Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses experiences of caring for patients with self-injurious behaviour : A literature review
No full textBakgrund: Självskadebeteende kopplas ofta ihop med psykiatriska tillstånd så som depression och ångestsyndrom och en vanlig uppfattning är att syftet med beteendet är suicidalt. Självskada används ofta som en strategi för att reglera negativa känslor. Patienter med självskadebeteende kan behöva insatser från olika nivåer och områden inom hälso- och sjukvården Det finns stigmatisering av patienter med självskadebeteende inom vården och samhället. Ett dåligt bemötande inom vården kan minska patientens självkänsla, tillit till vården samt leda till att patienten blir mindre benägen att söka vård i framtiden. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med självskadebeteende, genom att lyssna, skapa sig förståelse samt identifiera behov. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter vid omvårdnad av patienter med självskadebeteende. Metod: Metoden var en litteraturöversikt i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar valdes ut. Artiklarna analyserades för att identifiera likheter och skillnader. Resultat: Kunskap om självskadebeteende samt kommunikationsstrategier efterlystes av sjuksköterskor. Flera sjuksköterskor upplevde bristande förmåga att ge omvårdnad till patienter med självskadebeteenden. Vårdrelationen lyftes som central i omvårdnaden av denna patientgrupp och sjuksköterskans bemötande. Förmågan att lyssna och få patienten att känna sig hörd ingick i sjuksköterskornas omvårdnadsarbete. Ytterligare aspekter av omvårdnaden var sjuksköterskans attityder och dessa ansågs kunna ändras med hjälp av ökad kunskap. Resultatet visade även att en del i omvårdnaden av patienter med självskadebeteende var att hindra patienten från att självskada, sköta om fysiska skador samt att göra olika typer av riskbedömningar. Omvårdnaden inom akutmiljöer beskrevs som utmanande då ett stort fokus låg på snabb somatisk vård samt att det var svårt att förse patienterna med en lugn miljö. Slutsats: Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskor kring vårdandet av patienter med självskadebeteende och mer kunskap efterfrågas. Den akuta vårdmiljöns brist på tid och resurser försvårar omvårdnaden av patienter med självskadebeteende. Vårdrelationen och kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är centralt för en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskor anser även att en viktig aspekt av omvårdnaden är bemötande och attityder där ett empatiskt, icke dömande och in lyssnande förhållningssätt är fördelaktigt.Background: Self-injurious behavior is often linked with psychiatric conditions such as depression and a common perception is that the aim is suicide. Self-injury is often used as a strategy to regulate negative emotions. People with self-harming behavior may need interventions from different levels and areas within the health care system. There is stigmatization of patients with self-harming behavior, both within healthcare and society. Poor treatment in care can reduce the patient's self-esteem, trust in care and lead to the patient being less inclined to seek care in the future. The nurse has a central role in the care of patients with self-harming behavior, by listening, understanding and identifying needs. Aim: Nurses experiences of caring for patients with self-injurious behaviour Method: The method used was a literature review following Friberg‘s methodological framework. Searches were conducted in the databases Cinahl Complete and PubMed. Ten qualitative original scientific articles were selected. The articles were analyzed to identify similarities and differences. Results: Knowledge of self-injurious behavior and communication strategies were requested by nurses. Several nurses experienced a lack of ability to provide nursing care to patients with self-harming behaviors. The nursing relationship was highlighted as central in the care of this patient group, and the nurse's approach, ability to listen, and making the patient feel heard were integral aspects of nursing care. Other aspects of nursing care included nurse's attitudes, which were believed to be changeable through increased knowledge. The results also showed that an important part of the nursing care of patients with self-harming behavior was to prevent the patient from self-harming, caring for physical injuries and making different types of risk assessments. Nursing care in emergency settings was described as challenging as there was a large focus on rapid somatic care and it was difficult to provide patients with a calm environment. Conclusions: Nurses express uncertanty regarding the care of patients with self- harming behavior and there is a demand for increased knowledge. The lack of time and resources in emergency departments complicates the care for patients with self-injurious behavior. The relationship and communication between the nurse and patient is central to person-centered care. Nurses also believe that a crucial aspect of care involves attitudes approaches, emphasizing the importance an empathic, non- judgemental and attentive demeanor
Specialiserade team vid våld i nära relation : en studie i tre kommuner
No full textI föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492). Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med
Patients’ experiences of post-stroke depression : A literature review
No full textBakgrund: Post-strokedepression förekommer hos 33–40% av alla individer som drabbas av stroke och är ofta svår att diagnostisera. Depression som en vanlig konsekvens av en stroke kan vara svårt att upptäcka och går lätt obemärkt förbi. Sjuksköterskans kompetens inom detta område spelar en viktig roll för en snabbare identifiering av potentiell depression och är av avgörande betydelse för en effektiv behandling. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av post-strokedepression. Metod: För att uppnå detta mål genomförde författaren en litteraturöversikt av originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades tematiskt för att extrahera eventuella centrala teman. Sökbegrepp och sökstrategi utformades enligt riktlinjer och format från kurslitteraturen. Noggranna urvalsförfaranden och kvalitetskontroller säkerställer att de erhållna metoderna följs. Tematisk analys baserades på Fribergs fyra steg. Resultat: Patienternas upplevelser av post-strokedepression sammanställdes under fyra teman: fysisk begränsning, otillräcklighet och värdelöshet, social och emotionell isolering, rädsla och tacksamhet. Slutsats: Depression är en vanlig följd av stroke hos vuxna patienter, och det påverkar ofta både deras psykologiska och fysiologiska välmående. För att minska risken för depression är det viktigt att sjuksköterskor tar hänsyn till och uppmärksammar de erfarenheter som strokepatienter genomgår. Background: Poststroke depression occurs in 33–40% of all stroke victims and is often difficult to detect. The depression that is a common consequence of stroke is difficult to detect and easy to miss. Thenurse's level of knowledge in the field provides a faster identification of possible depression and is ofgreat importance for effective treatment. Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-stroke depression. Method: To achieve this goal, the author conducted a literature review of original articles from the databases CINAHL and PubMed. Both qualitative and quantitative articles are analyzed thematically to extract possible themes. The search engine and search logic are performed according to the course literature and format. Careful selection procedures and quality controls ensure that the methods obtained areadhered to. The themes is based on Friberg's four steps. Results: The patients' experiences of post-stroke depression were compiled under four themes: physical limitation, Inadequacy and worthlessness, social and emotional isolation, fear and gratitude. Conclusion: Depression is a common consequence of stroke in adult patients, and it often affects boththeir psychological and physiological well-being. In order to reduce the risk of depression, it is important that nurses take into account and pay attention to the experiences that stroke patients gothrough.
Patients’ experiences of living with Rheumatoid Arthritis : A literature review
No full textBackground Rheumatoid arthritis, or rheumatoid joint inflammation, is the most common inflammatory joint disease, affecting 0.5–1.0 percent of the Western population. The disease develops gradually over several weeks to months, with symmetric inflammation in the hands and feet. Those affected are at risk of premature death. Aim The aim was to describe patients' experiences of living with rheumatoid arthritis. Method This literature review includes eleven original studies with the aim of describing the current state of knowledge in current research. The two electronic research databases, Cinahl Complete and PubMed, were used to gather information on rheumatoid arthritis. Findings were then thematized using Friberg's four-step model. Results The analysis resulted in four themes: Experiences of living with pain and fatigue; Experiences of a lack of social life; Support from family and healthcare; and Strategies for managing rheumatoid arthritis. The disease has a negative impact on participants' lives in several aspects, including physical, psychological, social, and economic. Summary Nurses need knowledge of how patients with rheumatoid arthritis experience living with the disease to assist them in managing their daily lives, provide information about the disease, and motivate lifestyle changes.Bakgrund Reumatoid artrit eller ledgångsreumatism är den vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomar som drabbar 0,5–1,0 procent av den västerländska befolkningen. Sjukdomen utvecklas smygande från flera veckor till månader med symmetrisk inflammation i händerna och fötterna. De drabbade riskerar att dö i förtid. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med Reumatoid artrit. Metod I denna litteraturöversikt ingår elva originalstudier med målet att beskriva kunskapsläget inom aktuell forskning. De två elektroniska forskningsdatabaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att samla in information om Reumatoid artrit. Sedan tematiserades fynd med hjälp av Fribergs fyrstegsmodell. Resultat Analysen resulterade i fyra teman: Upplevelser av att leva med smärta och trötthet; Upplevelser av brist på socialt liv, Stöd från familj och vården och Strategier att hantera Reumatoid artrit. Sjukdomen har en negativ inverkan på deltagarnas liv i flera aspekter både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Sammanfattning Sjuksköterskor behöver kunskap om hur patienter med RA upplever att leva med sjukdomen för att kunna hjälpa patienterna att hantera sin vardag, förmedla information om sjukdomen och motivera till livsstilsförändringar
"The biggest challange is sort of that we don't really reach them" : The importance of collaboration for social services' assessments of perpetrators of domestic violence who also are parents
No full textSyftet med studien är att undersöka vilken betydelse socialtjänstens samverkan har för bedömning av våldsutövare som också är föräldrar. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre arbetsgrupper inom socialtjänsten, informanterna i studien kommer på något vis i kontakt med våldsutövare. I syfte att skapa förståelse för resultatet har jag använt mig av organisationsteori, samverkansteori, samt teorier kopplade till intersektionalitet, genus, maskulinitet och teorier om våld. Resultatet visar att informanterna i studien är eniga om att geografisk närhet till kollegor främjar samverkan i ärenden som rör våld i nära relation. Informanterna som sitter nära kollegor beskriver en välfungerande samverkan med andra enheter. De arbetsgrupper som upplever en välfungerande samverkan beskriver också att kollegor inom socialtjänsten har kännedom om varandras respektive arbetsuppgifter. Informationsutbyte avseende bedömningar gällande våldsutövare som också är föräldrar delges mellan olika enheter när det finns en välfungerande samverkan. Samtliga informanter beskriver att det finns stöd ifrån organisationens ledning, däremot är det bara två arbetsgrupper som beskriver en välfungerande samverkan. I resultatet framkommer att framgång avseende att nå ut till våldsutövare som också är föräldrar skiljer sig åt. Den arbetsgrupp som upplever större framgång i att nå ut träffar våldsutövaren tillsammans med enhet Barn och unga. Samtliga arbetsgrupper beskriver på något sätt svårigheter att bedöma hjälpbehov och mottaglighet hos våldsutövare och att det finns flera faktorer som de tänker kan påverka och försvåra mottagligheten och möjlighet att uppnå förändring, i vissa fall skiljer sig svaren från informanterna åt. Att kollegor har olika förklaringsmodeller till våld kan bidra till att olika bedömningar görs eller att våld betraktas på olika vis. Samtliga arbetsgrupper beskriver en begränsad kunskap avseende våldsutövare som också är föräldrar. Kunskapsbristen beror bland annat på bristande erfarenhet, då samtliga informanter kommit i kontakt med relativt få våldsutövare. Denna studie visar vikten av intern samverkan inom socialtjänsten i ärenden som för våld i familjer där det finns barn.The aim of the study is to investigate the importance of social services’ collaboration for the assessment of perpetrators of domestic violence who also are parents. Through a qualitative study, semi-structured interviews were conducted with three working groups within the social services, the informants in the study come into contact with perpetrators of domestic violence in some way. In order to create an understanding of the results, I have used organizational theory, collaboration theory, as well as theories connected to intersectionality, gender, masculinity and theories of violence. The results show that the informants in the study agree that geographical proximity to colleagues promotes collaboration in cases involving domestic violence. The informants who sit close to colleagues describe a well-functioning collaboration with other units. The work groups that experience a well-functioning collaboration also describe that colleagues in social services are aware of each other's respective tasks. Information exchange regarding assessments concerning perpetrators of domestic violence who are also parents is shared between different units when there is a well-functioning collaboration. All informants describe that there is support from the organization's management, however, only two working groups describe a well-functioning collaboration. The results show that success in reaching out to perpetrators of domestic violence who are also parents differs. The working group that experiences greater success in reaching out meets the perpetrator together with colleagues from the child protective services. All working groups describe in some way difficulties in assessing the need for help of perpetrators of domestic violence and that there are several factors that they think can influence and hinder the possibility of achieving change, in some cases the answers from the informants differ. The fact that colleagues have different explanatory models for domestic violence can contribute to different assessments being made or violence being viewed in different ways. All working groups describe a limited knowledge regarding perpetrators of domestic violence who are also parents. The lack of knowledge is due, among other things, to insufficient experience, as all informants have come into contact with relatively few perpetrators of domestic violence. This study shows the importance of internal collaboration within the social services in cases involving domestic violence in families where there are children
Implementering av Efter barnförhöret i Stockholms stad
No full textRapporten fokuserar på implementeringen av modellen ”Efter barnförhöret” via det mobila teamet på Barnahus i Stockholms stad. Syftet med implementeringsstudien var att undersöka möjligheterna till att implementera en familjeorienterad krisinventionsmodell som Efter barnförhöret för att stödja barn och deras familjer efter ett polisförhör som rör våld i familjen. I projektet skulle fokus vara på genomförbarhet och användning av arbetsmodellen samt vilka organisatoriska och personella förutsättningar som främjar respektive hindrar implementeringen av arbetsmodellen. Befintligt dokumenterat material inhämtades i kombination med att intervjuer genomfördes under 2021-2022 med ledning och krisstödsteamets personal. I projektet framkom flera utmaningar som att få till ett jämt remissflöde, att kunna hantera situationer när det blir få respektive många barn och familjer som behöver stöd utifrån personalens arbetssituation. Vidare beskrev personalen behov av att få tid och resurser till utbildning och metodutveckling och ett behov av ett ökat stöd från ledningen
"I just wanted it like in the movie" : How porn affects men convicted of sexual offence or intimate partner violence
No full textTillgängligheten av pornografi (porr) har ökat, inte minst på grund av internet. Studier visar att de flesta svenska män tittar då och då på porr, men att det finns också en stor del som tittar mycket mer. De som är högkonsumenter är de som tittar mer eller mindre dagligen och den här gruppen har visat sig må sämre och vissa fall har svårt att sluta titta. I den offentliga debatten har även porrkonsumtion problematiserats då den anses stärka negativa attityder mot kvinnor och bidra till ett förskönande av våld mot kvinnor. Den här kvalitativa studien, består av djupintervjuer med sju deltagare som är dömda för någon form av brott i nära relation. Den har som syfte att undersöka hur män som dömts för sexualbrott eller våld i nära relation påverkats av att ha tittat på porr. Resultatet visar att det bland deltagarna finns en tydlig koppling mellan porrkonsumtion och våld samt att porr motverkar en positiv sexuell hälsa. Porrkonsumtionen har resulterat i att deltagarna har fått svårigheter med relationer samt att de har använt sig av maladaptiva copingstrategier för att hantera obehag. Porr har utvecklat deltagarnas egna sexuella skript till att tillåta en gränsförskjutning för vad som uppfattas vara sund sexualitet. Gränsförskjutningen har genererat en upptagenhet av sex och porr samt att deltagarna har begått gränsöverskridande sexuella handlingar som har inneburit stora negativa konsekvenser för dem själva.The availability of pornography (porn) have increased, not least because of the internet. Studies have shown that most swedish men watch porn occasionally, but there is also them who are watching much more. They are extensive consumers with more or less daily consumption and this group has been shown to fell worse and, in most cases, have difficulty stopping viewing. In the public debate, porn consumption has been problematized as it is considered to strengthen negative attitudes towards women and it contribute to glorifies violence towards women. This qualitative study with in-depths interview with seven participants, convicted of some sort of violence in intimate relationships, with the purpose to examine how these men are affected by the viewing of porn. The result shows that there is a clear connection between the consumption of porn and violence and that porn affect the sexual health in a negative way. Porn consumtion have affected the participant´s relationsships negativetly and porn is used in a maladaptive way to cope with discomfort. Porn have developed the participant´s sexual scripts to allow a boundary shift of what is considered healthy sexuality. The boundary shift has generated a preoccupation and the participants have commited cross-border in their sexual behaviours with negative consequences
Abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals : A literature review
No full textBakgrund Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar alla åldrar och samhällsklasser och strider mot mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer är centralt för våldsutsatta kvinnor. Sjukvården och vårdarbetarna har en betydande roll för våldsutsatta kvinnor kring stöttning, vård och identifiering av kvinnors våldsutsatthet. Dock kan mötet med våldsutsatta kvinnor vara tufft för sjuksköterskor och vårdarbetare då det är lätt att ta med arbetet hem till privatlivet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdpersonal. Metod En litteraturöversikt vars resultat bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid datainsamling användes databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Premium. Resultat Resultatet visade att två huvudteman med nio tillhörande underteman låg till grund för våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Tema 1. Vikten av ett empatiskt bemötande; Att känna sig omhändertagen; Att bli tillfrågad om våld; Känslor av skam; Att känna rädsla; Att känna sig förminskad; Vikten av en förtroendefull relation. Tema 2. Vårdmiljöns betydelse av mötet; Tidsbrist; Brist på kontinuitet; Brist på integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal beskrevs som en dualitet mellan lidande och omhändertagande. Sambanden mellan kvinnornas berättelser låg i vårdens empatiska bemötande och vårdmiljön.Background Violence against women is a global public health issue that affects all ages and social classes and violates human rights. Domestic violence is an essential form of violence against women. Healthcare and caregivers play a significant role for women exposed to violence in providing support, care, and identifying women's vulnerability to violence. However, the encounter with abused women can be challenging for nurses and healthcare workers, as it is easy to carry the work home into their personal lives. Aim The aim was to describe abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Method A literature review whose results are based on ten qualitative scientific articles. The databases PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied Health Premium were used for data collection. Results The results indicated that two main themes with nine associated sub-themes formed the basis for abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Theme 1: The importance of empathetic treatment; Feeling cared for; Being asked about violence; Feelings of shame; Feeling fear; Feeling diminished; The importance of a trusting relationship. Theme 2: The importance of the care environment for the meeting; Lack of time; Lack of continuity; Lack of integrity. Conclusions Abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals were described as a duality between suffering and care. The connections between women's narratives lay in the empathetic approach of the healthcare and the care environment
Nurses´ experience of compassion fatigue : A literature review
No full textBakgrund: I sjuksköterskans roll ingår ett etiskt- och personcentrerat förhållningsätt där den empatiska förmågan är betydelsefull. Empatitrötthet är ett tillstånd som innebär att empatin brister till följd av exponering för lidande och kan beskrivas som priset för att man bryr sig. Symtomen av empatitrötthet kan vara såväl psykiska som fysiska och komma att påverka individers välmående, privat- och arbetsliv. Hjälpande yrken som involverar ett stort empatiskt engagemang löper en större risk för att utveckla empatitrötthet, däribland sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av empatitrötthet. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar som inhämtats från databaserna PubMed, Cinahl Complete samt Ovid Emcare. Materialet har analyserats i fyra steg, se dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades med totalt åtta underteman. En inblick i sjuksköterskors upplevelse av bakomliggande orsaker: Den empatiska förmågan, Vårdrelationen och Arbetsförhållanden. Empatitrötthetens avtryck: Konsekvenser för sjuksköterskans privata jag och Konsekvenser för sjuksköterskans professionella jag. Sjuksköterskors upplevelse av att ta sig igenom empatitrötthet: Stöd, Hantering och Egenvård. Slutsats: Den empatiska förmågan är en förutsättning för att utveckla empatitrötthet hos sjuksköterskor som exponeras för lidande under bristande arbetsförhållanden. Tillståndet leder till att empatin brister, vilket resulterar i en emotionell avtrubbning. Empatitrötthet kan ha negativa effekter på både arbetslivet och privatlivet, samtidigt som stöd från kollegor och familj kan vara betydelsefullt.Background: Nursing involves an ethical and patient-centred care, where empathy is significant. Compassion fatigue is a condition that involves a lack of empathy due to exposure to suffering and can be described as the cost of caring. Symptoms of compassion fatigue can be both psychological and physical and may affect individuals´ well-being, personal as well as professional lives. Helping professions that involve a high level of emphatic engagement are at a greater risk of developing compassion fatigue, including nurses. Purpose: The aim of the study was to describe nurses' experience of compassion fatigue. Method: A literature review was conducted based on ten qualitative original articles retrieved from the Pubmed, Cinahl Complete and Ovid Emcare databases. The material was analysed in four stages, see data analyses. Results: Three main themes were identified, with a total of eight associated subthemes. Insight into nurses' experiences of underlying causes: The empathic ability, Care relationship and Working conditions. The Impact of Compassion Fatigue: Consequences for the nurses’ personal self and Consequences for the nurses’ professional self. Nurses' experience of navigating through compassion fatigue: Support, Coping, and Self-care. Conclusion: The ability to empathize is a prerequisite for developing compassion fatigue among nurses who are exposed to suffering, combined with poor working conditions. Compassion fatigue leads to a lack of empathy, resolution an emotional numbness. Compassion fatigue can have negative effects on both work and personal life, while support from colleagues and family can be meaningful
Music as a nursing intervention for anxiety and agitation in people with dementia : A literature review
No full textBackground Dementia is a progressive disease that primarily affects the elderly in Sweden, and it affects the functions of the brain, which leads to impaired motor, physical and cognitive ability. Anxiety and distress in individuals with dementia are often linked to reduced independence, obstacles in performing daily activities, and behavioral issues. The primary treatment for dementia involves qualified and professional care. Aim The aim was to highlight the effect of music as a nursing intervention for anxiety and agitation in people with dementia. Method A literature review was implemented in accordance with Friberg's method description. Eleven original articles were included from the databases CINAHL and PubMed using the keywords Dementia, Anxiety, Agitation, Music and Music therapy. Results The results are reported in two categories. In one category, it was seen that music effectively reduces anxiety and agitation in people with dementia. In the second category, it was seen that the music also reduced depression, irritability, aggression, restlessness, hallucinations and delirium and improved memory, well-being, sleep quality, cognition and language skills in people with dementia. Conclusions Through person-centered care where individual preferences are taken into account, good care can be achieved with good results. It is the care provider’s responsibility to offer good care where the patient’s autonomy, participation and integrity are included and taken into account. The studies showed that music significantly reduces anxiety and worry in people with dementia.Bakgrund Demens är en progressiv sjukdom som främst drabbar äldre i Sverige, och den påverkar hjärnans funktioner vilket leder till en försämrad motorisk, fysisk och kognitiv förmåga. Ångest och oro hos personer med demenssjukdom är ofta kopplade till minskad självständighet, hinder i utförandet av dagliga aktiviteter och beteendemässiga problem. Huvudbehandlingen av demenssjukdom går ut på att ge kvalificerad och professionell omvårdnad. Syfte Syftet var att belysa effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid ångest och oro hos personer med demenssjukdom. Metod En litteraturöversikt genomfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Elva originalartiklar inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Dementia, Anxiety, Agitation, Music och Music therapy. Resultat Resultatet redovisas i två kategorier. I den ena kategorin såg man att musiken effektivt reducerar ångest och oro hos personer med demenssjukdom. I den andra kategorin såg man att musiken även minskade depressioner, irritabilitet, aggressivitet, rastlöshet, hallucinationer och delirium samt förbättrade minnet, välbefinnandet, sömnkvalitet, kognitionen och språkförmågan hos personer med demenssjukdom. Slutsats Genom en personcentrerad vård där individuella preferenser beaktas kan man uppnå en god vård med goda resultat. Det är vårdgivarens ansvar att erbjuda en god vård där patientens autonomi, delaktighet och integritet inkluderas och beaktas. I studierna såg man att musiken märkbart reducerar ångest och oro hos personer med demenssjukdom