Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
A study on Sami women subjected to violence : "One is broken and believes that one can return to what once was a place of safety, but that place no longer exists."
No full textThe purpose of this study has been to enhance the knowledge about the situation of Sami women who are victims of violence. Through interviews with staff from women's shelters and Sami women who have experienced violence, we have examined the support offered to these women and how they perceive the existing support. We have also explored the impact that the informants feel the Sami community has, as well as the effects of working and living in a rural context for women´s shelters and the Sami women affected by violence. The results indicate that Sami women who are victims of violence do not receive specific support. Although some shelters have written materials in Sami languages, the initial meeting with the affected women is neutral. The support provided by the shelters is tailored to the individual, but the staff of the shelters request more expertise regarding the situation of Sami women to better support them. The conclusions from the study show that there is a significant need for increased cultural competence within support functions to ensure that Sami women receive adequate support. The study emphasizes that the unique social and cultural context of Sami women, including the strong Sami community and geographical isolation, often exacerbates their vulnerability. Therefore, it is recommended that future support efforts be developed with a clearer focus on these specific needs.Den här studiens syfte har varit att öka kunskapen om situationen för våldsutsatta samiska kvinnor. Genom intervjuer med personal från kvinnojourer och våldsutsatta samiska kvinnor har vi undersökt vilket stöd som erbjuds dessa kvinnor och hur de uppfattar det stöd som finns. Vi har också utforskat vilken påverkan informanterna upplever att den samiska gemenskapen har samt vilken påverkan det har att arbeta och leva i en landsbygdskontext för kvinnojourer och de våldsutsatta samiska kvinnor. Resultaten visar att våldsutsatta samiska kvinnor inte får något specifikt stöd. Även om vissa jourer har skriftligt material på samiska språk, är mötet med de våldsutsatta inledningsvis neutralt. Det stöd som ges av jourerna är individanpassat, men jourernas personal efterfrågar mer kompetens om samiska kvinnors situation för att bättre kunna stödja dessa kvinnor. Slutsatserna från studien visar att det finns ett omfattande behov av ökad kulturell kompetens inom stödfunktioner för att säkerställa att samiska kvinnor får stöd. Studien understryker att samiska kvinnors unika sociala och kulturella kontext, inklusive den starka samiska gemenskapen och den geografiska isoleringen, ofta förvärrar deras utsatthet. Därför rekommenderas att framtida stödinsatser utvecklas med ett tydligare fokus på dessa specifika behov.
Barnets deltagande och barnombudets roll vid europeiska barnahus : Erfarenheter och reflektioner från Journeys-projektet
No full textBrandskydd och samverkan : Risker, utmaningar och vägen mot Nollvisionen
No full textDet brandskadeförebyggande arbetet är strukturerat som ett samarbete mellan olika samhällsaktörer, enskilda individer och lokal- och civilsamhällen. En förutsättning för ett framgångsrikt samarbete är att de olika aktörerna genomför sina beskärda delar – och att det finns ett förtroende för att de andra aktörerna kommer genomföra sina. Studien visar att det sker en medveten eller omedveten, växeldragning mellan individers personliga brandskydd och samhällets brandskydd, där individers brandskydd påverkas av det samhälleliga skyddet. Det finns potential att utnyttja civilsamhället för att kompensera för individers bristande brandskydd, liksom samhällets bristande förmåga. Idag är inte den typen av samverkan särskilt välutvecklad – man verkar från räddningstjänstens sida se civilsamhällesaktörer som resurser vid större händelser (som skogsbrand), men inte vid prevention av bostadsbränder
A safe journey trough barnahus : Preliminary design and working method focusing on the child liaison / child advocate role
No full textEarly integration of palliative care in patients with hematologic cancer : A literature review
No full textBakgrund: Trots att stora framsteg har gjorts senaste åren kring behandling av hematologiska cancersjukdomar, avlider fortfarande en stor del av patienterna till följd av sjukdomen eller komplikationer relaterade till sjukdom och behandling. Patienter med hematologisk cancer tillbringar ofta långa perioder på sjukhus på grund av långtgående behov av intravenöstantibiotika, transfusioner och cytostatikabehandlingar. De erbjuds inte palliativ vård i samma utsträckning som patienter med solida tumörsjukdomar, detta trots att de visar sig ha liknande symtombörda som patienter med andra cancerformer. Flera studier har publicerats senaste åren som visar att tidig integrering av palliativ vård vid solida tumörsjukdomar förbättrar fysisk och psykisk hälsa, minskar symtombörda och medför positiva effekter på övergripande livskvalitet. Effekt av tidig integrering av palliativ vård vid hematologisk cancer anses därför angeläget att undersöka. Syfte: Att undersöka hur tidig integrering av palliativ vård för patienter med hematologisk cancer påverkar patientens livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts med litteratursökningar i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO. Totalt fjorton kvantitativa artiklar om tidig palliativ vård vid hematologisk cancer analyserades med begreppet personcentrerad vård som teoretiskt ramverk. Resultat: Flera aspekter av livskvalitet förbättrades vid tidig integrerad palliativ vård vid hematologisk cancer. Smärta och psykiska symtom minskade, patientdelaktighet ökade genom fler genomförda samtal och information om sjukdom och prognos. Färre dödsfall på intensivvårdsavdelning sågs och färre aggressiva behandlingar i livets slutskede. Genom specifika skattningsinstrument för hälsorelaterad eller sjukdomsspecifik livskvalitet påvisades lägre minskning av livskvalitet under sjukdomsförloppet jämfört med enbart sedvanlig vård. Slutsats: Palliativ vård tillsammans med sedvanligt hematologisk vård är till gagn för patienter med hematologisk cancer och kan implementeras tidigt i sjukdomsförloppet för att främja livskvaliteten. Fler randomiserade kontrollerade kliniska studier behövs för att kunna fortsätta utveckla en palliativ vård som kan tillgodose de specifika behov en patient med hematologisk cancer kan ha.Background: Although great progress has been made in recent years in the treatment of hematological cancers, a large proportion of patients still die as a result of the disease, or complications related to disease and treatment. Patients with hematological cancer often spend long periods of time in hospital due to far-reaching needs for intravenous antibiotics, transfusions, and chemotherapy treatments. They are not offered palliative care to the same extent as patients with solid tumor diseases, despite the fact that they are found to have a similar symptom burden as patients with other cancers. Several studies have been published in recent years showing that early integration of palliative care in solid tumor diseases improves physical and mental health, reduces symptom burden, and has positive effects on overall quality of life. The effect of early integration of palliative care in hematological cancer is therefore considered important to investigate. Aim: The aim of this review was to explore how early integrated palliative care for patients with hematologic cancer affects the patients’ quality of life. Method: A literature review with an inductive approach has been conducted with literature searches in the databases CINAHL, Pubmed and PsycINFO. A total of fourteen quantitative studies on early palliative care in hematological cancer were analyzed using the concept of person-centered care as a theoretical framework. Results: Several aspects of quality of life were improved in early integrated palliative care in hematological cancer. Pain and psychological symptoms decreased, patient participation increased through more completed conversations and information about illness and prognosis. There were fewer deaths in intensive care units and fewer aggressive treatments at the end of life. Through specific assessment instruments for health-related or disease-specific quality of life, lower reductions in quality of life during the course of the disease were demonstrated compared to usual care alone. Conclusion: Palliative care together with usual hematological care is beneficial for patients with hematological cancer and can be implemented early in the course of the disease to promote quality of life. More randomized controlled clinical trials are needed to continue to develop palliative care that can meet the specific needs of a patient with hematological cancer
Parents´ experiences of having a child with diabetes type-1 : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ-1 är en kronisk sjukdom med livslång behandling som kräver daglig egenvård. Sjukdomen kan orsaka akuta som såväl långsiktiga livshotande komplikationer. Förekomsten av sjukdomen hos barn ökar i Sverige och globalt. Unga barn besitter inte förmågan att ansvara över behandlingen och därför blir föräldrarna behandlingsansvariga. I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår bland annat personcentrerad vård. Kärnkompetensen personcentrerad vård innebär att vårdpersonalen ser hela individen och gör denne delaktig i sin vård. Vidare bör en personcentrerad vård samverka med en familjecentrerad vård, där familjen betraktas som en helhet då sjukdomen ger upphov till olika upplevelser hos familjemedlemmarna. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenhet av att ha barn med diabetes typ-1. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Till databassökningen användes Cinahl Complete och PubMed. De ämnesord som användes vid sökningarna i databaserna var – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences och life style changes. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs metod. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av sju av Fribergs 14 föreslagna granskningsfrågor. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom tre teman; ”Erfarenheter av en förändrad vardag”, ”Erfarenheter av ständig oro” och ”Erfarenheter av det stora ansvaret”. Diagnostillfället upplevdes av föräldrarna som ett tillfälle präglad av rädsla, chock och sorg. Sjukdomen förändrade föräldrarnas vardag och för att hantera den förändrade vardagen var en anpassning nödvändig. Sjukdomen innebar en ständig rädsla hos föräldrarna som oroade sig över flera faktorer kopplat till sitt barns sjukdom, hälsa samt föräldrarnas förmåga att hantera barnets sjukdom. Vidare framkom att föräldrarna behövde bära ett stort ansvar som bland annat innefattade övervakning av barnet, ständig kontakt med barnets skola, svårigheter att lämna bort barnet samt daglig omvårdnad och behandling kopplat till barnets sjukdom. Ett ansvar som upplevdes utmanande och överväldigande. Slutsats: Resultatet visar att föräldrar till barn med diabetes typ-1 lever med en oro och ett stort ansvar som påverkar det dagliga livet. Att förstå föräldrarnas upplevelser och erbjuda stöd är av vikt för att förhindra ohälsa och främja livskvalité hos föräldrarna.Background: Diabetes typ-1 is a chronic disease with lifelong treatment that requires daily self-care. The disease can cause acute as well as long-term life-threatening complications. The incidence of the disease in children is increasing in Sweden and globally. Young children do not possess the ability to be responsible for the treatment and therefore the parents become responsible for the treatment. The nurse’s responsibilities includes, among other things, person-centred care. The core competence of person-centred care means that the care staff sees the whole individual and involving them in their own care. Furthermore, a person-centred care should cooperate with a family-centred care, where the family is considered as a whole, as the illness gives rise to different experiences in the family members. Aim: To describe parents’ experience of having children with diabetes typ-1. Method: A literature review based on ten qualitative original articles. Cinahl Complete and PubMed were used for the database search. The keywords used in the searches in the databases were – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences and life style changes. The analysis was carried out with inspiration from Friberg’s method, and the quality review was carried out using seven of Friberg’s 14 suggested review questions. Results: In the results of the literature review, three themes emerged: “Experiences of a changed daily life”, “Experiences of constant worry” and “Experiences of the great responsibility”. The diagnosis was experienced by the parents as an occasion characterized by fear, shock, and sadness. The disease changed the parents' everyday life and an adaptation was necessary to manage the changes. The disease meant a constant fear for the parents who worried about several factors linked to their child’s illness and health but also connected to their own ability to handle the child’s illness. Furthermore, it emerged that the parents needed to handle a great deal of responsibility, which included, among other things, monitoring their child, constant contact with the child’s school, difficulties in leaving the child as well as daily care and treatment linked to the child’s illness. A responsibility that was experienced as challenging and overwhelming. Conclusions: The results shows that parents of children with diabetes typ-1 live with a concern and a great responsibility that affects their daily life. Understanding the parents’ experiences and offering support is important to prevent unhealth and promote the parent’s quality of life
Patients with a psychiatric condition with a need of palliative care : A literature study of healthcare personnel's experiences
No full textBakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman. Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp haBackground: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care. Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group
Intimate partner violence - Abused women`s experience of healthcare professionals in health care services : A literature review
No full textBakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem och i Sverige utsätts ungefär var fjärde kvinna för våld i nära relation. Våldet som utövas skadar kvinnans hälsa både psykiskt och fysiskt därmed bär hälso-och sjukvården ett stort ansvar i att stödja och identifiera pågående våld. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor i våldsnära relation upplevt vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod En strukturerad litteraturöversikt gjordes med sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl complete. Tio vetenskapliga granskade artiklar sammanfattades och analyserades med inspiration från Fribergs mall därefter tematiserades resultaten. Resultat Tre huvudteman anträffades; Att bli sedd och bli tagen på allvar, vårdrelationens betydelse och hälso-och sjukvårdens tillgänglighet samt två tillhörande subkategorier. Fynden visade bland annat på att kvinnor vill bli tillfrågade om våld, i en ostörd miljö där vårdpersonalen visar på empati, engagemang och kunskap. En brist på kunskap om våld i nära relation föreligger ofta hos vårdpersonal vilket bidrar till att kvinnorna inte uppmärksammas och bemöts på ett lämpligt sätt. Slutsats Att uppleva våld innefattar flera dimensioner av känslor. Att bli tillfrågad och få stöd från vårdpersonal i denna situation kan bidra till en känsla av hoppfullhet och trygghet i att våga lämna relationen. Stödet och bemötandet av vårdpersonal är grundläggande för att kvinnor i våldsutsatta relationer ska våga öppna upp och söka hjälp för sin situation.Background Domestic violence is a global problem and in Sweden about one in four women are subjected to domestic violence. This violence damages a woman's health both mentally and physically, so the healthcare system has a significant responsibility to support and recognize ongoing violence. Aim The aim was to describe how women in a violent relationship experienced the behavior of healthcare professionals in the healthcare system. Method A structured literature review was conducted with searches in the databases Pubmed and Cinahl complete. Ten peer-reviewed articles were summarised and analysed using Friberg's template, and the results were then thematised. Results Three main themes were found: being seen and taken seriously, the importance of the care relationship and the accessibility of health care, as well as two associated subcategories. The findings showed, among other things, that women want to be asked about violence, in an undisturbed environment where healthcare staff show empathy, commitment and knowledge. There is often a lack of knowledge about domestic violence among health professionals, which contributes to women not being recognized and treated appropriately. Conclusions Experiencing violence involves multiple dimensions of emotion. Being asked and receiving support from healthcare professionals in this situation can contribute to a sense of hope and security in daring to leave the relationship. The support and response of healthcare professionals is fundamental for women in abusive relationships to have the courage to seek help for their situation
Nurses' experiences of palliative care : A literature review
No full textBackground Palliative care is a holistic form of care that prepares individuals for the end stages of life and focuses on promoting the patient's quality of life by alleviating pain and other symptoms. Nurses play a central role by providing care to patients in palliative care and supporting their families in various care settings, including hospitals, nursing homes, hospices, and in the private home. Their main task is to offer both the patient and their family emotional and psychological support, as well as managing and alleviating symptoms to help them live as comfortably and meaningfully as possible during the time they have left. Aim To examine nurses' experiences of palliative care. Method The literature review was compiled using nine qualitative and one quantitative scientific original article from the databases PubMed and CINAHL Complete. A data analysis was carried out according to Friberg's description. Results The data analysis was revealing four thematic areas and seven sub-themes. Nurses in palliative care were valuing effective communication with physicians for collaboration. They were facing challenges and emphasizing the importance of palliative knowledge as well as emotional presence. Creating meaningful relationships and allocating time for patients were crucial for providing adequate care and support. Conclusions The conclusion is that nurses in palliative care emphasize the importance of good communication and collaboration with physicians to enhance patient care. Despite the significance of this, nurses sometimes encounter insufficient collaboration with physicians, complicating their work. They also stress the importance of having adequate knowledge and building meaningful relationships with patients, as well as allocating sufficient time for each patient and relatives. Challenges arise when disagreements with relatives regarding patient care occur.Bakgrund Palliativ vård är en holistisk vårdform som förbereder människor för livets slutskede och fokuserar på att främja patientens livskvalitet genom att lindra smärta och andra symtom. Sjuksköterskors spelar en central roll genom att vårda patienter inom palliativ vård och ge stöd till anhöriga i olika vårdmiljöer, inklusive sjukhus, äldreboenden, hospice och i hemmet. Deras främsta uppgift är att erbjuda både patienter och deras familjer emotionellt och psykologiskt stöd samt att hantera och lindra symtom för att leva ett så bekvämt och meningsfullt liv som möjligt. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård Metod En litteraturöversikt sammanställdes med hjälp av nio kvalitativa och en kvantitativ vetenskaplig originalartikel från databaserna PubMed och Cinahl Complete. En dataanalys genomfördes enligt Fribergs beskrivning. Resultat I dataanalysen framkom fyra temaområden och sju underteman. Sjuksköterskorna värderade god kommunikation med läkare i samarbete inom palliativ vård. De beskrev olika utmaningar och betonade vikten av palliativ kunskap samt känslomässig närvaro. Att skapa meningsfulla vårdrelationer och avsätta tid för patienter var avgörande för att ge adekvat vård och stöd. Slutsats Sjuksköterskor inom palliativ vård framhöll vikten av god kommunikation och samarbete med läkare för att förbättra vården för patienter vid palliativ vård. Trots betydelsen av detta möter sjuksköterskor emellanåt bristande samarbete med läkare, vilket försvårade arbetet vid palliativ vård. De rapporterade betydelsen av att ha tillräcklig kunskap och att skapa meningsfulla vårdrelationer med patienter, samt att avsätta tillräckligt med tid för varje patient och anhöriga. Utmaningar i arbetet var när meningsskiljaktigheter med anhöriga angående patienters vård uppstod
Working together – nurses’ experiences giving support inpalliative care to nursing staff within elderly care : A literature review
No full textBakgrund: Forskning visar att vård- och omsorgspersonal har avsaknad av eller lite kunskap om palliativ vård och att det beror på brist i utbildning och praktik. Även erfarenheter till palliativ vård och till döden bland sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonal belyses. Sjuksköterskor behöver på olika sätt ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på systematiska principer. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: sjuksköterskors erfarenheter inom utbildning, sjuksköterskors erfarenheter inom handledning och sjuksköterskor erfarenheter i reflektion. Sjuksköterskor belyser erfarenheter inom teoretisk och praktisk utbildning, vilket bidrar till att vård- och omsorgspersonal kan ge palliativ vård med kvalitet. Olika förslag på utbildningsstrategier lyfts genom handledning och reflektion. Slutsats: Sjuksköterskors stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal genom utbildning, handledning och reflektion, delvis genom praktiska moment, är betydande i vård- och omsorgspersonalens personliga och professionella utveckling. Litteraturöversikten kan bidra med kunskap och förståelse för vård- och omsorgspersonalens behov av stöd i palliativ vård.Background: Research shows that nursing staff lack or have little knowledge of palliative care, this is due to insufficient training and practice. It also highlights the experiences towards palliative care and death among nurses and nursing staff. Nurses need to provide support in palliative care to nursing staff within elderly care in various ways. Aim: To describe nurses' experience giving support in palliative care to nursing staff within elderly care. Method: A structured literature review with an inductive approach based on systematic principles. Results: The results reveal three themes: nurses´ experience in education, nurses’ experience in preceptorship and nurses’ experiences in reflection. Nurses highlight experiences in theoretical and practice education, which contributes to nursing staff in giving palliative care with quality. Different examples of educational strategies are highlighted within preceptorship and reflection. Conclusion: Nurses support in palliative care to nursing staff through education, preceptorship, and reflection, partly by practical teaching, are important in nursing staff’s personal and professional development. This literature review can contribute with knowledge and understanding for the need of support among nursing staff within palliative care