Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Women’s experiences living with Polycystic ovary syndrome (PCOS) : A literature review
No full textBakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) innebär en hormonell obalans och drabbar cirka 10% av världens kvinnor. Obalansen ger upphov till symtom såsom oregelbunden mens, polycystiska äggstockar, överrepresentation av androgent hormon, övervikt, hirsutism och ger också förhöjd risk för andra allvarliga följdsjukdomar. Globalt sett har en enhetlig diagnostisering varit utmanande att uppnå då syndromet ter sig mångsidigt och komplext. Sjuksköterskan har ett etiskt ansvar i att vårda efter begreppet personcentrerad vård samt kunna förse patienter med välbehövlig och relevant information om sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med PCOS. Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Följande teman och underteman framkom: Erfarenheter och påverkan av symtom, upplevelse av kvinnlig identitet med underrubriken kulturell påverkan samt erfarenheter av mötet med vården med underrubriken stöttning. Slutsats: PCOS är ett komplext syndrom som påverkar kvinnor fysiskt, psykiskt och socialt negativt. Syndromet påverkar kvinnornas självbild och hur de ser på sin kvinnliga identitet. Vården behöver mer förståelse och utbildning i hur de på bästa sätt kan bemöta och främja hälsan hos kvinnor med PCOS.Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a hormonal imbalance and affects approximately 10 % of women worldwide. This imbalance leads to symptoms such as irregular menstruation, polycystic ovaries, overrepresentation of androgen hormone, obesity, hirsutism and also increases the risk of other serious sequelae. Achieving a unified diagnosis has globally been challenging due to the syndrome’s multifaceted and complex nature. Nurses have an ethical responsibility to provide care, based on the concept of person-Centered care and to also be able to provide essential and relevant information to patients concerning their health. Aim: The aim was to describe women's experiences living with PCOS Method: A literature review was made based on ten scientific original articles collected from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: The following themes and subthemes emerged for the result: Experiences and impact of symptoms, experience of female identity with subheading cultural influence, and experiences and encounters with healthcare with subheading support. Conclusions: PCOS is a complex syndrome that negatively impacts women physically, mentally and socially. The syndrome affects women's self image and how they perceive their feminine identity. Healthcare professionals require further understanding and education on how to address and promote the health of women with PCOS, in the best way
Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care : A litterature review
No full textBakgrund: Palliativ vård kommer att krävas allt större omfattning under de kommande åren till följd av en åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar. Palliativ vård är mest effektiv när den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående har idag en betydande roll i vården av svårt sjuka patienter och ett av syftena med palliativ vård är att förbättra välbefinnande hos närstående till personer som lever med livshotande och livsbegränsande sjukdom. Närstående i palliativ vård har ett behov av kunskap och stöd från vårdpersonal. Att främja närståendes upplevelse av förberedelse för vård är ett viktigt resultat för interventionsstudier i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av digitala stödjandeinterventioner i palliativ vård. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematisk sökning och induktiv ansats baserad på tio granskade vetenskapliga artiklar. Data analyserades enligt Whittemore & Knafls (2005) modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades: förberedelse för att vårda och för döden, delaktighet och samhörighet, trygghet och kontroll och utmaningar i det digitala formatet. Videoutbildning uppskattades mest av närstående eftersom det gav känsla av igenkänning. Stödgrupper på nätet upplevdes som ett sätt att bilda socialt nätverk och komma ifrån isolering. Videokonsulttjänst via iPad och webbverktyg gav både fysiskt, psykosocialt och praktiskt stöd. Tidsbrist, bristande kunskap av internet samt vårdbörda av patienter minskade närståendes förmåga att engagera sig i stödgrupper eller onlineforumet. Slutsats: Digitala stödjande interventioner till närstående i palliativ vård ökade närståendes känsla av förberedelse i vårdanderollen och döden samt kompetens och belöning i relation till vård. Digitala interventioner ska ses som ett komplement till fysiska vårdmöten.Background: Palliative care will increasingly be required in years to come due to ageing population and the increase in chronic diseases. Palliative care is most effective when introduced in the early stage of the disease. Informal caregivers today have a significant role in caring of a seriously ill family member. One of the purposes of palliative care is to improve the well-being of informal caregivers of patients living with life-threatening and life-limiting illness. Informal caregivers have a need for knowledge and support from professionals. Promoting informal caregivers´ experience of preparedness for care is an important outcome for study interventions in palliative care. Aim: The aim was to describe the informal caregivers´ experiences of digital supportive interventions in palliative care. Method: Integrative literature study with systematic search and inductive approach based on ten reviewed scientific articles. The data was analyzed according to Whittemore and Knafls (2005) model. Results: The results were presented in four main categories; preparedness in caregiving role and for death, participation and belonging, safeness and control and challenges in the digital format. Video training was most appreciated by informal caregivers because it gave a feeling of recognition. Online support groups were perceived as a way to create a social network and help with isolation. Video consultation services via iPad and the web tool provided both physical, psychosocial and practical support. Lack of internet knowledge, time and the care burden of patients reduced the ability of informal caregivers to get involved in support groups or the online forum. Conclusion: Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care increased the informal caregivers' preparedness in the caregiving role and death, as well as competence and reward in relation to care. Digital interventions should be seen as a complement to face-to-face contact
When time is a matter of life or death - a litterature review : Factors that may influence the nurse´s identification of sepsis
No full textBakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd med hög risk för mortalitet och drabbar miljontals människor världen över. Att som sjuksköterska tidigt kunna identifiera tillståndet innebär större chans till adekvat behandling och mindre lidande för patienten. Sjuksköterskan ansvarar för säker vård och god omvårdnad, där kunskap och klinisk intuition utgör en viktig del i observationen av patienten. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis.MetodEn allmän litteraturöversikt valdes som metod. Relevanta artiklar hämtades ur databaserna PubMed och Cinahl Complete. Datainsamlingen gjordes på tolv originalartiklar, där majoriteten av studierna var av kvantitativ design. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning och analyserades enligt relevant kurslitteratur. Resultat: Två huvudteman identifierades: arbetsmiljöfaktorer och kunskap hos sjuksköterskan. Två underkategorier till arbetsmiljöfaktorer framkom: kommunikation inom vårdteamet och vikten av mätverktyg och observationer. Hög arbetsbelastning, bristande kunskap och kommunikation samt otillräcklig användning av mätverktyg vid observationer, var faktorer som hindrade identifieringen av sepsis. Arbetslivserfarenhet, god kunskap och självförtroende samt adekvat användning av mätverktyg visade sig vara främjande faktorer. Slutsats: Mätverktyg, kommunikation, kunskap och arbetsmiljö var faktorer som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis. Sjuksköterskan bör ges rätt förutsättningar för att tidigt kunna identifiera sepsis. En god arbetsmiljö och kommunikation i vårdteamet skulle kunna minska sjuksköterskans etiska stress, höja arbetsmoralen och leda till en mer säker vård. Kontinuerlig kompetensutveckling på arbetsplatsen kan också öka sjuksköterskans självförtroende. En god arbetsmiljö, kunskap, kommunikation och adekvat användning av mätverktyg är således av största vikt för sjuksköterskans identifiering av sepsis.Background: Sepsis is a common condition with a high risk of mortality, affecting millions of people worldwide. As a nurse, being able to identify the condition early means a higher chance of adequate treatment and less suffering for the patient. The nurse is responsible for safe care and good nursing, where knowledge and clinical intuition are an important part of the observation of the patient. Aim: The aim was to investigate the factors that influence nurse´s identification of sepsis.MethodA general literature review was chosen as the method. Data collection was based on the PubMed and Cinahl Complete databases. Twelve original articles were selected, where most of the studies were of quantitative design. All articles underwent quality review and were analyzed according to relevant course literature. Results: Two main themes were identified: work environment factors and nurse knowledge. Two subcategories to work environment factors emerged: communication within the care team and the importance of measurement tools and observations. High workload, lack of knowledge and communication, and insufficient use of measurement tools during observations were factors that hindered the identification of sepsis. Work experience, good knowledge and confidence, and adequate use of measurement tools were found to be facilitating factors. Conclusion: Measurement tools, communication, knowledge, and work environment were factors that influenced nurses' identification of sepsis. Nurses should be given the right conditions to identify sepsis at an early stage. A good working environment and communication within the healthcare team could reduce nurses' ethical stress, increase morale and lead to safer care. Continuous professional development in the workplace could also increase nurses' confidence. A good work environment, knowledge, communication, and adequate use of measurement tools is shown to be of great importance for nurses’ identification of sepsis
“One Wishes for Nothing More than to Be Free from This Chemical Shackle” : A Qualitative Study of Participants’ Experience of Opioid Substitution Treatment
No full textStudiens syfte är att undersöka individens subjektiva upplevelse av att genomgå läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende (LARO). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av både fokusgruppintervju och individuella intervjuer. I fokusgruppintervjun intervjuade vi tre yrkesverksamma för att bredda våra kunskaper inom ämnet och även för hjälp till utformningen av intervjuguiden för de individuella intervjuerna. De individuella intervjuerna bestod av sex intervjupersoner, tre som har LARO-behandling i dagsläget och tre som tidigare har haft det. Materialet från fokusgrupp- och de individuella intervjuerna presenteras i empirin med hjälp av en tematisk analys. Empirin har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och Goffmans teori om stigma. Studien visar att det finns flera olika aspekter som framkommer som viktiga i individens upplevelse av att ha LARO-behandling. I studien har särskilt fysiska biverkningar och känslomässig avstängdhet lyfts som en viktig aspekt. Även sidomissbruk verkar vara något studiens deltagare anser vara ett viktigt problem. Hämtningen av medicin och kontroll är också en aspekt som verkar vara en stor del av att ha LARO-behandling. En viktig aspekt är även behandlingens livräddande förmåga, men trots denna verkar dessutom en bundenhet till behandlingen upplevas som ett problem av deltagarna. Studien visar en variation i hur individen med LARO-behandling påverkas av sociala sammanhang. Å ena sidan verkar relationerna till närstående och familj i vissa fall ha fortsatt varit fungerande, eller till och med bättre. Å andra sidan beskrivs relationerna ha försämrats. Vi kan även se hos samtliga deltagare att de varit varsamma med vilka de var öppna för om sin behandling. Studien visar att i vissa fall kunde omgivningen vara förstående, i andra fall kunde omgivningen se ner på individen. Hos våra intervjudeltagare är upplevelsen av personalens bemötande i stort positiv. Studien diskuterar skillnader i åsikter gällande frågan kring huruvida man kan vara drogfri under pågående LARO-behandling. Vissa respondenter anser att man kan vara drogfri, men lyfter sidomissbruk som ett hinder. Andra respondenter anser att man inte riktigt kan klassas som drogfri ifall man erhåller substitutionsbehandling.The purpose of the study is to examine individuals’ subjective experiences of undergoing medication-assisted treatment for opioid dependency (LARO). To address the study’s purpose and research questions we used a qualitative method, utilizing both focus group interviews and individual interviews. In the focus group interview we interviewed three professionals to broaden our knowledge of the subject and to assist in the development of the interview guide for the individual interviews. The individual interviews included six participants: three currently undergoing LARO-treatment and three who have previously undergone it. The material from the focus group and individual interviews is presented in the empirical section using thematic analysis. The empirical data were then analyzed with the help of previous research and Goffman’s theory of stigma. The study reveals several important aspects of individuals’ experiences with LARO treatment. Physical side effect and emotional numbness were highlighted as significant issues. Concurrent substance abuse also appears to be a major concern among the study’s participants. The process of medication retrieval and monitoring is another significant aspect of LARO treatment. While the treatment’s life-saving potential is acknowledged, participants also expressed a sense of dependency on the treatment as problematic. The study shows variability in how individuals undergoing LARO-treatment are affected by social contexts. On one hand, relationships with close ones and family sometimes remained functional or even improved. On the other hand, some relationships are described as deteriorated. All participants were cautious about whom they disclosed their treatment to. The study shows that the surrounding environment could be understanding in some cases. While in other cases, individuals were looked down upon. The participants’ experiences with the staff’s attitude are generally positive. The study discusses differing opinions on whether one can be considered drug-free while undergoing LARO treatment. Some respondents believe that one can be drug-free but highlight concurrent substance abuse as an obstacle. Other believe that one cannot be truly considered drug-free if receiving substitution treatment
“Very few identify themselves as perpetrators of violence” : A study of what enables and hinders the detection of perpetrators of domestic violence in the investigative work within the social services
No full textStudien har som syfte att undersöka vad som hindrar och möjliggör upptäckt av våldsutövare i arbetet med ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer inom socialtjänsten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma handläggare inom dessa två områden. Empirin analyseras utifrån Lispkys teori om gräsrotsbyråkraten samt Losekes socialkonstruktionistiska teori om sociala problem. Till det läggs perspektiv från Weiner om attribution samt Christies teori om det ideala offret. Studien visar att handläggare över lag är positiva till att arbeta med upptäckt av våldsutövare, även om detta släpar efter i relation till ett mer väletablerat arbete med upptäckt av våldsutsatta. Kunskapen om upptäckt utgår därför från den utsatta, och anpassade rutiner och verktyg saknas ännu i stor utsträckning för upptäckt av utövare. Möjligheter till upptäckt finns i ökad kunskap, systematiskt frågande och ett gott bemötande. Bemötandets möjligheter finns i en tillitsfull relation mellan handläggare och klient, där det kan skapas utrymme för självreflektion och öppenhet. För detta krävs också en helhetssyn för att inte missa signaler som tyder på våld. Synen på våldsutövaren är dubbel. Å ena sidan beskrivs en förändringsbar individ som på grund av omständigheter utanför dennes kontroll har drivits till att använda våld. Parallellt med denna bild målas en manipulativ person, driven av vilja till makt och kontroll. Båda är ovilliga att be om och ta emot stöd och hjälp. I förhållande till den tudelade bilden av våldsutövaren går även att skönja ett dubbelt förhållningssätt där handläggaren på ett teoretiskt plan understryker våldsutövarens behov av stöd till förändring samtidigt som man i praktiken känner ett motstånd och en ovilja att hjälpa en förövare.This study aimes to investigate what hinders and enables the detection of perpetrators of violence in the work with economic assistance and domestic violence within social services. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with eight professionals working in these two areas. The empirical data were analyzed using Lipsky’s theory of street-level bureaucracy and Loseke’s social constructionist theory of social problems. Additionally, perspectives from Weiner on attribution and Christie on the ideal victim were incorporated. The study shows that caseworkers are generally positive about working with the detection of perpetrators of violence, even though this work lags compared to the more well-established work on detecting victims of violence. Knowledge about detection is therefore based on working with the victims, and adapted routines and tools are still largely lacking for the detection of perpetrators. Opportunities for detection of perpetration of violence lie in increased knowledge, systematic questions, and positive engagement. Positive engagement creates opportunities through a trusting relationship between the caseworker and the client, where space can be created for self-reflection and openness. This also requires a holistic view not to miss signals indicating violence. The view of the perpetrator is dual. On the one hand, a changeable individual is described, who due to circumstances beyond his control has been driven to use violence. Alongside this image, a manipulative person driven by a desire for power and control is portrayed. Both are unwilling to ask for and receive support and help. In relation to the dual image of the nature of the perpetrator, a dual approach can also be discerned, where the caseworker theoretically emphasizes the perpetrator’s need for support to change while in practice feeling resistance and reluctance to help a perpetrator
How patients with schizophrenia describe their participation in psychiatric care : A systematic literature review with a systematic approach
No full textBakgrund Patienter med schizofreni har ett högt och långvarigt behov av vård och insatser från samhället. Forskning visar att patienter med schizofreni upplever mindre välmående och att sjukdomen påverkar deras förmåga till att delta i aktiviteter vilket kan ge upphov till isolering och ekonomisk utsatthet. Enligt nationella riktlinjer ska vårdens insatser utformas och samordnas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att öka patientens möjlighet till återhämtning och funktion i vardagen. Psykiatrisjuksköterskan har som ansvar att leda och samordna omvårdnaden i samråd med patienten. Syfte Syftet var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av delaktighet inom den psykiatriska vården. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes där studier med kvalitativa resultat inkluderades. Databaserna Cinahl Complete, Psyc INFO och Pubmed användes vid sökning. Sammanlagt 13 artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudteman med sex underteman. Hinder för delaktighet som första huvudtema med tillhörande fyra underteman: Att inte bli hörd, information och kunskap som förutsättning för delaktighet, sjukdomens påverkan på delaktighet, upplevelse av maktobalans. Det andra temat var delaktighetens positiva effekter med tillhörande två underteman: ökad följsamhet och ökat förtroende till vården. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med patienter, att bemöta dem med respekt och attlyssna till patienten för att skapa möjligheter för en holistisk vård. Genom ett gott bemötandefrämjas patientens delaktighet som leder till ökad följsamhet till behandling. Ökad följsamhetleder i sin tur till minskat lidande och förbättrad återhämtning för patienten.Background Patients with schizophrenia have a high and long-term need for care and support from society. Research shows that patients with schizophrenia experience lower well-being and that the diseaseaffects their ability to participate in activities, which can lead to isolation and financial hardship. According to national guidelines, healthcare interventions should be designed and coordinated based on a person-centered approach to enhance the patient's chances of recovery and functioning in daily life. The psychiatric nurse is responsible for leading and coordinating care in consultation with the patient. Aim The aim was to describe the experiences of patients with schizophrenia regarding participation in psychiatric care. Methods A literature review with a systematic approach was conducted, including studies with qualitative results. The databases Cinahl Complete, PsycINFO, and PubMed were used for the search. A total of 13 articles were included and analyzed using Thomas and Harden's thematic analysis. Results The results were compiled into two main themes with six subthemes. The first main theme was Barriers to Participation with four associated subthemes: Not Being Heard, Information and Knowledge as Prerequisites for Participation, The Impact of the Illness on Participation, and The Experience of Power Imbalance. The second theme was The Positive Effects of Participation with two associated subthemes: Increased Adherence and Increased Trust in Healthcare. Conclusions The nurse plays a key role in meeting patients, treating them with respect, and listening to them to create opportunities for holistic care. Through good treatment, patient involvement is promoted, leading to increased adherence to treatment. Increased adherence, in turn, leads to reduced suffering and improved recovery for the patient
Disinformation campaigns and social work - Challenges in building relations and professional autonomy : A qualitative study on relationship building within the Swedish social services based on practitioners' perspective
No full textDenna studies huvudsakliga syfte är att undersöka om och hur socialarbetare som arbetar inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer, påverkas i praktiken av desinformationskampanjen och hur detta tar sig i uttryck. Utgångspunkten är vilka eventuella konsekvenser kampanjen haft för socialarbetarnas möjligheter till relationsskapande, att skapa allians och bygga tillit utifrån deras handlingsutrymme i mötet med barn, unga och deras familjer. I den tidigare forskningen inom områdena tillit, allians och socialt arbete inom socialtjänsten, framgår det att tilliten är låg bland vissa grupper, att allians kan bidra till förändring, men att det inom myndighetsutövning är svårt att upprätta allians med klienter. Slutligen framkommer det i den tidigare forskningen att yrkesverksamma inom socialtjänsten är högt arbetsbelastade och behöver förhålla sig till klienter, rädda barn från missförhållanden och leva upp till organisationens förväntningar, vilket inte alltid går i linje med deras ambitioner. Kunskapsluckan jag avser att fylla med uppsatsen är framförallt forskning om desinformationskampanjens eventuella konsekvenser för det sociala arbetet inom socialtjänstens arbete med familjer och hur detta manifesteras i praktiken mellan klienter och yrkesverksamma. Empirin för denna studie har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare och familjebehandlare i olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm. Resultatet för denna undersökning pekar på att det är svårt att bygga tillit, allians och relation till klienter som påverkats av ryktesspridningens budskap, inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer. Konsekvenser blir att personer som potentiellt är i behov av stödinsatser, undviker socialtjänsten, där en ytterligare konsekvens är att barn i familjer med låg tillit, riskerar växa upp under sämre förhållanden än andra. Tillit och allians beskrivs som viktigt för att kunna samarbeta med familjer och bidra till förändring. I vissa ärenden har möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians varit obefintligt, och ärenden avslutas på grund av låg tillit till socialtjänsten på grund av spridningen av desinformation. Samtidigt är handlingsutrymmet för socialsekreterare är begränsat, bland annat genom hög arbetsbelastning med många ärenden och brist på tid, vilket i sin tur försvårar möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians.The main purpose of this study is to investigate whether and how social workers who work within the swedish social service's work with families are affected in practice by the disinformation campaign and how this manifests itself. With a focus on its consequences on building relations based on trust and alliance and social workers' room for action when working with families. In the previous research on trust, alliance and social workers in social services, it appears that trust is low among certain groups, that alliance can contribute to change, but that in the exercise of authority it is difficult to establish alliance with clients. Finally, it appears in previous research that professionals in social services are burdened with high workload. Also, they need to live up to the client’s and the organization’s expectations, while also working to prevent children from growing up under bad living conditions. The social workers’ ambitions are not always in line with the organizations. The knowledge gap is primarily research into the possible consequences of the disinformation campaign on the social work within social services' work with families and how this is manifested in practice between client and professional. The empirical data for this study has been collected through four semi-structured interviews with professional social workers and family therapists in various district administrations in Stockholm. The results of this study indicate that it is difficult to build trust, alliance and relationship with clients who have been affected by the spread of rumors, within the social services' work with families. The consequences are that individuals, who potentially require support services, avoid social services, leading to another consequence: children in families with low trust risk growing up in worse conditions than others do. Trust and alliance are described as crucial for collaborating with families and facilitating change. In certain cases, the possibility of building trusting relationships and alliances has been non-existent, and cases are closed due to low trust in social services caused by the spread of misinformation. Simultaneously, the discretion for social workers, is limited, partly due to high workloads with numerous cases and a lack of time, which in turn hinders their ability to build trusting relationships and alliances
Family caregivers' perspectives on conversations about palliative care in relation to an incurable cancer : A literature review
No full textBakgrund: Samtal om palliativ vård har som syfte att förbereda både patienten och de närstående inför framtiden. En av vårdpersonalens uppgifter är att förmedla svåra beslut om övergången från kurativ till palliativ behandling. Specialistsjuksköterskan bör arbeta evidensbaserat och i ett team med andra specialister för att tillgodose patientens och de närståendes vårdbehov. En god kommunikation mellan de närstående och vårdpersonalen är avgörande när det gäller förberedelser för slutet av patientens liv. Det behövs kunskap om de närståendes perspektiv på samtal om palliativ vård, därför är det viktigt att undersöka dessa upplevelser vidare. Syfte: Att belysa hur närstående upplever samtal om palliativ vård med den onkologiska vårdpersonalen i samband med obotlig cancer. Metod: En litteraturöversikt. Kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: Resultat redovisades i fem teman: att förneka verkligheten, att känna missnöje i kontakt med den onkologiska vårdpersonalen, att sakna information och kunskap, att förstå den svåra situationen och att känna trygghet i kontakt med den onkologiska vårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturöversikt belyser att samtal om palliativ vård under sjukdomens förlopp är viktig för implementering av palliativ vård. Dessa samtal är dock ofta svåra upplevelser för de närstående. Tillgång till information och kunskap i den mån det är önskat av de närstående samt den onkologiska vårdpersonalens lyhördhet minskar de närståendes ångest och hjälper dem att acceptera besked om tillämpning av palliativ vård.Background: Conversations about palliative care aim for preparing both the patient and the family caregivers for the future. One of the tasks of healthcare professionals is to communicate difficult decisions about the transition from curative to palliative treatment. The specialized nurse should work in an evidence-based way and in a team with other trained specialists to meet the patients and the family caregivers needs. Good communication between the family caregivers and the healthcare professionals is crucial when it comes to preparing for the end of the patient’s life. There is a need of knowledge about the family caregivers’ perspectives on conversations about palliative care which is why it is important to study these experiences further. Aim: To highlight family caregivers’ experiences of conversations about palliative care with the oncology professionals in relation to an incurable cancer. Method: Literature review. Qualitative design with inductive approach. Results: Results were presented in five themes: to deny reality, to feel dissatisfaction while in contact with the oncology professionals, to lack information and knowledge, to understand this difficult situation and to feel safe while in contact with the oncology professionals. Conclusion: This literature review highlights that conversations about palliative care during the course of the illness are important for the implementation of palliative care. However, these conversations are often difficult experiences for family caregivers. Access to information and knowledge to the extent requested by the family caregivers along with the responsiveness of the oncology professionals reduces anxiety and helps with accepting the transfer from curative to palliative care
SAVE-studien 2023 i en nationell kontext : Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om barnavårdsutredningar efter anmälan om misstänkt våldsutsatthet
No full textSAVE är den hittills största longitudinella studie i Sverige om sociala barn och ungdomsvårdens utredningar efter anmälan om misstänkt våldsutsatthet. Syftet med SAVE är att öka kunskapen om i vilken utsträckning olika typer av våldsproblematik framkommer i barnavårdsutredningar, hur risken för fortsatt våld bedöms, i vilken utsträckning insatser beslutas samt om flickor och pojkar oavsett ålder, ursprung och funktionsnedsättning beviljas insatser på lika villkor. Resultatet i denna delrapport baseras på barnavårdsutredningar om 851 barnsom aktualiserats hos socialtjänsten efter anmälan om misstänkt våldsutsatthet. Datainsamlingen har pågått från maj 2019 – april 2020
Patients’ experiences of receiving an ADHD diagnosis in adulthood : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund ADHD innebär bristande uppmärksamhet och/eller överaktivitet och kan medföra svårigheter när det gäller studier, arbete, relationer och funktionalitet överlag. ADHD har ofta betraktats som en diagnos för unga pojkar, men många personer diagnostiseras som vuxna. Diagnosens negativa konsekvenser kan avhjälpas med rätt behandling. Kunskap behövs om de erfarenheter som vuxna som diagnostiseras upplever. Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att bli diagnostiserade med ADHD i vuxen ålder. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats vilken inkluderar 22 studier med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Thomas och Hardens metod för tematisk analys. Resultat Resultatet innehåller tre teman. Erfarenheter av att inte bli förstådd: Deltagarna beskrev hur de behövde kämpa för att få en diagnos och för att bli förstådda både innan och efter de erhållit diagnosen. Kvinnor upplevde sig förbisedda då ADHD betraktades som ”manligt” kodad. Erfarenheter av acceptans: Deltagarna beskrev hur diagnosen upplevdes som en lättnad, en välkommen förklaring och stärkande. Erfarenheter av farmakologisk behandling vid ADHD: Deltagarna beskrev att rätt medicinering behövs för att hantera livet, men de upplevde brist på behandlingsalternativ vid sidan av medicinerna. Slutsats Då personer diagnosticerade med ADHD upplever att de inte blir förstådda vare sig innan eller efter att de fått diagnosen krävs ökad kunskap om deras erfarenheter från hälso- och sjukvårdens sida. Personer med ADHD bör stödjas genom personcentrerad vård.Background ADHD means lack of attention and/or overactivity and can cause difficulties in terms of studies, work, relationships and functionality in general. ADHD has often been considered a diagnosis for young boys, but many people are diagnosed as adults. The diagnosis’ negative consequences can be remedied with the right treatment. Knowledge is needed about the experiences of adults who are diagnosed. Aim The aim was to describe patients' experiences of being diagnosed with ADHD in adulthood. Methods A literature review with a systematic approach which consists of 22 studies with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. Data analysis was performed according to Thomas and Harden's method for thematic analysis. Results The results contain three themes. Experiences of not being understood: Participants described a struggle to receive a diagnosis and to be understood both before and after. Women felt overlooked since ADHD was considered "male" coded. Experiences of acceptance: Participants described how the diagnosis was experienced as a relief, a welcome explanation and empowering. Experiences of pharmacological treatment for ADHD: Participants describe that the right medication is needed to manage life, but they experienced a lack of treatment options other than medication. Conclusions As adults diagnosed with ADHD feel misunderstood both before and after they receive the diagnosis, increased knowledge of their experiences is required from the health and medical services. People with ADHD should be supported through person-centred care