Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Betydelsen av lokala civilsamhällen i landsbygderna för kris- och krigsberedskap
No full textDen studie som redovisas och diskuteras i rapporten ingår i det större projektet “Civilsamhället som resurs: betydelsen av socialt kapital”. I studien undersöks hur socialt kapital ackumuleras, förvaltas och fördelas i lokala civilsamhällen i landsbygderna genom intervjuer och deltagande observationer. Intresset har varit att undersöka hur det lokala civilsamhället agerar vid faktiska händelser. Hot och utmaningar som lokalsamhällen har stått inför inkluderar exempelvis kamp för att få behålla den lokala skolan eller ersätta, kommersiellt och offentligt serviceutbud, men också händelser som stormar och flyktingmottagande. Många civilsamhällesorganisationer agerar i lokalsamhällen runtom i Sverige men vår studie visar att dessa konkreta organisationer är beroende av, och inbäddade i, vad vi kallar för det lokala civilsamhällets osynliga infrastruktur. Denna infrastruktur gör det möjligt att samordna handlingar, fördela resurser och mobilisera boende i lokalsamhället. I rapporten diskuteras olika aspekter av denna infrastruktur som våra empiriska studier visar är viktiga. Det sociala kapital som utvecklas inom landsbygdernas lokala civilsamhällen tenderar att vara sammanlänkande, snarare än överbryggande, vilket ofta är en följd av konflikter mellan landsbygders lokalsamhällen och myndigheter, kommunorganisation och kommunpolitik, som skapar en motsättning mellan ”vi” och ”dem”, kopplat till spänningar mellan stad och land, centrum och periferi. Detta minskar det överbryggande sociala kapitalet – ett dilemma som måste lösas för att myndigheter skall kunna samverka med lokala civilsamhällen i landsbygderna i händelse av kris och krig. Hur detta dilemma skall lösas är långtifrån givet men denna studie pekar på två ansatser som är viktiga för att åstadkomma samverkan. För det första, om de som lever på och identifierar sig med en plats får verka för just den platsen i händelse av kris kan deras gemensamma resurser tas i bruk. För det andra, myndigheter och offentliga organisationer kan inte kommendera fram resurser och gemensamt handlande, utan det måste ske i öppenhet och med respekt för dem som lever och verkar i landsbygdernas lokalsamhällen
"No, it's not true that violence stops with age" : A qualitative study about welfare case managers within elderly care and their work with elderly victims of domestic violence
No full textVåld i äldres nära relationer är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem som ökar i samband med att livslängden ökar. Äldre kan utsättas för våld i nära relationer och våldet kan påverka äldres hälsa och livskvalitet på ett allvarligt sätt. Våld i äldres nära relationer är ett forskningsområde som är fortfarande begränsat och det saknas kunskaper om det. Syftet med den här studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med våld i äldres nära relationer. Studiens resultat är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod. Studien har använt sig av teoretiska begrepp om handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrat för att skapa en förståelse för studiens resultat. Studiens resultat visar att våld mot äldre är underrapporterat och att äldre som utsätts för våld i nära relationer inte är prioriterade. Att äldre normaliserar våldet, accepterar det och att de har svårt att tala om det. Resultaten visar att inte alla arbetsplatser har tydliga rutiner och riktlinjer som visar hur biståndshandläggare ska gå tillväga vid misstanke om eller pågående våld. Samtliga informanter i studien belyser behovet av kompetensutveckling och att få utveckla sina kunskaper inom våld i nära relationer för att öka säkerheten i arbetet med våld i äldres nära relationer. Studien visar även att biståndshandläggares handlingsutrymme påverkas i stort sätt av organisatoriska förutsättningar. Studiens informanter belyser vikten av en betydelsefull samverkan mellan professionella och myndigheter och att samverkan behöver förtydligas och prioriteras för att äldre ska få rätt stöd och skydd. Domestic violence within elderly’s’ relationships is a prominent social issue that is increasing due to longer life expectancies. The elderly can be victims of domestic violence, which in turn seriously affects their health and quality of life. Domestic violence within the elderly population is a topic of research that is still limited, and there is still much to be learned about it. The purpose of this study is to investigate how welfare case managers within elderly care work with elderly victims of domestic violence. The study’s results are based on semi-structured interviews with seven welfare case managers working within elderly care. The interviews were conducted and analyzed through a qualitative research method. Throughout the study we have used the theoretical terms “acting space” and “grassroots bureaucrat” to interpret the results. The results show that domestic violence within the elderly population is underreported and that the victims are not prioritized. Further that the elderly normalize the violence they have experienced, accept it, and have difficulty discussing it. The results show that not all workplaces have clear structures and routines for how case workers should work with cases where they suspect or know that violence is ongoing. The participants in the study convey the need for further education and development to increase security within their work with elderly victims of domestic violence. The study also shows that case workers’ “acting space” is very much affected by the organizational conditions of their workplace. The study’s participants show the importance of a meaningful collaboration between professionals and authorities, and that the collaboration needs to be more clearly defined and prioritized so that the elderly can receive the appropriate care and protection.
The social services and the perpetrators of violence : The importance of leadership when implementing new legislation
No full textDenna studie har tagit utgångspunkt i socialtjänstens utökade ansvar för att ge insatser till personer med våldsproblem enligt ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 5 kap. 11 § a som infördes 2021. Syftet är att belysa hur chefer inom socialtjänsten tolkar och implementerar intentionerna i lagstiftningen, samt vilka utmaningar de möter i sitt ledarskap. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju mellanchefer från olika kommuner. Det teoretiska ramverket har haft fokus på ledarskapsteori, organisation, kön, specialisering inom socialtjänsten och förklaringsmodeller till våld. Resultaten visar att cheferna uppfattar våld i nära relationer som ett komplext problem. De betonar behovet av att förändra våldsutövares beteende för att minska lidande, särskilt för barn, och bryta sociala arv. Cheferna har ett ambivalent förhållande till förklaringsmodeller till våld. Resultatet visar att ledarskapet har betydelse och är viktigt det förändringsarbete som implementering av ny lagstiftning innebär. Cheferna beskriver utmaningar i att balansera förväntningar och krav på förändring- och utvecklingsarbete och de begränsningar de behöver förhålla sig till som chefer i en byråkratisk organisation. Förändringsarbete kräver ett motiverande och visionärt utvecklande ledarskap som tar till vara den professionella kunskap som finns i organisationen. Studien visar att det finns behov av tydligare styrning, starkare politisk förankring och utveckling av ny kunskap för att socialtjänstens arbete med våldsutövare ska bli effektivt. Sammanfattningsvis belyser denna studie vikten av att stärka socialtjänstens arbete och kapacitet att hantera den nya lagstiftningen och utveckla nya arbetssätt och metoder. Där är ett utvecklande ledarskap en nyckel för att lyckas. Detta kräver inte bara organisatoriska förändringar, utan också ett skifte i synen på orsaker till våld, vem som bär ansvar och medvetandegörande om normer och diskurser som präglar området våld i nära relation.This study has taken a point of departure in the extended responsibility of social services to provide interventions to perpetrators of violence according to new provisions in the Social Services Act (SFS 2001:453) ch. 5. § 11 a which was introduced in 2021. The purpose is to highlight how managers in social services interpret and implement the intentions in the legislation, as well as what challenges they face in their leadership. The study is based on qualitative interviews with seven middle managers from different municipalities. The theoretical framework has focused on leadership theory, organization, gender, specialization within social services and explanatory models for violence. The results show that the managers perceive intimate partner violence as a complex problem. They emphasize the need to change the behavior of perpetrators to reduce suffering, especially for children, and break social inheritance. The managers have an ambivalent relationship towards explanatory models for violence. The result shows that leadership is important for the change work that implementation of new legislation entails. The managers describe challenges in balancing expectations and demands for change and development work with the limitations they need to deal with as managers in a bureaucratic organization. Change work requires a motivating and visionary, transformative leadership that takes advantage of the professional knowledge available in the organization. The study shows that there is a need for clearer governance, stronger political anchoring, and development of new knowledge in order for social services' work with perpetrators of violence to be effective.In summary, this study highlights the importance of strengthening the work and capacity of social services.
Care managers experience involuntary loneliness among elderly people
No full textDenna studie undersöker biståndshandläggares upplevelser av ofrivillig ensamhet bland äldre personer som de möter i sitt arbete, utifrån deras perspektiv och tankar kring riskfaktorer, förändringar, samverkan och åtgärder. Studien baseras på kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer med åtta biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen. Det samlade materialet analyserades tematiskt, vilket gjorde det möjligt att identifiera teman med relevans för studiens resultat och även för socialt arbete. Resultaten av studien visar att både män och kvinnor lider av den ofrivilliga ensamheten i äldre ålder, oavsett bakgrund, klass, kön eller kultur. Det finns flera faktorer som påverkar deras välbefinnande negativt. Studien visar också att det råder brist på resurser, samverkan och budget, vilket visar att det krävs ett ökat politiskt och samhälleligt engagemang för att tillsammans kunna utveckla effektiva interventioner mot ensamhet bland äldre. This study analyses the experience that care managers have of involuntary loneliness among elderly people that they meet in their work. Based on their perspective and thoughts regarding risk factors, change, cooperation and aid measures. The study uses a qualitative method through semi structured interviews where eight social workers were interviewed that all work in elderly care. The material was processed in a thematic analysis where some themes were highlighted related to social work. The result of the study shows that both men and women suffer from involuntary loneliness among the elderly. They are also affected regardless of background, class, gender or culture. There are various factors that affect their well being. The study also shows that there is a shortage of resources, cooperation, budget, which demands political decision making and engagement from society. All in order to find the right intervention.
Nurses' experiences of caring for patients in palliative care : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att bevara livskvalitet hos patienter i livets slutskede genom att lindra fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. Vården vilar på principerna kommunikation, självbestämmande, närståendestöd och teamarbete. Sjuksköterskans roll är central i att lindra fysiskt och psykiskt lidande samt att bevara det existentiella välbefinnandet. I arbetet ingår även att beakta patientdelaktigheten och närståendestödet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: Metoden som användes är en litteraturöversikt där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl valdes ut efter noggrann granskningsprocess. Resultat: Fyra återkommande teman identifierades: behovet av existentiellt stöd, fungerande teamarbete, specialiserad kunskap samt goda relationer till närstående. Sjuksköterskor upplevde det palliativa arbetet som meningsfullt men känslomässigt krävande. Brist på resurser och organisatoriska hinder försvårade vårdandet, medan empati, närvaro och kommunikation lyftes som centrala förutsättningar för god palliativ vård. Slutsats: Arbetet inom palliativ vård upplevs som en komplex men betydelsefull del av yrkesrollen. För att främja en hållbar vård i livets slutskede krävs organisatoriskt stöd, kontinuerlig kompetensutveckling och möjlighet till reflektion. Background: Palliative care aims to preserve the quality of life of patients in the final stages of life by alleviating physical, psychological, social and existential suffering. The care is based on the principles of communication, self-determination, support for loved ones and teamwork. The nurse's role is central in alleviating physical and psychological suffering and preserving existential well-being. The work also includes taking into account patient participation and support for loved ones. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: The method used is a literature review where ten qualitative scientific articles from the Pubmed and Cinahl databases were selected after a careful review process. Results: Four recurring themes were identified: the need for existential support, effective teamwork, specialized knowledge, and good relationships with loved ones. Nurses experienced palliative care as meaningful but emotionally demanding. Lack of resources and organizational barriers made care difficult, while empathy, presence, and communication were highlighted as central prerequisites for good palliative care. Conclusion: Palliative care is seen as a complex but important part of the professional role. Promoting sustainable end-of-life care requires organizational support, continuous skills development, and opportunities for reflection
Supporting relatives of patients in the end-of-life stage : Nurses' experiences: A literature review
No full textBakgrund: Inom den palliativa vården ingår det i sjuksköterskors arbete att stödja närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede. Stödets form kan variera beroende på de närståendes behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att stöd till närstående kan vara problematiskt på grund av brister i kunskapen om stöd och kommunikation. Även strukturella och organisatoriska brister upplevdes som ett problem. Goda relationer till de närstående upplevdes positivt för att skapa god och förtroendefull vård samt gav de närstående möjligheter att stödja patienten. Slutsats: Utbildning för sjuksköterskor och strukturella hinder i vårdorganisationen behövde utvecklas för att vårdpersonal ska få en större förståelse av värdet kring stöd till närstående, för vårdpersonal, närstående och patientens skull. Background: Within palliative care, it is part of the nurse's role to provide support to the relatives of patients at the end of life. The form of support may vary depending on the relatives' individual needs. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of supporting family members of patients at the end of life. Method: Literature review. Results: Nurses experienced that providing support to relatives can be challenging due to limited knowledge about supportive measures and communication. Structural and organizational shortcomings were also perceived as problematic. Positive relationships with relatives were considered important for establishing trustworthy and high-quality care, they also enabled relatives to better support the patient. Conclusion: Education for nurses and structural barriers within healthcare organizations need to be further developed for healthcare professionals to gain an understanding of the value of supporting relatives for the benefit of staff, relatives, and patients alike.
Patients' experience of living with hard-to-heal wounds : A literature review
No full textBakgrund: Svårläkta sår är sår som inte läker inom fyra till sex veckor och är ofta ett symtom på underliggande sjukdomar. Olika typer av svårläkta sår är venösa bensår, diabetesrelaterade fotsår och trycksår. Sårläkning påverkas av faktorer som cirkulation, näring, infektioner och livsstil. Cirka 0,4 procent av den svenska befolkningen beräknas ha svårläkta sår, en andel som väntas öka med en åldrande befolkning. Behandlingen är ofta långvarig och resurskrävande och medför betydande kostnader för både individ och samhälle. Om sjuksköterskor inte uppmärksammar patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår riskerar viktiga behov att förbises, vilket kan påverka vårdkvaliteten. För att möta hela människan behöver dessa patienters upplevelser synliggöras. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår. Metod: Litteraturöversikten sammanställer forskning om patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår. Systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed resulterade i tio artiklar, vilka kvalitetsgranskades och analyserades tematiskt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman: en förändrad vardag, betydelsen av stöd och att ta kontroll över sin situation. Att leva med svårläkta sår innebar fysiska begränsningar, smärta, psykiskt lidande och en förlust av självständighet. Stöd från anhöriga samt ett respektfullt och empatiskt bemötande från vårdpersonal beskrevs som avgörande för att skapa trygghet och främja välbefinnande. Kunskap om sin situation och möjligheten till egenvård framstod som centrala strategier för att hantera sjukdomen och förbättra livskvaliteten. Slutsats: Patienter med svårläkta sår upplever en vardag som kännetecknas av smärta, praktiska begränsningar och psykiskt lidande. Att leva med svårläkta sår kan leda till social isolering och stigmatisering. Samtidigt framträder stöd från närstående och vårdpersonal samt kunskap om egenvård som centrala faktorer för att återfå kontroll och stärka självständigheten. Att möta patienten med ett personcentrerat och respektfullt förhållningssätt är avgörande för att minska lidande och främja hälsorelaterad livskvalitet.Background: Hard-to-heal wounds are wounds that do not heal within four to six weeks and are often a symptom of underlying diseases. Different types of hard-to-heal wounds include venous leg ulcers, diabetes-related foot ulcers, and pressure ulcers. Wound healing is influenced by factors such as circulation, nutrition, infections, and lifestyle. Approximately 0.4 percent of the Swedish population is estimated to have hard-to-heal wounds, a proportion expected to increase with an ageing population. Treatment is often long-term and resource-intensive, resulting in significant costs for both individuals and society. If nurses fail to recognize patients' experiences of living with hard-to-heal wounds, important needs may be overlooked, which can affect the quality of care. To provide holistic care, these patients' experiences need to be acknowledged and made visible. Aim: The aim was to explore patients' experiences of living with chronic wounds. Method: The literature review summarizes research on patients' experiences of living with hard-to-heal wounds. Systematic searches in the CINAHL and PubMed databases resulted in ten articles, which were quality-assessed and thematically analyzed according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results: a changed everyday life, the importance of support and taking control of one's situation. Living with hard-to-heal wounds involved physical limitations, pain, psychological suffering, and a loss of independence. Support from family members, as well as respectful and empathetic treatment from healthcare professionals, was described as crucial for creating a sense of security and promoting well-being. Knowledge about one's situation and the possibility of self-care emerged as central strategies for managing the condition and improving quality of life. Conclusion: Patients with hard-to-heal wounds experience everyday life as marked by pain, practical limitations, and psychological suffering. Living with hard-to-heal wounds can lead to social isolation and stigmatization. At the same time, support from family members and healthcare professionals, as well as knowledge about self-care, emerge as key factors in regaining control and strengthening independence. Meeting the patient with a person-centred and respectful approach is crucial for reducing suffering and promoting health-related quality of life
Civilsamhällets demokratiska utrymme : En grundförutsättning för en levande demokrati
No full textDenna rapport analyserar civilsamhällets demokratiska utrymme, civic space, som en central förutsättning för en levande och motståndskraftig demokrati. Med utgångspunkt i internationell forskning och Antoine Buyses modell för hur civilsamhällets handlingsutrymme begränsas, belyses hur demokratisk tillbakagång kan ske genom gradvisa diskursiva och institutionella förskjutningar snarare än genom formella avsteg från demokratiska institutioner. Rapporten kombinerar demokratiteoretiska perspektiv med empiriska resultat från en enkätstudie genomförd 2024 bland 156 civilsamhällesorganisationer i Sverige. Analysen visar att negativ etikettering, där fokus förskjuts från handlingar till identitet, utgör en central mekanism för exkludering även i en kontext som ofta beskrivs som en stark demokrati. Avslutningsvis diskuteras den offentliga sektorns ansvar för att upprätthålla rättssäkra och möjliggörande villkor för civilsamhällets deltagande samt vikten av att värna de mest utsatta aktörerna som indikatorer på demokratins tillstånd
The experience of living with chronic obstructive pulmonary disease : A litterature review
No full textBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig sjukdom som drabbar många människor och kännetecknas av luftvägsobstruktion, främst till följd av tobaksrökning. Vanliga symtom inkluderar ökad slemproduktion, hosta, andningssvårigheter, trötthet, viktminskning och dyspné. För att säkerställa en värdig och effektiv omvårdnad krävs ökad kunskap om sjukdomen och dess inverkan på patienternas dagliga liv. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturöversikt som bygger på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: I resultatet presenterades det fyra huvudteman; fysiska belastningar, psykiska utmaningar och påfrestningar, socialt stöd samt hälso- och sjukvårdens roll att tillhandahålla stöd och vård. Patienter upplevde betydande fysiska och psykiska belastningar, såsom andnöd, trötthet, oro och ensamhet, som påverkade deras vardag och självständighet. Socialt stöd från närstående ansågs viktigt, men kunde skapa utmaningar och beroendekänslor. Bristande empati och kunskap hos vårdpersonal ledde till frustration och upplevelsen av otillräckligt stöd. Slutsats: Patienter med KOL står inför fysiska, psykiska, sociala utmaningar samt ett otillräckligt stöd från sjukvården. Känslor av skuld och skam, orsakade av att känna sig dömd för sina rökvanor, kan leda till att patienter undviker vård. För att säkerställa en värdig omvårdnad och minska lidande är det viktigt att öka kunskapen om sjukdomen och arbeta med empati och respekt. Ett personcentrerat förhållningssätt kan stärka vårdrelationen, främja delaktighet och egenvård. Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a serious condition that affects many people and is characterized by airway obstruction, primarily resulting from tobacco smoking. Common symptoms include increased mucus production, coughing, breathing difficulties, fatigue, weight loss, and dyspnea. Ensuring dignified and effective care requires greater knowledge of the disease and its impact on patients' daily lives. Aim: The aim was to explore patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Literature review based on ten qualitative scientific original articles, retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The results identified four main themes: physical burdens, psychological challenges and strains, social support, and the role of healthcare in providing support and care. Patients experienced significant physical and psychological burdens, such as breathlessness, fatigue, anxiety, and loneliness, which impacted their daily lives and independence. Social support from family members was considered important but could also create challenges and feelings of dependency. A lack of empathy and knowledge among healthcare professionals led to frustration and a sense of inadequate support. Conclusion: Patients with COPD face physical, psychological, and social challenges, along with reduced support from the healthcare system. Feelings of guilt and shame, caused by being judged for their smoking habits, can lead patients to avoid seeking care. To ensure dignified care and reduce suffering, it is important to increase knowledge about the disease and work with empathy and respect. A person-centered approach can strengthen healthcare relationships, promote involvement, and support self-care.
The purposes of education : A citizen perspective beyond political elites
No full textEducation has long been an area of political debate in the United States, with politicians and policymakers advocating for distinct societal and/or individual purposes of K–12 education. In this article, we examine the public opinion on the purpose of education, and we explore whether this political divide on the purpose of education is also represented in the broad public opinion. For a sample 19,032 U.S. respondents, we test whether citizens' partisanship corresponds with their opinions on seven educational purposes. We observe that the public opinion represents a multifunctional view on education and that some but rather small differences relate to partisanship. We frame these findings in the existing literature and postulate avenues for further research