotional stress can lead to sleep deprivation, work-related thoughts outside of working hours and emotional numbing. The health social workers use both problem-focused and emotion-focused coping strategier to manage emotional stress. Strategier such as setting boundaries for their work, seeking support from managers, talking with colleagues and engaging in physical activity are presented in the results. All social workers emphasize in the interviews that professional experiences makes it easier to manage emotional stress
Young people's path to support : A qualitative study from the perspectives of young people and professionals
No full textForskning och debatt kring våld i ungas parrelation har ökat det senaste decenniet och i Sverige har det skett förändringar i både lag och praktik. Dock är ett återkommande mönster i studier att unga inte söker formellt stöd. I den här kvalitativa uppsatsen undersöks ungas väg till stöd utifrån två perspektiv; unga som tidigare har blivit utsatta för våld och yrkesverksamma som möter de unga. Uppsatsens syfte är att få en fördjupad förståelse av ungas tankar, åsikter och erfarenheter av att söka stöd utifrån erfarenheter av våld i parrelation. Syftet är även att få en fördjupad förståelse av hur yrkesverksamma i verksamheter som möter målgruppen förstår ungas hjälpsökandeprocesser samt hur de formar sitt arbetssätt för att nå unga. De unga och de yrkesverksamma har rekryterats via fyra olika verksamheter. Verksamheterna tillhör både den ideella och offentliga sektorn samt har olika åldersspann. En av verksamheterna är bara riktad till sexuellt våldsutsatta och en annan riktar sig till olika erfarenheter av våld i nära relationer. De andra två verksamheterna möter en bredare målgrupp av unga. Tre unga och tre yrkesverksamma har intervjuats. De unga är 22–26 år under intervjutillfället. De har blivit utsatta för våld i en parrelation som påbörjats när de var 14–23 år. En tematisk analys har använts för att analysera intervjuerna. Uppsatsens resultat har sedan analyserats med stöd av Bronfenbrenners socioekologiska systemteori samt Enander och Holmbergs Uppbrottsprocess. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman; Ungas vägar till stöd, yrkesverksammas bilder av ungas vägar till stöd och utvecklingsbehov. Analysen av resultaten visar att ungas vägar till stöd påverkas av såväl individuella faktorer som den sociala omgivningen och samhällsnormer. Resultatet tyder även på att uppbrottsprocessen och hjälpsökandeprocessen är sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Den ungas hjälpsökande är inte ett isolerat beteende, utan valet att söka stöd påverkas av flertalet faktorer. Därav är det inte till exempel tillräckligt att ha kunskapshöjande insatser, utan det finns behov av att arbeta inom alla system i den socioekologiska modellen. Detta så de olika systemen stärker och stödjer hjälpsökandeprocesser samt att hinder för hjälpsökande förebyggs.Research and debate on youth intimate partner violence has increased in the last decade, and in Sweden there have been changes in both law and practice. However, a recurring pattern in studies is that young people do not seek formal support. In this qualitative study, young people's path to support is analyzed from two perspectives; young people who previously have been exposed to intimate partner violence and professionals who meet the young people. The aim of this study is to gain a deeper understanding of young people's thoughts, opinions and experiences of seeking help based on experiences of intimate partner violence. The aim is also to gain a deeper understanding of how professionals in organizations that meet the target group understand young people's help-seeking processes and how they shape their working methods to reach young people. The young people and professionals have been recruited by four different organizations. The organizations belong to both the non-profit and public sectors and have different age ranges. One of the organizations is only meant for victims of sexual violence and another is meant for different experiences of violence in close relationships. The other two organizations meet a broader target of young people. Three young people and three professionals have been interviewed. A thematic analysis has been used to analyze the interviews. The results of the paper have then been analyzed with the support of Bronfenbrenner's socio-ecological systems theory and Enander and Holmberg's leaving process. The thematic analysis resulted in three main themes; Young people's paths to support, professionals' images of young people's paths to support and development needs. The analysis of the results shows that young people's paths to support are influenced by both individual factors and the social environment and societal norms. The results also indicate that the leaving process and the help-seeking process are intertwined and mutually dependent on each other. The young person's help-seeking is not an isolated behavior, the choice to seek help is influenced by several factors. For example, it is not enough to have knowledge-raising efforts, there is also a need to interven within all systems in the socio-ecological model. That so the different systems strengthen and support help-seeking processes and that obstacles to help-seeking are prevented
Nurses’ adherence to hygiene guidelines for preventing contagious bacterial infections : A general literature review
No full textBakgrund:Antibiotikaresistens är ett växande globalt folkhälsoproblem som ökar risken för svårbehandlade infektioner och vårdrelaterad smitta. Konsekvent följsamhet till basala hygienrutiner är avgörande för att förhindra smittspridning. Patienter som bär resistenta bakterier kan dessutom uppleva stigmatisering och brister i bemötandet, vilket påverkar deras trygghet och värdighet. Sjuksköterskans etiska ansvar innebär därför att både skydda patientens säkerhet och tillämpa evidensbaserade riktlinjer för att förebygga smittsamma infektioner. Syfte:Syftet var att beskriva sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer för att förebygga smittsamma bakterieinfektioner. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl Complete och PubMed och inkluderade kvalitativa eller mixed-method-studier publicerade på engelska mellan 2010 och 2025. Efter urvalsprocessen inkluderades tio artiklar som kvalitetsgranskades enligt Fribergs modell. Resultat: Analysen identifierade tre huvudteman: “att kompromissa om hygienrutiner”, “osäkerhet om riskerna med smittspridning” samt “organisatoriska hinder”. Sjuksköterskor beskrev hur de ibland behövde balansera mellan att följa riktlinjer och samtidigt upprätthålla en respektfull vårdrelation. Otillräcklig kunskap och brist på utbildning ledde till både över- och underanvändning av skyddsåtgärder. Organisatoriska faktorer som hög arbetsbelastning, personalbrist, otydliga eller motstridiga riktlinjer, bristande kommunikation och otillräckliga resurser försvårade ytterligare följsamheten. Slutsats:Sjuksköterskors följsamhet till smittförebyggande riktlinjer påverkas av både individuella och organisatoriska faktorer. För att stärka arbetet krävs tydligare riktlinjer, kontinuerlig utbildning och bättre resurser. Ett systematiskt smittskyddsförebyggande arbete är avgörande för att minska vårdrelaterade infektioner och öka tryggheten i vården.Background: Antibiotic resistance is a growing global public health concern that increases the risk of hard-to-treat infections and healthcare associated transmission. Consistent adherence to basic hygiene routines is essential for preventing the spread of infection. Patients carrying resistant bacteria may also experience stigma and inadequate care, affecting their sense of safety and dignity. Therefore, nurses have an ethical responsibility to protect patient safety and apply evidence-based guidelines to prevent infectious bacterial diseases. Aim: The aim was to describe nurses’ adherence to hygiene guidelines for preventing contagious bacterial infections Method: A general literature review was conducted. Systematic searches were performed in Cinahl Complete and PubMed and included qualitative or mixed-method studies published in English between 2010 and 2025. Following the selection process, ten articles were included and quality appraised using Friberg’s model. Results:Three main themes emerged: “compromising on hygiene practices”, “uncertainty about the risks of infection transmission” and “organizational barriers”. Nurses described balancing strict infection-prevention guidelines while maintaining a respectful patient relationship, which at times led to selective or inconsistent adherence. Limited knowledge, insufficient training, and uncertainty about correct procedures contributed to both overuse and underuse of protective measures. Organizational barriers including high workload, staff shortages, unclear or conflicting guidelines, inadequate communication, and lack of necessary resources further hindered consistent guideline adherence. Conclusion: Nurses’ adherence to infection prevention guidelines is influenced by both individual and organizational factors. Strengthening this work requires clearer guidelines, continuous education, and improved resources. A systematic approach to infection prevention is essential to reduce healthcare associated infections and enhance safety for patients and staff
Nurses' experiences of the impact of language barriers on the care relationship : A literature review
No full textBakgrund: Det mångkulturella samhället präglas av språkbarriärer och kommunikationshinder som hotar patientsäkerheten och skapar frustration hos patienter och anhöriga. Migranter blir ofta beroende av tolktjänster. Det finns en brist på kvalificerad tolk och tidsbrist, som leder till ökade kostnader, missförstånd och sekretessrisk. Kulturell kompetens är en utmaning för sjuksköterskor, men ökad kulturell kompetens krävs för ökad förståelse, tillit och delaktighet. Sjuksköterskan ansvarar för att patienter får korrekt, rätt och anpassad information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärers påverkan på vårdrelationen. Metod: En litteraturöversikt analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg och baserades på granskning av tio originalartiklar, med fokus på sjuksköterskans erfarenhet av hur språkbarriärer påverkar vårdrelationen. Resultat: Tre teman framkom: Språkbarriärer och kommunikationsutmaningar, Vårdrelation och Organisatoriska faktorer. Resultatet visade att språkbarriärer skapade missförstånd, felaktig vård och hotar patientsäkerheten. Språkbarriärer påverkade vårdrelationen, genom att minska tryggheten och förståelsen mellan sjuksköterskor och patienter. Resultatet visade även att organisatoriska faktorer försvårade kommunikationen och skapade en otrygg vårdrelation. Slutsats: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskor upplevde kommunikationshinder på grund av språkbarriärer, kulturella skillnader och organisatoriska faktorer, vilket påverkade vårdrelationen negativt. Resultatet betonade vikten av kulturell kompetens och organisatoriskt stöd för att främja jämlik vård.Background: The multicultural society is characterized by language barriers and communication barriers that threaten patient safety and create frustration for patients and relatives. Migrants often become dependent on interpreting services. There are a lack of qualified interpreters and a lack of time, which leads to increased costs, misunderstandings and confidentiality risks. Cultural competence is a challenge for nurses, but increased cultural competence is required for increased understanding, trust and participation. The nurse is responsible for ensuring that patients receive accurate, correct and adapted information. Aim: To shed light on nurses' experiences of the impact of language barriers on the care relationship. Method: A literature review was analyzed according to Friberg's four analysis steps and was based on a review of ten original articles, with a focus on the nurse's experience of how language barriers affect the care relationship. Results: Three themes emerged: Language barriers and communication challenges, Care relationships, and Organizational factors. The results showed that language barriers created misunderstandings, incorrect care, and threatened patient safety. Language barriers affected the care relationship, by reducing security and understanding between nurses and patients. The results also showed that organizational factors made communication difficult and created an insecure care relationship. Conclusion: The literature review showed that nurses experienced communication barriers due to language barriers, cultural differences, and organizational factors, which negatively affected the nursing relationship. The results emphasized the importance of cultural competence and organizational support in promoting equitable care
Nurses' experiences of encountering and caring for women with experiences of intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer med fokus på kvinnors utsatthet. Den tar upp olika former av våld, vårdens etiska ansvar samt sjuksköterskans betydelse i att upptäcka, bemöta och stödja drabbade patienter. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt, och påverkar kvinnors hälsa och livskvalitet på lång sikt. Sjuksköterskan har en central roll genom att skapa trygghet, identifiera tecken på våld och erbjuda adekvat stöd samt vägledning till rätt instanser. Bristande utbildning, otydlighet i yrkesrollen och organisatoriska barriärer kan dock hindra vården från att fullt ut möta dessa patienters behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklar valdes via databassökning och granskades utifrån både kvalitetskriterier och relevans i förhållande till syftet. Endast artiklar som bidrog med djupgående insikter om sjuksköterskors erfarenheter inkluderades. Resultat: Resultaten presenterar fynd är uppdelade i tre teman för att presentera fynd om sjuksköterskor upplevelser av att vårda kvinnliga patienter med erfarenhet av våld i nära relationer. Dessa teman är att implementera färdigheter i vårdandet, samt bristande utbildning och beredskap som barriär i vårdandet. Sjuksköterskorna beskrev att ett empatiskt bemötande, respekt och förmågan att skapa trygghet är avgörande för att patienten ska våga öppna sig. De framhöll vikten av att känna igen tecken på våld och att respektera patientens självbestämmande, även när hon väljer att stanna i relationen. Samtidigt upplevdes bristande utbildning, otillräcklig träning och begränsad beredskap som hinder för att kunna ge god vård. Ytterligare barriärer som tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande integritet i vårdmiljön och samhälleliga normer som normaliserar våld försvårade vårdandet av dessa patienter. Slutsats: Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för att identifiera och stödja kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Utbildning och erfarenhet ökar självförtroendet och möjliggör respektfull och patientcentrerad vård. Hinder såsom bristande utbildning, hög arbetsbelastning och begränsat organisatoriskt stöd kan försvåra vården och skapa emotionell påfrestning. Trots detta upplever sjuksköterskor arbetet som meningsfullt när de kan hjälpa patienterna att känna sig trygga och hörda. Kontinuerlig utbildning och en stödjande arbetsmiljö är avgörande för att stärka kompetensen, öka patientsäkerheten och säkerställa respektfull och rättvis vård.Background: Intimate partner violence with a focus on women's vulnerability. It addresses different forms of violence, the ethical responsibilities of healthcare, and the nurse's role in identifying, responding to, and supporting affected patients. Violence can be physical, psychological, sexual, or economic, and it affects women's health and quality of life in the long term. Nurses play a central role by creating a sense of safety, recognizing signs of violence, and providing appropriate support and guidance to the right services. However, lack of education, unclear professional roles, and organizational barriers can hinder healthcare from fully meeting these patients' needs. Aim: To describe nurses' experiences of encountering and caring for women with a experience of intimate partner violence. Method: A literature review was conducted. The articles included in the study were selected through a database search. The selection of articles was based on a quality assessment and a thorough reflection on whether the content of the article was relevant and appropriate to the aim of the study Results: The results present the findings divided into three themes describing nurses' experiences of caring for female patients with a history of intimate partner violence. These themes are: applying skills in care, lack of education and preparedness as a barrier to providing care. The nurses described that an empathetic approach, respect, and the ability to create a sense of safety are crucial for patients to feel comfortable opening up. They emphasized the importance of recognizing signs of violence and respecting the patient's autonomy, even when she chooses to remain in the relationship. At the same time, a lack of education, insufficient training, and limited preparedness were perceived as obstacles to providing good care. Additional barriers such as time constraints, heavy workload, lack of privacy in the care environment, and societal norms that normalize violence further complicated the care of these patients. Conclusion: Nurses play a vital role in identifying and supporting women exposed to intimate partner violence. Education and experience increase confidence and enable respectful, patient-centered care. Barriers such as lack of training, high workload, and limited organizational support can hinder care and create emotional strain. Despite this, nurses find the work meaningful when they help patients feel safe and heard. Continuous training and a supportive work environment are essential to strengthen skills, enhance patient safety, and ensure respectful and equitable care
Experienced health consequences for women exposed to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: I Sverige, och globalt, rapporterar en betydande andel kvinnor erfarenheter av våld i nära relation. Något som ofta leder till ökad kontakt med vården och ett behov av stödinsatser. Sjuksköterskan har ett ansvar att identifiera, bemöta och stödja dessa kvinnor. För att vården ska kunna erbjuda ett adekvat bemötande är det avgörande att förstå de hälsokonsekvenser som våldet medför ur kvinnornas perspektiv. Våld i nära relation är ett omfattande folkhälsoproblem och kan ta sig uttryck i flera olika former. Syfte: Syftet var att beskriva upplevda hälsokonsekvenser hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt gjordes på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa var både kvalitativa samt kvantitativa. Ett urval av artiklar mellan åren 2005-2025 gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Fribergs modell för dataanalys användes. Resultat: Resultatet visade att våld i nära relation kan leda till omfattande konsekvenser för kvinnors hälsa. Fyra teman presenteras; psykiska, fysiska, reproduktiva samt sociala konsekvenser. Kvinnorna beskriver bland annat hur de upplever ångest, smärta, fertilitetsproblem samt känslor av isolering som några av de besvär som våldet medfört. Slutsats: Litteraturöversikten visar att kvinnor som utsatts för våld i nära relation inte bara drabbas av fysiska skador, utan framför allt av långvariga psykiska konsekvenser. Även reproduktiv och sexuell hälsa påverkas. Resultatet understryker behovet av att vården uppmärksammar kvinnors psykiska och emotionella välbefinnande och integrerar ett traumamedvetet, personcentrerat arbetssätt. På samhällsnivå framträder vikten av samverkan, utbildning och politiska insatser för att förebygga våld och främja återhämtning, vilket bidrar till en bredare förståelse av våldets konsekvenser på hälsan.Background: In Sweden, and globally, a significant proportion of women report experiences of intimate partner violence, which often leads to increased contact with healthcare services and a need for support interventions. Nurses have a responsibility to identify, respond to, and support these women. In order for healthcare to provide appropriate care, it is crucial to understand the health consequences of such violence from the women's perspective. Intimate partner violence is a major public health issue and can manifest in various forms. Aim: The aim was to describe the perceived health consequences experienced by women who have been subjected to intimate partner violence. Method: A literature review was conducted on 14 scientific articles. These included both qualitative and quantitative studies. A selection of articles from the years 2005-2025 was made in the databases Cinahl Complete and PubMed. Friberg's model for data analysis was used. Results: The result shows that intimate partner violence has led to extensive consequences for women's health. Four themes are presented; psychological, physical, reproductive and social consequences. The women describe experiences of anxiety, pain, fertility problems and feelings of isolation as some of the difficulties reslulting from the violence. Conclusion: The literature review shows that women exposed to intimate partner violence suffer not only from physical injuries but, above all, from long-term psychological consequences. Reproductive and sexual health is also affected. The results emphasize the need for healthcare to pay attention to women's psychological and emotional well-being and to integrate a trauma-informed, person-centered approach. At the societal level, the importance of collaboration, education and political measures becomes evident in order to prevent violence and promote recovery, contributing to a broader understanding of the health consequences of intimate partner violence
A qualitative interview study about how social workers’ in health care describe alliance work with patients in palliative care
No full textDet psykosociala stödet inom den palliativa vården är en del av hälso- och sjukvårdskuratorns ansvarsområde. Patientens palliativa tillstånd kan innebära att patienten har ett behov av stödjande insatser som rör existentiella, sociala, psykologiska, ekonomiska och juridiska frågeställningar inför döden. Denna kvalitativa intervjustudie berör kuratorer som arbetar inom den palliativa vården och deras erfarenheter av alliansskapande med patienter. Studiens resultat baseras på åtta intervjuer med kuratorer inom det palliativa området runt om i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer beskriver samtalets och relationens betydelse för ett alliansskapande mellan kurator och patient och hur kvaliteten på detta arbete kan påverka resultatet av mötets betydelse. Studiens empiriska data har genom tematisering mynnat ut i fyra olika huvudteman som är alliansfrämjande och allianshindrande faktorer, palliativ vård - en balansgång och allians, ett aktivt arbete. Resultatet visar att kuratorerna lyfter fram att alliansen med patienten är viktig och att det finns goda förutsättningar för att skapa allians. Kuratorerna beskriver både alliansfrämjande och allianshindrande faktorer i arbetet med att etablera och upprätthålla alliansen. Det palliativa utgångsläget beskrivs som en balansgång utifrån att patienten både kan begränsas i sin kontakt men att det även kan ge upphov till att patienten önskar stöd av kuratorn. Samtalen och relationen får betydelse för innehållet i möten mellan kurator och patient och även för deras anhöriga efter att patienten har dött. Kuratorerna beskriver att alliansens styrka påverkar vilka samtal som förs och hur djup kontakten blir mellan professionell och patient samt vilka uppgifter som utförs vid kontakttillfället. Resultatet har analyserats med hjälp av Bordins teori om arbetsallians och Scheffs relationella teori om sociala band, men också av tidigare forskning som berör det valda området.Psychosocial support within palliative care is part of the professional responsibilities of social workers in healthcare. A patient’s palliative condition may lead to that the patient is in need of supportive interventions related to existential, social, psychological, economic, and legal issues in relation to death. This qualitative interview study focuses on social workers employed in palliative care and their experiences of alliance building with patients. The results are based on eight interviews with social workers working in palliative care settings across Sweden. The aim of the study is to examine how healthcare social workers describe the significance of conversation and the relationship in the formation of an alliance between social worker and patient, also how the quality of this work may influence the outcomes and significance of the encounter. Through thematic analysis, the empirical data resulted in four themes: alliance-facilitating and alliance-hindering factors; palliative care as a balancing act; and alliance as an active process. The results indicate that the social workers emphasize the importance of the alliance with the patient and highlight that there are promoting factors for establishing an alliance. They describe both alliance-promoting and alliance-hindering factors in the work of establishing and maintaining the alliance. The palliative context is described as a balancing act, based on the fact that the patient’s condition may both limit contact and, at the same time, give rise to a desire for support from the social worker. Conversations and the relationship are described as shaping the content of the encounters between social worker and patient, and also as having significance for patients’ relatives after the patient’s death. The social workers further describe how the strength of the alliance influences which conversations take place, the depth of the relationship between professional and patient, and which tasks are carried out during the encounter. The findings have been analysed using Bordin’s theory of the working alliance and Scheff’s relational theory of social bonds, but also with previous research relevant to the field
Women's experiences of living with endometriosis : A literature review
No full textBakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar omkring 10 procent av kvinnor i fertil ålder och kan leda till smärta, infertilitet samt nedsatt livskvalitet. Diagnosen fördröjs ofta av en komplex symtombild och kunskapsbrist inom vården. Sjukdomen medför även samhällsekonomiska kostnader, samtidigt som många kvinnor möter en ojämlik och otillräcklig vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa originalartiklar hämtade från databaserna Pubmed och Cinahl. Genom systematisk sökning och kritisk granskning inkluderades elva artiklar av hög relevans till resultatet. Resultat: Tre huvudteman identifierades: (1) påverkan på hälsa och välbefinnande, (2) sociala och vardagliga konsekvenser, (3) erfarenheter av vård och bemötande. Endometrios påverkade kvinnornas liv genom svår smärta, trötthet och andra fysiska symtom som begränsade deras dagliga aktiviteter. Detta ledde ofta till psykiskt lidande, social isolering, relationsproblem och ekonomiska konsekvenser. Även stigma och misstro förekom, likaså en lång väg till diagnos präglad av bristande kunskap och otillräckligt stöd. Samtidigt utvecklade vissa kvinnor egna strategier för att hantera sjukdomen och sökte aktivt socialt stöd. Slutsats: Endometrios innefattar ett mångdimentionellt lidande som påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Smärta, infertilitet samt bristande förståelse från vården och samhället bidrar till minskad livskvalitet. Ökad kunskap och ett personcentrerat förhållningssätt kan leda till snabbare diagnoser, minimerat lidande och ökad jämlikhet i vården. Background: Endometriosis is a chronic inflammatory condition affecting approximately 10 percent of women of reproductive age and can cause pain, infertility and a reduced quality of life. The diagnosis is frequently delayed due to a complex symptom profile and lack of knowledge within healthcare. The condition also entails significant socioeconomic costs, while many women continue to experience unequal and inadequate care. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature review based on qualitative original articles from databases Pubmed and Cinahl. Through systematic search and critical review, eleven articles of high relevance were included in the results. Results: Three main themes were identified: (1) impact on health and well-being, (2) social and everyday consequences, (3) experiences of healthcare and interactions. Endometriosis affected the women's lives through severe pain, fatigue and other physical symptoms that limited their daily activities. This often resulted in psychological suffering, social isolation, relationship problems and financial consequences. Stigma and mistrust were also present, as was a long journey to diagnosis marked by lack of knowledge and insufficant support. Some women developed their own strategies for coping with endometriosis and actively sough support. Conclusion: Endometriosis involves multidimensional suffering that affects women's physical, psychological, and social well-being. Pain, infertility, and a lack of understanding from healthcare and society contribute to reduced quality of life. Increased knowledge and person-centered care may lead to faster diagnosis, reduced suffering, and improved equity in healthcare.
Facing everyday challenges : Parents' experiences of living with children with autism: A literature review
No full textBakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) kännetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begränsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med påverkan på perception, lek och fantasi. Symtomen måste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen för att diagnosen ska kunna ställas (APA, 2013), vilket kan medföra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillstånd (AST). Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015–2025. Artiklarna identifierades genom systematiska databassökning, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån Popenoe m.fl., (2021) innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen utformades fyra huvudtema: möta vardagsutmaningar, övergångar (transition) i föräldraskapet, i takt med förändringar och ett nytt liv med mening. Slutsats: Litteraturöversikten visar att föräldrar till barn med AST ofta möter emotionella och sociala utmaningar, inklusive stigmatisering, social isolering och bristande förståelse från omgivningen. Trots detta utvecklar många föräldrar resiliens genom strategier för vardagsstruktur, ökad kunskap om barnets behov och stärkt självförtroende i föräldrarollen. Resultaten belyser vikten av tidiga, samordnade stödinsatser från vård, skola och socialtjänst samt ökad professionell kompetens. Sjuksköterskors personcentrerad och hälsofrämjande arbete i samverkan med familjer och andra yrkesprofessioner är centralt för att främja både barns och föräldrars välbefinnande.Background: Autism Spectrum Disorder (ASD) is characterized by deficits in social communication and interaction, as well as restricted and repetitive behaviours and interests, often affecting perception, play, and imagination. Symptoms must be evident early in development for a diagnosis to be made (American Psychiatric Association [APA], 2013), which can result in significant challenges in everyday life and social contexts. Aim: The aim of the study was to describe parents' experiences of living with children with autism spectrum disorder (ASD). Method: The literature review was conducted based on ten qualitative, peer-reviewed original articles published between 2015 and 2025. The articles were identified through systematic database searches, quality-assessed, and analysed using content analysis as described by Popenoe et al. (2021). Results: From the analysis, four main themes were identified: managing everyday challenges, transitions in parenthood, coping with changes, and creating a new life with meaning. Conclusion: The literature review indicates that parents of children with ASD experience significant emotional and social challenges, including stigma and social isolation. Despite this, many parents develop resilience through structured daily routines, increased understanding of their child's needs, and greater confidence in the parental role. The findings underscore the importance of early, coordinated support from healthcare, educational, and social services, as well as enhanced professional competence. Nurses' person-centered and health-promoting care, in collaboration with families and other professionals, plays a key role in supporting the well-being of both children and parents