Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Från väntrummet till mötet: Hur patienter med psykisk ohälsa upplever primärvården : En litteraturöversikt
No full textBakgrund Psykisk ohälsa utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Primärvården spelar en avgörande och alltmer betydelsefull roll i att tillgodose behov och behandla patienter med psykisk ohälsa samtidigt som den främjar välbefinnande. Med sin kapacitet har primärvården möjlighet att erbjuda en holistisk och integrerad vård som adresserar både fysiska och psykiska hälsotillstånd simultant. Hur patienter bemöts inom primärvården kan vara av avgörande betydelse för deras framtida hälsa; en mindre gynnsam upplevelse kan förändra patientens förtroende för vården och potentiellt resultera i att de avstår från att söka vidare vård för sina psykiska besvär. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur patienter med psykiskohälsa upplever primärvården. Metod En litteraturöversikt med åtta publicerade originalartiklar. Insamlingen av data utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed samt genom manuell sökning. Artiklarna analyserades utefter Fribergs analysmetod. Resultat I resultatet identifierades tre övergripande teman; stigmatisering, vårdrelationens betydelse och möjlighet till delaktighet. Stigmatiseringen upplevde patienterna kom från både vårdgivare och samhället, och där en känsla av inre skam ledde till att färre sökte vård. En god vårdrelation, präglad av medkänsla och respekt, förbättrade patienternas upplevelser och minskade stigmatiseringen. Delaktighet i vården påverkades av finansiella och sociala hinder samt brist på samordning mellan olika vårdinstanser. Patienter efterfrågade längre och mer tillgängliga möten för att kunna bygga förtroendefulla relationer och få adekvat stöd. Slutsats Patienter med psykisk ohälsa som tillhandahållit hjälp inom primärvården beskriver både positiva och negativa vårdupplevelser. En god vårdrelation inkluderar kommunikation och delaktighet, medan negativa upplevelser ofta relateras till stigmatisering och fördomar. Det är viktigt att främja positiva vårdrelationer med respekt och lyhördhet för att förbättra vården för denna patientgrupp.Background Mental health constitutes a significant public health issue. Primary care plays a significant and increasingly important role in meeting the needs and treating patients with mental health problems while also promoting well-being. With its capacity, primary care has the potential to offer holistic and integrated care that addresses both physical and mental health conditions simultaneously. How patients are treated within primary care can be crucial for their future health; a less favorable experience can alter the patient's trust in care and potentially result in them refraining from seeking further care for their mental health problems. Aim The purpose of the literature review was to describe how patients with mental health issues experience primary care. Method A literature review comprising eight published original articles was conducted. Data collection was carried out in the CINAHL Complete and PubMed databases, as well as through manual searching. The articles were analyzed using Friberg's analysis method. Results The results identified three overarching themes: stigmatization, the significance of the relationship in health care, and opportunities for participation. Patients experienced stigma from both healthcare providers and society, and a sense of internal shame led to fewer seeking care. A good healthcare relationship, characterized by compassion and respect, improved patients' experiences, and reduced stigmatization. Participation in care was influenced by financial and social barriers as well as a lack of coordination between different healthcare providers. Patients requested longer and more accessible meetings to build trusting relationships and receive adequate support. Conclusions Patients with mental health problems who received care within primary care services describe both positive and negative care experiences. A good relationship includes communication and participation, while negative experiences are often related to stigmatization and prejudice. It is important to promote positive relationships with respect and responsiveness to improve care for this patient group
Nurses' experiences of caring for suicidal patients : A literature review
No full textBakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och sjuksköterskan spelar en viktig roll i det suicidförebyggande arbetet. Det finns olika behandlingar för personer med suicidalt beteende, och hur dessa patienter blir bemötta i vården har en viktig betydelse för deras tillfrisknande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar; nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod hämtade från databaserna Pubmed och Cinahl Complete. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: Brist på erfarenhet och utbildning, Vårdrelationens betydelse samt Uttryckta känslor hos sjuksköterskor. Slutsats: Litteraturöversikten visar främst på en bristande kompetens hos sjuksköterskorna i vårdandet av suicidnära patienter. Den bristande kompetensen drabbar inte bara patienterna utan påverkar även sjuksköterskornas egna mående då oro och stressrelaterade känslor ofta uppstår. En god vårdrelation är av betydelse för att kunna vårda denna patientgrupp på bästa sätt.Background: Suicide is a global public health issue, and nurses play a crucial role in suicide prevention efforts. There are various treatments available for individuals with suicidal behavior, and how these patients are treated in healthcare settings is of significant importance for their recovery. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients. Method: A literature review based on eleven scientific articles; nine qualitative, one quantitative, and one mixed method collected from the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The results are presented based on three main themes: Lack of experience and training, Importance of the nurse-patient relationship, and Expressed emotions among nurses. Conclusions: The literature review primarily demonstrates a lack of competence among nurses in caring for patients at risk of suicide. This lack of competence not only affects the patients but also impacts the nurses' own well-being as feelings of anxiety and stress often arise. A strong nurse-patient relationship is of great importance in order to provide optimal care for this patient group
Patients' experiences of treatment with antipsychotic drugs in schizophrenia : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: Schizofreni är en kronisk sjukdom som kan resultera i förkortad livslängd, utanförskap, förhöjd suicidrisk och orsakar lidande för patienter och anhöriga. Dessutom innebär sjukdomen höga kostnader för samhället. Antipsykotiska läkemedel är en central del av behandlingen och nödvändig för återhämtning och att minska risk för recidiv. Bristande sjukdomsinsikt, otillräcklig effekt och svåra biverkningar kan påverka följsamheten. Psykiatrisjuksköterskan kan genom personcentrerad vård stödja patienter till förbättrad hälsa och minskat lidande. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av behandling med antipsykotiska läkemedel hos patienter med diagnosen schizofreni. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultatet analyserades med hjälp av Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet baserades på analys av femton originalartiklar som berörde patienter med schizofreni och deras upplevelser av antipsykotisk läkemedelsbehandling. Teman som framkom var; Upplevelser av kontrollförlust och trygghet, Upplevelser av en förändrad vardag, samt Upplevelser av delaktighet. Slutsats: Patienter med schizofreni upplevde behandling med antipsykotiska läkemedel både som en hjälp och förlust med stor påverkan på daglig funktion och relationer. Patienterna beskrev svårigheter att vara delaktiga i sin behandling och vårdalliansen som central. Att finna en fungerande medicinering var en komplex process som förutsatte stöd från anhöriga och vårdpersonal.Background: Schizophrenia is a chronic disease that can result in shortened lifespan, isolation, increased suicide risk and causes suffering for patients and relatives. In addition, the disease entails high costs for society. Antipsychotic drugs are a central part of treatment and necessary for recovery and to reduce the risk of relapse. Lack of insight, insufficient effect and severe side effects can affect compliance. Through person-centred care, the psychiatric nurse can support patients to improve their health and reduce suffering. Aim: The aim was to describe patients' experiences of treatment with antipsychotic drugs in schizophrenia Methods: A literature review with a systematic approach was used as method. The search was undertaken in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The result was analysed using Thomas and Hardens thematic synthesis. Results: The result was based on the analysis of fifteen primary research articles concerning patients with schizophrenia and their experiences of antipsychotic drug treatment. Themes that emerged where; Experiences of losing control and feeling safe, Experiences of changes in everyday life, as well as Experiences of participation. Conclusions: Patients with schizophrenia experienced treatment with antipsychotic drugs both as a help and a loss with a major impact on daily functioning and relationships. The patients described difficulties in being involved in their treatment and the therapeutic alliance as central. To find a stable medication was a complex process that required support from relatives and healthcare professionals
Patients`experiences of self-care of diabetes type 2 in outpatient care : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt hälsoproblem som ökar och drabbar personer ihela världen, vilket sätter krav på sjukvårdspersonalens kunskap. Allt fler personer i olika åldrarinsjuknar i diabetes. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom ochnedsatt livskvalitet. Egenvård en är central del i diabetesbehandlingen. Otillräcklig information iegenvård kan leda till att patienter har svårt att följa rekommenderade livsstilsråd. En viktig del idistriktsköterskans arbete är att främja och förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Primärvårdensom är en del av hälso- och sjukvårdens öppna vård och grunden i sjukvårdssystemet har iuppdrag att svara mot det behov som finns i det förebyggande arbetet.Distriktsköterskansfördjupade kunskaper i handledning och undervisning av patienter på olika nivåer kan bidra tillatt stärka patienters egna resurser till egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 som vårdas iöppenvården. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats användes som metod. Totalt granskades 14 artiklarinhämtade från databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied. Innehålletanalyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry´s beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman med tillhörande undertema. Huvudteman presenteras enligtföljande: Upplevelser av hinder i egenvård och Upplevelser av resurser i egenvård. Slutsats: Litteraturöversiktens huvudfynd var att egenvård vid DMT2 upplevdes som kravfullt ochpåverkades av fysiska och emotionella påfrestningar samt av kultur, tradition och socioekonomiskstatus. Patienter upplevde en rad brister inom öppenvården och det togs inte hänsyn tillsocioekonomiska, kulturella och traditionella aspekter. Närståendestödet upplevdes sombetydelsefull för egenvården.Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a global health problem that is increasing and affects peopleall over the world, which puts demands on health care's knowledge. Several people of differentages are diagnosed with diabetes. The disease often leads to complications, increased risk ofcardiovascular disease and reduced quality of life. Self-care is a central part of diabetes treatment. Insufficient information in self-care can lead to patients having difficulty following recommendedlifestyle advice. An important part of the district nurse work is to promote and prevent unhealthylifestyles. Primary care is part of outpatient health care and is the foundation of the healthcaresystem, has the task of responding to the need that exists in the preventive work. The districtnurse's in-depth knowledge of supervision and teaching of patients at different levels cancontribute to strengthening patients' own resources for self-care. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of self-care in diabetes type 2 who are cared for inoutpatient care. Methods: A literature review with a systematic approach was used as a method and the databases usedwhen searching for articles were PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied. For the result,14 qualitative original articles were used, the articles were analyzed in accordance with BettanySaltikov and McSherry's description of Burnard's analysis method. Results: The result showed two main themes with associated subthemes. The themes that emerged wereExperiences of obstacles in self-care and Experiences of resources in self-care. Conclusions: The main finding of the literature review was that self-care in DMT2 was perceived as demandingand was influenced by physical and emotional strains, as well as by culture, tradition, andsocioeconomic status. Patients experienced a number of deficiencies in outpatient care, socioeconomic, cultural and traditional aspects were not taken into account. Family support wasperceived as important for self-care
Double Vulnerability : Social workers experiences of working with women living with intimate partner violence and substance abuse
No full textWe have investigated social workers' work with women living in dual vulnerability, namely women who are both subjected to intimate partner violence and have substance abuse problems. Through interviews with social workers from Stockholm County, we have gained insights into their perceptions and experiences, as well as the challenges and conditions that affect their work. In our study, we used a qualitative research method focusing on hermeneutics to deeply explore social workers' experiences of working with intimate partner violence and substance abuse. We applied thematic analysis to systematically identify and analyze key themes from the data collection, which facilitated a detailed interpretation of their professional perspectives. The study showed that working with women in dual vulnerability is particularly difficult and demanding. Women in dual vulnerability often have more extensive and severe needs than those who only live with violence or abuse. The social workers emphasized the importance of building trust and creating a safe environment for abused women, as many have previous experiences of betrayal and lack of trust. Long-term commitment and continuity of contact are crucial for providing effective support. Cross-professional collaboration among various actors such as women's shelters, treatment centers, and healthcare proved to be central to offering holistic support. The conditions for providing adequate support are affected by the availability of resources such as time, personnel, and education. Many social workers experience that they have limited resources, which can hinder their ability to provide effective help. Continuous training is also important for addressing the specific needs of women in dual vulnerability. Working with women who are both substance abusers and victims of violence differs from working with women who only experience violence or abuse in several ways. It requires a broader and more integrated approach, a higher degree of flexibility and adaptability, as well as a greater emotional burden. Social workers need to handle multiple problem areas simultaneously and be creative in their solutions. By highlighting the specific needs and challenges that social workers face in their work with women in dual vulnerability, this study has contributed to a deeper understanding of how support efforts can be developed and improved. To enhance working conditions and the effectiveness of support, more resources, better training, and improved collaboration between various actors are required. We hope that our research can contribute to the development of more effective methods and strategies within social work to improve support for this vulnerable group.Vi har undersökt socialsekreterares arbete med kvinnor som lever i dubbel utsatthet, det vill säga kvinnor som både utsätts för våld i nära relationer och har missbruksproblem. Genom intervjuer med socialsekreterare från Stockholms län har vi fått insikter i deras uppfattningar och erfarenheter, samt de utmaningar och förutsättningar som påverkar deras arbete. I vår studie använde vi en kvalitativ forskningsmetod med fokus på hermeneutik för att djupgående utforska socialsekreterares erfarenheter av arbete med våld i nära relationer och missbruk. Vi tillämpade tematisk analys för att systematiskt identifiera och analysera centrala teman från datainsamlingen, vilket underlättade en detaljerad tolkning av deras professionella erfarenhet. Studien visade att arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet är särskilt svår och krävande. Kvinnor i dubbel utsatthet har ofta mer omfattande och svåra behov än de som endast lever med våld eller missbruk. Socialsekreterarna betonade vikten av att bygga förtroende och skapa en säker miljö för våldsutsatta kvinnor, då många har tidigare erfarenheter av svek och bristande tillit. Långsiktigt engagemang och kontinuitet i kontakten är avgörande för att kunna ge effektivt stöd. Tvärprofessionellt samarbete mellan olika aktörer som kvinnojourer, behandlingshem och sjukvård visade sig vara centralt för att kunna erbjuda ett holistiskt stöd. Förutsättningarna för att ge adekvat stöd påverkas av tillgången till resurser som tid, personal och utbildning. Många socialsekreterare upplever att de har begränsade resurser, vilket kan hindra deras förmåga att ge effektiv hjälp. Kontinuerlig fortbildning är också viktig för att kunna hantera de specifika behoven hos kvinnor i dubbel utsatthet. Arbetet med missbrukande och våldsutsatta kvinnor skiljer sig från arbetet med kvinnor som endast lever med våld eller missbruk på flera sätt. Det kräver en bredare och mer integrerad ansats, högre grad av flexibilitet och anpassningsförmåga samt en större emotionell belastning. Socialsekreterarna behöver hantera flera problemområden samtidigt och vara kreativa i sina lösningar. Genom att belysa de specifika behov och utmaningar som socialsekreterare möter i arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet, har denna studie bidragit till en djupare förståelse för hur stödinsatser kan utvecklas och förbättras. För att förbättra arbetsförhållandena och effektiviteten i stödet krävs mer resurser, bättre utbildning och förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Vi hoppas att vår forskning kan bidra till utvecklingen av effektivare metoder och strategier inom socialt arbete för att förbättra stödet för denna utsatta målgrupp.
Nurses experiences of palliative care : A literature review
No full textBakgrund Den palliativa vården bygger på fyra grundprinciper: kommunikation, lindra lidande, stödja närstående och teamarbete. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är att lindra lidande och stödja patienten i livets slutskede samtidigt som man stödjer och involverar närstående. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metod En litteraturöversikt med analys från Fribergs beskrivning, vilket inkluderade 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från Pubmed och Cinahl. Resultat Resultatet innehåller 4 teman som påverkar sjuksköterskan inom palliativ vård, brist på emotionellt stöd till sjuksköterskan inom palliativ vård, sjuksköterskans brist på erfarenhet och kunskap inom palliativ vård, upplevelser av att hantera dödsfall som sjuksköterska och vikten av närstående inom palliativ vård. Slutsats Sjuksköterskor upplever utmaningar i den palliativa vården. För att förbättra vården behöver de bygga goda vårdrelationer, lära sig av erfarna kollegor och förbättra sin kunskap inom palliativ vård.Background Palliative care is based on four basic principles: Communication, alleviating suffering, supporting relatives and teamwork. The nurse’s role in palliative care is to alleviate suffering and support the patient in the final stages of life while also supporting and involving the relatives. Aim The aim is to describe the nurses experience of palliative care. Method A literature review with analysis following Fribergs description which included 10 qualitative scientific articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results The result contains four themes that affect the nurse in palliative care, lack of emotional support for the nurse in palliative care, the nurses lack of experience and knowledge in palliative care, experiences of dealing with death as a nurse and the importance of relatives in palliative care. Conclusions Nurses experience challenges in palliative care. To improve the care they need to build better relationships with the patients and their families, learn from experienced colleagues and improve their skills in palliative care
Nurses’ experiences of working with adolescents with suicidal behavior : A literature review
No full textBakgrund Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar över hela världen och risken för suicidala handlingar till följd av detta. Fysiologiska och psykologiska förändringar under tonåren bidrar till en omtumlande period i livet som kan leda till ökad skörhet för utvecklandet av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors bemötande har stor betydelse för vården av dessa patienter och ofta upplever patienterna att de möts av fördomar och okunskap kopplat till stigma. Dessa patienter måste fångas upp i ett tidigt skede för att reducera risken för utveckling av långvarigt lidande och suicidalt beteende. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ungdomar med suicidalt beteende. Metod För studien genomfördes en litteraturöversikt med systematisk ansats och som grund för resultatet ligger elva artiklar som redovisar kvalitativa data. Materialet sammanställdes och analyserades med stöd av Thomas och Hardens metod för tematisk syntes. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar i arbetet med ungdomar med suicidalt beteende. Sjuksköterskorna blev ofta frustrerade och känslomässigt berörda och egna föreställningar och attityder visade sig ha betydelse för omvårdnaden. Utmaningarna varierade till viss del beroende på sjuksköterskornas bakgrund och brist på tilltro till den egna kompetensen. Efterfrågan om utbildning inom området var vanligt förekommande, oavsett tidigare kunskap eller erfarenheter. Slutsats Det fanns en efterfrågan och ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskor som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och suicidalt beteende. Genom ökad kompetensutveckling, ökad förståelse för patienterna och större fokus på att etablera goda relationer kan vården bli mer säker, effektiv och personcentrerad för denna växande patientgrupp.Background Mental illness is increasing amongst adolescents and the risk of suicidal acts can be seen as a result. Physiological and psychological changes during adolescence make this a turbulent period in life which can contribute to increased fragility and pose a risk of developing mental illness. Nurses' attitudes are important for the care of these patients, as the patients are often met with prejudice and ignorance linked to stigma. Patients with mental illness must be taken care of in an early stage to minimize the risk of developing suicidal behavior. Aim To describe nurses' experiences of working with adolescents with suicidal behavior. Methods A literature review with a systematic approach. Eleven primary studies of qualitative research were found and analyzed using Thomas and Harden´s thematic synthesis. Results The results of the study showed that the nurses experienced different challenges in working with adolescents with suicidal behavior. The nurses often became emotionally affected and frustrated, based on their own beliefs and attitudes towards this behavior. This also affected the care of the patients. What was most challenging in working with adolescents with suicidal behavior varied due to the nurses´ background and to their level of competence. They also requested additional education, regardless of previous experience. Conclusions Professional development was requested and needed by all nurses. By increasing the level of education and professional development, this will lead to a greater understanding of the unique experience of the patient. As a result of this, nurses are capable of delivering safer, more efficient and person-centered care for these patients
Ethical stress in primary school counselors
No full textSyftet med denna studie är att undersöka och öka kunskapen i hur skolkuratorer upplever etisk stress i sina dagliga arbeten. Valet av metod för studien blev kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts på skolkuratorer från tio olika grundskolor i åk 1-9. Jag har gjort fem intervjuer inom vardera av Tyresö och Haninge kommun, Det har varit sju kommunala skolor och tre friskolor som har medverkat. Resultat visar att samtliga av de tillfrågade skolkuratorerna upplever etiska dilemman i olika grad. Av respondenterna så upplever 40 % en obalans mellan krav och kontroll och att det är ett dilemma. Hälften av respondenterna upplever att de har en god balans mellan kontroll och etiska dilemman och resterande en delvis kontroll. Respondenterna använder sig av olika strategier för att handskas med dessa dilemman. Respondenterna upplever sig ha ett tillräckligt gott stöd innanför skolan, men att det externa stödet inte är tillräckligt. Skolans alltmer utvidgade uppdrag tas också upp som ett etiskt dilemma vilket innebär att skolan behöver lägga mycket tid på att motverka så att ungdomar inte hamnar i psykisk ohälsa eller kriminalitet.The purpose of this study is to investigate and increase knowledge of how school counselors experience ethical stress in their daily work. The choice of method for the study is a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with school counselors from ten different primary schools. I have conducted five interviews in each of Tyresö and Haninge municipalities. There have been seven public schools and three independent schools that have participated. The results show that all of the school counselors experience ethical dilemmas to varying degrees. Of the respondents, 40 % experience an imbalance between demands and control and ethical dilemmas and the remaining a partial control. The respondents use different strategies to deal with these dilemmas. The respondents feel that they have sufficient support within the school, but the external support is not sufficient. The school`s increasingly expanded mission is also raised as an ethical dilemma, which means the school needs to spend a lot of time counteract so that young people do not end up in mental illness or crime.
Nurses’ experiences of Compassion Fatigue : A literature review
No full textBakgrund: Compassion fatigue beskrivs som en utbrändhet bland vårdpersonal på grund av stress från att arbeta med utsatta människor. I sjuksköterskans fall patienter som drabbats av sjukdom och lidande och dennes anhöriga. Detta begrepp är relativt nytt och outforskat i den svenska vårdmiljön. Utmattningssyndrom och stressrelaterade tillstånd är vanliga orsaker till sjukskrivningar, vilket i sjuksköterskans fall drabbar såväl dennes välbefinnande som kvaliteten på vården. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter i sjuksköterskornas erfarenheter. Resultatet diskuteras utifrån Watsons teori om mänsklig omsorg samt tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Tre teman identifierades; känslomässig distansering, arbetsmiljö, stress och egenvård och compassion fatigue och privatlivet. Sjuksköterskorna beskriver hur den ständiga exponeringen till lidande, döden och smärta från patienter och dennes anhöriga gör att de stänger av sina egna känslor för att orka med. Egenvård och finna tid för återhämtning är viktiga faktorer för att hantera compassion fatigue. Arbetsplatsens förutsättningar var även en viktig faktor för om sjuksköterskorna utvecklade compassion fatigue samt för deras möjlighet att hantera det. Sjuksköterskorna beskriver även hur compassion fatigue var något drabbade dem privat då de upplevde att de på sin fritid hade mindre ork samt att de var känslomässigt avstängda även mot sina nära och kära. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att compassion fatigue påverkar sjuksköterskors välbefinnande i såväl arbetslivet som privatlivet. Compassion fatigue påverkar även sjuksköterskors möjlighet att bedriva etisk och personcentrerad vård. Sjuksköterskorna beskrev ett ökat behov av återhämtning och egenvård utanför arbetet för att hantera compassion fatigue. Arbetsmiljöfaktorer som arbetsbörda, tillgång till professionellt stöd och adekvat bemanning var avgörande för att hantera compassion fatigue. Resultatet, i linje med tidigare forskning, indikerar att compassion fatigue riskerar att minska sjuksköterskors förmåga till empatisk vård och kan till och få dem att överväga att byta yrke. Litteraturöversikten betonar vikten av arbetsplatsens roll i att hantera och förebygga compassion fatigue hos sjuksköterskor.Background: Compassion fatigue is described as burnout among healthcare professionals due to the stress of working with vulnerable individuals. In the case of nurses, this includes patients affected by illness and suffering, as well as their relatives. This concept is relatively new and unexplored in the Swedish healthcare environment. Exhaustion syndrome and stress-related conditions are common causes of sick leave, affecting both the nurse's well-being and the quality of care. Aim: Describe nurses' experiences of compassion fatigue. Method: A systematic literature review comprising ten scholarly articles of qualitative design. The findings of the articles were thematically analyzed, focusing on similarities in nurses' experiences. The results are discussed based on Watson's theory of human caring and previous research in the field. Results Three themes were identified: emotional distancing, work environment, stress and self-care, and compassion fatigue and private life. Nurses described how continuous exposure to suffering, death, and pain from patients and their families leads them to detach from their own emotions in order to cope. Self-care and finding time for recovery were crucial factors in managing compassion fatigue. Workplace conditions were also pivotal in determining whether nurses developed compassion fatigue and their ability to cope with it. Nurses also described how compassion fatigue affected them personally, feeling less energy during their leisure time and emotionally detached even from their loved ones. Conclusions: This literature review demonstrated that compassion fatigue impacts nurses' well-being both professionally and personally. It also affects nurses' ability to provide ethical and patient-centered care. Nurses expressed an increased need for recovery and self-care outside of work to cope with compassion fatigue. Workplace factors such as workload, access to professional support, and adequate staffing were crucial in managing compassion fatigue. The findings, consistent with prior research, suggest that compassion fatigue might diminish nurses' capacity for empathetic care and could prompt them to consider changing professions. The review emphasizes the workplaces significance in addressing and preventing compassion fatigue among nurses
People diagnosed with obesity - Experience of encounters with healthcare providers : A literature review
No full textBakgrund Obesitas är ett globalt problem och antalet personer som drabbas av sjukdomen fortsätter att öka varje dag. Att drabbas av obesitas innebär en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som typ 2-diabetes, depression, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar. De är också utsätta för social stigmatisering samt diskriminering och dess konsekvenser. En viktig del av sjuksköterskans arbete är att främja hälsa och öka livskvaliteten hos alla personer som söker vård oavsett diagnos. Det innebär att deras arbete präglas utifrån ett personcentrerat perspektiv för att främja hälsa hos alla som söker sjukvård. Syfte Att beskriva hur personer med diagnosen obesitas uppleva bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar valdes från CINAHL Complete, Pubmed och Medline Fulltext databaser. Katie Erikssons Caritativa vårdteori används som teoretisk referensram och vikt läggs på hennes syn på människan och lidande. Resultaten analyserades utifrån induktiv innehållsanalys. Resultat Tre huvudteman identifierades. Det första var gott bemötande och hade tre subtema; upplevelser av att bli sedda och hörda, upplevelser av att bli behandlad med respekt och upplevelser av att få gott stöd. Det andra var upplevelsen av att bli kränkt som patient. Det tredje huvudtema var brist på resurser. Slutsats Personer med diagnosen obesitas uppskattar ett gott bemötande där de blir sedda som människor och ställs i centrum istället för deras vikt. De känner sig värdiga och bekräftade som människor när sjukvårdspersonal tar sin tid att förstå deras viktproblematik och livssituation. Däremot upplever de också bristande bemötande när de bemöts med negativa attityder och fördomar från sjukvårdspersonal. De negativa resultaten visar ett behov för mer kunskap om bemötande av personer med obesitas bland sjuksköterskor samt förbättring av omvårdnad i synnerhet av personcentrerad vård.Background Obesity is a global problem and the number of people affected by the disease continues to increase every day. Being obese means an increased risk of suffering from secondary diseases such as type 2 diabetes, depression, cardiovascular diseases, cancer and neurological diseases. People who suffer from obesity are also prone to being subjected to social stigmatization and discrimination. They are also exposed to social stigmatization and discrimination and its consequences. An important part of the nurse's work is to promote health and increase the quality of life of all people who seek care, regardless of diagnosis. This means that their work is based on a person-centred perspective to promote the health of everyone who seeks healthcare. Aim To describe how adults with a diagnosis of obesity experience meeting with healthcare professionals. Method The study was conducted as a general literature review. Eight qualitative studies were selected from CINAHL Complete, Medline Full Text and Pubmed databases. Katie Eriksson’s Caritative care theory was used as a theoretical frame of reference. The emphasis is on her view of beinghuman and suffering. The results were analyzed based on the inductive content analysis method. Results Three main themes were identified. The first was good treatment and had three sub themes; experiences of being seen and heard, experiences of being treated with respect and experiences of receiving good support. The second main theme was violation and indignity. The third main theme was lack of resources. Conclusions People diagnosed with obesity appreciate being seen as human beings and healthcare which puts them in focus instead of their weight. They feel personally confirmed as human beings and also appreciate being listened to, respected and accepted as they are by healthcare professionals. However, they are also met with negative attitudes and prejudices from healthcare personnel. They are exposed to abusive actions such as stigmatization and not being taken seriously. This consequently results in shame and them avoiding seeking healthcare care irrespective of the symptoms they have. Such negative results show a need for more knowledge about meeting people with obesity among nurses and improvement of nursing care in particular of person-centered care