Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Voices of Children with Cancer and Their Siblings in the Family Talk Intervention
No full textBackground: Children in pediatric oncology report unmet needs related to communication and information about the illness, care involvement, and psychosocial support. Supporting the whole family involves challenges, with a risk that children’s voices are not heard above those of the adults. Article 12 of the UNCRC has been a catalyst in supporting children’s voices and their right to participate in processes that affect them. The aim of this study was to explore how children with cancer and their siblings experienced participation in a family-centered psychosocial support intervention, the Family Talk Intervention (FTI). Methods: Interviews were held with 35 children (ill and siblings) from 26 families in pediatric oncology after having completed the FTI. A combined deductive and inductive qualitative content analysis was undertaken, guided by the Lundy model of child participation. Results: Children’s experiences of being able to express their views, being listened to, and being involved during FTI were mainly positive. This was related to their participation in individual meetings where they could raise their concerns and views, undertake small activities while talking, and have their voices and needs mediated to relevant adults, such as parents and professionals. Conclusions: The findings of this study showed that the FTI for families in pediatric oncology created opportunities to promote child participation. These findings indicate that, by offering children an individual space where they can express themselves freely and supporting them in various ways to do so, the children’s voices and involvement are strengthened
Nurses' experiences of caring for patients at the end of life in hospitals : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård lindrar symtom och förbättrar livskvaliteten vid obotliga sjukdomar, medan vård i livets slutskede fokuserar på trygghet när döden är nära. Sjuksköterskor spelar en central roll genom stöd, tydlig kommunikation och säkerställande av värdig vård. Deras arbete innebär att lindra fysiskt och psykiskt lidande, skapa en trygg och respektfull vårdmiljö, samt ge både patienten och anhöriga emotionellt stöd. Genom att vara närvarande, lyssna på patientens behov och önskemål samt erbjuda empatisk vård, säkerställer sjuksköterskor att patienten känner sig värdig och respekterad under sin sista tid i livet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Urvalet gjordes enligt Fribergs beskrivning för litteraturöversikter och omfattade tio kvalitativa studier. Sökord som användes var till exempel "sjuksköterskors erfarenhet" och "vård i livets slutskede". Resultat: Sjuksköterskor som arbetade inom palliativ vård ställdes ofta inför känslomässiga och etiska utmaningar. Begränsad tid och hög arbetsbelastning påverkade deras förmåga att ge adekvat vård. Effektiv kommunikation med patienter och deras anhöriga var avgörande för att säkerställa en värdig vård. Mentorskap och kontinuerlig utbildning betraktades som viktiga för att hantera dessa utmaningar. Slutsats: Sjuksköterskors arbete i livets slutskede är känslomässigt krävande. Kontinuerlig utbildning, handledning och kollegialt stöd är avgörande för att hantera dessa utmaningar, minska stress och säkerställa respektfull och värdig vård. Background: Palliative care relieves symptoms and improves quality of life in terminal illnesses, while end-of-life care focuses on providing comfort when death is imminent. Nurses play a central role by providing support, clear communication and ensuring dignified care. Their work involves alleviating physical and psychological suffering, creating a safe and respectful care environment, and providing emotional support to both the patient and their relatives. By being present, listening to the patient’s needs and wishes, and offering empathetic care, nurses ensure that the patient feels dignified and respected during their final moments of life. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life in hospitals. Method: A literature review with scientific articles was retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The selection was made according to Friberg's description for literature reviews and included ten qualitative studies. Search terms used included, for example, "nurses' experiences" and "end-of-life care." Results: Nurses working in palliative care often face emotional and ethical challenges. Time constraints and heavy workloads affected their ability to provide adequate care. Effective communication with patients and their families was crucial to ensuring dignified care. Mentorship and continuous education were considered essential in addressing these challenges. Conclusion: Nurses working in end-of-life care often encounter emotional challenges. Continuous education, supervision, and collegial support are essential to manage these challenges, reduce stress, and ensure respectful and dignified care
Patients’ experiences of living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease : A litterature review
No full textBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långvarig sjukdom som kännetecknas av förträngda luftvägar och minskat luftflöde, vilket försvårar andningen och kan orsaka dyspné och andnöd. I Sverige är cirka 400 000–700 000 personer drabbade av sjukdomen. För att kunna erbjuda individanpassad vård är det viktigt att sjuksköterskor beaktar patientens upplevelse av sjukdomen och aktivt stödjer dem i egenvården. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturöversikt som bygger på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: I resultatet presenterades det fyra huvudteman; "KOL som fysisk hinder", "att vara ensam i sin sjukdom", "stigma och skuld kopplat till KOL och rökning" och "en önskan om att bli sedd". Resultaten visade att sjukdomen påverkar patienternas både fysiska och psykiska hälsa. De upplevde ensamhet, social isolering och förlust av identitet på grund av begränsade aktiviteter. Brister i vårdrelationen och kommunikation ledde till att patienterna kände sig osedda och övergivna. Dessutom förstärkte stigma och skuldkänslan av socialt utanförskap, vilket gjorde att vissa undvek vård. För att förbättra patienternas välbefinnande är ett personcentrerat och empatiskt vårdförhållningssätt avgörande. Slutsats: Personer med KOL påverkas inte enbart av fysiska besvär, utan även av psykologiska och emotionella utmaningar. För att säkerställa en omfattande och effektiv vård är det viktigt att vårdpersonal beaktar dessa aspekter, då det kan bidra till ökat välbefinnande och en förbättrad livskvalitet. En individanpassad vård kräver ett holistiskt synsätt, där empati och lyhördhet spelar en central roll i att möta patientens unika behov. Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a long-term condition characterized by narrowed airways and reduced airflow, making breathing difficult and potentially causing dyspnea and shortness of breath. In Sweden, approximately 400,000–700,000 people are affected by the disease. To provide individualized care, it is essential for nurses to consider the patient's experience of the disease and actively support them in self-care. Aim: The aim was to explore patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Literature review based on ten qualitative scientific original articles, retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The results presented four main themes: "COPD as a physical limitation", "to be alone in one’s illness", "stigma and guilt related to COPD and smoking" and "the desire to be seen". The findings indicated that the disease affects both the physical and mental health of patients. They experienced loneliness, social isolation, and a loss of identity due to limited activities. Deficiencies in the patient-caregiver relationship and communication led to patients feeling unseen and abandoned. Furthermore, stigma and guilt reinforced feelings of social exclusion, causing some patients to avoid seeking care. To enhance patient well-being, a personcentered and empathetic approach to care is essential. Conclusion: People with COPD are affected not only by physical symptoms but also by psychological and emotional challenges. To ensure comprehensive and effective care, it is crucial for healthcare professionals to consider these aspects, as they can contribute to improved well-being and a higher quality of life. Personalized care requires a holistic approach, where empathy and attentiveness play a central role in addressing the unique needs of each patient.
Nurses' experiences of providing end-of-life care outside palliative care units : A Literature Review
No full textBakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och ge patienter en så god livskvalitet som möjligt under den sista tiden i livet. Sjuksköterskor har en central roll i att ge symtomlindring, stödja närstående och skapa trygghet i vårdmiljön. Deras arbete kräver både kunskap, erfarenhet och ett empatiskt förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede utanför palliativa enheter. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, där resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysen har genomförts med hjälp av en tematisk innehållsanalys enligt Fribergs modell för att identifiera gemensamma teman i sjuksköterskors erfarenheter. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman: bristande professionell förberedelse, emotionella och etiska utmaningar, kommunikationssvårigheter samt organisatoriska hinder. Sjuksköterskor upplevde både känslomässiga och praktiska svårigheter i vården av patienter i livets slutskede. Brist på resurser, ensamhet i beslutsfattande och otillräckligt stöd från andra yrkesgrupper var återkommande. Samtidigt beskrev sjuksköterskor hur de använde sin erfarenhet och empati för att skapa trygghet och närvaro i vården. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visar att vård i livets slutskede utanför palliativa enheter kräver ökad kompetens, samverkan och emotionellt stöd. För att förbättra vården behövs bättre resurser, tydligare riktlinjer och utbildning i palliativ vård. Palliative care at the end of life aims to relieve suffering and promote the best possible quality of life during a person’s final stage. Nurses play a central role in providing symptom relief, supporting relatives, and creating a sense of safety in the care environment. Their work requires knowledge, experience, and an empathetic approach. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life outside specialized palliative care units. Method: A literature review was conducted based on nine scientific articles with a qualitative approach. Articles were retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases. The analysis was performed using thematic content analysis based on Friberg’s model to identify common themes in nurses’ experiences. Results: The data analysis resulted in four themes: lack of professional preparation, emotional and ethical challenges, communication difficulties, and organizational barriers. Nurses experienced both emotional and practical difficulties when caring for patients at the end of life. A lack of resources, isolated decision-making, and insufficient support from other professionals were common issues. Despite these challenges, nurses used their experience and empathy to create safety and presence in the care situation. Conclusion: Nurses’ experiences show that end-of-life care outside palliative care units requires increased competence, collaboration, and emotional support. To improve care, there is a need for better resources, clearer guidelines, and more education in palliative care.
Sexual health a human right : A literature review on women's experiences of sexual health in natural menopause
No full textBakgrund: Klimakteriet utgör en naturlig övergång av kvinnans biologiska åldrande och markerar slutet på deras reproduktiva år. Klimakteriet sker successivt, där kvinnan genomgår ett flertal hormonella, fysiologiska och psykologiska processer som påverkar flera aspekter av kvinnans sexuella hälsa. Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, känslomässigt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Sexualiteten formas i samspel mellan individuella förutsättningar och kontextuella faktorer, där kulturella normer och samhällsstrukturer, tillsammans påverkar och formar individens sexuella funktion och upplevelse av välbefinnande. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med naturligt klimakterium. Metod: Föreliggande allmänna litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga originalartiklar varav sex kvalitativa artiklar, tre kvantitativa och en med mixad metod. Artiklarna identifierats genom systematisk sökning i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL Complete och PubMed samt analyserades i enlighet med Fribergs analysmetod. Resultat: Resultaten visar på en heterogenitet i kvinnors upplevelser av klimakteriet, där majoriteten upplevde att klimakteriet påverkade deras sexuella hälsa negativt viket resulterade i känslor av förlust, sorg och besvikelse. Samtidigt framträdde klimakteriet för en del kvinnor som en möjlighet till sexuell frigörelse och självförverkligande. Resultatet presenteras i tre huvudteman, (1) Upplevelser av symtom relaterat till sexuell hälsa, (2) Upplevelser av sexuell funktion och den kvinnliga kroppen och (3) Relationella upplevelser av sexuell hälsa och intimitet. Slutsats: Klimakteriet påverkar kvinnors sexuella hälsa genom en komplex samverkan av fysiska, psykiska, individuella, relationella och samhälleliga faktorer. Ett holistiskt perspektiv, som beaktar både individuella och kontextuella aspekter, är därför avgörande för att förstå och främja kvinnors sexuella hälsa under denna övergångsfas.Background: Menopause represents a natural transition of women's biological ageing and marks the end of their reproductive years. Menopause occurs gradually, with women undergoing a number of hormonal, physiological and psychological processes that affect several aspects of their sexual health. Sexual health is defined as a state of physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. Sexuality is shaped by the interplay between individual circumstances and contextual factors, where cultural norms and societal structures together influence and shape an individual's sexual functioning and sense of well-being. Aim: Describe women's experiences of sexual health in the context of natural menopause. Method: This general literature review is based on ten original scientific articles, six of which are qualitative, three quantitative and one mixed method. The articles were identified through systematic searches in the healthcare science databases CINAHL Complete and PubMed and were analysed in accordance with Friberg's method of analysis. Results: The results show heterogeneity in women's experiences of menopause, with the majority feeling that menopause negatively affected their sexual health, resulting in feelings of loss, sadness and disappointment. At the same time, menopause appeared to some women as an opportunity for sexual liberation and self-realisation. The results are presented in three main themes, (1) Experiences of symptoms related to sexual health, (2) Experiences of sexual function and the female body, and (3) Relational experiences of sexual health and intimacy. Conclusion: Menopause affects women's sexual health through a complex interaction of physical, psychological, individual, relational and societal factors. A holistic perspective, taking into account both individual and contextual aspects, is therefore crucial to understand and promote women's sexual health during this transitional phase.
Mina möjligheter att leva det liv jag önskar : Om kommunikation och vuxenblivande för personer med cerebral pares
No full textCerebral pares är den vanligaste orsaken till motorisk funktionsnedsättning hos barn och finns kvar livet ut. Övergången från barn till vuxen, med ökad självständighet och autonomi, är en långsiktig process och berör områden som sysselsättning, utbildning, ekonomi, hälsa, relationer och fritid. För ungdomar med funktionsnedsättningar, däribland cerebral pares, kan denna övergång upplevas som svårare än för ungdomar utan funktionsnedsättningar. Den sammantagna funktionsförmågan kommer, tillsammans med omgivningens resurser, anpassningar och attityder under uppväxten, påverka ungdomars förutsättningar att bli självständiga, trygga vuxna. Förutom nedsatt motorisk förmåga är det vid cerebral pares vanligt med samtidigt förekommande funktionsnedsättningar som epilepsi, syn- och hörselnedsättningar, kommunikations-svårigheter och/ eller intellektuell funktionsnedsättning. Forskning om övergången från barn- till vuxenliv för personer med cerebral pares har trots det främst fokuserat på motoriska förmågor kopplat till självständighet och delaktighet. Den här rapporten handlar sammanfattar projektet ”Vuxenblivande för personer med cerebral pares” med syftet att bredda kunskapen om övergången från barn- till vuxenliv för personer med cerebral pares, med särskilt fokus på kommunikation
Låt drömmarna om det omöjliga vidga det möjliga
No full textKapitlet behandlar hur folkbildningens demokratiska roll utmanas i en tid då innebörden av själva begreppet demokrati håller på att omdefinieras. I takt med att statens syn på demokrati alltmer kopplas till lojalitet, anpassning och avståndstagande från det som definieras som ”odemokratiskt”, minskar utrymmet för kritik, konflikt och alternativa tolkningar, det vill säga för demokratiskt liv i egentlig mening. Mot denna bakgrund framträder folkbildningen som både en del av och en motkraft till denna process. Historiskt har folkbildningen utgjort en motdemokrati, en demokratisk praktik som verkat utanför de etablerade maktstrukturerna och därigenom ständigt prövat, vidgat och ibland utmanat demokratins gränser. Kapitlet argumenterar för att denna roll inte bara är en del av folkbildningens arv, utan en nödvändig funktion i dagens samhälle, där det demokratiska utrymmet successivt omformas genom språkliga och politiska processer. Att låta drömmarna om det omöjliga vidga det möjliga blir därmed en uppmaning till folkbildningen att hävda sitt demokratiska uppdrag - inte genom att försvara en statlig definition av demokrati, utan genom att fortsätta skapa rum för det öppna samtalet, den kritiska prövningen och de omöjliga drömmar som gör demokratin levande
Patients' experiences of seeking help for depression in primary care : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna och utgör en betydande folkhälsoutmaning globalt. Majoriteten av de drabbade söker vård via primärvården, där bemötande, delaktighet och kontinuitet i vården spelar stor roll för behandlingsutfallet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vård vid depression inom primärvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes systematiskt i tre vårdinriktade databaser. Resultat: Resultatet analyserades med tematisk syntes enligt Thomas och Harden Resultat: Tre huvudteman identifierades: (1) Vårdrelationens betydelse – tillit, empati och ett icke-dömande bemötande var avgörande för trygghet och följsamhet; (2) Delaktighet i behandlingen – patienter efterfrågade gemensamt beslutsfattande och att bli lyssnade på; (3) Tillgång och kontinuitet – upplevelsen av kontinuerligt stöd från en fast kontaktperson främjade behandlingen. Brister inom dessa områden ledde ofta till känslor av utanförskap och minskad motivation. Slutsats: Studien visar att vårdrelation, delaktighet och kontinuitet är centrala faktorer för patienters upplevelse av vård vid depression i primärvården. Resultaten pekar på behovet av personcentrerad vård och stärker evidensen för att vårdrelationens kvalitet är viktig för behandlingsframgång. Background: Depression is one of the most common mental health conditions and a significant global public health issue. Most affected individuals seek help through primary care, where the quality of the care relationship, involvement in decision-making, and continuity are crucial to treatment outcomes. Aim: To describe patients' experiences of seeking and receiving care for depression in primary care settings. Methods: A qualitative literature review was conducted, based on 14 qualitative studies. The articles were systematically retrieved from three different databases. Data were analyzed using thematic synthesis according to Thomas and Harden. Results: Three main themes were identified: (1) The importance of the care relationship – trust, empathy, and a non-judgmental approach were key to patients' sense of safety and treatment adherence; (2) Involvement in treatment – patients emphasized the need for shared decision-making and being listened to; (3) Access and continuity – consistent support from a regular healthcare contact enhanced the experience and outcome. Deficiencies in these areas often led to feelings of exclusion and reduced motivation. Conclusions: The findings highlight that care relationships, patient involvement, and continuity are critical factors in how patients experience care for depression in primary care. The study underscores the need for person-centred care and the role of a high-quality therapeutic relationship in effective treatment.
How care for patients is affected when there are language barriers, from the patients and professionals perspectives : A literature review
No full textBakgrund: Språkbarriärer kan mötas i alla typer av vårdkontext. En välfungerande kommunikation är en grund för en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal men även avgörande för att möjliggöra delaktighet i sin egen vård kring sin sjukdom, symtom och behandling. Ett gott bemötande och en personcentrerad hållning är av vikt för att skapa tillit och förståelse, särskilt när språk skiljer sig åt. Jämlik vård innebär att alla patienter ska få vård på lika villkor vilket kräver respekt, lyhördhet och anpassad kommunikation. Användning av professionell tolk är ett viktigt verktyg för att säkerställa förståelse och patientsäkerhet i dessa möten. Syfte: Syftet var att belysa hur patienternas vård blir påverkad av språkbarriärer, utifrån patientens och professionellas perspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt med systematiskt tillgångssätt genomfördes i syfte att sammanställa och belysa forskning om hur språkbarriärer påverkar patienter och vårdrelationen, utifrån patienters och vårdprofessionellas, med utgångspunkt i Watsons omvårdnadsteori. Datainsamling genomfördes i PubMed och CINAHL med hjälp av sökord samt inklusions- och exklukionskriterier. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2015 och 2025. De artiklar som uppfyllde kriterierna granskades och analyserades systematisk enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Fyra centrala huvudteman identifierades som tillsammans belyser hur språkbarriärer påverkar patienter, vårdrelationer och vårdens kvalitet. Dessa teman var: (1) språkbarriärer och delaktighet i vården, (2) jämlik vård och patientsäkerhet, (3) tillgång till och betydelsen av tolkanvändning samt (4) vårdmötet och vårdkvalitet. Genom att inkludera patienters, vårdpersonals och tolkars perspektiv har studien gett en bredare förståelse av hur språkbarriärer påverkar vårdmötet och vårdkvaliteten. Slutsats: Språkbarriärer påverkar tydligt vårdens kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet, vilket gör att patienter riskerar att känna sig mindre delaktiga, missförstådda och osäkra. Ett respektfullt bemötande, aktivt lyssnande och professionell tolkanvändning är avgörande för att överkomma dessa hinder och värna om en personcentrerad vård. Background: Language barriers can be encountered in all types of healthcare contexts. Well-functioning communication is a foundation for a good care relationship between patient and healthcare professional but also crucial for enabling participation in one's own care regarding one's illness, symptoms and treatment. A good attitude and a person-centered approach are important for creating trust and understanding, especially when languages differ. Equal care means that all patients should receive care on equal terms, which requires respect, sensitivity and adapted communication. The use of a professional interpreter is an important tool for ensuring understanding and patient safety in these meetings. Aim: The purpose was to highlight how the care of adult patients is affected by language barriers, from the patients and professionals perspectives. Method: A general literature review with a systematic access method was conducted with the aim of compiling and highlighting research on how language barriers affect patients and the care relationship, from the perspectives of patients and healthcare professional, based on Watson´s nursing theory. Data collection was carried out in PubMed and CINAHL using search terms, as well as inclusion and exclusion criteria. A total of 11 scientific articles published between 2015 and 2025 were included. The articles that met the criteria were reviewed and analysed systematically according to Friberg's analysis model. Results: Four key themes were identified that together highlight how language barriers affect patients, healthcare relationships and the quality of care. These themes were: (1) language barriers and participation in healthcare, (2) equitable care and patient safety, (3) access to and importance of using interpreters, and (4) the healthcare encounter and quality of care. By including patients, healthcare professionals and interpreters, the study has provided a broader understanding of how language barriers affect the healthcare encounter and quality of care. Conclusion: Language barriers clearly affect the quality of care, patient safety and equality, which means that patients risk feeling less involved, misunderstood and insecure. A respectful approach, active listening and professional use of interpreters are crucial to overcoming these obstacles and safeguarding person-centred care.
End-of-life care in ICU : Experiences of critical care nurses and family members
No full textThis thesis investigates, explores and describes critical care nurses' and family members' experiences of end-of-life care in an intensive care context. Both qualitative and quantitative methods were used. Data was collected through individual interviews with critical care nurses and family members, as well as questionnaires distributed to family members. The analyses employed qualitative content analysis, interpretive description, reflexive thematic analysis, and statistical analyses to provide a comprehensive understanding of the findings. The findings showed that critical care nurses view the integrity of patients as a fundamental component of quality care (studies I, II). However, the concept of integrity was considered elusive, with critical care nurses indicating that their own integrity is essential for recognizing and respecting the integrity of patients (study I). Ethical challenges encountered by critical care nurses ranged from decisions about life-sustaining treatments and the administration of pain relief to considerations regarding patient preferences and organ donation (study II). From the perspectives of family members, overall satisfaction with end-of-life care in intensive care units was reported (studies III, IV). Nonetheless, several deficiencies were identified, particularly a lack of attention to the individual needs, such as the emotional needs of family members. Also, those family members who rated their health as worse compared to a year ago, generally rated lower satisfaction in the decision-making sub-scale (study III). Additionally, family members frequently struggled to recognize the imminence of death and perceived that patients were suffering, despite the provision of pain relief as part of the end of-life care (study IV)