Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Weighty Encounters : Care of patients with obesity within outpatient settings – from the patients’ perspective : A literature review
No full textBakgrund Obesitas, definierat som ett kroppsmasseindex (BMI) på ≥30, utgör en betydande riskfaktor för många sjukdomstillstånd. Dess globala ökning har klassificerats som ett omfattande folkhälsoproblem, med en prevalens som är högre bland kvinnor än män. Studier betonar socioekonomiska och kulturella faktorer som viktiga i utvecklingen av obesitas. Inom vårdsektorn lyfts vikten av personcentrerad vård fram för att effektivt bemöta obesitas, där en holistisk vårdansats är central för att motverka stereotypa föreställningar och fördomar om personer med sjukdoms- och ohälsotillstånd och främja hälsa och välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva patienter med obesitas erfarenheter av vårdmöten inom öppenvård. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa peer-reviewed artiklar, sökta via databaserna PubMed och CINAHL, analyserades för att utforska patienters erfarenheter av obesitasvård. Resultat I resultatet av litteraturöversikten framkom två huvudteman; “Vikten av stöd i vårdmötet” och “Erfarenheter av bemötande i vårdmötet”. Huvudtemat “Vikten av stöd i vårdmötet” delades in i tre underteman; “Främjandet av motivation”, “Individuellt anpassad rådgivning” och “Vikten av förtroende i vårdmötet”. Huvudtemat “Erfarenheter av bemötande i vårdmötet” delades in i tre underteman; “Vikt i fokus”, “Respekt i vårdmötet” och “Viljan att bli hörd”. Slutsats Slutsatsen understryker vikten av personcentrerad vård och effektiv kommunikation i behandlingen av obesitas, med fokus på att övervinna stigma och att vårdgivare bör anpassa sitt förhållningssätt för att möta patienternas individuella behov och främja en positiv vårdupplevelse.Background Obesity, defined as a body mass index (BMI) of ≥30, constitutes a significant risk factor for many health conditions. Its global rise has classified it as a comprehensive public health issue, with a prevalence higher among women. Studies emphasize socioeconomic and cultural factors as crucial in the development of obesity. Within the healthcare sector, the importance of person-centered care is highlighted to effectively address obesity, where a holistic care approach is central to combating stigma and promoting patient health and well-being. Aim The aim was to describe patients with obesity experiences of care meetings within outpatient services. Method A general literature review based on 10 qualitative peer-reviewed articles, searched through the databases PubMed and CINAHL, was analyzed to explore patients' experiences of obesity care. Results The result of the literature review revealed two main themes; "The Importance of Support in the Care Encounter" and "Experiences of Treatment in the Care Encounter". The main theme "The Importance of Support in the Care Encounter" was divided into three sub-themes; "Promoting Motivation", "Individually Tailored Advice", and "The Importance of Trust in the Care Encounter". The main theme "Experiences of Treatment in the Care Encounter " was divided into three sub-themes; "Focus on Weight", "Respect in the Care Encounter", and "The Desire to Be Heard". Conclusions The conclusion emphasizes the importance of person-centered care and effective communication in the treatment of obesity, focusing on overcoming stigma and healthcare providers adapting their approach to meet the individual needs of patients and promote a positive care experience
When Love Becomes a Prison - Caught Between Violence and Honor. Women's Invisible Struggle for Freedom and Survival : A Quantitative Study on Women's Vulnerability in Intimate Partner Violence and Honor-Based Oppression
No full textDenna studie syftar till att undersöka utsattheten bland unga kvinnor och tjejer, med fokus på de som har blivit utsatta både för våld i romantiska relationer och samtidigt möter hedersrelaterat våld och förtryck från sina familjer. En kvantitativ metod har använts och en anonym enkätundersökning genomfördes med 128 deltagare, alla kvinnor över 18 år gammal med erfarenheter av våld i parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck. För att besvara studiens frågeställningar har analysen genomförts med stöd av intersektionella perspektiv, styrkebaserad teori och tidigare forskning som är relevant för studiens ämne. Resultatet visar att både psykiskt och fysiskt våld i parrelation är vanligt förekommande bland respondenterna. Det finns även olika former av uttryck för normer och förväntningar såsom val av klädsel och begränsningar av vänskap av motsatt kön, som kvinnor i urvalet upplevde. Studien belyser komplexiteten av unga kvinnors utsatthet både för hedersrelaterat våld från familjen och utsatthet för våld i parrelationer. Studien undersöker även vilka resurser och förmågor dessa kvinnor skattar sig ha för att övervinna svårigheter trots sin utsatthet. Resultatet påpekar behovet av en ökad förståelse och nya perspektiv på dessa problemområden för att bättre hantera och förebygga våldet mot kvinnor. This study aims to investigate vulnerability among young women and girls, focusing on those who have been exposed both to violence in romantic relationships and at the same time face honor-related violence and oppression from their families. A quantitative method has been used and an anonymous survey was conducted with 128 participants, all women over 18 years old with experiences of violence in intimate partner relationships and honor-related violence and oppression. To answer the study's questions, an analysis has been carried out with the support of intersectional perspectives, strength-based theory and previous research that is relevant to the study's topic. The results show that both psychological and physical violence in a couple relationship is common among the respondents. There are also different forms of expression of norms and expectations such as choice of clothing and restrictions on friendships of the opposite sex, that the women in the sample experienced. The study highlights the complexity of young women's exposure to both honor-related violence from the family and exposure to violence in couple relationships. The study also examines what resources and abilities these women estimate they must overcome difficulties despite their vulnerability. The result points out the need for increased understanding and new perspectives on these problem areas to better manage and prevent violence against women
Breast cancer's impact on patients' mental health : Patient's experiences of their mental health during the illness - a literature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är en diagnos som kan vara långvarig och livshotande med flera somatiska och psykiska symptom som korrelerar till varandra. Psykisk hälsa är en viktig komponent av helhetshälsan, och behovet av psykosocialt stöd finns i alla faser av sjukdomen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att identifiera omvårdnadsbehov och främja psykisk hälsa hos patientgruppen. Syfte: Att beskriva hur patienter har upplevt sin psykiska hälsa under tiden med bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med 12 kvalitativa artiklar i resultatet från de tre databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsychInfo. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman och sju underteman: Meningsskapande av diagnosen; meningsskapande och reaktioner vid diagnostisering; meningsskapande av den nya framtidens innebörd. Isolering och utanförskap;utanförskap och stigmatisering i samhället; utanförskap i nära relationer; isolering i sig själv. Upplevelser av att hantera livet med bröstcancer; sorg och förlust; acceptans och tacksamhet. Slutsats: Patienter med bröstcancer upplever att deras psykiska hälsa påverkas av rädsla för framtiden och skuldbeläggning på sig själv, samt känslor av utanförskap på olika nivåer genom fördomar och diskriminering. Den psykiska hälsan påverkas genom en ny tacksamhet för livet och acceptans, såväl som förlust och sorg. Medvetenhet om den sociala miljön och öppenhet för känslouttryck och spirituella dimensioner kan öka förståelsen för patienternas psykiska hälsa. Background: Breast cancer is a diagnosis that can have a long duration and be life threatening with several somatic and psychological symptoms which correlate with each other. Mental health is an important component of overall health, and the need for psychosocial support is present in all phases of the illness. Nurses have an important role in identifying nursing care needs and promoting mental health for the patient group. Aim: To describe how patients have experienced their mental health during breast cancer. Method: A literature review with 12 qualitative articles in the result from the three databases Cinahl Complete, PubMed and PsychInfo. Results: The result was presented into three main themes and seven sub themes: Meaning making of the diagnosis; meaning making and reactions during diagnosis; meaning making of the new future. Isolation and exclusion; exclusion and stigmatization in society; exclusion in close relationships; isolation within oneself. Experiences of coping with life during breast cancer;grief and loss; acceptance and gratitude. Summary: Patients with breast cancer experience that their mental health is affected by fears for the future and self blame, as well as feelings of exclusion on different levels through prejudice and discrimination. Their mental health is influenced by a new gratitude for life and acceptance, as well as loss and grief. Awareness of the social environment and openness for emotional expressions and spiritual dimensions can lead to an understanding of the patients’ mental health.
Nurses' experiences of language barriers in the care of patients : A literature review
No full textBakgrund: Sjuksköterskan har ansvar för en god och säker vård i möte med patienter, oavsett språkliga hinder. Kommunikation och språk är nödvändiga komponenter för att erbjuda vård på lika villkor och patientsäkervård. Vid språkbarriärer ökar risken för bristande information om sitt tillstånd, osäker vård vid bristande kommunikation och icke personcentrerad vård. Litteraturstudien medför en djupare förståelse för dem språkbarriärerna som uppstår i en vårdrelation och hur sjuksköterskan upplever dem. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer i möte med patienter. Metod: En litteraturstudie som baseras på befintlig forskning inom valt område. Datainsamingen utfördes genom två databaserna PubMed och CINAHL Complete där artiklarna systematiskt valdes ut. Studiens resultat omfattas av tio utvalda artiklar som besvarar syftet. Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i möte med patienten var till mesta dels enat, och redogörs i fyra teman: Säker vård, Att samtala genom tolk, Bristande organisatoriska riktlinjer vid språkbarriärer och sjuksköterskans strategier för att överkomma språkbarriärer. Sjuksköterskor ansåg och upplevde att kommunikationen är en avgörande faktor för att skapa god vårdrelation och upprätthålla patientsäkerhet. Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer försvårade vårdrelationen och patientsäkerheten, vilket ökade risken för missförstånd och sänkte vårdkvaliteten. Tolkar ansågs nödvändiga men det fanns problem med tillgång och effektivitet. Bristen på organisatoriska riktlinjer och alternativa lösningar, som anhöriga eller kollegor, bidrog till ytterligare arbetsbelastning. Sjuksköterskor föreslog tekniska hjälpmedel och icke-verbal kommunikation som lösningar för att förbättra vården vid språkbarriärer. Slutsats: Litteraturöversikten visar att språkbarriärer negativt påverkar vårdrelationen och vårdkvaliteten, men professionella tolkar kan förbättra vårdmötet, även om hinder som organisatoriska riktlinjer och begränsad tillgång till tolkar ofta försvårar deras medverkan.Background: The nurse is responsible for providing good and safe care when meeting patients, regardless of language barriers. Communication and language are essential components for offering care on equal terms and ensuring patient safety. When language barriers are present, the risk increases for inadequate information about the patient's condition, unsafe care due to poor communication and non-patient centered care. This literature review provides a deeper understanding of the language barriers that arise in meeting of patients and how nurses experience them. Aim: The aim was to describe experience of language barriers in encounters with patients. Method: A literature review based on existing research within the chosen field. Data collection was carried out through the two databases, PubMed and CINAHL Complete, where the articles were systematically selected. These studies results are tenselected articles that addressed the aim. Results: Nurses' experiences of language barriers in patient encounters were largely consistent and are described in four themes: safe care, communicating through an interpreter, lack of organizational guidelines for language barriers, and nurses' strategies for overcoming language barriers. Nurses considered communication to be a crucial factor in establishing a good care relationship and maintaining patient safety. They found that language barriers hindered both the care relationship and patient safety, increasing the risk of misunderstandings and lowering the quality of care. Interpreters were seen as necessary, but there were challenges with availability and efficiency. The lack of organizational guidelines and reliance on alternative solutions, such as family members or colleagues, added to the nurses' workload. Nurses suggested technical aids and non-verbal communication as solutions to improve care quality when facing language barriers. Conclusion: The literature review shows that language barriers negatively affect the care relationship and the quality of care, but professional interpreters can improve the care encounter, although obstacles such as organizational guidelines and limited access to interpreters often hinder their participation
People's experiences of living with Type 2 Diabetes Mellitus : A litterature review
No full textBakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom med global spridning och utgör en stor utmaning för folkhälsan. Sjukdomen fortsätter att öka i takt med riskfaktorer som övervikt och fysisk inaktivitet. I takt med att diabetesvården blev en större del av hälso- och sjukvården, har sjuksköterskornas roll blivit allt viktigare. Det har medfört en viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen i relation mellan patient och vårdare. För att patienter ska lyckas med livsstilsförändringar krävs ofta stöd från vården och utbildning inom typ 2-diabetes. Syfte: Var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturöversikten bygger på studier från kvalitetssäkrade databaser såsom PubMed och Cinahl Complete. Boolesk söklogik användes för att kombinera söktermer, och 14 artiklar kvalitetsgranskades, därav 10 valdes för den slutliga analysen. Dataanalysen grundade sig på Fribergs modell för tematiska analys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman med underteman; Emotionella upplevelser med underteman, Skam och skuld och Rädsla och oro. Upplevelse av negativa fysiska förändringar och Personers behov av stöd och utbildning. Personer med typ 2-diabetes upplevde ofta skam och skuld, speciellt relaterat till kostval och egenvård. Rädsla och oro över sjukdomens komplikationer påverkade livskvaliteten negativt och fysiska förändringar som trötthet och blodsockersvängar försvårade vardagen. Utbildning och information var betydelsefull för att bättre kunna hantera sjukdomen, stöd från familj och sociala nätverk bidrog till förbättrad egenvård och livskvalitet. Slutsats: Utbildning, information, stöd från vårdpersonal, digitala verktyg, socialt stöd och livsstilsförändringar var faktorer som påverkade personers upplevelse av att leva med typ 2-diabetes. En tydlig information och psykosocialt stöd spelade en viktig roll i att hjälpa patienterna att uppnå välmående, både fysisk och känslomässigt. Vårdpersonal kan stödja patienter i att hantera sin sjukdom och förbättra deras välmående genom att kombinera emotionellt stöd med praktiska resurser och utbildning.Background: Type 2 diabetes is a chronic disease with global prevalence and poses a significant challenge to public health. The disease continues to rise alongside risk factors such as obesity and physical inactivity. As diabetes care has become a larger part of healthcare, the role of nurses has become increasingly important. This has led to some uncertainty regarding the division of responsibilities in the relationship between patient and caregiver. For patients to succeed in making lifestyle changes, support from healthcare and education about type 2 diabetes is often necessary. Aim: The aim was to describe people's experience of living with diabetes mellitus type 2. Method: The literature review is based on studies from quality-assured databases such as PubMed and CINAHL Complete. Boolean search logic was used to combine search terms, and 14 articles were quality assessed, of which 10 were selected for the final analysis. The data analysis was based on Friberg’s model for thematic analysis. Results: The results are presented in three main themes with subthemes: Emotional experiences with subthemes, Shame and guilt, and Fear and anxiety. The experience of negative physical changes and individuals' need for support and education. People with type 2 diabetes often experienced shame and guilt, especially related to dietary choices and self-care. Fear and anxiety regarding the complications of the disease negatively affected quality of life, and physical changes such as fatigue and blood sugar fluctuations complicated daily life. Education and information were significant for better disease management, and support from family and social networks contributed to improved self-care and quality of life. Conclusion: Education, information, support from healthcare professionals, digital tools, social support, and lifestyle changes were factors that influenced individuals' experiences of living with type 2 diabetes. Clear information and psychosocial support played an important role in helping patients achieve well-being, both physically and emotionally. Healthcare professionals can assist patients in managing their illness and improving their well-being by combining emotional support with practical resources and education
Patients' experiences with nursing care of bipolar disorder : A literature review
No full textBakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk sjukdom som återkommer i skov. Perioder av förhöjt stämningsläge, nedstämdhet och hypomani alternerar med eutymiska perioder. Målet med behandlingen är att hjälpa patienten att uppnå eller behålla det eutymiska tillståndet. I detta har omvårdnaden en vital roll. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av omvårdnad vid bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga originalartiklar. För att samla in data har de tre databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO använts. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Personcentrerad vård med subkategorierna: Sjukvårdens bemötande, Kontinuitet i behandling och vårdplan samt Att förmedla information och utbildning och huvudkategorin Stöd till egenvård, med de tre subkategorierna Behov av struktur, Att få stöd och motivation för att hantera sin sjukdom samt Upplevelser av kontroll och autonomi. Sammanfattning: Bipolär sjukdom är en komplex diagnos som kräver goda kunskaper från vårdpersonal och omvårdnadsinsatser som är individanpassade och holistiska. Patientens självbestämmande och autonomi ska beaktas vid alla omvårdnadsåtgärder och egenvård ska främjas.Background: Bipolar disorder is a chronic psychiatric disorder. Episodes of elevated mood, depression or hypomania alternate with euthymic periods. The aim with the treatment is to help the patient achieve or maintain the euthymic state. Nursing has a decisive role in this. Aim: To explore patients' attitudes about health care with Bipolar Disorder. Method: A literature review based on eleven original scientific articles. To collect data, the three databases Cinahl, PubMed and PsycINFO have been used. Results: The results are presented in two main categories: Person-centred care with the subcategories: The treatment of the healthcare system, Continuity in treatment and care plan and Providing information and education and the main category Support for self-care, with the three subcategories Need for structure, Getting support and motivation to manage one's illness and Experiences of control and autonomy. Summary: Bipolar disease is a complex diagnosis that requires good knowledge from nursing staff and nursing interventions that are individually adapted and holistic. The patient's self-determination and autonomy must be considered in all nursing measures and self-care must be promoted
Healthcare's responsibilities and women's suffering : a literature review on women's lived experience of endometriosis
No full textBakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10% av kvinnor i fertil ålder, där livmoderslemhinna växer utanför livmodern och orsakar smärta, inflammation och i vissa fall infertilitet. Sjuksköterskan har ett ansvar att erbjuda personcentrerad vård och främja jämlikhet genom att lyssna på patientens upplevelser och anpassa vården efter individuella behov. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med diagnosen endometrios upplevde att deras symtom ignorerades eller avfärdades av vårdpersonal, vilket ledde till försenad diagnos och en försämring av både fysiska och psykiska tillstånd. Sjukdomen påverkade livskvaliteten genom smärta, begränsningar i vardagliga aktiviteter, svårigheter i arbetslivet och sociala relationer samt skapade oro kring fertilitet och identitet. Ett empatiskt bemötande och stöd från vården förbättrade kvinnornas upplevelse av vårdprocessen. Slutsats: Kvinnor med diagnosen endometrios upplever omfattande lidande på grund av kronisk smärta och bristande förståelse från vårdpersonal, vilket leder till fördröjd diagnos och behandling. Detta speglar en brist på personcentrerad vård och ojämlikhet inom vården, där kvinnors hälsoproblem marginaliseras. För att uppnå jämlik vård är det nödvändigt att vårdpersonal ifrågasätter de genusnormer som kan påverka bemötandet.Background: Endometriosis is a chronic condition that affects approximately 10% of women of reproductive age, where endometrial tissue grows outside the uterus, causing pain, inflammation, and in some cases, infertility. Nurses have a responsibility to provide person-centered care and promote equality by listening to the patient's experiences and tailoring the care to meet individual needs. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A general literature review based on ten qualitative original articles from the databases CINAHL Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg’s analysis model. Results: The results showed that women with endometriosis felt that their symptoms were ignored or dismissed by healthcare professionals, leading to delayed diagnosis and worsening of both physical and psychological conditions. The disease affected quality of life through pain, limitations in daily activities, difficulties in work and social relationships, and created concerns about fertility and identity. An empathetic approach and support from healthcare improved the women's experience of the health care system. Summary: Women diagnosed with endometriosis experience significant suffering due to chronic pain and a lack of understanding from healthcare providers, leading to delayed diagnosis and treatment. This reflects a lack of person-centered care and healthcare inequalities, where women's health issues are marginalized. To achieve health equity, it is essential that healthcare professionals challenge the gender norms that can influence patient interactions
Women’s experiences of living with osteoporosis : A literature review
No full textBakgrund: Benhälsan försämras när det uppstår en obalans mellan benuppbyggnad och bennedbrytning. Osteoporos drabbar främst kvinnor och prevalensen varierar globalt, med högre förekomst i Asien. Orsakerna inkluderar ärftlighet, ohälsosam livsstil och minskad östrogenproduktion. Egenvård är lika viktig som medicinsk behandling för att bibehålla god benhälsa. Personcentrerad och evidensbaserad vård hjälper sjuksköterskor att utveckla en helhetssyn i vårdandet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med osteoporos. Metod: En systematisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades för att analysera likheter och skillnader i kvinnors upplevelser av att leva med osteoporos. Resultat: Resultatanalysen baserat på fem teman; upplevelse av oro och rädsla för framtiden, upplevelse av begränsat socialt liv, upplevelse av smärta, upplevelse av egenvård och upplevelse av anpassad träning och aktivitet. Slutsats: Översikten visar att sjuksköterskor behöver mer kunskap om osteoporos för att stärka kvinnors självförtroende och främja självomsorg inom ramen för personcentrerad vård. Mer utbildning för både kvinnor och vårdpersonal är avgörande för att förbättra vården, förebygga sjukdomen och öka livskvaliteten. Background: Bone health deteriorates when there is an imbalance between bone formation and bone breakdown. Osteoporosis mainly affects women and the prevalence varies globally, with a higher incidence in Asia. Causes include heredity, unhealthy lifestyle and decreased estrogen production. Self-care is just as important as medical treatment in maintaining good bone health. Person-centered and evidence-based care helps nurses develop a holistic view of care. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with osteoporosis. Method: A systematic search was conducted in the Cinalh Complete and PubMed databases. Ten qualitative scientific articles were included to analyze similarities and differences in women's experiences of living with osteoporosis. Results: The results analysis based on five themes; experience of anxiety and fear of the future, experience of limited social life, experience of pain, experience of self-care and experience of adapted exercise and activity. Conclusion: The conclusion emphasizes that nurses need more knowledge about osteoporosis to strengthen women's self-confidence and promote self-care within the framework of personcentred care. More education for both women and healthcare professionals is essential to improve care, prevent disease and increase quality of life.
Nurse´s experiences of caring for individuals with obesity : A literature review
No full textObesitas är ett av de folkhälsoproblem som fortsätter öka världen över i takt med att länders BNP ökar. Tillståndet orsakas av en komplex samverkan av riskfaktorer och är kopplad till flera icke-smittsamma sjukdomar, så som diabetes och stroke. Dessutom kan det innebära onödigt lidande för berörda individer men har också stora samhälls- och sjukvårdskostnader som konsekvens. Sjuksköterskor har därför en viktig roll i att ge god vård och stöd till denna patientgrupp. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med obesitas. Litteraturöversikt där 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete inkluderades i resultatet. Sex av artiklarna var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Tre huvudteman indentifierades till resultatet, varav två fick underteman. Sjuksköterskan riskerar att bidra till stigmatisering kring obesitas, Sjuksköterskans utmaningar i vårdmöten med personer som har obesitas med tre underteman; Osäkerhet och obehag, Oro att skada vårdrelationen, Kulturella aspekter. Brister i vårdmiljön och sjuksköterskans utmaningar med obesitas med två underteman; Tid och resursbrist, Kompetensbrist. Vården av personer med obesitas är komplex. Det ställs höga krav på sjuksköterskors kompetens och personliga egenskaper. Vid otillräcklig utbildning samt brist på resurser och stöd upplever sjuksköterskor vård av personer med obesitas som utmanande vilket kan begränsa de från att ge personcentrerad vård. När sjuksköterskor är medvetna om sina egna fördomar, har kunskap om kulturella aspekter och har tillgång till resurser för att göra vården personcentrerad underlättar det vårdmötets utmaningar.Obesity is one of the public health conditions that continues to rise worldwide as countries' GDP increases. The condition is caused by a complex interaction of risk factors and is linked to several noncommunicable diseases, such as diabetes and stroke. In addition, it can lead to unnecessary suffering for the affected individuals, and it also imposes significant societal and healthcare costs as a consequence. Therefore, nurses have an important role in providing good care and support to this patient group. The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with obesity. A literature review was conducted in which 10 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete were included in the result. Six of the articles were qualitative, and four were quantitative. Three main themes were identified in the result, two of which included subthemes. The nurse risks contributing to stigma around obesity. The nurse’s perceived challenges in care encounters with people who have obesity, with three sub-themes: Uncertainty and discomfort, Fear of damaging the care relationship, Cultural aspects. Shortcomings in the care environment and the nurse’s challenges with obesity, with two sub-themes: Time and lack of resources, Lack of competence. The care of individuals with obesity is complex. High demands are placed on nurses' competence and personal qualities. When there is insufficient education, as well as a lack of resources and support, nurses find caring for individuals with obesity challenging, which can limit their ability to provide person-centered care. However, when nurses are aware of their own biases, possess knowledge of cultural aspects, and have access to resources that support person-centered care, the challenges in care encounters are eased
Stämplad som demokrati-extremist : Negativ etikettering och stigmatisering - Så drabbas civilsamhällets organisationer och ideellt engagemang
No full textI denna rapport redovisas en enkätundersökning med 156 ledare från civilsamhällets organisationer i Sverige. Den visar att negativ etikettering och stigmatisering resulterar i minskad finansiering, förlorade samarbeten och ökad självcensur. Resultaten indikerar att organisationer som verkar för mänskliga rättigheter och social rättvisa är särskilt utsatta för anklagelser om extremism, vilket påverkar deras legitimitet, säkerhet och operativa kapacitet. Enkätsvaren indikerar att etiketteringen förekommer strukturellt och som ett politiskt verktyg, och att detta bidrar till att begränsa dessa organisationers möjligheter att verka. Rapporten pekar också på hur negativ etikettering på detta sätt bidrar till en inskränkning av det demokratiska utrymmet för ideellt engagemang i Sverige