Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Child participation and the child liaison role at European Barnahus : Experiences and reflections from the Journeys project
No full textSafe and informed Journeys through Barnahu
The longitudinal link between institutional and community trust in a local context : Findings from a Swedish panel study
No full textDecades of social science stress the vital role of trust in a robust democracy, and scholars have explored the origins of trust, highlighting the dynamic interaction between institutional trust and generalised social trust. While the literature exhibits uncertainties regarding the causal direction between these various forms of trust, it generally suggests that trust in institutions spills over to trust in people in general. This article examines a neglected aspect of trust studies – the relationship between local institutional trust and community trust. Drawing on a two-wave panel study from Sweden, the results indicate bidirectional relationships between the two forms of trust over time. In so doing, this study contributes to the prior research by showing that in a local context, where daily interactions take place between community members and representatives of local institutions, the relationship between trust in neighbours and trust in local institutions appears to be more complex and interdependent
Patients Experiences of self-care in diabetes mellitus type 2 : A literature review
No full textBakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom och är idag ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen orsakas av insulinresistens och behandlingen kräver både medicinska åtgärder och egenvårdsåtgärder. Ofta behövs omfattande livsstilsförändringar för att förebygga komplikationer av diabetes. Egenvården är en central del av behandlingen där också sjuksköterskan har ett ansvar att informera, utbilda och stödja patienten. Det är därför betydelsefullt att ha en fördjupad förståelse för hur patienter med diabetes upplever sin situation med egenvård. Det kan underlätta att ge en god och personcentrarad vård. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid diabetes. Metod En allmän litteraturöversikt har utfört och resultat grundades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat Det framkom tre huvudteman och tre underteman; livstilförändringar, stöd och egenvårdutmaningar med underteman; kunskap och förståelse, motivation och ekonomiska utmaningar. Slutsats Utifrån litteraturensöversikt har det visat att patienterna upplever att de påverkas av olika faktorer. Men att kunna behandla sjukdomen krävs olika behandlingsinsatser som medicinska respektive egenvård. I genomförandet av egenvården ligger största ansvaret hos patienten med stöd av sjuksköterskan i form av patientutbildning, stöd samt motivation. Patienternas utmaningar i egenvården inkluderade livsstilsförändringar, brist på kunskap samt motivation. Stöd från familjemedlemmar samt kunskap och stöd från sjukvårdspersonal upplevde patienterna som en främjande faktor till att fortsätta med egenvården.Background Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease and is today a global public health problem. The disease is caused by insulin resistance, and the treatment requires both medical measures and self-care measures. Extensive lifestyle changes are often needed to prevent complications from diabetes. Self-care is a central part of the treatment where the nurse also has a responsibility to inform, educate and support the patient. It is therefore important to have a deeper understanding of how patients with diabetes experience their situation with self-care. It can make it easier to provide good, person-centred care. Aim The aim was to shed light on patients' experiences of self-care in diabetes mellitus type 2. Method A general literature review has been performed and results were based on ten qualitative scientific articles. The search for the articles was done in the databases CINAHL Complete and PubMed. Results Three main themes and three sub-themes emerged; lifestyle changes, support and self-care challenges with sub-themes; knowledge and understanding, motivation and financial challenges. Conclusion Based on the literature review, it has shown that the patients felt that they were affected by various factors. But being able to treat the disease requires various treatment interventions such as medical and self-care. In carrying out self-care, the greatest responsibility lies with the patient with the support of the nurse in the form of patient education, support as well motivation. The patients' challenges in self-care included lifestyle changes, lack of knowledge and motivation. Support from family members as well as knowledge and support from healthcare professionals was perceived by the patients as a promoting factor to continue with self-care
Folkbildning i landsbygder : Om folkbildningens betydelser för människor och lokalsamhällen i svenska landsbygder
No full textI rapporten Folkbildning i landsbygder undersöks folkbildningens betydelse för människor och lokalsamhällen i tre utvalda svenska landsbygder. Vilka betydelser har studieförbund och folkhögskolor som mötesplatser och lokala offentligheter? Som infrastrukturer för lokalt samhällsengagemang? För lokal kompetensutveckling? Eller för det lokala kulturutbudet? Rapportens avslutande analys handlar om de avvägningar som studieförbundens och folkhögskolornas anställda gör mellan de ideal och riktlinjer som styr folkbildningen, och de behov som präglar det lokalsamhälle som de är verksamma i
Nurses' experiences of intimates at a cardiac arrest : A literature review
No full textBakgrund: Hjärtstopp är en global hälsoutmaning och utgör en allvarlig medicinsk nödsituation för både patienter och vårdpersonal. Snabb insats genom hjärt- och lungräddning (HLR) ökar chanserna att överleva. HLR-rådets riktlinjer redogörs tillsammans med betydelsen av samhälleliga aspekter, inklusive patientsäkerhet och delaktighet. Dessutom utforskas närståendes och sjuksköterskors upplevelser av att bevittna och utföra HLR, samt betonar vikten av träning, stöd och hantering av moralisk stress inom vården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivning av sina erfarenheter av närstående närvaro vid hjärtstopp. Metod: I denna litteraturöversikt ingår tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Vid datainsamlingen användes PubMed och CINAHL Complete som databaskällor. Resultat: I resultatet framkom tre olika teman: Första teman handlade om etiska aspekter som bygger på två underteman: Dialog med anhöriga och att tvingas prioritera. Andra temat handlade om vikten av god vårdmiljö som bygger på en underteman: Behov av säker miljö. Tredje temat handlade om känslomässiga aspekter som bygger på tre underteman: Känsla av att vara iakttagen, Ökad tillit och självkänsla av närståendes närvaro och Pressad stämning. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid närståendes närvaro under hjärtstopp inkluderar etiska överväganden, prioritering, påverkan på vårdmiljön, känslomässiga aspekter och förbättringsmöjligheter. Trots utmaningar betonar sjuksköterskor vikten av etisk information och ser närvaron som en resurs för personcentrerad vård. Slutsatser pekar på möjligheter till utveckling och förbättringar under HLR av närstående vid hjärtstopp.Background: Cardiac arrest is a global health challenge and constitutes a serious medical emergency. The importance of rapid intervention through cardiopulmonary resuscitation (CPR) is emphasized to increase the chances of survival. The guidelines of the CPR Council in Sweden are explained alongside the significance of societal aspects, including patient safety and involvement. Additionally, the experiences of relatives and nurses in witnessing and performing CPR are explored, highlighting the need for training, support, and management of moral stress within healthcare. Aim: The purpose was to illuminate how nurses describe their experiences of the presence of relatives during cardiac arrest. Method: In this literature review, ten scientific articles of qualitative design are included. PubMed and CINAHL Complete were used as database sources for data collection. Results: The results revealed three different themes: First themes dealt with ethical aspects based on two sub-themes: Dialogue with relatives and Being forced to prioritize. The second theme was about the importance of a good care environment, which is based on a sub-theme: Need for a safe environment. The third theme dealt with emotional aspects based on three sub-themes: The feeling of being watched, Increased trust and self-esteem due to the presence of loved ones and Pressured mood. Conclusions: Nurses' experiences of relatives' presence during cardiac arrest include ethical considerations, prioritization, impact on the care environment, emotional aspects, and opportunities for improvement. Despite challenges, nurses emphasize the importance of ethical information and consider the presence of relatives as a resource for person-centered care. Conclusions suggest possible development and improvements during CPR of relatives during cardiac arrest
The effects of animal assisted interventions for adultindividuals with the neuropsychiatric diagnosis of Autism : A litterature review
No full textBakgrund Djurunderstödda interventioner är ett paraplybegrepp där bland annat djurunderstödda aktiviteter och djurunderstödd terapi ingår med syftet att på ett eller annat sätt förbättra en människas hälsa. Individer med diagnosen autism kan ha svårt att exempelvis socialt interagera med andra människor. Dessa svårigheter ger ofta sekundära hälsoproblem som exempelvis depression. Den aktuella behandlingen för diagnosen autism är symtomatisk, då det inte finns någon farmakologisk behandling mot diagnosen. Sjuksköterskan kan vara drivande i de insatser som kan främja en patients hälsa, därför behöver sjuksköterskan veta vilka insatser som är betydelsefulla för just denne individs situation. Syfte Syftet var att beskriva effekter av djurunderstödda interventioner för vuxna individer med den neuropsykiatriska diagnosen autism. Metod En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat Analysen av resultatet ledde till tre huvudteman med åtta tillhörande underteman: 1) Sociala effekter: Mindre ensamhet- en social kontakt utan mänsklig närvaro Kommunikationsförmåga- med andra individer Djuret som samtalsämne- ett socialt smörjmedel Sociala aktiviteter - en bro till samhället 2) Psykologiska effekter: Meningsskapande och ökat välbefinnande Ansvar och en känsla av självständighet 3) Fysiska effekter: Motion Taktil stimulans Slutsats Litteraturöversiktens slutsats är att individer med en autismdiagnos kan få positiva psykologiska-, fysiska- och sociala hälsoeffekter av djurunderstödda interventioner. Detta forskningsområde är relativt nytt och vår förhoppning är att litteraturöversiktens resultat ska kunna öka allmänsjuksköterskans kunskap. En hög kunskapskompetens kan bidra till en bättre vård med fler icke-farmakologiska behandlingsmöjligheter för individer med en autismdiagnos. Nyckelord Djurunderstödda interventioner, autism, effekter, vuxnaBackground Animal assisted intervention is an umbrella-term that includes both animal assisted activities and animal assisted therapy with the aim of improving a person's health in one way or another. Individuals diagnosed with autism may have difficulty socializing with other people. These difficulties often give secondary health problems such as depression. The current treatment for the diagnosis of autism becomes symptomatic, since there is no pharmacological treatment against the diagnosis. The nurse can be a driving force in the efforts that can promote a patient's health, therefore, the nurse needs to know which interventions are important for this particular individual's situation. Aim The aim was to describe the effects of animal assisted interventions for adult individuals with the neuropsychiatric diagnosis of Autism. Method A literature review with ten articles was retrieved from the databases PubMed, CINAHL Complete and PsycINFO. The articles were analyzed according to Friberg's analysis model. Results The analysis of the results led to three main themes with eight associated subthemes: 1) Social effects: Less loneliness- a social contact without human presence Communication skills- with other individuals The animal as a conversation topic- a social lubricant Social activities - a bridge to the society 2) Psychological effects: Meaning of fulfillment and increased well-being Responsibility and a sense of independence 3) Physical effects: Exercise Tactile stimulation Conclusions The conclusion of the literature review is that individuals with an autism diagnosis can get positive psychological, physical and social health effects from animal-assisted interventions. This research area is relatively new and our hope is that the results of the literature review will be able to increase the general nurse's knowledge. A high level of competence can contribute to better care with more non-pharmacological treatment options for the individual with an autism diagnosis. Keywords Animal assisted intervention, autism, effects, adul
Försvars- och krisinsatsvilja hos personer med utländsk bakgrund : En inledande deskription
No full textI Sverige har medborgarna under långt tid haft en påfallande stark vilja att försvara det egna landet – den svenska försvarsviljan har varit hög. I projektet CivKris vid Centrum för civilsamhällesforskning studeras viljan att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst vid krig. Vem är villig att hjälpa till när det behövs? I föreliggande rapport uppmärksammas särskilt krisinsats- och försvarsvilja hos personer med utländsk bakgrund som en följd av en diskussion kring temat som blossade upp under rikskonferensen Folk och Försvar 2024. Resultaten visar att även om det finns skillnader mellan personer med utländsk bakgrund och resten av populationen när det gäller variabler som kan ha betydelse för försvarsviljan, så finns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller försvarsviljan i sig. Tvärtom är grupperna påfallande lika varandra. Detsamma gäller för krisinsatsvilja: det som är slående är snarast likheten mellan grupperna
Bereavement care interventions : A literature review
No full textBakgrund: Inom palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna närståendestöd. Detta sker under vårdtiden men också i efterlevandestödet till närstående i deras sorgeprocess. Hur efterlevandestödet ska utformas varierar utifrån verksamheten och det råder ingen konsensus hur det stödet ska utformas. Utan en tydlig vetenskaplig förankring finns det risk att stödet baseras godtyckligt och att vissa behov inte tillgodoses. Genom ökad kunskap om olika interventioners effekter kan ett evidensbaserat efterlevandestöd utformas. Syfte: Att utforska olika interventioner för efterlevandestöd och dess effekt i närståendes sorgeprocess. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2010 och 2021. Analysen är gjord med induktiv ansats av 13 artiklar med Stroebe och Schuts pendlingsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultatet presenterar olika interventioner, från olika vårdkontexter, som närstående erhållit vid olika tidpunkter efter ett dödsfall. Interventioner från valda artiklar presenteras utifrån tre teman: Interventioner genom en symbolisk handling, interventioner som skedde individuellt samt interventioner som skedde i grupp. Slutsats: En interventions påverkan på sorgeprocessen är individuell och kan påverkas av flera faktorer. Oberoende av vilken intervention som genomfördes, var ett återkommande resultat i studierna att närstående upplevde sig sedda, bekräftade och normaliserade i sina känslor vilket skapade en positiv effekt på sorgeprocessen. Att stödet kändes standardiserat snarare än personligt var en viktig aspekt som ledde till att den positiva effekten kunde utebli eller i vissa fall ge en negativ effekt för närstående. Interventionerna är gjorda vid olika tidpunkter vilket försvårar att göra slutsatser om optimal tidpunkt. Det är dock av stor vikt att det finns rutiner i verksamheter för efterlevandestöd för att identifiera de närstående som har behov av utökade stödinsatser.Background: In palliative care one of the four cornerstones is support for the family. This includes during the care period and also by providing bereavement care in their grieving process. How the bereavement care is provided differs between different care providers and there is a lack of consensus in the content. Without a clear scientific connection there is a risk that the support is planned from the care provider's personal experiences and some needs are not met. With an increased knowledge of different interventions and their effect can an evidence-based bereavement care be formed. Aim: To explore different interventions for bereavement support and their effect on the families grieving-process. Method: Literature review which is based on scientific journals published between the years 2010 and 2021. The analysis is made by an inductive approach on 13 journals with Stroebes and Schuts theory of dual process of bereavement as a theoretical framework. Results: The results present different interventions, from different care contexts, that relatives received at different times after a death. The various interventions were presented based on three themes: interventions through a symbolic act, interventions that took place individually and group interventions. Conclusion: The impact of an intervention on the grieving process is individual and can be influenced by several factors. Independently on which intervention was given, there was a recurring trend in the outcome of the studies that relatives experienced they were feeling seen, confirmed and normalized in their emotions which had a positive effect on their grieving process. The experience of the support felt standardized rather than personal was an important aspect which could lead to the positive effect could be absent orin some cases have a negative effect. The interventions are made at different times, which makes it difficult to draw conclusions about the optimal time. However, it is of great importance that there are routines inactivities for bereavement support in order to identify the relatives who have extended needs of support
Patients experiences of living with pressure ulcers : A literature review
No full textBakgrund: Trycksår är sår som utvecklas på huden och de underliggande vävnaderna när en del av kroppen utsätts för långvarigt tryck eller skjuv. Trycksår anses vara en vårdskada som vanligtvis uppkommer i samband med vård. De är vanliga bland personer som tillbringar långa perioder i sängen eller på en stol, särskilt de som har nedsatt rörlighet eller känslighet. Trycksår kan vara smärtsamma, en orsak till lidande både fysiskt och psykiskt, och kan leda till allvarliga komplikationer såsom minskning av livskvalitet om de inte behandlas ordentligt. Det är viktigt att sjuksköterskor förstår patienternas upplevelse av att leva med trycksår för att kunna sätta in fungerande omvårdnadsåtgärder som minskar smärtupplevelsen och lidandet och tillfredsställer patienternas individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med trycksår. Metod: En litteraturöversikt genomfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtades från CINAHL Complete och PubMed som inkluderades i resultatet. Resultat: Litteraturöversikten delades in i tre huvudkategorier för att belysa patienternas erfarenheter av att ha trycksår: fysiska upplevelser, psykosociala upplevelser och upplevelser av vårdpersonal/otillräcklig vård. Inom varje huvudkategori identifierades underteman: upplevelser av smärta och obehag, upplevelser av sömnpåverkan, emotionella faktorer, upplevelser av dagliga aktiviteter och deras påverkan på relationer, samt upplevelser av att möta vårdpersonal och upplevelser av otillräcklig vård. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkommer det hur trycksår påverkar patienternas livskvalitet negativt och betonar vikten av kunskap i vården av dessa patienter. Trots tillgängliga förebyggande åtgärder uppstår trycksår som en vårdskada och upplevs som ett svek vilket ökar patientens lidande. En ökad förståelse för detta lidande kan driva vården att aktivt arbeta med att öka patienternas förtroende och välbefinnande genom avgörande kommunikation med sjuksköterskan och att involvera patienterna i sin egen behandling.Background: Pressure ulcers are sores that develop on the skin and underlying tissues when a part of the body is subjected to prolonged pressure or shear. Pressure ulcers are considered a care injury that usually occurs in connection with care. They are common among people who spend long periods in bed or in a chair, especially those who have reduced mobility or sensitivity. Pressure ulcers can be painful and be a cause of suffering both physically and psychologically and can lead to serious complications such as reduced quality of life, if not treated properly. It is important that nurses understand patients' experience of living with pressure ulcers in order to implement effective nursing measures that reduce the pain and suffering experience and to satisfy the patients' individual needs. Aim: The aim was to shed light on patients' experiences of living with pressure ulcers. Method A literature review was implemented in accordance with Friberg's method description. Ten qualitative scientific articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed and included in the results. Results: The literature review was divided into three main categories to highlight patients' experiences of having pressure ulcers: physical experiences, psychosocial experiences, and experiences of healthcare professionals/care. Within each main category sub-themes were identified: experiences of pain and discomfort, experiences of impact on sleep, emotional factors, experiences of daily activities and their impact on relationships, as well as experiences of encountering care and experiences of inadequate care. Conclusions: This literature review revealed how pressure ulcers negatively affect patients' quality of life and emphasizes the importance of knowledge in the care of these patients. Despite available preventive measures, pressure ulcers occur as a health care injury and are perceived as a betrayal, which increases the patient's suffering. An increased understanding of this suffering can drive care to actively work to increase patients' trust and well-being through crucial communication with the nurse and to involve patients in their own treatment
Men’s experiences of help-seeking for suicidal thoughts : A literature review
No full textBakgrund: Män världen över är överrepresenterade i statistiken över fullbordade suicid. Män söker sällan vård för suicidala tankar och vården har stora utmaningar i mötet med dessa. Sjuksköterskans bemötande kan ha en betydande roll i huruvida dessa män tar emot vårdens hjälp eller ej. Syfte: Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att söka hjälp vid suicidtankar. Metod: En litteraturöversikt gjordes bestående av tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad metod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, PubMED och PsycINFO. Tematiseringen i dataanalysen baserades på likheter mellan artiklarnas resultat. Resultat: Utifrån litteraturöversikten kunde tre huvudteman utrönas. Det första temat; Den tysta bördan: Maskulinitet och det dolda lidandet, berör männens bild av maskulinitet och hur den kan utgöra ett hinder för männen att söka hjälp. Det andra temat; Kommunikationsklyftan: Mäns tystnad och vårdens bristande lyhördhet, behandlar erfarenheter av möten med vården som männen rapporterade i artiklarna och vilka hinder dessa erfarenheter utgjorde för vård. Det tredje temat; Från tystnad till frihet: Mäns resa mot att öppna upp sig, lyfter de erfarenheter där vården eller personer i männens närhet lyckas nå fram med det stöd de behövde. Slutsats: Män med suicidtankar stöter på hinder i sin resa mot att få hjälp, mestadels relaterade till deras självbild och normer kring maskulinitet samt brister i vården. När de dock upplever genuin kontakt och tillit, antingen privat eller i vården, ökar chanserna för återhämtning. Sjuksköterskor spelar en viktig roll genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt för att nå individen bakom suicidtankarna och tillgodose deras behov för att främja hälsa.Background: Men worldwide are overrepresented in statistics on completed suicide. At the same time, women report more frequent suicide attempts and self-harming behavior. Men rarely seek care for suicidal thoughts, and healthcare faces significant challenges in dealing with them. The nurse's approach can play a significant role in whether these men accept the help of healthcare or not. Aim: The aim was to describe men's experiences of help-seeking for suicidal thoughts. Method: A literature review was conducted consisting of ten scientific articles of qualitative and mixed method. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete, PubMed, and PsycINFO. The thematic analysis in data analysis was based on similarities between the results of the articles. Results: Based on the literature review, three main themes emerged. The first theme; The silent burden: Masculinity and the hidden suffering, addresses men's perception of masculinity and how it can hinder them from seeking help. The second theme; The communication gap: Men's silence and healthcare's lack of responsiveness, discusses the experiences of men in their interactions with healthcare professionals as reported in the articles and the obstacles these experiences posed to receiving care. The third theme; From silence to freedom: Men's journey to opening up, highlights experiences where healthcare or individuals in the men's surroundings successfully provided the support they needed. Conclusions: Men experiencing suicidal thoughts encounter obstacles in their help-seeking journey, mainly related to their self-image and norms surrounding masculinity, as well as shortcomings in healthcare. However, when they experience genuine connection and trust, either privately or within healthcare settings, the chances of recovery increase. Nurses play a crucial role by employing a person-centered approach to reach the individual behind the suicidal thoughts and meet their needs to promote health.