Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses' experiences of caring for patients with dementia within hospital settings : A literature review
No full textBakgrund: Demens är en kognitiv sjukdom som kan förekomma i flera former och finns både nationellt som globalt. Även om en demenssjukdom inte kan botas, finns det möjligheter att bromsa sjukdomens utveckling. Sjukdomstillståndet leder ofta till olika psykologiska och beteendemässiga symtom, vilket ställer krav på sjuksköterskan att tillämpa en personcentrerad förhållning i vården. Detta gör det möjligt att möta patientens individuella behov på ett respektfullt och empatiskt sätt samt säkerställer deras rätt till jämlik vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdomar på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med tolv vetenskapliga artiklar, som inkluderade elva kvalitativa studier och en kvantitativ studie. De utvalda vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Analyseringen baserades på Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman med sex underteman. Det första huvudtemat som framkom var: Sjuksköterskans upplevelse av att vårda individer med demenssjukdomar, med följandet tre underteman: Vårdrelationens betydelse, Uppfattningar berörande attityd och bemötande, och Kunskap och Utbildning. Det andra huvudtemat som framkom var: Sjuksköterskans upplevda förutsättningar att vårda patientgruppen inom sjukhusinrättningar, med följande tre underteman: Organisationens struktur, vårdmiljöns betydelse för vårdandet och Behovet av en demensvänlig vårdmiljö. Slutsats: Sjuksköterskors förmåga att vårda patienter med demenssjukdomar påverkas av flera faktorer som bristande kunskap och utbildning, negativa attityder samt utmaningar relaterade till organisationens struktur och utformning av vårdmiljön. Background: Dementia is a cognitive disease that can appear in several different forms and occurs both nationally and globally. Although dementia cannot be cured, there are possibilities to slow down the progression of the disease. The condition often leads to various psychological and behavioral symptoms, which places demands on the nurse to apply a person-centered approach in care. This is essential to meet the patient’s individual needs in a respectful and empathetic manner as well as to uphold their rights to receive equal healthcare. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of caring for patients with dementia in hospital. Method: A literature review was conducted based on twelve scientific articles, including eleven qualitative studies and one quantitative study. The selected articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. The analysis was based on Friberg’s analytical model. Results: The results identified two main themes with six subthemes. The first main theme that emerged was: The nurse's experience of caring for individuals with dementia, with the following three subthemes: The importance of the care relationship, Perceptions regarding attitude and approach, and Knowledge and Education. The second main theme that emerged was: The nurse's perceived conditions for caring for this patient group in hospital settings, with the following three subthemes: The organization's structure, the significance of the care environment for caregiving, and the need for a dementia-friendly care environment. Conclusion: The ability of nurses to care for patients with dementia is influenced by several factors, such as lack of knowledge and training, negative attitudes, and challenges related to the organization’s structure and the design of the care environment.
Healthcare staff´s experiences of self-care in patients with type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom där patientens egenvård spelar avgörande roll för att förebygga komplikationer. Sjuksköterskor har central roll i att stödja patienter i deras egenvårdsarbete. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av egenvård hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs modell. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL Complete och analysen av de inkluderade artiklarna. Studien har bl.a beaktat frågor kring informerat samtycke och anonymitet i de inkluderade studierna, vilket bidrar till den etiska integriteten i forskningen. Resultat: Att stödja patientens egenvård innebär att anpassa vården efter individens unika behov samtidigt som sjuksköterskan ofta arbetar inom organisatoriska ramar med begränsade resurser. Fyra centrala teman framkom i resultatet, kommunikationen och relationen mellan vårdpersonal och patient, arbetsvillkor och strukturella hinder i vårdorganisationen, behovet av kunskap, kompetens och vidareutbildning, samt de kulturella och kontextuella fakturer som påverkar möjligheten till individanpassad vård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ett individanpassad, pedagogiskt och strukturellt stöd för att effektivt kunna främja egenvård hos patienter med typ 2 diabetes. Organisatoriska förutsättningar och tillgång till resurser påverkar möjligheten att ge hållbart stöd.Background: Typ 2 diabetes is a chronic disease where selfcare is crucial for preventing complications. Nurses play a key role in supporting patients in their selfcare management. Aim: The aim of this literature review was to describe health care staffs experiences of supporting self care in patients with type 2 diabetes. Method: A literature review was conducted based on Friberg model. Articles were searched in PubMed and CINAHL Complete, and the included studies were analyzed using manifest content analysis. The study has, among other things, teken into account issues of informed consent and anonymity in the studies included, which contributes to the ethical integrity of the resarch. Results: Supporting patient selfcare involves tailoring care to individual needs while healthcare professionals often work whitin organizational constrains and limited resources. Four overarching themes emerged from the findings, communication and the relationship between healthcares providers and patients, working conditions and structural barriers within the healthcare system, the need for knowledge, competence and continuous education, as well as cultural and contextual factors that influence the ability to provide individualized care. Conclusion: Nurses require individualized, pedagogical and structural support to effekctively promote selfcare in patient in typ 2 diabetes. Organizational resources and conditions significantly affect the ability to provide sustainable support
Existentiell hälsa och ideellt arbete : Att vara tillhörig, behövd och nöjd med livet
No full textExistentiell hälsa har blivit omdiskuterat i det svenska samhället. Vad kan det betyda för hälsan att uppleva livet, världen och ens egen plats i den som meningsfull? Människor verkar vilja eller behöva se sig själva och sin uppgift i ljuset av ett större sammanhang. I Sverige har det ideella arbetet för många kommit att bli ett dylikt sammanhang där man får möjlighet att yttra sig i frågor man anser angelägna och utföra meningsfulla uppgifter tillsammans med andra. I denna rapport undersöks den tänkbara relationen mellan den existentiella hälsan och det ideella arbetet utgående från 2024 års befolkningsundersökning om medborgerligt engagemang som genomförts vid Marie Cederschiöld högskola. I rapporten diskuteras begreppen hälsa och existentiell hälsa i en svensk kontext. Utifrån befolkningsundersökningen undersöks också den existentiella hälsans tänkbara samband med ideellt arbete utifrån bland annat hur ofta man arbetar ideellt och vad det ideella arbetet betyder för dem som arbetar ideellt
Patients' experiences of care in emergency departments : A literature review
No full textBakgrund: Akutmottagningar har en central roll i att vårda patienter med akuta sjukdomar eller skador. Patienters upplevelse är avgörande både för vårdkvalitet och patientsäkerhet. Sjuksköterskors bemötande och kommunikation är särskilt viktiga, särskilt eftersom akuta situationer ofta präglas av tidspress, osäkerhet och stress. Det ställer höga krav på sjuksköterskans förmåga att snabbt skapa förtroende, förmedla trygghet och få patienten att känna sig sedd och förstådd. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningar. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 2010 och 2025. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL Complete och PubMed, med fokus på vuxna patienters upplevelser på akutmottagningar. Inkluderade studier var peer-reviewed och etiskt granskade. En systematisk kvalitetsgranskning säkerställde relevans och vetenskaplig kvalitet. Resultat: Litteraturöversikten identifierade tre huvudteman, utsatthet, kommunikation och tillit. Patienter upplevde oro och sårbarhet, ofta förvärrade av brist på information och ovisshet om väntetider. Behovet av att bli förstådd och informerad var centralt, där vårdpersonalens bemötande påverkade både trygghet och tillfredsställelse. Tillit stärktes av empatisk och kompetent personal, men försvagades vid bristande kommunikation. Slutsats: Patienter på akutmottagningar upplever ofta känslomässig utsatthet, oro och maktlöshet, särskilt vid brist på information och långa, osäkra väntetider. En empatisk och tydlig kommunikation från vårdpersonalen minskar dessa känslor och skapar trygghet. Regelbundna uppdateringar om behandling och väntetider, samt tillit och kontinuitet i vårdteamet, är centrala faktorer. Resultaten understryker vikten av sjuksköterskors kommunikativa förmåga och behovet av strukturerade insatser för att förbättra bemötande och informationsgivning. Background: Emergency departments play a central role in caring for patients with acute illnesses or injuries. The patient experience is crucial for both the quality of care and patient safety. Nurses' attitudes and communication are particularly important, especially since emergency situations are often characterized by time pressure, uncertainty and stress. This places high demands on the nurse's ability to quickly build trust, convey security and make the patient feel seen and understood. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experiences of care in emergency departments. Method: The study was conducted as a literature review based on original scientific articles published between 2010 and 2025. The articles were searched in the databases CINAHL Complete and PubMed, with a focus on adult patients' experiences in emergency departments. Included studies were peer-reviewed and ethically reviewed. A systematic quality review ensured relevance and scientific quality. Results: The literature review identified three main themes, vulnerability, communication and trust. Patients experienced anxiety and vulnerability, often exacerbated by a lack of information and uncertainty about waiting times. The need to be understood and informed was central, with the treatment of healthcare staff influencing both safety and satisfaction. Trust was strengthened by empathetic and competent staff but weakened by a lack of communication. Conclusion: Patients in emergency departments often experience emotional vulnerability, anxiety and powerlessness, especially when faced with a lack of information and long, uncertain waiting times. Empathetic and clear communication from healthcare professionals reduces these feelings and creates reassurance. Regular updates on treatment and waiting times, as well as trust and continuity in the healthcare team, are key factors. The results highlight the importance of nurses' communicative skills and the need for structured interventions to improve treatment and information provision.
Being present until the very end : Nurses' experiences of caring for patients at the end of life
No full textBakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i Sverige i takt med att befolkningen åldras och många får inte tillgång till adekvat vård i livets slutskede. I västerländska samhällen är döden ofta ett tabubelagt ämne, vilket kan påverka både samtal och vårdinsatser negativt. Den palliativa vården i livets slutskede syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet genom en helhetsinriktad och personcentrerad omvårdnad, med särskild hänsyn till fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Sjuksköterskans ansvar är att leda, samordna och utföra denna vård utifrån etiska principer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en systematisk ansats. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar från CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som komplext och emotionellt krävande. Fyra huvudområden identifierades: bristande kunskap och kompetens, organisatoriska utmaningar, stöd till anhöriga samt känslomässig påverkan. Etiska dilemman, bristande kulturell förståelse, svårigheter att hantera existentiella samtal samt otillräckligt stöd från organisationen försvårade vården. Samtidigt upplevdes goda teamrelationer, kontinuerlig utbildning och mentorskap som viktiga stödjande faktorer. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som emotionellt och etiskt utmanande, ofta präglad av otillräcklig kunskap och organisatoriska hinder. Bristande kulturell förståelse och kunskap om existentiella frågor, otillräckliga organisatoriska förutsättningar och emotionell belastning påverkar vårdens kvalitet. Det framkommer att gott teamarbete, stöd och utbildning kan främja en värdig och empatisk vård. För att stärka omvårdnaden vid livets slut krävs insatser som utvecklar både sjuksköterskors kompetens och arbetsmiljö.Background: The need for palliative care is increasing in Sweden as the population ages, and many people do not have access to adequate end-of-life care. In Western societies, death is often a taboo subject, which can negatively impact both conversations and care efforts. End-of-life palliative care aims to alleviate suffering and promote quality of life through holistic and person-centered nursing, with particular attention to physical, psychological, social, and existential needs. It is the nurse’s responsibility to lead, coordinate, and provide this care based on ethical principles. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: A qualitative literature review using a systematic approach. The results are based on ten scientific articles retrieved from CINAHL Complete and PubMed. Results: The results indicated that nurses perceive end-of-life care as complex and emotionally demanding. Four main themes were identified: lack of knowledge and competence, organizational challenges, support for family members, and emotional impact. Ethical dilemmas, limited cultural understanding, difficulties in addressing existential conversations, and insufficient organizational support were found to hinder the provision of care. Conversely, strong team relationships, ongoing education, and mentorship were perceived as important supportive factors. Conclusion: This literature review demonstrates that nurses perceive end-of-life care as both emotionally and ethically challenging, often characterized by insufficient knowledge and organizational barriers. A lack of cultural understanding and knowledge of existential issues, inadequate structural conditions, and emotional strain negatively affect the quality of care. The findings indicate that effective teamwork, support, and education can promote dignified and empathetic care. To strengthen end-of-life nursing, efforts are needed to improve both nurses’ competencies and their working environment
"The criminal atmosphere consumes our time" : A qualitative study on the challenges of social workers in working with children and young people in criminal environments
No full textThis study aims to investigate social secretary's challenges and experiences of working with childrenand young people in criminal environments. Furthermore, this study investigates how social secretary's experience their professional role and what their views are on the future work with this target group. The study has a qualitative approach that is further based on eight semi-structured interviews with social secretary's in the Stockholm area that works with children and young people in criminal environments. The empirical material was processed through a thematic analysis and further analyzed using Lipskys theory of Street-Level Bureaucracy. The content of our study shows that the condition of work that our informants experience is highly embossed of complexity, where the motivational task is significantly hindered by the target groups lacking self-awareness and consequence thinking. Criminality is often seen as a symptom of other social problematics where the professionals time and resources are limited which constitutes an obstacle when it comes to manage the overall picture of an individual. Additionally, the study shows that the social services efforts lately has decreased efficiency. The professional work includes a large individual responsibility in balancing the frameworks and rules with the discretion given unto them. Moreover, it appears that time is a limited resource when it comes to relationship building which on the other hand plays a crucial role in the outcome of work. In conclusion the study highlights that the new legal changes perceive as disruptive in a sense that the repressive laws are being criticized by the informants, however the new Social Service Act with a preventive emphasis is more preferable to the social secretary's in this study. Based on this our informants asks for clearer directives, an upgraded framework and also expanded competes to meet the target groups continuing needs and future demands.Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares utmaningar och upplevelser av sitt arbete med barn och unga i kriminella miljöer. Studien syftar även till att undersöka hur socialsekreterare upplever sin professionella roll och hur de ser på det framtida arbetet med målgruppen. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Stockholmsområdet som arbetar med barn och unga i kriminella miljöer. Det empiriska materialet bearbetades med en tematisk innehållsanalys och analyserades vidare utifrån Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrati. Studien visar att socialsekreterare upplever att arbetet med målgruppen präglas av hög grad avkomplexitet, där motivationsarbetet påtagligt försvåras av bristande självinsikt och konsekvenstänk. Kriminalitet ses ofta som ett symtom på andra sociala problem där tid och resurser utgör ett hinder för att hantera helheten. Studien visar även att socialtjänstens insatser förlorat sin effektivitet. Den professionella yrkesrollen innehar ett stort ansvar där den enskilde behöver balansera ramar och regler med det givna handlingsutrymmet. Tiden för det relationsskapande arbetet är begränsat men har en avgörande betydelse för ett framgångsrikt utfall. Avslutningsvis visar studien att de nya lagförändringarna uppfattas som splittrande där den repressiva framtoningen kritiseras, medan den nya socialtjänstlagen med fokus på förebyggande arbete välkomnas. Utifrån detta efterfrågar informanterna tydligare direktiv men även nya arbetssätt och stärkt kompentens för att möta målgruppens fortsatta behov och framtidens krav
Transgender individuals' experience of interaction within primary health care : A literature review
No full textBakgrund: Transpersoner tillhör en minoritetsgrupp som genom åren blivit utsatt för diskriminering på olika nivåer i samhället. Detta leder till en ökad risk för att utveckla psykisk ohälsa som depression och ångest. Primärvård är hälso- och sjukvårdstjänster som är allmänna och inte begränsade till vissa sjukdomar eller patientgrupper. Enligt svensk lag och Agenda 2030 har alla individer rätt till jämlik vård oavsett könsidentitet. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av bemötande inom primärvården. Metod: Litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl Complete samt genom en manuell sökning och totalt inkluderades 10 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Användning av fel pronomen uppfattades som kränkande, Vårdpersonalens förutfattade meningar och fördomar mot transpersoner, Avslöjande av könsidentitet förändrade vårdrelationen negativt och Kunskapsbrist hos vårdpersonal- ett hinder för att få jämlik vård. Slutsats: Transpersoner upplever negativt bemötande inom primärvården på grund av bland annat diskriminering och okunskap. Även positivt bemötande framkom såsom respektfulla vårdmöten. För att öka transpersoners trygghet och tilliten för vården behöver sjukvården ha mer kunskap om transpersoners behov och arbeta mer inkluderande för att säkerställa jämlik primärvård.Background: Transgender people are a minority group that has, over the years, been subjected to discrimination at various levels in society, which leads to an increased risk of mental health issues like depression and anxiety. Primary care services are general healthcare services that are not limited to specific illnesses or patient groups. According to Swedish law and Agenda 2030 all individuals have the right to equal healthcare regardless of gender identity. Aim: The aim was to explore transgender individuals experiences of interaction within primary healthcare. Method: Literature review was chosen as a method. The search for articles was carried out in the databases Pubmed and Cinahl Complete along with a manual search to conclude a total of 10 original scientific articles. Results: The results identified four themes: Incorrect pronouns was perceived as discriminating, Healthcare staff expresses prejudices and stereotypes against transgender people, Disclosure of gender identity negatively changed the healthcare relationship and The lack of knowledge among healthcare staff – an obstacle in equal health care. Conclusion: Transgender people experience negative encounters with primary healthcare personnel as a result of discrimination and lack of knowledge. Positive experiences also emerged and were about respectful healthcare encounters. To increase safety and trust in healthcare, the healthcare system needs to become more competent regarding the needs of trans individuals and work in a more inclusive manner to create an equal primary healthcare
Nurses' experiences of moral distress : A literature review
No full textBakgrund: Sjuksköterskor har en central roll i att säkerställa vårdens kvalitet och patienters rättigheter genom att balansera omvårdnad och etiska skyldigheter. ICN:s etiska kod ger vägledning för sjuksköterskors professionella ansvar och beteende. Etik och moral är grundläggande för att fatta välgrundade beslut i vården, etik innebär medveten reflektion och moral handlar om de normer vi tillämpar praktiskt. Moraliskt mod gör det möjligt för sjuksköterskor att ifrågasätta beslut som hotar patientsäkerheten. En viktig princip i omvårdnaden är att respektera patienters autonomi. Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor hindras från att agera i enlighet med sina etiska värderingar, ofta på grund av bristande resurser och stöd. Moralisk stress leder till högre risk för emotionell utmattning och kan påverka sjuksköterskors vilja att stanna i yrket. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress i yrket. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Två teman identifierades utifrån de tio vetenskapliga originalartiklarna: Etiska konflikter i patientvården Arbetsmiljö och organisatoriska utmaningar Sammanfattning: Sjuksköterskor upplever moralisk stress till följd av svårigheter med att lyckas bevara patienters autonomi. Arbetsmiljön och organisationen bidrar till svårigheter för sjuksköterskor att kunna ge en god vård av kvalitet vilket bidrar till moralisk stress.Background: Nurses have a central role in ensuring quality of care and patients' rights by balancing nursing care and ethical obligations. The ICN Code of Ethics provides guidance on the professional responsibilities and behavior of nurses. Ethics and morality are fundamental to making informed decisions in healthcare, ethics involves conscious reflection and morality is about the norms we apply in practice. Moral courage enables nurses to question decisions that threaten patient safety. An important principle in nursing is to respect patients' autonomy. Moral distress occurs when nurses are prevented from acting in accordance with their ethical values, often due to a lack of resources and support. Moral distress leads to a higher risk of emotional exhaustion and can affect nurses' willingness to stay in the profession. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of moral distress in the profession. Method: A literature review based on ten original scientific articles using qualitative, quantitative and mixed methods. Database searches were performed in PubMed and CINAHL Complete. Results: Two themes were identified from the ten original scientific articles: Ethical conflicts in patient care Work environment and organizational challenges Summary: Nurses experience moral distress as a result of difficulties in preserving patient autonomy. The work environment and organization contribute to difficulties for nurses to provide good quality care, which contributes to moral distress
Metodstödet iRiSk i utredningar vid socialtjänstens familjerätt : Pilotprojekt iRiSk-familjerätt
No full textUnder perioden 2022 till 2024 samarbetade en av familjerättsenheterna inom Stockholms stad med Marie Cederschiöld högskola i ett pilotprojekt för att pröva hur metodstödet iRiSk risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn fungerar inom ramen för de vårdnads-, boende och umgängesutredningar som socialtjänstens familjerättsenheter genomför på uppdrag av tingsrätt. Grundversionen av metodstödet iRiSk är utvecklat främst med syfte att användas inom ramen för utredningar i den sociala barnavården. Den här rapporten redovisar genomförande och resultat från pilotprojektet med fokus på familjerättsenhetens arbete med att införa och pröva metodstödet i sina utredningar, som ett led i att anpassa metodstödet till användning även inom ramen för socialtjänstens familjerätt
Nurses' experiences of the caring relationship with patients with schizophrenia : A literature review
No full textBakgrund: Vårdrelationen är en central del av sjuksköterskans arbete och gynnar patienter på olika sätt. För personer med schizofreni som har ett stort behov av en god vårdrelation, är bemötandet från vården ofta inte i linje med deras önskemål eller vårdpersonalens åtaganden. Att undersöka vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni ur sjuksköterskans perspektiv kan ge värdefulla insikter i hur denna relation skapas och upprätthålls. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen med patienter med schizofreni. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar där åtta hade kvalitativ metod och två hade mixad metod. Dessa tio originalartiklar inhämtades i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultat: Förtroende och tillit visade sig vara avgörande för en trygg, ömsesidig och välfungerande vårdrelation. Sjuksköterskans roll i vårdrelationen inkluderade känslomässigt, medicinskt och socialt stöd och attityd och erfarenhet sågs påverka relationen. Empati, tålamod, ärlighet och ett öppet förhållningssätt var viktiga egenskaper som ansågs fördjupa relationen och förstå patientens perspektiv. Faktorer som bristande resurser, kunskap och fördomar, särskilt kring schizofreni, ansågs dock försvåra relationen. Slutsats: Det visade sig att förtroende, tillit och empati var viktiga egenskaper hos sjuksköterskan, samtidigt som personliga åsikter kunde spela roll i vårdandet. Vårdrelationen är viktig inom psykiatrisk vård och för att den ska vara välfungerande krävs etisk kompetens och personligt intresse från sjuksköterskans sida. Background: The nurse-patient relationship is a central part of the nurse's work and benefits patients in many different ways. For people with schizophrenia who have a great need for a good caring relationship, the response from the care is often not in line with their wishes or the commitments of nurses. Examining the caring relationship between nurses and patients with schizophrenia from the nurse's perspective can provide valuable insights into how this relationship is created and maintained. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of the care relationship with patients with schizophrenia. Method: Literature review based on 10 scientific articles where eight had a qualitative method and two had a mixed method. These ten original articles were retrieved from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results: Confidence and trust proved to be crucial for a safe, mutual and wellfunctioning care relationship. The role of the nurse in the care relationship included emotional, medical and social support and attitude and experience were seen to influence the relationship. Empathy, patience, honesty and an open approach were important qualities that were considered to deepen the relationship and understand the patient's perspective. However, factors such as lack of resources, knowledge and prejudice, especially around schizophrenia, were considered to make the relationship difficult. Summary: It turned out that trust, confidence and empathy were important qualities of the nurse, while personal opinions could play a role in care. The nursing relationship is important in psychiatric care, and for it to function well, ethical competence and personal interest on the part of the nurse are required.