Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Familys' experiences of palliative care in rural areas : A literature review
No full textBakgrund Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd. Metod En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk. Slutsats Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden.Background Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas. Aim The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas. Method A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method. Results The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework. Conclusion This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas
Patients´ experiences of living with rheumatoid arthritis : A literature review
No full textBakgrund: Reumatoid artrit (RA) eller ledgångsreumatism är den dominerande artrit sjukdom som drabbar flest vuxna i befolkning, mellan 0.3 - 1% i världen. Orsaken av sjukdomen är okänd men det finns en ärftlighet och miljömässiga faktorer som spelar en stor roll. RA ökar risk för hjärtkärlsjukdomar och osteoporos Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse att leva med RA. Metod: För att besvara litteraturöversiktens syfte gjordes en systematisk sökning i två databaser, CINALH Complete och PubMed. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades vars resultat analyserades och tematiserades baserat på likheter och skillnader mellan deltagarnas beskrivningar av erfarenheter av att leva med RA. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Fysiska upplevelser och begränsningar vid RA, Emotionell påverkan av RA, Sociala konsekvenser av RA, Anpassningsstrategier för att leva med RA. Slutsats: Resultaten visar att personer med RA möter en rad utmaningar såsom fysiska och psykosociala hinder. Symtom som smärta, stelhet, trötthet och funktionsnedsättning påverkar patienternas vardag negativt. För att uppnå en god livskvalitet med RA är det avgörande med stöd från omgivningen, inklusive familj och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans roll är att erbjuda detta stöd genom personcentrerad vård, vilket innebär att stödja patienten och deras närstående med kunskap och resurser för att hantera sjukdomen. Genom att främja patientens egenvård kan sjuksköterskan bidra till att balansera vårdbehov och självständighet. Detta är avgörande för patientens välbefinnande vid RA.Background: Rheumatoid arthritis (RA) is the predominant arthritis disease affecting the adult population, estimated to affect between 0.3 - 1% of the world’s population. The cause of the disease is unknown, but both hereditary and environmental factors play a significant role. RA increases the risk of cardiovascular diseases and osteoporosis Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with RA. Method: To address the aim of the literature review, a systematic search was conducted in two databases, CINALH Complete and PubMed. Eight qualitative scientific articles were included, and their results were analysed and thematised based on similarities and differences in participants’ descriptions of living with RA Results: The analysis resulted in four main themes: Physical experiences and limitations with RA, Emotional impact of RA, Social consequences of RA, Adaptation strategies for living with RA. Conclusion: The results show that individuals with RA face a range of challenges such as physical and psychosocial barriers. Symptoms such as pain, stiffness, fatigue, and functional impairment negatively affect patients’ daily lives. To achieve a good quality of life with RA, support from the environment, including family and healthcare, is crucial. The role of the nurse is to provide this support through person-centered care, which involves supporting the patient and their relatives with knowledge and resources to manage the disease. By promoting patient self-care, the nurse can contribute to balancing care needs and independence. This is crucial for the patient’s well-being with RA.
Ethical challenges in palliative care : A literature review on nurses´ experiences
No full textBakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede.Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care
Patients experience with stroke : A litterary review
No full textBakgrund: Stroke är en ledande dödsorsak i världen trots kunskapen om vilka riskfaktorer som finns och vilka preventiva åtgärder man kan vidta för att minska dessa riskfaktorer. Det ställs höga krav på sjuksköterskan vad gäller arbetet med stroke och en ökad utbildning inom stroke kan förbättra patienternas upplevelse. Personcentrerad vård är viktigt för strokearbetet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av stroke. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta vetenskapliga originalartiklar från databasen PubMed med hjälp av sökorden stroke, lived experience och patient experience. Fribergs (2022) metodbeskrivning användes för litteraturöversikten och analysen skedde i enlighet med Fribergs fyra steg där fokus låg på att identifiera likheter och skillnader. Resultat: Sex huvudsakliga teman uppstod. Hur deltagarna upplevde en förändring av sina liv efter stroke innebar att deras kroppar, rutiner och möjligheter plötsligt förändrats. Hur tiden efter stroke kändes oviss och osäker innebar att de kände att deras liv plötsligt saktat ner, hur deras minnen plötsligt börjat svikta och hur osäker deras nya framtid nu var. Hur deltagarna fick förändra sina nya liv till en ny vardag innebar det faktum att allting runt dom förändrats, nya rutiner behövde skapas och de behövde hantera nya problem. Hur de kände en stor förlust av sina tidigare liv och sina tidigare kroppar handlade om hur de kunde sakna intressen och arbeten de hade innan stroke och hur deras kroppar förändrats så pass att de inte längre kände igen sin egen spegelbild. Hur mycket hjälp de behövde efter stroke både från vården och från sina familjer och närstående handlade om den hjälp de fick att återhämta sig och anpassa sig till en ny vardag. Hur många deltagare kände sig som en börda för sina närstående samtidigt som närstående kunde känna skuldkänslor över att inte riktigt ha tid att ta hand om deltagarna innebar att de kände sig som en börda för de som fick pausa sina egna liv och för sjukvården som de ansåg hade viktigare saker att göra. Samtidigt som närstående kände skuldkänslor över att inte kunna lägga mer tid på att ta hand om stokeöverlevarna. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till en ökad kunskap om patienternas erfarenheter av stroke och baserat på resultatet visar det sig viktigt att ett bra bemötande av patienterna och deras närstående är essentiellt för att undvika ett ökat lidande. Background: Stroke is a leading cause of death in the world despite the knowledge of which risk factors exist and which preventive measures can be taken to reduce these risk factors. High demands are placed on the nurses when it comes to working with stroke care and an increased education in the feild can improve the patients’ experiences. Person-centered care is important when it comes to stroke care. Aim: The aim was to highlight patients experiences with stroke. Method: This literature review is based on eight original scientific articles derived from the database PubMed using search words such as stroke, lived experience and patient experience. Friberg's (2022) method description was used for the literary review and the analysis took place in accordance with Friberg's four steps where the focus was on identifying similarities and differences. Result: Six main themes emerged in the eight original scientific articles. How the participants experienced a change in their lives after stroke meant that their bodies, their routines and their possibilities suddenly changed. How the time after stroke felt uncertain and doubtful for the participants meant that they felt their lives suddenly slow down, how their memories suddenly began to fail and how uncertain their new future now was. How the participants had to change their lives to create new routines meant the fact that everything around them had changed, new routines needed to be created and they needed to deal with new problems. How they felt a great loss of their previous lives and bodies was about how they could miss the hobbies and jobs they had before the stroke and how their bodies had changed so much that they no longer recognized their own reflection in the mirror. How much help they needed after the stroke, both from the healthcare system and from their families and close relatives was about the help they received to recover and adapt to a new everyday life. How many of the participants felt like a burden to their families and close relatives at the same time as their families and close relatives could feel guilty for not having the time to care for them meant that they felt like a burden both to the ones who had to pause their own lives and to the healthcare system that they considered had more important things to do. At the same time, their loved ones felt guilty about not being able to spend more time caring for the stoke survivors. Conclusions: The literature review contributes to an increased knowledge of the patients' experiences of stroke and based on the results, it shows that good treatment of the patients and their relatives is essential to avoid increased suffering.
Have I not done my groundservice yet? : A qualitative study of social workers experiences of being on sick leave
No full textStressrelaterad psykisk ohälsa har blivit en allt vanligare orsak till sjukskrivningar, särskilt inom människovårdande yrken som socialt arbete. Denna kandidatuppsats undersöker socionomers erfarenhet av en stressrelaterad sjukskrivning Genom kvalitativa intervjuer med sju socionomer som varit sjukskrivna för stress, fångas deras personliga berättelser och erfarenheter med fokus på stresshantering och lärdomar från sjukskrivningen. Studien visar att både individuella egenskaper och arbetsmiljö spelar en stor roll i hur stress hanteras och upplevs. En gemensam upplevelse var att de behövde lära sig nya sätt att hantera stress och sänka sina egna krav för att uppnå en mer hållbar yrkesroll.Stress-related health issues have become increasingly common, especially in caregiving professions such as social work. This Bachelor´s thesis examines social workers experiences of stress-related sick leave. Through qualitative interviews with seven social workers, who have been on sick leave due to stress, their personal stories and experiences have been captured with a focus on Stress Management and learning from a sick leave. The study shows that both individual characteristics and work environment play a significant role in how stress is managed and perceived. A common experience was the need to learn new ways to cope with stress and set lower personal expectations
Kommunala riktlinjer för LSS-insatser : En uppföljning
No full textDenna studie är en uppföljning av rapporten ”Riktlinjer – till hjälp eller stjälp?” som Länsstyrelserna publicerade 2007. På uppdrag av regeringen granskade länsstyrelserna kommunernas riktlinjer för bedömning av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vi har genomfört en likartad analys 18 år senare. Syftet har varit att undersöka eventuella förändringar över tid i antal kommuner med riktlinjer och antal begränsningar per insats. Begränsningar kan handla tex om en insats endast kan beviljas i en viss omfattning eller bara får ges inom ett visst geografiskt område, att beslut om insatser alltid ska tidsbegränsas, om vissa insatser utesluter rätt till andra insatser eller om det finns begränsningar som har med personernas egenskaper att göra. Endast 6% av kommuners riktlinjer är helt fria från begränsningar i jämförelse med 10% år 2006. Trots att antalet begränsningar verkar vara relativt oförändrade över tid, visar vår studie att karaktären på begränsningarna har ändrats över tid. Till exempel fanns det fler begränsningar år 2006 i relation till tid medan 2022 års riktlinjer har fler begränsningar i relation till personens ålder och sociala nätverk. Vissa insatser, som ledsagning och kontaktperson, har relativt sett fler begränsningar nu jämfört med 2006 medan begränsningar när det gäller boendeinsatserrelativt sett minskat. Det behövs ytterligare studier för att kunna förklara förekomsten av riktlinjer och antalet begränsningar, men även forskning om hur riktlinjerna appliceras i praktiken av handläggare i respektive kommun
Nurses ́ experiences of caring for patientens going through perinantal loss : A literature review
No full textBakgrund Perinatal förlust har en stor emotionell påverkan på föräldrar och familjer. Sjuksköterskan är utbildad i omvårdnad och ska ha ett etiskt förhållningssätt, kunna ge stöd, visa medkänsla och främja hälsa samt mänskliga rättigheter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidande och vårda patienter som upplever kris och/eller sorg. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust. Metod Metoden var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i Cinahl Complete och MEDLINE och åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat beskrev sjuksköterskors egna emotionella upplevelser av perinatal förlust. Andra temat handlade om olika hanteringsstrategier för att hantera känslor. Sista temat beskrev betydelsen av kunskap inom sorgevård och känslohantering för att kunna ge god omvårdnad och hantera sina känslor. Slutsats Slutsatsen i litteraturöversikten är att sjuksköterskor påverkas emotionellt vid vård av perinatal förlust, samt att utbildning är av stor vikt för god omvårdnad inom denna vård. Därav krävs mer utbildning i sorgeomvårdnad samt känslohantering och hanteringsstrategier för att kunna hantera dessa känslor, för att skapa ett öppet klimat bland kollegor och stöd från ledningen med rum för ventilation och reflektion, för att på så sätt kunna ge bättre omvårdnad med hög kvalité.Background Perinatal loss has a great emotional impact on parents and families. The nurse is trained in nursing and must have an ethical approach, be able to provide support, show compassion and promote health and human rights. The nurse has an important role in alleviating suffering and caring for patients experiencing crisis and/or grief. Aim The aim was to describe nurses experiences of caring for patientes who have undergone perinatal loss. Method Systematic literature review with 8 qualitative and 2 quantitative articles using mixed methods. Results The results revealed three main themes. The first theme described the nurses' own emotional experiences of perinatal loss. The second theme was about different coping strategies for dealing with emotions. The last theme described the importance of knowledge in bereavement care and emotional management in order to provide good care and manage one's emotions. Conclusions The conclusion in the literature review is that nurses are emotionally affected when caring for perinatal loss, and that education is of great importance for good nursing in this care. As a result, more education is required in bereavement care as well as emotional management and coping strategies to be able to handle these emotions, to create an open climate among colleagues and support from management with room for ventilation and reflection, in order to be able to provide better care with high quality
Obesity and Healthcare Relationships : A Literature review of patient's experiences
No full textBakgrund: Obesitas utgör ett växande globalt hälsoproblem som påverkar både hög- och låginkomstländer. Ohälsosamma kostvanor och stigmatisering är centrala faktorer i denna utveckling. Stigmatisering kan leda till låg självkänsla och psykisk ohälsa, vilket negativt påverkar livskvaliteten hos personer med obesitas. Sjuksköterskans roll är avgörande för att främja personcentrerad vård och skapa stödjande relationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdrelationer i samband med obesitas. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, vilka inkluderade både kvalitativa, kvantitativa och tvärsnittsstudier. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att identifiera relevanta studier. Resultat: Det första huvudteman är ”patienters upplevelser av vårdrelation”, med tre underteman: betydelsen av stöd, betydelsen av långsiktiga och betydelsen av helhetsperspektivet. Det andra huvudteman är ”patienters upplevelser av stigmatisering i vården”, med två underteman: upplevelser av vårdens stigmatisering och upplevelser av att tilldelas skam- och skuldkänslor. Slutsats: Patienter i samband med obesitas upplever ofta stigmatisering inom vården. Våra resultat understryker behovet av ett holistiskt perspektiv för patienter med obesitas. För att förbättra vårdkvaliteten och minska lidande måste fokus läggas på patientens livsberättelse och ett personcentrerat stöd.Background: Obesity constitutes a growing global health problem that affects both high- and low-income countries. Unhealthy eating habits and stigmatization are central factors in this development. Stigmatization can lead to low self-esteem and mental health issues, negatively impacting the quality of life for individuals with obesity. The role of the nurse is crucial in promoting person-centred care and creating supportive relationships. Aim: The aim was to describe patients' experiences of healthcare relationships in relation to obesity. Method: A general literature review based on ten original scientific articles, which includes both qualitative, quantitative, and cross-sectional studies. The databases Cinahl Complete and PubMed were used to identify relevant studies. Results: The first main theme is “patient’s experience of healthcare relationships,” with three subthemes: the importance of support, the importance of long-term solutions, and the importance of a comprehensive perspective. The second main theme is “patient's experience of stigmatization in healthcare,” with two subthemes: experiences of stigmatization in healthcare and experiences of being assigned feeling of shame and guilt. Conclusion: Patients with obesity often experience stigmatization within healthcare. Our results emphasize the need for a holistic perspective for patients with obesity. To improve the quality of care and reduce suffering, focus should be on the patient’s life story and person-centered support.
At the end of the roller coaster ride : Nurses experiences of giving care to patients with heart failure at the end of life – a literature review
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande, dödlig sjukdom med ett komplext sjukdomsförlopp som medför kraftig påverkan på livskvalitet och funktionsförmåga. Hälften av de som får en hjärtsviktsdiagnos i Sverige avlider inom fem år. Palliativ vård är symtomlindrande vård för sjukdomar utan bot och ska initieras i de senare stadierna av hjärtsvikt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt vid livets slut. Metod: Allmän systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen utgick från databaserna PubMed och CINAHL Complete. 10 studier, varav 8 kvalitativa och 2 kvantitativa analyserades genom tematisk analys. Resultat:Sjuksköterskornas erfarenhet innefattade att upptäcka, tolka och övervaka symtom och tecken på försämring och att ge symtomlindring. Utöver detta så lyfte de kommunikationen med patient och närstående som en central erfarenhet. Sjuksköterskorna lyfte en rad utmaningar kopplat till sina erfarenheter men också till sjukvårdens organisation, struktur och andra professioner. Sjuksköterskor upplevde det som en utmaning att förloppet vid hjärtsvikt är oberäkneligt. Slutsats: Sjuksköterskor har en central roll vid omvårdnad av patienter med hjärtsvikt i livet slut. Det finns områden där sjuksköterskor uppfattar att vården av patienter med hjärtsvikt i livet slut är utmanande och att det finns utrymme för förbättring.Background: Heart failure is a common and fatal disease with a complex disease progression that significantly impacts quality of life and functional ability. More than 50 percent of patients diagnosed with heart failure in Sweden die within five years. Palliative care is care alleviating symptoms without curing the underlying disease and should be initiated in the later stages of heart failure. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experience of caring for patients with severe heart failure at the end of life. Method: This study is a literature review. The literature search was based on the databases PubMed and CINAHL Complete. Ten studies, including eight qualitative and two quantitative, were analyzed using thematic analysis. Results: Nurses' experiences included monitoring and interpreting symptoms and signs of deterioration, as well as providing symptom relief. Nurses highlighted communication with patients and relatives as an important experience. Nurses noted several challenges related to their field of work including the fact that progression of heart failure is unpredictable. The organizational structure of the health care sector and involvement of other professions in healthcare also included challenges for nurses in this field. Conclusion: Nurses play a central role in the care of patients with heart failure at the end of life. Nurses experience that the care of patients with heart failure at the end of life as challenging, indicating that there exist areas for improvements
Validation of The Support Needs Approach for patients from the patients perspective : An interview study with patients in the context of specialised palliative home care
No full textBackground: Living with incurable cancer and progressive disease affects the whole person in different ways. Specialized palliative care should meet the patient's needs whether they are physical, psychological, existential or social needs. Patients have different needs, and these needs may vary over the course of the illness and therefore the nurse needs to know what support the individual patient may need in order to work in a person-centered way. Aim: The aim of the study was to investigate whether the translated Your Need for Support - Patient discussion guide has good content validity, relevance, clarity and sensitivity for use in Swedish specialised palliative home care. Method: Cognitive interview methodology was chosen to explore what patients think and how they reason about the counselling material and its use. Recruitment of patients was done by a specialised palliative care home care unit. Interviews were conducted with 11 patients, 7 women and 4 men with an average age of 66 years. The majority were diagnosed with incurable cancer. Data was analysed qualitatively and compiled according to the predetermined categories with a focus on relevance, clarity and sensitivity. Results: The patients in this study found SNAP to be a relevant discussion tool that could be used in their care to express their support needs. Using SNAP provided the opportunity to work in a person-centred way but also to structure the conversation with the nurse. The discussion sheet was easy to use as it was on one page and not too many questions. It was positive that it covered areas that everyone had thought about, such as financial and housing issues. Conclusion: The call sheet has good content validity, relevance, clarity and sensitivity to be used in specialised palliative home care in order to capture the support needed by the individual patient and thus be able to work in a person-centred way.Bakgrund: Att leva med obotlig cancersjukdom och progressiv sjukdom påverkar hela människan på olika sätt. Specialiserad palliativ vård ska tillgodose patientens behov oavsett om det är fysiska, psykiska, existentiella eller sociala behov. Patienter har olika behov och behoven kan variera under sjukdomens gång och därför behöver sjuksköterskan veta vilket stöd den enskilda patienten kan behöva för att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det översatta samtalsunderlaget Ditt behov av stöd – Patient har god innehållsvaliditet, relevans, tydlighet och känslighet för användning inom svensk specialiserad palliativ hemsjukvård. Metod: Kognitiv intervjumetodik valdes för att undersöka vad patienterna tycker och hur de resonerar kring samtalsunderlaget och dess användning. Rekrytering av patienter gjordes vid en specialiserad palliativ enhet hemsjukvårdsenhet. Intervjuer gjordes med 11 patienter, varav 7 kvinnor och 4 män med en medelålder av 66 år. Majoriteten av deltagarna var diagnostiserad med obotlig cancer. Data analyserades kvalitativt och sammanställdes enligt de förutbestämda kategorierna med fokus på relevans, tydlighet och känslighet. Resultat: Patienterna i studien ansåg att SNAP var ett relevant samtalsunderlag som kunde användas i vården för att patienter ska kunna uttrycka vilket behov av stöd de behöver. SNAP gav möjlighet att få struktur i samtal med sjuksköterskan. Samtalsunderlaget var enkelt att använda då det var på en sida och inte för många frågor. Positivt var att det täckte in områden som patienterna hade funderat på såsom exempelvis ekonomiska frågor och boendefrågor. Slutsats: Samtalsunderlaget har god innehållsvaliditet, relevans, tydlighet och känslighet för att kunna användas inom specialiserad palliativ hemsjukvård för att kunna fånga upp vilket stöd den individuella patienten behöver och därmed vara personcentrerat