Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Experiences of self-care among people with COPD : A literature review
No full textBakgrund: KOL är en kronisk sjukdom som drabbat cirka 500 000 människor i Sverige. KOL har med tiden förknippats med rökning och är idag 80 procent av sjukdomsfallen rökrelaterade. Sjukdomen påverkar levnadsvanor och individer behöver anpassa sitt liv efter sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är mycket viktig i sjukvården för patienter med KOL. Sjuksköterskans ansvarsområden är medicinsk vård samt att stödja patienter om hur de kan utföra egenvård för att förbättra sin livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av egenvård hos personer med KOL. Metod: En litteraturöversikt har analyserats utifrån Fribergs metodbeskrivning, omfattar tio originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet presenteras två huvudteman som är: Hinder och utmaningar i egenvård och Stöd och vägledning för egenvård. Under dessa huvudteman har vi identifierat subteman där information från olika studier samlats, där deltagare beskriver sina erfarenheter av egenvård vid KOL. Informationen har grupperats i våra subteman under rubrikerna: Hinder för fysisk aktivitet vid KOL, Rädsla och osäkerhet, Bristande kunskap om sjukdomen och behandling och Familj och socialt stöd, Teknologiska hjälpmedel och Handlingsplaner. Slutsats: Litteraturöversikten om Egenvård vid KOL visar de fysiska och psykiska utmaningar som personer med KOL upplever. De beskrev fysiska hinder såsom trötthet och andnöd, samt psykiska utmaningar som depression, isolering och ångest. Informationsbrist hade en negativ inverkad på dessa individers förmåga att utföra egenvård. Background: COPD is a chronic disease that affects approximately 500,000 people in Sweden. Over time, COPD has become associated with smoking, and today, 80 percent of cases are smoking-related. The disease impacts daily habits and requires individuals to adapt their lives accordingly. Aim: The aim was to highlight the experiences of self-care among individuals with COPD. Method: A literature review was conducted and analyzed based on Friberg's methodological description, including ten original articles comprising both qualitative and quantitative approaches. Results: The results are presented in two main themes: Barriers and challenges in self-care and Support and guidance for self-care. Under our main themes, we identified several subthemes based on information gathered from various studies in which participants described their experiences of self-care in COPD. The data have been organized into the following subthemes: barriers to physical activity in COPD, fear and uncertainty, lack of knowledge about the disease and its treatment, family and social support, technological aids, and action plans. Conclusion: The literature review on self-care in COPD shows the physical and psychological challenges experienced by individuals with COPD. They described physical obstacles such as fatigue and shortness of breath, as well as psychological challenges like depression, isolation, and anxiety. A lack of information impacted these individuals' ability to perform self-care.
Trial and error : When knowledge comes first, no one has to be harmed during the process: Socialworkers' perspectives on facilitating participation through meeting adaptions for children with disabilities affecting communication skills
No full textDenna kvalitativa undersökning syftar till att åskådliggöra socialsekreterares upplevelser av sina förutsättningar att tillgodose delaktighet i form av anpassningar i möten när det gäller barn med funktionsnedsättningar som påverkar deras kommunikativa förmåga. Undersökningen utgår från intervjuer med nio socialsekreterare, och genom dessa får vi inblick i deras syn på arbetet med att delaktiggöra barn där det föreligger kommunikativa utmaningar. Empirin som samlats in analyseras sedan med hjälp av Shiers delkatighetsmodell och Johanssons teori som är en vidareutveckling, applicerad på svensk kontext, av Lipskys Street level bureaucracy. Det framkommer att det bland informanterna förekommer en vilja att delaktiggöra barnet, men att detta inte står i relation till den upplevda förmågan att göra detta i möten där barnets kommunikativa utmaningar sätter gränser. Informanterna upplever olika nivåer av utbildning, erfarenhet förvärvad kunskap, men även olika nivåer av organisatoriskt stöd i arbetet och i den kompetensutveckling de ges möjlighet till. Kring detta framkommer även att informanterna ser sina egna behov av kompetenshöjning på olika sätt. Vissa önskar specifik kunskap kring metoder att använda för att tillmötesgå målgruppens behov, medan andra menar att sådan specialistkunskap bättre kan inhämtas från andra som arbetar med dessa metoder, eller från de som känner barnet bättre. I samtalen förmedlas även en upplevelse av andra organisatoriska förutsättningar som blir till begränsningar i socialsekreterarnas dagliga möten med klientgruppen och som minskar möjligheten till att uppnå delaktighet. Även begreppet delaktighet diskuteras utifrån oklarhet kring dess egentliga innebörd och vilka effekter den vaga förståelse för begreppet resulterar i. Slutsatser som dras är kopplade till behovet av ökad kunskap hos socialsekreterarna och på vilket sätt organisationen behöver vara stöttande i det. I nuläget framstår det som att kompetensnivån avgörs av individuella intressen för målgruppen, och deras förmåga till engagemang. This qualitative study aims to illustrate social workers' experiences of their conditions for ensuring participation through adaptations in meetings with children who have disabilities affecting their communicative abilities. The study is based on interviews with nine social workers, offering insights into how they perceive their efforts to involve children facing communicative challenges. The collected empirical data is analyzed using Shier’s participation model and Johansson’s theory, which is a further development, adapted to the Swedish context, of Lipsky’s Street-Level Bureaucracy. The findings indicate that while there is a willingness among social workers to involve the child, this willingness does not align with their perceived ability to do so in meetings where the child's communicative limitations set boundaries. The social workers report varying levels of education, acquired experience, and organizational support in their work and in the professional development opportunities available to them. It also emerges that the interviewed social workers perceive their own needs for increased competence in different ways. Some explicitly wish for specific knowledge about methods to meet the needs of these children, while others believe that such specialized knowledge is better sourced from those already working with these methods or from individuals who know the child better. The conversations also reflect a perception of other organizational conditions that act as limitations in the social workers' daily interactions with this client group, thereby reducing the possibilities for achieving participation. Furthermore, the concept of participation is discussed in terms of the ambiguity surrounding its actual meaning and the consequences of the vague understanding of the concept. The conclusions drawn point to the need for increased knowledge among social workers and how the organization must support this. At present, the level of competence appears to be determined by individual interest in the target group and their capacity for engagement.
Influence of palliative care policy on place of death for people with different cancer types : A nationwide' register study
No full textThis study investigated the impact of a national palliative care policy introduced in 2013. The hypothesis was that end-of-life and palliative care policy shape healthcare services, which in turn influence service utilisation and ultimately place of death for people dying from cancer. The aim was to identify longitudinal trends in place of death for people with cancer in Sweden. A population-level longitudinal trend in place of death study was performed, based on register data of all adults aged 18 or above with a cancer diagnosis as underlying cause of death in Sweden between 2013-2019. Data were retrieved from registers at the Swedish National Board of Health and Welfare and Statistics Sweden. In addition to a more descriptive overview of place of death (hospital, home, nursing home, and other places), linear regression models were used to analyse trends in place of death and associated socio-demographic factors, and healthcare services and utilisation. Dying in hospital was most common (48.7%), followed by nursing home (25.6%) and own home (23.5%), and differed according to sex, age, marital status, type of cancer, healthcare regions, and utilising specialised palliative care services at death or not. From 2013 to 2019 the total number of home deaths increased from 21.8% to 24.7%, whereas hospital deaths decreased from 49.2% to 47.1%. For people residing in their own home, there was a downward trend for dying in hospital, while no trend was detected for people residing in nursing homes. The identified trend had cross-regional variations and inconsistencies. In conclusion, the hypothesis was not confirmed. The results point to inequity in palliative cancer care, and need for national governance strategies and improved integration of palliative care in national healthcare structures.The study was also supported by the Swedish state under the agreement between the Swedish government and the county councils the ALF-agreement (ALFGBG-965941).</p
When a cure does not exist : A litterature review about being a parent of a child with palliative care needs
No full textBakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd och lindring till patienter samt deras anhöriga med en livshotande sjukdom. Genom att ta hänsyn till fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. För sjuksköterskor är det avgörande att erbjuda en personcentrerad vård som stödjer både patienten och deras familj. Forskning visar att det råder bristande kunskap hos sjuksköterskor i möte med barn och föräldrar i den pediatriska palliativa vården. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har palliativa vårdbehov. Metod: En litteraturöversikt byggd på 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade på tre teman: Att släppa taget, där det var en känslomässig process för föräldrar att besluta om att övergå till palliativ vård. Leva med förändringar i familjen vid barnets sjukdom, där upplevelser av att föräldrarollen förändras, relationen till familjen och vardagslivet förändrades. Uppleva stöd, med tre underteman, Vänner stöttar eller tar avstånd, Uppleva stöd eller Bristande stöd från vårdpersonal, Hitta mening i sorgen, där det visade sig att föräldrar fått eller saknat stöd. Slutsats: Föräldrar till barn med palliativa vårdbehov behöver en öppen kommunikation från vårdpersonal för att kunna fatta informerade beslut kring sitt barns vård. Bristen på andlig omvårdnad och stöd i föräldrarollen kan försvåra deras förmåga att hantera den svåra situationen. För att förbättra vården bör både kommunikationen, andlig omvårdnad och stöd vid föräldrarollens förändring inkluderas i vårdplaneringen.Background: Palliative care involves providing support and relief to patients and their families facing a life-threatening illness, taking into account physical, psychological, social, and existential needs. For nurses, it is crucial to offer person-centered care that supports both the patient and their family. In pediatric palliative care, it is especially important to tailor the care to the unique needs of the child and family. Aim: The aim was to shed light on parents' experience of living with a child who has palliative care needs. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. The articles were analyzed using Friberg's analysis model. Results: The results revealed three themes: Letting go, where it was an emotional process for parents to decide to transition to palliative care. To live with changes in the family in case of the illness of the child, where experiences of the parental role changing, the relationship with the family, and daily life were affected. Experience support, followed by three subthemes: Friends who support or distance themselves, Experience support or lack of support from healthcare personnel, and Find meaning in the sorrow, where it was found that parents had either received or lacked support. Conclusion: Parents of children with palliative care needs require open communication from healthcare professionals to make informed decisions about their child's care. A lack of spiritual care and support in the parental role can hinder their ability to cope with a challenging situation. To improve care, communication, spiritual care, and support during the transition of the parental role should be included in care planning.
Being a parent to dependent children while living with an advanced cancer disease : A literature review
No full textBakgrund: Att drabbas av avancerad cancersjukdom påverkar hela livet och beskrivs som att befinna sig mellan livet och döden. Hela familjen påverkas när en förälder drabbas av avancerad cancersjukdom och det finns en ökad risk för psykisk ohälsa, sociala och ekonomiska påfrestningar. Föräldrar efterfrågar föräldrarelaterat stöd i samband med sjukdomen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att ge detta stöd men bristande kunskap och resurser samt rädsla att göra fel kan försvåra detta arbete. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara förälder till minderåriga barn och samtidigt leva med avancerad cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikt med systematiska sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och APA Psycinfo. Totalt 14 artiklar analyserades med hjälp av Whittemore och Knafls integrativa analysmetod för litteraturöversikter. Familjefokuserad omvårdnad har använts som teoretisk referensram. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Inverkan i det dagliga livet och Tankar och känslor kring framtiden. Föräldrar med avancerad cancersjukdom upplevde oro, både kopplad till sin sjukdom och att vara förälder vilket även påverkade deras livskvalitet. Föräldrar uttryckte oro över sina barns och medförälderns välbefinnande och framtid, samtidigt som de strävade efter att upprätthålla normalitet i vardagen. Förlust av framtid, normalitet och roller ledde till ett känslomässigt lidande. Att vara förälder påverkade valet av behandling där livskvantitet och livskvalitet var konkurrerande prioriteringar. Utmaningar i kommunikationen inom familjen skapade ytterligare oro för föräldrarna. Samtidigt beskrevs hopp och stöd som avgörande strategier för att hantera situationen. Slutsats: Föräldrar med avancerad cancersjukdom upplever oro, både kopplat till att vara förälder och sjukdomen. Sjuksköterskor kan genom kunskap, förståelse och ett palliativt förhållningssätt, bidra till att både föräldern och familjen erhåller ett anpassat stöd. Genom att stärka familjens egna resurser och strategier kan stödet främja familjens välbefinnande och minska det totala lidandet.Background: An advanced cancer diagnosis affects all aspects of life and is frequently described as an existence between life and death. The entire family is impacted when a parent is diagnosed with advanced cancer, resulting in an increased risk of psychological distress, as well as social and economic strain. Parents report a need for parenting-related support in connection to the illness. Nurses hold an important role in providing such support; however, a lack of knowledge, limited resources, and fear of causing harm may make this work more difficult. Aim: Describe experiences of being a parent to dependent children while living with advanced cancer disease. Method: A literature review with systematic searches in the databases CINAHL, PubMed, and APA PsycInfo. A total of 14 articles were analyzed using Whittemore and Knafl’s integrative review methodology. Family-focused nursing was used as the theoretical framework. Results: In the result there were two main categories: Impact on daily life and Thoughts and emotions regarding the future. Parents living with advanced cancer experienced distress associated with both their illness and their parental role, which affected their quality of life. Concerns were expressed regarding the well-being and future of their children and co-parent, while there was a simultaneous strive to maintain a sense of normalcy in the daily life. The loss of future, normalcy, and roles contributed to emotional suffering. The parental role influenced treatment decisions, where the quantity and quality of life were competing priorities. Challenges related to communication within the family further caused distress for the parents; however, hope and support were described as crucial strategies for coping with the situation. Conclusion: Parents living with advanced cancer face challenges related to both their parental responsibilities and their illness. Nurses, through knowledge, understanding, and a palliative care approach, can provide individualized and family-centered support. By strengthening the family's own resources and strategies, this support may enhance family well-being and reduce the overall suffering
Living with Bipolar Disorder : A literature review
No full textBakgrund: Bipolär sjukdom kännetecknas av humörsvängningar mellan mani och depression, vilket påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Behandling involverar både medicinering och psykologiskt stöd. Sjukdomen medför stora samhällsekonomiska kostnader, särskilt genom sjukskrivningar och förtidspensionering. Sjuksköterskan spelar en central roll i att erbjuda stöd, lindra lidande och hjälpa patienter att hantera sjukdomen för att förbättra livskvalité och underlätta vårdprocessen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar identifierade genom databassökningar i PubMed och PsycINFO. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman: "Balansgången mellan mani och depression", "Utmaningar och svårigheter i relationer" och "Oro vid diagnos och behandling". Slutsats: Personer med bipolär sjukdom upplever svåra utmaningar som påverkar deras identitet, relationer och livskvalité. Stigmatisering, både från omgivningen och inom vården, bidrar till känslor av utanförskap och låg självkänslan. Ett personcentrerat och empatiskt förhållningssätt behövs för att främja förståelse och minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, detta diskuterades mot Erikssons teori om lidande. Background: Bipolar disorder is characterized by extreme mood swings between mania and depression, which affect both physical and mental health. Treatment involves both medication and psychological support. The disease entails major socio-economic costs, especially through sick leave and early retirement. The nurse plays a central role in offering support, alleviating suffering and helping patients manage the disease to improve quality of life and facilitate the care process. Aim: To describe persons experiences of living with bipolar disorder. Method: A literature review based on eleven scientific articles identified through database searches in PubMed and PsycINFO. Results: The data analysis resulted in three themes: "The balancing act between mania and depression", "Challenges and difficulties in relationships" and "Anxiety in diagnosis and treatment". Conclusion: People with bipolar disorder experience severe challenges that affect their identity, relationships and quality of life. Stigma, both from the environment and within healthcare, contributes to feelings of exclusion and low self-esteem. A person-centred and empathetic approach is needed to promote understanding and reduce stigma around mental illness, this was discussed against Eriksson's theory of suffering.
Nurses' experiences of patient-nurse communication in emergency care : A literature review
No full textBakgrund: Kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov och en central del av interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter. Det är ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg i mötet med patienter och utgör en central del av det professionella ansvaret enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor. I denna beskrivning betonas sjuksköterskans ansvar för att främja patientens delaktighet i vården och säkerställa att den information som ges är tydlig, begriplig och anpassad efter patientens individuella behov. För att ge god omvårdnad och ett bra bemötande behöver sjuksköterskan ha välutvecklade kommunikationsfärdigheter. Inom akutsjukvård, där tid ofta är en avgörande faktor, blir effektiv kommunikation särskilt viktig. Kommunikation sker både verbalt och icke-verbalt genom ansiktsuttryck och kroppsspråk. För att undvika missförstånd bör dessa uttryck vara i balans, särskilt vid stress, där individuella egenskaper påverkar kommunikation och samarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar, som söktes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt, som är baserad på elva kvalitativa och en kvantitativ studie, identifierar två centrala teman. Det första är Hinder för god kommunikation med subteman Känsla av otillräcklighet, Brist på tid och hög arbetsbelastning samt Bristande kulturell kunskap. Det andra är strategier för effektiv kommunikation med subteman Att använda tolk, Digitala verktyg och kunskap samt Att använda kroppsspråket. Slutsats: Sjuksköterskor inom akutsjukvården upplevde att kommunikationen med patienter ofta försvårades av tidspress, språkbarriärer och kulturella skillnader. Dessa hinder påverkade vårdrelationen negativt och kunde leda till frustration samt känslan av otillräcklighet. Trots detta användes strategier som tolkstöd och kroppsspråk för att främja förståelse. Förbättrad utbildning, organisatoriskt stöd och fortsatt forskning behövs för att stärka kommunikationen i akutsjukvården.Background: Communication is a basic human need and a central part of the interaction between nurses and patients. It is one of the nurse's most important tools in the encounter with patients and is a central part of the professional responsibility according to the description of competences for registered nurses. This description emphasizes the nurse's responsibility to promote patient participation in care and to ensure that the information provided is clear, understandable and adapted to the patient's individual needs. In order to provide good nursing care and a good response, nurses need to have well-developed communication skills. In emergency care, where time is often of the essence, effective communication becomes particularly important. Communication takes place both verbally and non-verbally through facial expressions and body language. To avoid misunderstandings, these expressions should be balanced, especially under stress, where individual characteristics affect communication and cooperation. Aim: To describe nurses' experiences of patient-nurse communication in emergency care. Method: A literature review based on 12 scientific original articles, where the articles were searched in the CINAHL Complete and PubMed databases. Results: This literature review, based on eleven qualitative studies and one quantitative study, identifies two main themes. The first is Barriers to good communication with subthemes Feelings of inadequacy, Lack of time and High workload and lack of cultural knowledge. The second is Strategies for effective communication with subthemes Using an interpreter, Digital tools and knowledge and Using body language. Conclusion: Emergency nurses found that communication with patients was often hampered by time pressure, language barriers and cultural differences. These barriers negatively affected the care relationship and could lead to frustration and feelings of inadequacy. Despite this, strategies such as interpreter support and body language were used to promote understanding. Improved training, organizational support and further research are needed to strengthen communication in emergency care
Implementation of support interventions for family caregivers of patients with palliative care needs : A literature review on facilitators and barriers
No full textEn betydande del av den informella vården bedrivs av närstående. Forskning visar hur vårdandet av patienter med palliativa vårdbehov kan ha en negativ inverkan på närståendes fysiska och psykiska hälsa. För att främja välbefinnande bör närstående inkluderas i vården och erbjudas anpassat stöd, information och delaktighet. Även om flera studier lyfter fram de positiva effekterna av stödinterventioner på närståendes livskvalitet och hälsa, är stödet som erbjuds ofta ostrukturerat. Trots en snabb kunskapsutveckling kvarstår ett tydligt gap mellan forskning och klinisk tillämpning. För att minska denna klyfta behövs god kunskap inom implementeringsarbete. Syftet var att belysa faktorer av betydelse vid implementering av stödinterventioner för närstående till patienter med palliativa vårdbehov. En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes med theoretical domain framework som teoretisk referensram. Litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i 11 inkluderade studier med kvalitativ och mixad metod. Från vårdpersonalens perspektiv främjades implementeringen av stödinterventionen när de själva värderade närståendestöd högt, upplevde sig ha tillräcklig kunskap och förståelse för interventionen samt kunde se positiva effekter av dess användning. Vårdpersonalen upplevde att timingen för när stödinterventionen presenterades för närstående var viktig eftersom de fanns en oro att väcka obehag hos de närstående. Utifrån vårdens organisatoriska förutsättningar framkom faktorer som tidsbrist, hög arbetsbelastning och praktiska svårigheter som ett hinder i implementeringen. Främjande faktorer var regelbundna teammöten som gav möjlighet till diskussioner och utbyte av erfarenheter. Att som vårdpersonal få stöd av kollegor, arbetsledningen och interna facilitatorer var främjande för en lyckad implementering. Implementering av stödinterventioner för närstående påverkas av både individuella och organisatoriska faktorer. För att stödinterventioner ska kunna införas och vidmakthållas krävs utbildning, tydlig ansvarsfördelning och stöd till vårdpersonalen. Theoretical domains framework visade sig vara användbart för att identifiera och strukturera dessa faktorer.A significant portion of informal care is provided by family caregivers. Research demonstrates that caring for patients with palliative care needs can negatively impact caregivers' physical and mental health. To promote well-being, caregivers should be included in the care process and offered tailored support, information, and participation. Although studies highlight the positive effects of support interventions on caregivers’ quality of life and health, such support is often delivered in an unstructured manner. Despite rapid advances in knowledge, a distinct gap remains between research and clinical practice. Bridging this gap requires a solid understanding of implementation processes. The aim was to explore factors that influence the implementation of support interventions for family caregivers of patients with palliative care needs. An inductive literature review was conducted, with the theoretical domains framework as theoretical framework. Literature searches in the databases PubMed and CINAHL resulted in 11 included studies using qualitative and mixed methods. From the perspective of healthcare professionals, facilitators for implementation included a positive valuation of caregiver support, adequate knowledge and understanding of the intervention, and perceived beneficial effects. Timing was considered essential, as there was concern that introducing the support intervention at the wrong time might cause distress among caregivers. Within the category of organizational conditions, barriers included time constraints, high workload, and practical challenges. Facilitating factors were regular team meetings that allowed for discussion and experience sharing. Support from colleagues, management, and internal facilitators also contributed to successful implementation. The implementation of support interventions for family members is influenced by both individual and organizational factors. Successful and sustainable implementation requires education, role definitions and support for the staff. The theoretical domains framework proved useful for identifying and structuring these influencing factors
Work-related stress and its impact on patient safety in healthcare : A literature review
No full textBakgrund: Sjuksköterskans profession formas av personcentrerad omvårdnad, etiskt ansvar och ett aktivt arbete för ökad patientsäkerhet. Tidsbrist och otydliga roller skapar återkommande utmaningar, där sjuksköterskan ofta har en central roll i vårdteamet. Många vårdskador kan ofta förebyggas genom en stark säkerhetskultur och god informationshantering. Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande i yrkesrollen och påverkar både hälsa och vårdens kvalitet. En trygg och genomtänkt vårdmiljö gynnar både patientsäkerhet och personalens arbetsmiljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring hur arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning där artiklar valdes genom sökorden patientsäkerhet, arbetsrelaterad stress och sjuksköterskor och erfarenhet. Tio vetenskapliga artiklar identifierades genom databaserna Cinahl Complete och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Resultat: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor har ett negativt samband med patientsäkerhetskulturen. Hög arbetsbelastning, bristande schemaläggning, otillräckligt stöd samt en dålig arbetsmiljö och samarbetskultur bidrar till ökad stress, vilket i sin tur ökar risken för vårdmissar och medicineringsfel. En god arbetsmiljö, fungerande samarbete och lägre stressnivåer främjar däremot en positiv patientsäkerhetskultur och minskar risken för utbrändhet. Slutsats: Arbetsmiljö, arbetsrelaterad stress och patientsäkerhet är beroende av varandra. En god arbetsmiljö minskar stress och stärker säkerhetskulturen, medan bristande stöd och hög arbetsbelastning kan skapa en negativ spiral med ökad stress och fler patientsäkerhetshändelser.Background: The nursing profession is shaped by person-centred care, ethical responsibility, and an active commitment to improving patient safety. Time constraints and unclear roles present recurring challenges, with nurses often serving as key figures within the healthcare team. Many adverse events can be prevented through a strong safety culture and effective information management. Work-related stress is common in the nursing role and affects both health and the quality of care. A safe and well-designed care environment benefits both patient safety and the staff's working conditions. Aim: To describe nurses' experiences of how work-related stress affects patient safety. Method:A literature review was conducted according to Friberg´s methodological description, where articles were selected using the keywords patient safety, work-related stress, nurses, and experience. Ten scientific articles were identified through the databases Cinahl Complete and PubMed. Both qualitative and quantitative articles were included. Results: Work-related stress among nurses has a negative correlation with the patient safety culture. High workload, inadequate scheduling, insufficient support, as well as a poor work environment and lack of collaborative culture contribute to increased stress, which in turn raises the risk of care errors and medication mistakes. Conversely, a good work environment, effective collaboration, and lower stress levels promote a positive patient safety culture and reduce the risk of burnout. Conclusion: Work environment, work-related stress, and patient safety are closely interconnected. A healthy work environment reduces stress and strengthens the safety culture, whereas lack of support and high workload can create a negative spiral with increased stress and more patient safety incidents
Nurses' experiences of providing end-of-life care : A literature review
No full textBakgrund: I Sverige beräknas cirka 70 000 personer per år få någon form av palliativ vård. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten och öka välbefinnandet hos patienter med svår, livshotande sjukdom. Det är en vård som utgår från ett helhetsperspektiv där patienten ses som en odelbar helhet och unik individ bortom sin sjukdom. Vården bedrivs i team, där närstående utgör en viktig del och tillsammans värnar om patientens rätt till självbestämmande, autonomi och integritet genom att tillgodose individuella önskemål och behov i en personcentrerad vård. Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt vars resultat baseras på 10 vetenskapliga originalartiklar från databasen MEDLINE (via PubMed) och CINAHL Complete. Resultat: De tre huvudfynd som identifierades var relationer, emotionella och existentiella upplevelser samt sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede är ett tungt och utmanande arbete. Den ständiga närvaron av döden gjorde att sjuksköterskorna ställdes inför både emotionella och existentiella upplevelser, men som samtidigt bidrog till utveckling på både ett professionellt och personligt plan. Sjuksköterskorna uttryckte, särskilt de nyexaminerade, en känsla av osäkerhet inför arbetets komplexitet, vilket gjorde samarbetet i teamet särskilt betydelsefullt. Kollegialt stöd framkom som en avgörande faktor för att kunna hantera svåra känslor, reflektera över upplevelser och främja vårdkvalitet. Slutsats: Vård i livets slutskede upplevs som både krävande och meningsfull. Arbetet påverkar sjuksköterskorna både negativt och positivt, såväl fysiskt som psykiskt. Relationer till patienter, närstående och kollegor är centrala för att kunna ge personcentrerad och värdig vård. För att sjuksköterskor ska kunna upprätthålla vårdens kvalitet behövs strukturerat kollegialt stöd, handledning och tydliga organisatoriska förutsättningar. Background: In Sweden, approximately 70,000 people each year receive some form of palliative care. Palliative care aims to improve quality of life and enhance the well-being of patients with severe, life-threatening illnesses. It is a type of care based on a holistic perspective, in which the patient is viewed as an indivisible whole and a unique individual beyond their illness. The care is provided by a team in which family members play an important role, and together they safeguard the patient's right to self-determination, autonomy, and integrity by meeting individual needs and wishes through person-centred care. Aim: Nurses' experiences of providing end-of-life care. Method: A qualitative literature review based on ten scientific original articles identified in the databases MEDLINE (via PubMed) and CINAHL Complete. Results: Three main findings were identified: relationships, emotional and existential experiences, and nurses' experiences of deficiencies in the work environment. The results show that caring for patients at the end of life is perceived as demanding and challenging work. The constant presence of death confronted nurses with emotional and existential experiences, which at the same time contributed to both professional and personal growth. Nurses expressed, especially those newly graduated, a sense of uncertainty regarding the complexity of the work, which made teamwork particularly important. Collegial support emerged as a crucial factor in managing difficult emotions, reflecting on experiences and promoting the quality of care. Conclusion: Caring for patients at the end of life is experienced as both demanding and meaningful. The work affects nurses both negatively and positively, physically as mentally. Relationships with patients, family members and colleagues are central to providing person-centered and dignified care. To enable nurses to maintain the quality of care, structured collegial support, supervision, and clear organisational conditions are required.