Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
A Balancing Act Between Control and Care : Social Workers’ Understanding of Economic Abuse in Intimate Relationships
No full textEkonomiskt våld i nära relation har uppmärksammats som en central del av mäns våld mot kvinnor, men hur det upptäcks och hanteras inom ekonomiskt bistånd är mindre utforskat. Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd befinner sig i en position där de både granskar ekonomin och möter våldsutsatta klienter. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd identifierar och bemöter ekonomiskt våld i nära relation, samt vilka professionella och organisatoriska faktorer som påverkar detta arbete. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer som analyserats tematiskt med stöd av teorier om gräsrotsbyråkratiteori och könsmaktsperspektiv. Resultatet visar att ekonomiskt våld ofta identifieras indirekt genom kontoutdrag, skulder och boendesituation snarare än genom direkta berättelser. Standardiserade frågor om våld används men upplevs ibland som mekaniska eller svåra att följa upp. Socialsekreterarna beskriver sitt uppdrag som en balansgång mellan kontroll och omsorg, där handlingsutrymmet ibland används för att ”snälltolka” regelverk i våldsärenden, men där möjligheterna varierar mellan kommuner och enheter. Slutsatsen är att arbetet med ekonomiskt våld präglas av en spänning mellan ekonomisk logik och våldslogik. För att öka jämlikhet och hållbarhet i arbetet behövs både tydligare metodstöd kring ekonomiskt våld och organisatoriska förutsättningar som gör det möjligt att ställa frågor, ta emot svar och agera på dem. Economic abuse in intimate relationships has been recognised as a central dimension of men’s violence against women, yet how it is detected and addressed within means-tested social assistance remains largely underexplored. Social workers in means-tested social assistance are positioned at the intersection of scrutinising clients’ finances and supporting individuals exposed to violence. This study aims to examine how social workers in means-tested social assistance identify and respond to economic abuse in intimate relationships, and which professional and organisational factors shape this work. The study is based on eight semi-structured interviews, analysed thematically with support from street-level bureaucracy theory and a gendered power perspective. The findings show that economic abuse is often identified indirectly through bank statements, debts and housing situations rather than through explicit disclosures. Standardised screening questions about violence are used, but are at times experienced as mechanical or difficult to follow up. The social workers describe their role as a balancing act between control and care, where their discretion is sometimes used to “soften” the application of regulations in cases involving violence, although the scope to do so varies between municipalities and units. The study concludes that work with economic abuse is characterised by a tension between an economic logic and a violence logic. To increase equity and sustainability in this work, clearer methodological support on economic abuse is needed, alongside organisational conditions that make it possible to ask questions, receive answers and act on them
Nurses' experiences of providing palliative care at the end-of-life : A general literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård i livets slutskede kan ställa höga krav på sjuksköterskor, både emotionellt och praktiskt. Sjuksköterskor som vårdar patienter i livets slutskede möter ofta komplexa situationer som kräver både professionell kunskap och emotionell styrka. Palliativ vård bedrivs i Sverige utifrån fyra hörnstenar, symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående, och det syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter som lever med obotlig sjukdom. De sjuksköterskor som arbetar med detta kan vara grundutbildade men det finns även en specialiserad utbildning kring just palliativ vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Sju kvalitativa studier och två mixed method studier inkluderades och analyserades. Resultat: Resultatet baserades på nio studier genomförda runt om i världen som publicerats mellan 2020-2025. Samtliga inkluderade sjuksköterskor arbetandes med palliativ vård i livets slutskede. Detta resultat identifierade två huvudteman: emotionella upplevelser och praktiska hinder samt ett tredje tema: hanteringsstrategier. Deltagarna i studierna beskrev starka emotionella upplevelser till följd av deras yrke. Etiska dilemman och moralisk stress var återkommande. Även starka känslor, positiva samt negativa var något som majoriteten av studierna visade. Positiva känslor som meningsfullhet och känsla av uppskattning, negativa känslor som hopplöshet, sorg och skuldkänslor, särskilt hos de sjuksköterskor som vårdade unga patienter. I majoriteten av studierna framkom praktiska hinder i yrket, särskilt platsbrist, personalbrist och bristande kunskap hos personalen. Platsbrist var ett hinder för att främja integritet, personalbrist ledde till svåra prioriteringar och kunskapsbrist, särskilt inom neonatal palliativ vård, skapade osäkerhet som påverkade vårdens kvalitet. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar patienter i livets slutskede upplever emotionella och praktiska utmaningar, men även positiva erfarenheter förekommer. Upplevelserna påverkas av både individuella känslor och av yttre organisatoriska faktorer, vilka kan påverka vårdens kvalitet samt sjuksköterskors egen hälsa. Denna studie belyser vikten av att vårdorganisationer och samhället skapar förutsättningar för sjuksköterskor inom palliativ vård då deras upplevelser även påverkar patienten och dess anhöriga.Background: Palliative care at the end of life can place high demands on nurses, both emotionally and practically. Nurses who care for patients at the end of life often encounter complex situations that require both professional knowledge and emotional strength. In Sweden, palliative care is provided based on four cornerstones: symptom relief, multiprofessional collaboration, communication and relationships, and support for relatives. The aim is to alleviate suffering and promote quality of life for patients living with incurable disease. Nurses working in this field may be registered nurses with general training, but there is also specialized education specifically focused on palliative care. Aim: To illustrate nurses' experiences of providing palliative care at the end of life. Method: A general literature review was conducted. Seven qualitative studies and two mixed-methods studies were included and analyzed. Results: The results were based on nine studies conducted around the world and published between 2020–2025. All included nurses working with palliative care at the end of life. The findings identified two main themes: emotional experiences and practical barriers, as well as a third theme: coping strategies. Participants described strong emotional reactions related to their work, and ethical dilemmas and moral stress were frequently reported. Both positive and negative emotions emerged in most studies—positive feelings such as meaning and appreciation, and negative feelings such as hopelessness, sorrow, and guilt, particularly among nurses caring for young patients. In the majority of studies, practical barriers also appeared, especially lack of space, staff shortages, and insufficient knowledge among personnel. Limited space hindered efforts to maintain patient privacy, staff shortages led to difficult prioritizations, and knowledge gaps—particularly within neonatal palliative care—created uncertainty that affected the quality of care. Conclusion: Nurses who care for patients at the end of life experience both emotional and practical challenges, although positive experiences also occur. These experiences are influenced by individual feelings as well as external organizational factors, which can affect the quality of care and the nurses' own well-being. This study highlights the importance of healthcare organizations and society providing adequate support and conditions for nurses in palliative care, as their experiences also influence patients and their families
Do they even exist? : A critical discourse analysis of women with disability that are a victim of intimate partner violence
No full textStudiens syfte är att undersöka om och/eller hur kvinnor med funktionsnedsättning tas upp i statliga, offentliga dokument. I studien användes kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tre nivåer att analysera på, diskursanalys var även en del av teorin tillsammans med socialkonstruktionismen, det har även funnits en tanke om maktperspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Studiens empiri bestod av delar av dokumentet "Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården" från Socialstyrelsen och kapitel 5 i "En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor" från Regeringskansliet. Resultatet i studien visar att diskursen kring kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för våld i nära relation är ambivalent där de ingår i en större grupp där andra särskilt utsatta grupper finns, men också att det finns delar där gruppen kvinnor med funktionsnedsättning glöms bort ur den större gruppen som beskrivs ha särskilt behov av stöd. Slutsatsen är att effekten av att de inte särskiljs eller glöms bort är att den medvetenhet och de kunskaper kring de särskilda behov som kvinnor med funktionsnedsättning kan ha måste öka. Detta för att kvinnorna ska kunna ges ett mer adekvat stöd och bättre kunskap för att få en bättre chans att ta sig ur en våldsam relation. The purpose of the study is to investigate whether and/or how women with disabilities are addressed in government, public documents. The study used critical discourse analysis with Norman Fairclough's three levels of analysis, discourse analysis was also part of the theory together with social constructionism, there has also been a thought about a power perspective with a qualitative research approach. The study's empirical material consisted of parts of the document "Violence in close relationships - Handbook for social services, healthcare and dental care" from the National Board of Health and Welfare and chapter 5 of "A national strategy for preventing and combating men's violence against women" from the Government Offices. The results of the study show that the discourse around women with disabilities who are exposed to violence in intimate relationships is ambivalent where they are part of a larger group where other particularly vulnerable groups exist, but also that there are parts where the group of women with disabilities is forgotten from the larger group that is described as having special needs for support. The conclusion is that the effect of not being distinguished or forgotten is that the awareness and knowledge about the special needs that women with disabilitiesmay have must increase. This is so that women can be given more adequate support and better knowledge to have a better chance of getting out of a violent relationship
Being involved : Experiences of patients with cancer in palliative care: A literature review
No full textBakgrund: När cancersjukdom utvecklas till ett stadium där bot inte längre är möjlig övergår vården till ett palliativt skede, där fokus ligger på att lindra lidande och främja välbefinnande vid livets slut. Patientens delaktighet innebär att patienten aktivt medverkar i beslut om vård och behandling genom ömsesidig kommunikation, individanpassad information och stöd som stärker självbestämmande och egenmakt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av delaktighet hos patienter med cancer inom palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och inkluderade tio artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs analysmetod och omfattade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman identifierades som beskriver upplevelser av delaktighet hos patienter med cancer inom palliativ vård. Teman var: Att känna sig informerad och förstådd, Att vara med och bestämma, Att bevara normalitet och Att främja egenmakt. Slutsats: Litteraturöversikten visar att patienters delaktighet är centralt inom palliativ vård och bidrar till ökad trygghet, autonomi och livskvalitet. Delaktighet främjas av tydlig och individanpassad information, möjligheten att uttrycka behov och önskemål samt av en tillitsfull relation till sjuksköterskan.Background: When cancer progresses to a stage where a cure is no longer possible, care transitions to a palliative phase, where the focus is on alleviating suffering and promoting well-being at the end of life. Patient participation means that the patient actively participates in decisions about care and treatment through mutual communication, individually adapted information, and support that strengthens self-determination and empowerment. Aim: The purpose was to describe experiences of participation among patients with cancer receiving palliative care. Method: A literature review was conducted and included ten articles from Cinahl and PubMed databases. The articles were analyzed and reviewed according to Friberg's analysis method and comprised studies with qualitative, quantitative and mixed-method designs. Results: Four main themes were identified that describe experiences of participation among cancer patients in palliative care. The themes were: Feeling informed and understood, Being involved in decision-making, Preserving normality and Promoting empowerment. Conclusion: The literature review shows that patient participation is central in palliative care and contributes to increased safety, autonomy and quality of life. Participation is promoted by clear and individually tailored information, the opportunity to express needs and wishes, maintain independence and a trusting relationship with the nurse.
Nurses’ perspectives of Assisted Death : A Literature Review
No full textBakgrund: Dödshjälp är olagligt i Sverige men tillåtet i vissa länder vilket skapar variationer i hur fenomenet förstås och hanteras. Frågan väcker etiska dilemman kring autonomi, livets värde, lidande och sjuksköterskors professionella ansvar. Sjuksköterskors perspektiv påverkas av kulturella normer, samhälleliga strukturer, religion, erfarenhet och nationell lagstiftning vilket formar hur de tolkar sin profession i mötet med dödshjälp. Syfte: Syftet var att utforska sjuksköterskors perspektiv på dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design genomfördes. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed CINAHL Complete och sammanställningen följde Fribergs modell. Artiklarna analyserades tematiskt och likheter och skillnader identifierades för att skapa en helhetsbild av sjuksköterskors perspektiv. Resultat: Fyra teman identifierades: Att möta patienters önskan om dödshjälp upplevdes svårt, bristande organisatoriskt stöd skapade osäkerhet i mötet med dödshjälp, kultur och lagstiftning påverkade hur sjuksköterskor förhöll sig till dödshjälp, emotionella och moraliska konsekvenser för sjuksköterskor. Sjuksköterskor mötte ofta komplexa och känslomässigt påfrestande situationer när patienter uttryckte önskan om dödshjälp. Organisatoriskt stöd var ofta otillräckligt vilket skapade osäkerhet och behov av tydliga riktlinjer. Kulturella normer och nationell lagstiftning påverkade attityder och bidrog till variationer mellan länder och vårdkulturer. Sjuksköterskor påverkades även emotionellt och moraliskt bland annat genom stress, etiska konflikter och känslomässig belastning i samband med dödshjälp. Slutsats: Sjuksköterskors perspektiv på dödshjälp är komplexa och påverkas av både personliga värderingar och samhälleliga förutsättningar. De möter etiskt och känslomässigt krävande situationer samtidigt som brist på stöd och tydliga riktlinjer ökar osäkerheten i arbetet. Kulturella normer, religion och lagstiftning formar deras attityder och bidrar till variationer mellan vårdkulturer. För att sjuksköterskor ska kunna arbeta tryggt och etiskt hållbart i mötet med dödshjälpsfrågor behövs tydliga strukturer, utbildning och kontinuerlig dialog.Background: Assisted death is illegal in Sweden but permitted in certain other countries which creates variations in how the phenomenon is understood and managed. The issue raises ethical dilemmas regarding autonomy, the value of life, suffering, and nurses’ professional responsibilities. Nurses' perspectives are influenced by cultural norms, societal structures, religion, experience and national legislation, all of which shape how they interpret their professional role when encountering assisted death. Aim: The aim was to explore nurses’ perspectives of assisted death. Method: A literature review was conducted based on ten scientific articles using both qualitative and quantitative designs. Data was collected through the databases PubMed and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), and the review was compiled according to Friberg’s model for literature reviews. The articles were analyzed thematically, and similarities and differences were identified to provide an overall understanding of nurses’ perspectives. Results: Four themes were identified: Meeting patients’ requests for assisted death was experienced as difficult, insufficient organizational support created uncertainty when dealing with assisted death, culture and legislation influenced how nurses related to assisted death, and the emotional and moral consequences for nurses. Nurses often faced complex and emotionally demanding situations when patients expressed a wish for assisted death. Organizational support was often insufficient, creating uncertainty and a need for clear guidelines. Cultural norms and national legislation influenced attitudes and contributed to variations between countries and care cultures. Nurses were also emotionally and morally affected, including through stress, ethical conflicts, and emotional strain related to assisted death. Conclusion: Nurses’ perspectives of assisted death are complex and influenced by both personal values and societal conditions. They encounter ethically and emotionally demanding situations while insufficient support and unclear guidelines increase uncertainty in their work. Cultural norms, religion, and legislation shape their attitudes and contribute to variations across care cultures. To ensure that nurses can work safely and ethically sustainably when dealing with assisted-dying issues, clear structures, education, and continuous dialogue are needed.
Factors influencing patient participation in inpatient care : A literature review
No full textBakgrund: Patientdelaktighet är en central del av personcentrerad vård och kopplas till ökad trygghet, självbestämmande och bättre vårdresultat. Trots detta visar forskning och kliniska erfarenheter att patienter ofta upplever bristande delaktighet. Faktorer som kommunikation, relationer och organisatoriska hinder påverkar möjligheten att vara delaktiga i vården. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar patientens upplevelse av delaktighet inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs struktur. Sökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete och tio peer-reviewed artiklar från 2020–2025 inkluderades. Data analyserades genom tematisering av likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Delaktigheten påverkades av flera sammanlänkade faktorer. En tydlig och respektfull kommunikation stärkte patienternas förståelse och upplevelse av att vara involverade, medan bristande eller otydlig information ofta ledde till osäkerhet och känslor av att stå utanför vårdprocessen. Relationer präglades av tillit och ett respektfullt bemötande från ett närvarande vårdteam visade sig också vara en avgörande faktor för att patienter skulle känns sig sedda och delaktiga. Därtill varierade graden av delaktighet beroende på i vilken utsträckning patienterna gavs möjlighet. Att påverka beslut, hur vården organiserade samt om de uppmuntrades till att vara aktiva deltagare. Dessa aspekter sammantaget vasar att delaktighet formas i samspel mellan kommunikation, relationer och möjligheten till självständighet i vården. Slutsats: Patientdelaktighet är en dynamisk process som formas av kommunikation, relationer och organisatoriska förutsättningar. För att stärka delaktigheten behövs tid för dialog, en relation mellan patient och vårdpersonal samt struktur som stödjer aktiv delaktighet. Background: Patient participation is a central component of person-centred care and is associated with increased safety, autonomy, and improved care outcomes. Despite this, research and clinical experience show that patients often experience limited involvement in their own care. Factors such as communication, relationships, and organisational barriers influence the extent to which patients can participate in their care. Aim: The purpose was to describe factors that influence the patient’s experience of participation n inpatient care. Method: A literature review was conducted following Friberg’s structure. Database searches were performed in PubMed and CINAHL Complete, and ten peer-reviewed articles published between 2020 and 2025 were included. Data were analysed by identifying and thematising similarities and differences in the results. Results:Participation was influenced by several interconnected factors. Clear and respectful communication strengthened patients understanding and their sense of being involved, while insuffcient or unclear information often led to uncertainty and feelings of being excluded from the care process. Relationships characterized by trust and a respectful approach from an attentive care team were also crucial for patients to feel acknowledged and included. Furthermore, the degree of participation varied depending on the extent to which patients were given the opportunity to influence decisions, how care was organized, and wheter they were encouraged to take an active role. Taken together, these aspects demonstrate that participation is shaped through the interaction between communication, relationship and the opportunity for autonomy within the care settings. Conclusion: Patient participation is a dynamic process shaped by communication, relationships,and organizational conditions. To enhance participation, it needs prioritizing dialogue, building a relationship between patient and healthcare staff, and working within structures that support active involvement in care
Nurses' experiences of caring for patients exposed to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem där vården, särskilt sjuksköterskor har en central roll i att stödja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samhället utan även den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter som utsatts för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 2005 och 2025. Endast kvalitativa studier inkluderades och varje artikel granskades med stöd av SBU:s granskningsmall. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor som möter patienter utsatta för våld i nära relationer upplever både professionella och emotionella utmaningar. Arbetet präglas av känslor av osäkerhet och moralisk stress i samband med rapportering, sekretess och ansvar. Brist på tydliga riktlinjer, utbildning och organisatoriskt stöd försvårar ett professionellt och tryggt omhändertagande. Resultatet betonade även vikten av samverkan mellan olika yrkesprofessioner samt kontinuitet i vårdandet för att skapa tillit och möjliggöra en personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplever stora yrkesmässiga och emotionella utmaningar i vården av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Bristande utbildning, stöd och tydliga riktlinjer orsakar emotionell belastning och etiska dilemman, vilket i sin tur påverkar vårdens kvalitet negativt. Sammantaget belyser studien behovet av kompetensutveckling, samordnad tvärprofessionell samverkan och tydliga riktlinjer för att stärka vårdens kvalitet och främja en mer jämlik vård för utsatta grupper.Background: Intimate partner violence is a major public health problem in which healthcare professionals, particularly nurses', play a central role in supporting this patient group. The consequences affects not only society but also the individual. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients who have been exposed to intimate partner violence. Method: The literature review was based on ten scientific original articles published between 2005 and 2025. Only qualitative studies were included, and each article was reviewed using the SBU's critical apparial template. Results: The results of the literature review showed that nurses caring for patients exposed to intimate partner violence experience both professional and emotional challenges. Their work is characterized by feelings of uncertainty and moral stress related to reporting, confidentiality, and responsibility. A lack of clear guidelines, education, and organizational support hinders the provision of professional and safe care. The findings also highlighted the importance of collaboration between different healthcare professionals and continuity in care to build trust and enable person-centred care. Conclusion: Nurses' experience significant professional and emotional challenges when caring for patients exposed to intimate partner violence. Insufficient education, support, and clear guidelines lead to emotional strain and ethical dilemmas, which in turn negatively affect the quality of care. Overall, the study highlights the need for competence development, coordinated interprofessional collaboration, and clear guidelines to strengthen care quality and promote more equitable care for vulnerable groups
Climate change and health : The nurse's responsibility in a global challenge: A literature review
No full textBakgrund: Klimatförändringarna innebär ökade värmeböljor, torka och extrema nederbördshändelser som påverkar människors hälsa och vårdens förutsättningar. Sjuksköterskans uppdrag att främja hälsa aktualiseras därmed i ett föränderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksköterskor. Syfte: Att belysa hur klimatförändringar påverkar människors hälsa samt sjuksköterskans möjligheter att främja hälsa i relation till dessa globala utmaningar. Metod: Litteraturöversikt. Systematiska sökningar genomfördes i Cinahl complete och PubMed. Inklusionskriterier var vetenskapliga originalartiklar på engelska, publicerade de senaste fem åren, peer-review samt med redovisade forskningsetiska överväganden. Både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades. Tio artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs fyrstegsmodell. Resultat: Tre huvudteman identifierades: (1) Klimatförändringarna leder till försämrad fysisk hälsa - ökad värmerelaterad sjuklighet och dödlighet, förvärrade kroniska tillstånd samt skaderelaterade risker. (2) Klimatförändringarna leder till försämrad psykisk hälsa - högre nivåer av oro, stress, nedstämdhet och hjälplöshet, särskilt bland kvinnor, äldre, barn och grupper med socioekonomisk utsatthet. (3) Vid extremvädersevent kan tillgången till hälso- och sjukvård begränsas - störd infrastruktur, el- och transportavbrott samt överbelastade vårdsystem med fördröjd eller utebliven vård. Slutsats: Klimatförändringar påverkar människors hälsa fysiskt, psykiskt och via tillgången till vård. Med Nightingales teori som ram kan klimatet ses som en del av vårdmiljön. Översikten visar brist på empirisk kunskap om sjuksköterskans konkreta roll, vilket motiverar stärkt utbildning och utveckling av sjuksköterskeledda, hälsofrämjande insatser. Background: Climate change means increased heat waves, droughts and extreme precipitation events that affect human health and the conditions for healthcare. The nurse's mission to promote health is thus relevant in a changing climate, but despite this, there is a large knowledge gap among nurses. Aim: To highlight how climate change affects human health and the nurse's opportunities to promote health in relation to these global challenges. Method: Literature review. Systematic searches were conducted in Cinahl complete and PubMed. Inclusion criteria were original scientific articles in English, published in the last five years, peer-reviewed and with reported research ethics considerations. Both quantitative and qualitative studies were included. Ten articles were reviewed and analyzed according to Friberg's four-step model. Results: Three main themes were identified: (1) Climate change leads to poorer physical health - increased heat-related morbidity and mortality, worsening chronic conditions and injury-related risks. (2) Climate change leads to poorer mental health - higher levels of anxiety, stress, depression and helplessness, especially among women, the elderly, children and socio-economically vulnerable groups. (3) Extreme weather events can limit access to healthcare - disrupted infrastructure, power and transport disruptions and overburdened healthcare systems with delayed or no care. Conclusion: Climate change affects people's health physically, mentally and through access to care. With Nightingales theory as a framework, the climate can be seen as part of the care environment. The overview shows lack of empirical knowledge about the concrete role of the nurse, with motivates strengthened education and development of nurse-led, health-promoting interventions.
Collaborative counselor, the future counselor? : A qualitative study on collaboration counselors within the Child and Adolescent Psychiatry within Region Stockholm
No full textSyftet med studien var att undersöka samverkanskuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrins roll och behovet av rollen. Studien har utgått från tre frågeställningar som omfattar på vilka sätt samverkanskuratorer inom BUP arbetar, med vilka metoder och arbetssätt de arbetar samt hur samverkanskuratorerna ser på sin roll och rollens betydelse. Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ studie, materialet är baserat på sex semistrukturerade intervjuer med samverkanskuratorer inom Region Stockholm, barn- och ungdomspsykiatrins specialiserade öppenvårdsmottagningar, BUP. Samverkanskurator en ny roll som genom denna studie synliggörs. Studiens resultat påvisar att rollen är bred och komplex. Arbetet utgår ifrån personcentrerad vård att arbeta med och för patienten, att utgå från den enskilde patienten och patientens anhöriga. Det praktiska arbetet omfattar samverkan inom organisationen och med andra aktörer som socialtjänst, skola, habilitering, LSS och andra aktörer. Samverkanskuratorn har en konsulterande funktion gentemot kollegor på mottagningen men även som en särskild nyckelperson utåt mot andra aktörer genom att representera mottagningen samverkanskuratorn arbetar på och BUP i stort. En stor del av rollen är att hålla och upprätta olika möten däribland, tjänstemannamöten, nätverksmöten och SIP. Samverkanskuratorns betydelse för patienter och anhöriga är stor tacksamhet trygghet, kontinuitet och kortare kontaktvägar till BUP. Betydelsen av samverkanskurators roll på mottagningen är att avlasta och underlätta kollegors arbete. För andra aktörer bidrar rollen till effektivitet och att underlätta det gemensamma arbetet.The purpose of the study was to examine collaboration counselors within child and adolescent psychiatry and the need for their role. The study was based on three research questions covering how collaboration counselors within CAP work, the methods and approaches they use, and how they perceive their role and the significance of the role. The empirical material of the study is based on a qualitative study, with data drawn from six semi-structured interviews with collaboration counselors within Region Stockholm's specialized outpatient clinics for child and adolescent psychiatry, CAP. Collaboration counselor is a new role that is highlighted through this study. The results of the study indicate that the role is broad and complex. The work is based on person-centered care, working with and for the patient, focusing on the individual patient and the patient’s relatives. The practical work involves collaboration within the organization and with other actors such as social services, schools, habilitation, LSS, and other stakeholders. The collaboration counselor has a consulting function towards colleagues in the clinic but also serves as a special key figure externally to other actors by representing the clinic the collaboration counselor works at and CAP in general. A large part of the role involves organizing and conducting various meetings, including administrative meetings, network meetings, and SIP meetings. The collaboration counselor's importance for patients and relatives is great gratitude, security, continuity, and shorter paths to CAP. The significance of the collaboration counselor's role at the clinic is to relieve and facilitate colleagues' work. For other actors, the role contributes to efficiency and facilitates the joint work.
“It feels like there are eyes everywhere” : A qualitative study on children and young people who break honor-related norms based on the perspectives of professionals.
No full textI Sverige växer många barn upp i en hederskontext med ett liv som kan präglas av kontroll och våld. Syftet med studien är att undersöka hur professionella inom olika verksamheter beskriver hur barn och unga påverkas när de bryter eller riskerar att bryta mot hedersnormer, samt hur de hanterar sina liv efter normbrottet. Studien baseras på kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med barn och unga i hedersrelaterade sammanhang genomförts. Tematisk analys gjordes med abduktiv ansats och hermeneutisk ansats och där det teoretiska ramverket utgick från Hirschis sociala kontrollteori, Foucaults maktteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visade att barn och unga som bryter mot hedersnormer utsätts för påtaglig psykisk, social och ibland fysisk skada. Enligt de intervjuade professionella uppfattas normbrottet ofta som ett allvarligt hot mot familjens heder, vilket kan resultera i kontroll, hot, begränsningar, våld, tvångsäktenskap eller risk för att barnet förvisas. Även i frånvaro av fysiskt våld lever barnen under stark psykisk press präglad av rädsla, oro och ständig vaksamhet, något som påverkar deras vardag, relationer och möjligheter att planera sin framtid. Studien visar vidare att hederns kollektiva logik får djupgående konsekvenser för barnens identitetsutveckling. Barnens egna behov och känslor underordnas familjens rykte, vilket skapar en inre konflikt mellan lojalitet och självständighet. Detta leder till stress, ångest, sömnsvårigheter, koncentrationsproblem och känslor av identitetssplittring. En central konsekvens är ensamhet, då barnen kan isoleras från sociala sammanhang och förlora känslan av tillhörighet, vilket förstärker skam, skuld och beroende. Resultatet visar även att många barn känner stark ambivalens inför sin familj. Familjen beskrivs som både en plats för trygghet och en källa till hot och kontroll. Placering i skyddat boende kan vara nödvändig men väcker samtidigt sorg, saknad och en längtan efter försoning. Skuld och skam framträder som centrala teman, och flera unga upplever att de sviker familjen genom att vilja leva självständigt. Detta kan i vissa fall leda till att de återvänder trots fortsatt risk. Slutligen visar studien att barn och unga utvecklar olika strategier för att hantera livet efter normbrottet, exempelvis att leva ett dubbelt liv, utvecklar självskadebeteende eller att använda tystnad och anpassning som skydd mot våld, skam och förlust av familjen.In Sweden, many children grow up in a context of honor culture, with lives that may be marked by control and violence. The purpose of this study is to examine how professionals in various sectors describe the ways in which children and young people are affected when they break, or risk breaking, honour-related norms, as well as how they manage their lives after the norm violation. The study is based on a qualitative method in which seven semi-structured interviews were conducted with professionals working with children and young people in honour-related contexts. A thematic analysis was carried out using an abductive and hermeneutic approach, and the theoretical framework was based on Hirschi’s social control theory, Foucault’s theory of power, and Bronfenbrenner’s ecological systems theory. The study showed that children who violate honour norms are exposed to considerable psychological, social, and in some cases physical harm. According to the professionals, such norm violations are often perceived by the family as a serious threat to their honour, which may lead to control, threats, restrictions, violence, forced marriage, or the risk of being sent away. Even without physical violence, the children live under intense psychological pressure characterised by fear, anxiety, and constant vigilance, which affects their daily life, school situation, relationships, and ability to plan for the future. Furthermore, the results demonstrate that the collective logic of honour has profound consequences for the children's identity development. Their personal needs and emotions become subordinated to the family's reputation, creating an internal conflict between loyalty and independence. This results in stress, anxiety, sleep difficulties, concentration problems, and feelings of identity fragmentation. A central consequence is loneliness, as the children may be isolated from social contexts and lose their sense of belonging, which reinforces shame, guilt, and dependency. The study also reveals that many children experience strong ambivalence towards their family. The family is described as both a source of safety and a source of threat and control. Placement in sheltered accommodation may be necessary for their protection but also leads to feelings of sorrow, longing, and a desire for reconciliation. Shame and guilt appear as central themes, and several young people express that they feel they are betraying their family by seeking independence. This emotional burden may cause some to return home despite continued risks. Finally, the study shows that children and young people develop different strategies to cope with life after breaking honour norms, such as living a double life, engaging in self-destructive behaviour, or using silence and compliance as protection against violence, shame, and the risk of losing their family