Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Life with inflammatory bowel disease : A literature review
No full textBakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom innefattar både ulcerös kolit och Crohns sjukdom, vilka är kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. De båda sjukdomarna löper i skov med plötsliga försämringsperioder och långa perioder utan besvär. Det är viktigt att sjuksköterskan vidtar specifika omvårdnadsåtgärder samt förhåller sig personcentrerat där värden som värdighet bevaras för att stödja personen. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Till metod valdes en litteraturöversikt och de databaser som användes var PubMed samt Cinahl Complete. Inklusionskriterier var vetenskapliga originalartiklar, genomgått peer-review, engelskt språk samt publicerade från år 2014 till 2024. Genom ett systematiskt urval arbetades tio artiklar fram, varav nio med kvalitativ design och en med mixad metod. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom det att personer med inflammatorisk tarmsjukdom hade erfarenheten av att sjukdomen påverkade deras dagliga liv, både i det sociala livet och yrkeskarriären. Personer med inflammatorisk tarmsjukdom hade även erfarenheter att sjukdomen påverkade det emotionella välbefinnandet. Det lyftes även fram hur personer hanterade sjukdomen, vilka strategier som användes och stödets betydelse beskrevs. Slutsats: Litteraturöversikten visade att personer med inflammatorisk tarmsjukdom möter utmaningar inom många områden i livet. På grund av de anpassningar som individen måste genomgå är det viktigt att sjuksköterskan bidrar med stöd för att möjliggöra effektiv sjukdomshantering. Roys adaptionsteori kan ge sjuksköterskan en bättre förståelse för personernas anpassningsförmåga och kompensera med stöd för att hälsa och livskvalité ska upprätthållas.Background: Inflammatory bowel disease encompasses both ulcerative colitis and Crohn's Disease, which are chronic inflammatory bowel diseases. Both diseases are characterized by periods of flare-ups with sudden exacerbations and long periods of remission. It is important for nurses to implement specific nursing interventions and to maintain a person-centered approach where values like dignity are preserved to support the person. Aim: To describe people's experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: The chosen method was a literature review, with PubMed and CINAHL Complete as the selected databases. Inclusion criteria were scientific original articles that had undergone peer review, were in English, and were published from 2014 onwards. Through a systematic selection process, ten articles were identified, of which nine had a qualitative design and one used mixed methods. Results: In the results of the literature review, it was found that individuals with inflammatory bowel disease experienced the impact of the disease on their daily lives, including their social life and professional careers. They also reported that the disease affected their emotional well-being. Additionally, the review highlighted how individuals managed the disease, the strategies they used, and the significance of support. Conclusion: The literature review showed that individuals with inflammatory bowel disease face challenges in many areas of life. Due to the adaptations that the individual must undergo, it is important for nurses to provide support to enable effective disease management. Roy`s adaption theory can provide the nurse with a better understanding of individual`s adaptability and compensate with support to maintain health and quality of life
The harmfull loneliness : A systematic literature study about the effects of the interventions and living environments on the well-being of the elderly
No full textBakgrund: Åldrande är en naturlig och oundviklig del av livet, som det finns delade meningar om men där många är överens om att det är en process. När individen åldras är det naturligt att inte längre ha samma nivå av socialt engagemang som tidigare på grund av minskad fysisk förmåga och möjlighet att träffa sitt nätverk, samt förlust av delar av sitt sociala nätverk genom pensionering och förlust av livskamrat. Brist på socialt engagemang leder till ensamhet, som kan upplevas både positivt och negativt. Ensamhet finns i olika former såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. Befolkningen blir allt äldre, vilket ökar belastningen för socialt arbete och därför betonas det hur viktigt det är att förlänga arbetslivet och för att upprätthålla välfärden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska och analysera hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter av välbefinnandet hos äldre. Särskilt fokus ligger på att undersöka hur dessa interventioner och livsmiljöer kan bidra till att minska skadlig ensamhet. Metod och teori: Studien är i form av en systematisk litteraturstudie där tretton utvalda artiklar utgör empirin. För att förstå hur olika typer av interventioner och livsmiljöer påverkar psykologiska, fysiska och sociala aspekter har vi identifierat ett teoretiskt ramverk av KASAM, disengagemang- och kontinuitetsteorierna utifrån den empiri vi har funnit. Artiklarna analyserades med en tematisk analys, och de mest använda sökorden var elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention och intervention. Resultat: Studien utmynnar i fem huvudteman: Interventioner och livsmiljöer, Effekter på välbefinnande, Teoretiska perspektiv, Utmaningar och hinder samt Rekommendationer för framtiden. Slutsatser: Studien visar att olika interventioner och livsmiljöer kan förbättra äldres livskvalitet genom att minska skadlig ensamhet och öka socialt stöd. Aktiviteter som konst, fysisk träning, sociala måltider samt trygga grannskap, har positiva effekter på välbefinnandet hos äldre. Individuella behov och upplevelser av ensamhet varierar, dessutom ger teoretiska perspektiv som KASAM och disengagemang- och kontinuitetsteori, insikter om dessa effekter. Framtida rekommendationer är längre uppföljningar och individuellt anpassade insatser. En genomgående rekommendation i samtliga studier är att fortsatt forskning och anpassning till specifika sammanhang behövs.Background: Aging is a natural and inevitable part of life, in which there are divided opinions on the subject but where many agree that it is a process. As the individual ages, it is natural to no longer maintain the same level of social engagement as before due to physical limitations and reduced opportunities to meet with their network, through retirement and the loss of a life partner. Lack of social engagement leads to loneliness, which can be experienced both positively and negatively. Loneliness exists in various forms, such as social, emotional, and existential loneliness. The population is growing older, which increases the burden on social work and therefore emphasizes the importance of, among other things, extending working life in order to maintain welfare. Aim: The aim of this study is to explore and analyze how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects of well-being in older adults. The study particularly focuses on how these interventions and living environments can help reduce harmful loneliness. Method and theory: The study is conducted as a systematic literature review, with thirteen selected articles forming the empirical basis. In order to understand how different types of interventions and living environments affect psychological, physical and social aspects, we have identified a theoretical framework of SOC, short for Sence of Coherence, the disengagement- and continuity theories based on the empirical evidence we have found. The articles were analyzed using a thematic analysis, and the most used keywords were elderly people, aging, loneliness, social isolation, prevention and intervention. Findings: The study generated five main themes: Interventions and living environments, Effects on well-being, Theoretical perspectives, Challenges and obstacles and Recommendations for the future. Conclusion: The study shows that various interventions and living environments can improve older adults' quality of life by reducing loneliness and increasing social support. Activities such as art, physical exercise and social meals, as well as safe neighborhoods, have positive effects on well-being among elderly. Individual needs and experiences of loneliness vary, in addition the theoretical perspectives such as SOC, short for Sense of Coherence, the disengagement- and continuity theories provide insights into these effects. Challenges include high dropout rates and the need for customized methods. Future recommendations are longer follow-ups and individually adapted interventions. A consistent recommendation in all studies is that continued research and adaptation to specific contexts is needed
Adult patients' experience of living with complications after stroke : A literature review
No full textBakgrund: Stroke är en av de främsta dödsorsakerna globalt bland hjärt-kärlsjukdomar. Det inträffar när blodflödet till hjärnan plötsligt avbryts, antingen av en blodpropp eller en blödning, vilket resulterar i syre- och näringsbrist i hjärnan och potentiellt leder till förlust av motoriska och kognitiva funktioner. Dessa komplikationer kan avsevärt påverka patienternas livskvalitet och kräver noggrann och omfattande vård samt rehabilitering för att hantera dem effektivt. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med komplikationer efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt användes enligt Friberg för att granska och kategorisera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar tre huvudteman - upplevelse av fysiska förändringar, emotionella förändringar och sociala förändringar - med åtta underteman som beskriver olika aspekter av strokeöverlevares upplevelser. Slutsats: Strokeöverlevare möter en komplex resa präglad av fysiska, emotionella och sociala utmaningar efter stroke, vilket betonar behovet av adekvat stöd och interventioner för att underlätta deras rehabiliteringsprocess.Background: Stroke is one of the leading causes of death globally among cardiovascular diseases, occurring when the blood flow to the brain is abruptly interrupted either by a blood clot or a hemorrhage, resulting in oxygen and nutrient deprivation in the brain and potentially leading to the loss of motor and cognitive functions. These complications can significantly affect patients' quality of life and require careful and comprehensive care and rehabilitation to manage them effectively. Aim: The aim was to describe the experiences of adult patients living with complications after a stroke. Method: A general literature review was used according to Friberg to examine and categorize eleven qualitative scientific articles. Results: The results show three main themes - experience of physical changes, emotional changes, and social changes - with eight subthemes describing various aspects of stroke survivors’ experiences. Conclusion: Stroke survivors face a complex journey characterized by physical, emotional, and social challenges after stroke, emphasizing the need for adequate support and interventions to facilitate their rehabilitation process
”A place to gather strength” : A qualitative interview study on separatist meeting points for LGBTQ youth
No full textSyftet med denna studie är att bidra till en ökad medvetenhet och förståelse inom socialt arbete för unga HBTQ-personer som samt HBTQ-separatistiska mötesplatser. Studien bygger på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med arrangörer av och deltagare från sex separatistiska mötesplatser i Stockholm, Göteborg och Malmö. Materialet har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med hjälp av kritisk och feministisk teoribildning med ett intersektionellt perspektiv. Studien visar att separatistiska mötesplatser har stor betydelse för deltagarnas psykosociala utveckling. Många har erfarenheter utav diskriminering och exkludering på offentliga platser. Flera upplever att minoritetsstress påverkar deras vardag och mentala hälsa samt styr vilka platser de väljer att vistas på. Mötesplatsen beskrivs av respondenterna som en resurs för återhämtning, social stimulans, gemenskap och identitetsskapande. En utmaning är att mötesplatser kan missa att nå vissa ungdomar beroende på faktorer som geografisk placering, rummets tydliga inriktning och den mångfald som finns representerad i rummet. De flesta respondenter var överens om att trygghet inte kan garanteras och menar på att skapandet av trygghet kräver ett kontinuerligt arbete för att förbättra förutsättningarna.The purpose of this study is to contribute to increased awareness and understanding of young LGBTQ individuals and LGBTQ-separatist activities within the field of social work. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews with participants and organizers from six LGBTQ-separatist meeting points for young people located in Stockholm, Malmö and Gothenburg. The material has been processed through thematic analysis and examined using critical and feminist theory with an intersectional perspective. The findings indicate that separatist meeting points and activities are of great importance for the psychosocial development of the participants. The majority of the participants expressed experiences of discrimination and exclusion in public spaces. Several participants reported that minority stress impacts their daily lives and mental health and influencing their choices of places to frequent. Respondents described the meetings points as resources for social interaction, community building, identity formation and recovery. A challenge identified is that these meeting points may not reach all LGBTQ youth in need due to factors such as geographical location, the specific label of the space and the diversity represented in the space. Most respondents concurred that ensuring safety cannot be guaranteed; it requires ongoing efforts to create the best possible conditions for safety
"I needed to shut myself away, but I really didn´t understand why" : Recovering from autistic burnout
No full textBackground: Autistic burnout has been discussed among people with autism for several years, mainly in social media. Early research describes autistic burnout as a condition involving exhaustion, loss of skills and an increased manifestation of autistic traits. In Sweden, the concept is not widely known but, from the authors' experience of working with adults with autism, experienced by individuals with autism every day. Aim: The main aim of this thesis is to explore ways to recover from autistic burnout by asking people with lived experience. Secondly to explore how people with lived experience describe autistic burnout and exploring their thoughts on why it happened to them. Method: Nine persons with lived experience of autistic burnout were interviewed using qualitative interview approach. Thematic analysis was used to analyse the data. Results: Six themes were identified with nine subthemes. Themes identified to help recovering from autistic burnout were (1) To do nothing (2) Increased understanding of oneself (3) Support from the community (4) Support and understanding from others (5) Positive activities (6) Having a good living environment. Overall security or safety seems to be important to recover. A feeling of security from having understanding and supporting people around, a secured economy and a safe and secure residence. Conclusion: Many of the identified themes coincides with themes from earlier research which strengthen these findings. New findings in the research were the importance of motivating occupation and good living conditions. Motivating occupation was identified as a subtheme to support from the community as the occupation either was a form of nonpaid activity from the community or an employment with support.
Palliative care in policy documents for adults with cancer and non-cancer diseases with potential palliative care needs : A document analysis
No full textBackground: The inclusion of palliative care in policy has been encouraged internationally, and gradually implemented, including in Sweden. Care should be driven by policy; hence, examining how palliative care is included in national policy documents is paramount. Objectives: This study aimed to examine how palliative care is included in national disease-specific policy documents for adults with chronic conditions, cancer and non-cancer, with potential palliative care needs. Design: Document analysis. Methods: A document analysis of Swedish policy documents for different disease-specific groups with severe chronic conditions, cancer and non-cancer, was performed. In total, 96 documents were analysed. Results: How palliative care was included in the policy documents varied from mentioning the term without explanation to detailed discussion regarding palliative care practice. Such discussion encompassed several conceptualisations of palliative care: defined through authorities' definitions; as care of dying persons; integrated with disease-specific care and treatment; limited to disease-specific medical treatments or based on detail regarding certain key elements of palliative care such as specialised palliative care and end-of-life conversations. Conclusion: There may be large variations in how palliative care is conceptualised in national disease-specific policy documents, as disclosed by this analysis of the Swedish case. Limiting palliative care to disease-specific medical treatments (most commonly palliative oncological treatments) or the care of dying persons limits its scope in ways contrary to current evidence supporting early integrated palliative care. The lack of palliative care recommendations adapted for each specific diagnosis indicates a gap in policy. To promote equal access to palliative care regardless of patients' diseases or medical conditions, the importance of how palliative care is included in national policy documents needs to be further acknowledged and discussed - with palliative care consistently included in such documents.This study was also funded by grants from the Swedish state under the agreement between the Swedish government and the county councils, the ALF-agreement (ALFGBG-965941).</p
Women’s experiences of how their sexual health have been effected by breast cancer : A literature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen. Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”. Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central. Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer. Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection. Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships". Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.
Leder individuella stöd till delaktighet? : En kunskapskartläggning
No full textRapporten redovisar en kunskapskartläggning som är första delen i ett flerårigt forskningsprojekt som med olika metoder belyser frågan om individuella stödinsatser leder till ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen pekar på behov av fördjupande studier och i den registerstudie och de två intervjustudier som utgör forskningsprojektets andra delar är ambitionen att ytterligare fördjupa dessa perspektiv
Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck : Förekomst, riskfaktorer och hälsokonsekvenser
No full textDenna rapport är ett samarbete mellan Jämställdhetsmyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Rapporten bygger på data från den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn som genomfördes av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen under våren 2022. I studien deltog 5 820 elever i årskurs nio. De har i en anonym enkät svarat på frågor om utsatthet för olika former av våld begått av jämnåriga och vuxna. Den här rapporten bygger på fördjupade analyser av svaren på frågorna om våld i egna parrelationer och hedersrelaterat förtryck. Resultatet visar att våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck är alltför vanligt i Sverige. Nästan var tredje ungdom som haft en relation hade varit utsatt för våld i egen parrelation och våldet överlappade med andra former av våld. Flickor och icke-binära var utsatta i betydligt större utsträckning än pojkar. Ungefär var femte ungdom i studien upplevde oskuldskrav och detta var vanligast bland flickor med utrikesfödda föräldrar. Ungdomar med oskuldskrav var mer utsatta för våld av föräldrar och andra vuxna än övriga ungdomar. Flickor med oskuldskrav var den mest utsatta gruppen då de var utsatta för mer allvarligt och systematiskt fysiskt våld än pojkar och övriga flickor. Vi hoppas att med den här rapporten kunna bidra med kunskap som möjliggör ett effektivt förebyggande arbete. Våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck medför ett lidande för de som drabbas samt stora kostnader för samhället. Våldet går att förebygga, men det behövs mer effektiva åtgärder inklusive ett starkare skydd och stöd till de som är utsatta
Womens ́ experience of mastectomy after breast cancer : A literature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor över hela världen och i Sverige. En av de vanligaste behandlingsformerna är kirurgi. Mastektomi innebär att hela eller delar av bröstet operareas bort. Kroppsuppfattning är en individuell uppfattning och påverkar alla på olika sätt. Sjuksköterskor ska arbeta personcentrerat och respektera patientens livsvärld, för att kunna främja deras hälsa och livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PudMed och Cinahl Complete. Alla artiklar analyserades enligt Fribergs (2022) metod. Artiklarnas resultat granskades och kategoriserades utifrån olikheter och likheter. Resultat: Innehållet i artiklarna resulterade i två stycken huvudkategorier. Det förändrade jaget med underteman psykisk påverkan efter mastektomi, fysisk påverkan efter mastektomi och förändring på relationer efter mastektomi. Som tyder på att mastektomin gav kvinnorna en förändrad kroppsbild som påverkade dem fysiskt och psykiskt. Mastektomin ledde till att relationen med deras partners påverkades. Flera uppgav också att dem ångrar mastektomin. Vägen till det nya jaget med underteman vägen till att finna acceptans efter mastektomi och behov av stöd från omgivningen efter mastektomi belyser olika metoder som kvinnorna använde sig av för att hantera den nya situationen, där bland med sin tro. Acceptansen var en central del i kvinnornas liv efter mastektomin. Omgivningen var viktigt för kvinnornas acceptans. Slutsats: Efter mastektomin påverkas kvinnornas kroppsbild negativt och drabbar både deras psykiskt, fysiskt och sociala välmående. Kvinnor får även en förändrad identitet och självbild. Att ha ett bra stöd kring sig ansågs viktigt för kvinnorna för att kunna hitta en acceptans i den förändrade kroppen. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om hur kvinnor upplever mastektomi i mötet med dem.Background: Breast cancer is the most common form of cancer that affect women worldwide and in Sweden. One of the most common forms of treatment is surgery. Mastectomy means that the entire breast is surgically removed. Body image is an individual perception and affects everyone in different ways. Nurses should work in a person-centered way and respect the patient's life world, to promote their health and quality of life. Aim: The aim was to describe women ́s experiences after undergoing a mastectomy for breast cancer. Method: A literature review based on ten qualitative articles. The articles were taken from PudMed and Cinahl Complete. The articles were analysed according to Fribergs (2022) method. The results were reviewed and categorized based on differences and similarities. Results: The content of the articles resulted in two main categories. The changing identity with sub-themes of psychological impact after mastectomy, physical impact after mastectomy and changes on relationships after mastectomy. Which suggests that mastectomy gave women an altered body image that affected them psychologically and physically. The mastectomy led to an impact on their relationships with their partners. Several also reported that they regret the mastectomy. The path to the new self with its sub-themes of the way to find acceptance after mastectomy and need of support from the surroundings after mastectomy, highlights the different ways in which women coped with the new situation, including their faith. Acceptance was a central part of women's lives after mastectomy. Getting support from the surroundings was important for the women's acceptance. Conclusions: After mastectomy, women's body image is negatively affected, affecting their mental, physical and social well-being. Women also experience changes in their identity and self-image. Having good support around them was considered important for the women to be able to find acceptance in the changed body. As a nurse, it is important to have knowledge of how women experience mastectomy in their encounter with them