Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
It looked better in the broschure : about older people´s experience of moving to a nursing home
No full textDet är många faktorer och omständigheter som spelar in när den äldre personen behöver lämna sitt hem och flytta till ett vård- och omsorgsboende, vilket även tidigare forskning bekräftar. Hur ser processen ut från att den äldre personen tar beslutet att flytta, genomför själva flytten och därefter skapar ett liv på det nya boendet? Denna studie ämnar att beskriva processens tre delar utifrån den äldres upplevelse; beslutet att flytta, flytten samt den första tiden på det nya boendet. Totalt tio semistrukturerade intervjuer utfördes i denna kvalitativa studie. Tidigare forskning kring flyttprocessen visar en mångfacetterad process. I vår studie har vi använt oss av kritisk gerontologi och det sociala sammanbrottssyndromet som teoretisk referensram för att analysera materialet. Resultatet visar att anhöriga har en stor del i den äldre personens liv när hen ska ta beslutet om att flytta, packa ihop det tidigare livet, flytta och installera sig på det nya boendet. Ytterligare fynd visar att de saker man tar med sig till boendet kan ha betydande roll för skapandet av ett nytt hem. Resultaten visar även på bristfällig information kring vad man kan förvänta sig av ett vård- och omsorgsboende samt att den information man faktiskt får inte alltid stämmer med verkligheten. Livet på vård- och omsorgsboende visar sig innehålla både positiva och negativa delar men i huvudsak har de äldre i denna studie anpassat sig ganska väl till sin nya situation.There are many factors and circumstances that come into play when the elderly person needs to leave their home and move to a nursing home, which is confirmed by previous research. What does the process look like from the elderly person making the decision to move, carrying out the move itself and then creating a life in the new accommodation? This study intends to describe the three parts of the process based on the elderly's experience; the decision to move, the move and the first time in the new accommodation. A total of ten semi-structured interviews were conducted in this qualitative study. Previous research on the relocation process shows a multifaceted process. In our study, we have used critical gerontology and the social breakdown syndrome as a theoretical frame of reference to analyze the material. The results show that relatives have a large part in the elderly person's life when they have to make the decision to move, pack up their former life and move and settle in the new accommodation. Further findings show that the things you bring to your home can have a significant role in the creation of a new home and life. The results also show insufficient information about what to expect from a nursing home and that the information you actually receive does not always match reality. Life in a nursing home turns out to contain both positive and negative parts, but in the main the elderly in this study have adapted quite well to their new situation.
Patients’ experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) : A litterature review
No full textBackground Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a common disease affecting people worldwide, with smoking being the most common cause. COPD affects the airways and presents symptoms such as breathlessness and coughing. The nurse's role is to identify and understand the patient's unique needs to provide adequate help and support. Aim The aim was to describe patients’ experiences of living with COPD. Method A litterature review was conducted based on eleven qualitative scientific articles. Articles searches were obtained from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s (2017) method. Results The results are presented within three main themes: physical limitations, emotional distress, and support in daily life. Regarding physical limitations, breathlessness, fatigue, and reduced mobility were common symptoms that restricted daily activities. In the theme of emotional distress, anxiety, fear, guilt, and shame were symptoms that negatively impacted patients with COPD. In the final theme support in daily life, patients reported that family members and healthcare professionals played crucial roles in providing support. Conclusions Patients with COPD experienced significant physical, psychological, and social challenges in their daily lives. These challenges negatively impact the quality of life and well-being of these patients and can lead to social isolation and loneliness. Person-centered care is crucial for meeting the needs of these patients and involving both the patient and relatives in care can be very helpful.Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som påverkar människor över hela världen, och den vanligaste orsaken till sjukdomen är rökning. KOL karaktäriseras av luftvägsobstruktion och ger symtom såsom andnöd och hosta. Det är av stor vikt att sjuksköterskan identifierar och förstår varje patientens unika behov för att kunna erbjuda ett optimaltstöd och vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med KOL. Metod En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) metod. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman; fysiska begränsningar, emotionella påfrestningar och stöd i vardagen. I temat fysiska begränsningar var andfåddhet, trötthet och nedsatt rörlighet vanliga symtom som begränsade patienters vardag. I temat emotionella påfrestningar var ångest, rädsla, skuld och skam, symtom som påverkade patienterna negativt. I det sista temat stöd i vardagen rapporterade patienterna att anhöriga och vårdpersonal var viktiga i stödarbetet. Slutsats Patienter med KOL upplevde betydande fysiska, psykiska och sociala utmaningar i sitt dagliga liv. Dessa utmaningar påverkade patienters livskvalitet och välbefinnande på ett negativt sätt och kan leda till social isolering och ensamhet. Personcentrerad vård är avgörande för att möta behov hos patienter med KOL och att involvera både patienter och närstående i vården kan vara till stor hjälp
People's experiences of living with asthma : A literature review
No full textBakgrund: Astma är världens vanligaste kroniska sjukdom. Det finns flera olika typer av astma, diagnosen ställs genom en klinisk översikt och huvudsakligen genom spirometri. Sjuksköterskans ansvar handlar om att föra en vårdande kommunikation och minska lindandet för personer med astma. Samt att utföra personscentrerad vård för dessa personer, den personcentrerade vården handlar om att stödja personens autonomi och att värdera personens identitet. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med astma. Metod: Litteraturöversikt applicerades som metod med sju kvalitativa- och två kvantitativa artiklar samt en mixad metod artikel. Databaserna Cinahl och PubMed tillämpades i sökningen av artiklar. Kvalitetsgranskningen genomfördes med Fribergs granskningsfrågor. Analysen gjordes i fyra steg genom att läsa, granska, söka efter likheter och skillnader samt sammanfatta. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman som var aktuella: Det förändrade livet som astmatiker, Upplevelser av förändrad självbild och relationer, Att hantera livet med astma och upplevelser av egenvård och stöd och Förändringar i yrkesliv och privatekonomi. Slutsats: Personers erfarenheter av att leva med astma visar att det sker förändringar i vardagliga livet så som egenvårdsåtgärder, förändrade relationer, yrkesliv och självbild. Bemötandet från sjukvårdspersonal har inverkan på hur personer med astma bedriver egenvård. Sjuksköterskans ansvar att erbjuda personcentrerad vård med stöd och god vård är av stor betydelse för personens delaktighet och fortsatta tilltro till vården.Background: Asthma is the worlds most common chronic disease with over 260 million people affected. There are several different types of asthma, the diagnosis is made thorugh a clicnial overview and mainly through spirometry. The nurse’s responsibility is to carry out caring communication and reduce suffering for people with asthma. As well as providing person-centred care for these people, the person-centred care is about supporting the person’s autonomy and valuing the person’s identity. Aim: The purpose was to describe peoples experiences of living with asthma. Method: A literature review was applied as a method with seven qualitative and two quantitative articles and one article with mixed-method. The databases Cinahl and PubMed were applied in the search of articles. The quality review was carried out using Friberg’s review questions. The analysis was done in four steps by reading, reviewing, searching for similarities and differences and summarizing. Results: The results revealed four themes that were relevant: The changed life as an asthmatic, Experiences of changed self-image and relationships, Coping with life with asthma and experiences of self-care and support, Changes in professional life and personal finances. Conclusions: People´s experiences of living with asthma show that there are changes in everyday life such as self-care measures, changed relationships, professional life and self-image. how changes occur in life around the implementation of self-care measures, changed private relationships, professional life and self-image. The treatment of healthcare professionals has an impact on how people with asthma engage in self-care. The nurse´s responsibility to offer personcentred care with support and good care is of great importance for the person´s participation and continued trust in the care
Nurses' experiences in providing end-of-life care to adult patients : A literature review from nurse's perspectives
No full textBakgrund: Vård i livets slutskede utgör den avslutande delen av palliativ vård. Patienter som lider av obotlig, livshotande sjukdom och befinner sig i livets slutskede behöver en holistisk och personcentrerad vård. Omvårdnad är en sjuksköterskans kompetensområde. Det är ett komplext uppdrag att samordna teamarbetet och ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt på 12 originalartiklar från PubMed och CINAHL analyserades enligt Fridbergs (2022) metodbeskrivning för litteraturöversikt med hjälp av sökorden:” nurse”,” nurses”,” terminal care”,” end of life”, “terminal”,”experience”,” perspective”,” perception”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman. Första temat ”Sjuksköterskors positiva och negativa erfarenheter”, där sjuksköterskor beskrev komplexiteten i sina egna personliga erfarenheter och upplevelser av att ta hand om patienter i livets slutskede. Andra temat ”Sjuksköterskan i det patientnära arbetet” beskriver sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård och arbete med närstående, samt erfarenheter av döendeprocessen och de etiska aspekterna av vård i livets slutskede. Det sista temat berör ”Erfarenheter av faktorer relaterade till organisationen”, där sjuksköterskor beskrev hur teamarbete och organisationen påverkar förutsättningarna för god vård. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede medför många fysiska och emotionella utmaningar för sjuksköterskor, som möter komplexa etiska situationer och existentiella frågor. För att kunna närvara vid patientens lidande samtidigt ge holistisk och personcentrerad vård behöver sjuksköterskor kompetensutveckling och stöd från teamet och organisationen. Det är avgörande för ett professionellt förhållningssätt och för den personliga mentala hälsan att kunna hantera sina egna känslor och upplevelser relaterade till döendeprocessen.Background End-of-life care constitutes the final part of palliative care. Patients suffering from incurable, life-threatening diseases and are in the final stages of life require holistic and person-centered care. Patient care is within the nurse’s scope of competence. Coordinating team efforts to provide person-centered care is a complex task. Aim To describe nurses’ experiences of caring for adult patients at the end of life Method A literature review of 12 original articles from the PubMed and CINAHL Analyzed following Fridberg's (2022) recommendations for literature review. Keywords: “nurse”, “nurses”, “terminal care”, “end of life”, “terminal”, “experience”, “perspective”, “perception”. Results The literature review resulted in three themes. The first theme: “Nurses” positive and negative experiences”, where nurses described the complexity of their own personal experiences and encounters in caring for patients at the end of life. The second theme: “The nurse in near - patient care” describes nurses’ experiences of person-centered care and working with family members, as well as experiences of the dying process and the ethical aspects of end-of-life care. The final theme addresses “Experiences of organization-related factors”, where nurses described how teamwork and organization affect the conditions for good care. Conclusions Caring for patients in the final stages of life entails many physical and emotional challenges for nurses, who encounter complex ethical situations and existential questions. To be present for the patient’s suffering while providing holistic and person-centered care, nurses need competence development and support from their team and organization. It is crucial for a professional approach and for personal mental well-being to be able to manage one's own emotions and experiences related to the process of dying
Nurse's knowledge of antibiotic resistance : A literature review
No full textBakgrund: Antibiotikaresistens är ett globalt folkhälsoproblem vars ökning kan leda till att antibiotikabehandlingens verkan uteblir. Att förebygga antibiotikaresistens kan göras på många olika sätt, där utgångspunkten är att minska dagens antibiotikaanvändning för att i sin tur minska förekomsten av resistenta bakterier så framtida generationer kan behandla svåra infektioner. Sjuksköterskan är central i detta arbete till följd av omvårdnadsarbetets täta patientkontakt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kunskaper om förebyggande arbete gällande antibiotikaresistens. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman identifierades: Sjuksköterskans kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens, där sjuksköterskans kunskap om antibiotika generellt visades god medan kunskapen om antibiotikaresistens var något mer varierande. Sjuksköterskans förmåga och kunskap att arbeta enligt förebyggande praxis, vilket visade att sjuksköterskan till stor del hade god följsamhet att förebygga infektioner och därmed antibiotikaresistens. Desto högre utbildning och erfarenhet, desto bättre kunskap och följsamhet, vilket visade olika orsaker som ledde till bättre kunskap och följsamhet. Slutsats: Litteraturöversikten visade att kunskap om antibiotikaresistens är nödvändigt för sjuksköterskor att ha för att de ska kunna arbeta förebyggande. Att öka kunskapen hos sjuksköterskor gällande antibiotikaresistens och hur det förebyggs i kliniskt arbete kan leda till en framtid där vi fortfarande kan behandla patienter med antibiotika. Background: Antibiotic resistance is a global public health problem whose increase can cause antibiotic treatment to fail. Preventing antibiotic resistance can be done in many ways, where the basis is to reduce today’s antibiotic use in order to reduce the occurrence of resistant bacteria so that future generations can treat severe infections. The nurse is central in this work because of the frequent patient contact in nursing care. Aim: The aim was to describe nurse’s knowledge of preventative work regarding antibiotic resistance. Method: The method used was a general literature review based on ten research articles. Results: Three themes were identified: Nurse’s knowledge regarding antibiotics and antibiotic resistance, where the nurse’s knowledge of antibiotics was generally shown to be good, while the knowledge of antibiotic resistance was somewhat more variable. Nurse’s ability and knowledge to work preventative, which showed that the nurse largely had good compliance to prevent infections and thus antibiotic resistance. The higher the education and experience, the better the knowledge and compliance, which showed different reasons that led to better knowledge and compliance. Conclusions: This literature review showed that knowledge about antibiotic resistance is necessary for nurses to possess in order to prevent it in their profession. Increased nursing knowledge regarding antibiotic resistance and how to prevent it in clinical work results in a future where we are still able to treat patients with antibiotics.
What we talk about when we talk about preventive work against crime among children and young people : A critical discourse analysis of the impact of the debate on the work of social services
No full textSyftet med denna studie har varit att genom en kritisk diskursanalys undersöka hurbegreppet förebyggande arbete i relation till kriminalitet bland barn och unga används i samhällsdebatten. Detta för att bidra med kunskap om hur förståelsen och användningen av begreppet i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Empirin bestod av 30 debattartiklar där begreppet förebyggande förekom tillsammans med barn och unga samt kriminalitet eller brott. Debattartiklarna hämtades från Sveriges största dags- respektive kvällstidning, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under tidsperioden 2023-01-01 till 2024-04-24. För att analysera denna empiri använde vi oss av kritisk diskursanalys som både teoretiskt ramverk samt metod. I studiens resultat utkristalliserades ett antal diskurser; diskursen om tidiga insatser, diskursen om civilsamhället, diskursen om familjens betydelse och ansvar samt diskursen om allmänprevention. Dessa diskurser analyserades för att förstå hur användningen av begreppet förebyggande i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Studiens slutsatser visar att samtliga diskurser är överens om att förebyggande arbete är viktigt men att begreppet framställs och används på olika sätt. Socialtjänsten lyfts fram som en viktig aktör men hur socialtjänsten ska arbeta förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga konkretiseras inte nämnvärt i diskurserna. Socialtjänstens arbete med barn och unga kan komma att påverkas av hur diskurserna använder begreppet förebyggande genom det faktum att det väntas en ny socialtjänstlag med en betoning på det förebyggande arbetet i form av ett perspektiv. Detta perspektiv medför ett tolkningsutrymme som kan formas av dessa diskurser. Ett sådant tolkningsutrymme påverkas i sin tur av olika maktrelationer där framförallt styrande politiker och deras diskurser har stor makt att fylla detta tolkningsutrymme med idéer om vad förebyggande arbete är riktat mot kriminalitet bland barn och unga.The purpose of this study has been to analyze, by the use of critical discourse analysis, how the concept of preventive work in relation to crime among children and young people is used in the social debate. This is to provide knowledge about how the understanding and use of the term can affect how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The data consisted of 30 debate articles where the term prevention appeared together with children and young people and crime. The debate articles were taken from Sweden's largest daily and evening newspapers, Dagens Nyheter and Aftonbladet, during the time period 2023-01-01 to 2024-04-24. To analyze this data, we used critical discourse analysis as both theoretical framework and method. In the results of the study, a number of discourses was identified; the discourse on early interventions, the discourse on civil society, the discourse on the importance and responsibility of the family and the discourse on general prevention. These discourses were analyzed to understand how the use of the term prevention can have an impact on how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The study draws the conclusions that all discourses agree that preventive work is important, but that the term is presented and used in different ways. Social services are highlighted as an important actor, but how social services should work preventively in relation to crime among children and young people is not explained in any further details in the discourses. Social services' work with children and young people may be affected by how the discourses use the term prevention due to the fact that a new social services law is expected with an emphasis on preventive work as a perspective. This perspective entails a space of interpretation that can be shaped by these discourses which in turn are affected by different power relations. Politicians have the power to impact the interpretation of the perspective by their ideas about what preventive work should consist of in regards of crime among children and young people
Patients' experiences of participating in nurse-led care interventions for cancer-related fatigue : A literature review
No full textBakgrund: Fler och fler drabbas av cancer och med det drabbas än fler av de biverkningar som följer på cancerbehandlingar. Översikten avser att lyfta fram patientens upplevelser av hur deras fatigue påverkas av att delta i vårdinterventioner som sjuksköterskan leder. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i sjuksköterskeledda interventioner vid cancerrelaterad fatigue. Frågeställningar: 1. Hur upplevdes fatigue hos patienterna efter utförd sjuksköterskeledd intervention? 2. Hur uppfattade patienterna den sjuksköterskeledda interventionen? Metod: En litteraturöversikt utfördes av åtta vetenskapliga originalartiklar. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl Complete och PubMed med dataanalys utförd enligt Friberg. Resultat: Resultatet av översikten visade att patienterna upplevde en minskning av fatigue genom att delta i sjuksköterskeledda interventioner. Interventionerna främjade deras förmåga till egenvård och gav dem insikten att de själva kunde påverka symtom av fatigue i en positiv riktning. Patienterna upplevde också att det stöd och den hjälp de fick från sjuksköterskor i samband med interventionerna ökade viljan och förmågan att klara av att genomföra interventionen. Slutsats: Patienter och sjuksköterskor bör kunna få välja på fler vårdinterventioner som har till uppgift att minska upplevd fatigue. Sjuksköterskornas deltagande vid vårdinterventionen är av stor betydelse för att den ska bli genomförd på ett bra sätt.Background: More and more people are affected by cancer and with that, even more are affected by the side effects that follow cancer treatments. The overview wants to emphasize the patient's experiences of how their fatigue is affected by participating in care interventions led by the nurse. Aim: The aim was to describe patients' experiences of participating in nurse-led interventions for cancer-related fatigue. Questions: 1. How did the patients experience fatigue after undergoing nurse-led intervention? 2. How did patients perceive the nurse-led intervention? Method: A literature review was performed of eight original scientific articles. The searches were made in the databases Cinahl Complete and PubMed with data analysis performed according to Friberg. Results The outcome of the review indicated that patients experienced a reduction in fatigue by participating in nurse-led interventions. These interventions promoted their ability for self-care and gave them the insight that they themselves could positively influence symptoms of fatigue. Patients also felt that the support and assistance they received from nurses during the interventions increased their willingness and ability to carry out the intervention. Conclusions Patients and nurses should be able to choose more care interventions that have the task of reducing perceived fatigue. Nurses' participation is very important for successful implementation of the care interventions
"Hear us we have the solution" : A qualitative exploratory study of how social work can be organized to promote individuals' right to participation
No full textThe aim of this study was to examine how social work can be organized to promote individual`s right to participate in decisions that affect them, in the context of a current social policy state. The selection of participants was goal-oriented and based on individuals who are members of TOP Clubhouse in New York City. They are currently negatively affected by the newly issued social policy directives. Through six qualitative semi-structured interviews based upon research questions, I sought answers to how the clubhouse equips its members to take an active role against the new directives and what role in advocacy work the members considered themselves to have compared to staff. The results of the study show that the clubhouse model strength-based, relational and equal approach has a positive impact on individuals' right and willingness to participate in decisions that affect them. The results show that the clubhouse model promotes empowerment on both individual and political levels. Further the results illustrate that clubhouse members who experience high levels of individual empowerment tend to take a more active role in activist work at a political level. Furthermore, the results show that the relational base of the clubhouse contributes to a collective sense of empowerment at the political level, based on togetherness and solidarity, the clubhouse members organize themselves against the social policy directives. The staff take on two roles in the activist work, first a motivational and insight-creating role where staff contribute with motivation for the clubhouse members to organize against decisions that affect them negatively. The second role is “cause advocacy work”, where the study's results demonstrate how staff remove, through their power, structural obstacles in order for clubhouse members to have their voices heard in decisions that affect them. In conclusion, the study shows how a strengths-based practice can equip both individuals and groups with empowerment at an individual and political level, and how social work in this way promotes individuals' rights to participate in decisions that affect them.Syftet med denna studie var, att ur en aktuell socialpolitisk kontext, undersöka hur socialt arbete kan organiseras för att främja individers rätt till deltagande i beslut som rör dem. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till individer som är medlemmar på TOP Clubhouse i New York City, och som just nu påverkas negativt av nytillkomna socialpolitiska krav. Genom frågeställningar sökte jag svar på hur klubbhuset utrustar sina medlemmar till att inta en aktiv roll emot de nytillkomna kraven samt vilken roll medlemmarna ansåg sig besitta jämfört med personalen i det aktivistiska arbetet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där resultat visar att klubbhusmodellens styrkebaserade, relationella och jämlika modell har en positiv inverkan på individers rätt och vilja till att delta i beslut som rör dem. Resultatet visar att klubbhuset bidragit till skapandet av empowerment både på individ och politisk nivå. Klubbhusmedlemmar som upplever hög grad av individuell empowerment tenderar till att inta en mer aktiv roll i det aktivistiska arbetet, och förmår att organisera sig på politisk nivå. Vidare visar resultatet att klubbhusets relationella bas bidrar till ett kollektivt skapande av empowerment på politisk nivå, grundad på samhörighet och solidaritet organiserar sig klubbhusmedlemmarna emot de socialpolitiska direktiven. Personalens intar två roller i det aktivistiska arbetet, en motivations- och insiktsskapande roll där personalen bidrar till att klubbhusmedlemmarna vill organisera sig emot förändringar som påverka dem negativt. Den andra rollen berör ställföreträdarskap där studiens resultat visar hur personalen undanröjer strukturella hinder för att klubbhusmedlemmarna på olika vis ska få sina röster hörda i beslut som rör dem. Sammanfattningsvis visar studien hur en styrkebaserad praktik kan utrusta både individer och grupper med empowerment på individ- och politisk nivå, och hur de genom det kan få sin rätt till deltagande i beslut som rör dem beaktad
Complex lives in encounter with a narrow society : A qualitative study on how power structures related to functionality, racialization, and class affect young people with ADHD and ASD in relation to living conditions and access to support
No full textDenna studie undersöker hur socionomer beskriver att maktordningar kopplade till funktionalitet, klass och rasifiering påverkar livsvillkor och tillgång till stöd för unga med ADHD och AST. Studien bygger på intervjuer med elva socionomer från olika verksamheter. Resultaten av intervjuerna är tematiserade i tre huvudteman: hälsa och livsvillkor, hinder för att få diagnos och stöd samt stödets utformning och tillgänglighet. Resultaten visar att unga med ADHD och AST påverkas av flera maktordningar samtidigt. Många unga som marginaliseras utifrån funktionalitet, klass och rasifiering lever i komplexa livssituationer som inte passar samhällets stuprörsformade stödinsatser. Dessutom möter dessa unga många strukturella hinder som påverkar tillgången till stöd. Stödet för unga med ADHD och AST är ofta svårtillgängligt och kräver att den unga och deras omgivning har betydande resurser för att kunna navigera systemet och få tillgång till nödvändigt stöd. De som får tillgång till stödet är ofta de som redan har stora resurser, vilket förstärker den sociala ojämlikheten. Det framkommer även att stödverksamheter ofta är organiserade på ett sätt som gör det svårt för unga med komplexa behov att få adekvat hjälp, där bristen på en helhetssyn och långsiktiga insatser är särskilt problematisk. Studien belyser vikten av att utveckla stödverksamheter som är mer tillgängliga och anpassade efter de specifika behov som unga med ADHD och AST kan ha, särskilt de som påverkas av flera maktordningar. För att förbättra dessa ungas livsvillkor krävs det att samhällets stödstrukturer blir mer flexibla, inkluderande och rättvisa. Studien betonar behovet av ett intersektionellt perspektiv för att bättre förstå och bemöta de komplexa utmaningar som unga med ADHD och AST möter, samt för att utveckla mer rättvisa och inkluderande stödinsatser inom socialt arbete.This study explores how social workers describe the impact of power structures related to functionality, class, and racialization on the living conditions and access to support for young people with ADHD and ASD. The study is based on interviews with eleven social workers from various organizations. The results of the interviews are categorized into three main themes: health and living conditions, barriers to obtaining a diagnosis and support, and the design and accessibility of support. The findings show that young people with ADHD and ASD are affected by multiple power structures simultaneously. Many young individuals who are marginalized based on functionality, class, and racialization live in complex life situations that do not fit the compartmentalized support services offered by society. Additionally, these young people encounter many structural obstacles that affect their access to support. Support for young people with ADHD and ASD is often difficult to access and requires the individual and their surroundings to have significant resources to navigate the system and obtain the necessary support. Those who gain access to support are often those who already possess substantial resources, which reinforces social inequality. It is also evident that support services are often organized in a way that makes it difficult for young people with complex needs to receive adequate help, with a lack of a holistic approach and long-term interventions being particularly problematic. The study highlights the importance of developing support services that are more accessible and tailored to the specific needs of young people with ADHD and ASD, especially those affected by multiple power structures. To improve these young people's living conditions, society's support structures must become more flexible, inclusive, and equitable. The study emphasizes the need for an intersectional perspective to better understand and address the complex challenges faced by young people with ADHD and ASD and to develop more equitable and inclusive support interventions within social work
Deficient care and socioeconomic factors : A qualitative document analysis of LVU cases.
No full textDenna studie undersöker de omständigheter som leder till ett omhändertagande av barn enligt §2 LVU, med fokus på hur föräldrarnas socioekonomiska förhållanden framkommer som en faktor för ett omhändertagande på grund av omsorgsbrister. Studien är en kvalitativ dokumentstudie där domar från förvaltningsrätten i Stockholm analyserades för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat presenteras genom en tematisk analys under fyra olika teman: brister i grundläggande omsorg, föräldraansvar, psykisk ohälsa och missbruk hos föräldrarna samt boendeförhållanden och ekonomiska svårigheter. Studiens empiriska material analyserades med hjälp av systemteorin som utgår från fyra olika system: Mikrosystemet, mesosystemet, exosystemet och makrosystemet. Resultaten visar att dessa faktorer ofta är sammanlänkade och att barn på olika sätt far illa, vilket resulterar i ett omhändertagande på grund av brister i omsorgen, enligt §2 LVU.This study investigates the circumstances that lead to the placement of children under section 2 of the swedish care of young persons (special provisions) act (LVU), with a focus on how the parents’ socioeconomic conditions emerge as a factor in placements due to neglect. The study is a qualitative document analysis where judgments from the administrative court in Stockholm were analyzed to address the study's aim and research questions. The results are presented through a thematic analysis under four different themes: deficiencies in basic care, parental responsibility, parental mental illness and substance abuse, and housing conditions and economic difficulties. The empirical material was analyzed using systems theory, which is based on four different systems: the microsystem, mesosystem, exosystem, and macrosystem. The results show that these factors are often interconnected and that children suffer in various ways, leading to placement due to inadequate care, in accordance with section 2 of the LVU