Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Innovation i idéburen välfärd : Nedslag i svensk forskning, politik och civilsamhälle
No full textDet finns höga förväntningar på att organisationer i det svenska civilsamhället ska bidra till nytänkande insatser i välfärden, baserat på deras historiska tradition av att uppmärksamma och möta luckor i välfärden. Detta är särskilt aktuellt nu när det offentliga välfärdssystemet inte verkar räcka till för att möta komplexa samhällsutmaningar såsom ohälsa, arbetslöshet och segregation. I denna rapport presenteras resultaten från en förstudie som genomförts vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola under 2024 i syfte att utforska vad innovation innebär i relation till idéburen välfärd i Sverige
Nurses' experiences of caring for patients with palliative care needs at the end of life : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och förbättra livskvaliteten för patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor har en central roll i vårdprocessen men möter emotionella och etiska utmaningar. Behovet av stöd, interprofessionellt samarbete och patientcentrerad vård är avgörande för att säkerställa en värdig vård i livets slutskede Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med palliativa vårdbehov i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där tio vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv ansats. Data samlades in från CINAHL och PubMed och granskades systematiskt. En tematisk analys användes för att identifiera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med palliativa vårdbehov i livets slutskede. Resultat: Analysen identifierade fyra huvudteman: emotionella utmaningar, professionella utmaningar, stödstrukturer och holistisk omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde känslomässig belastning, compassion fatigue och etiska dilemman, särskilt i kommunikationen med patienter och anhöriga. Resursbrist och hög arbetsbelastning försvårade vården. Kollegialt stöd och interprofessionellt samarbete var avgörande för att hantera utmaningarna. Sjuksköterskor strävade efter att ge holistisk och patientcentrerad vård men upplevde hinder på grund av organisatoriska begränsningar. Behovet av ökad utbildning och strukturerat stöd framkom som centrala faktorer för att förbättra vårdkvaliteten och sjuksköterskors arbetsmiljö i palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor spelar en viktig roll i palliativ vård och möter emotionella och etiska utmaningar i vården av patienter i livets slutskede. Brist på resurser och hög arbetsbelastning påverkar både vårdkvaliteten och sjuksköterskornas välbefinnande. Kollegialt stöd, interprofessionellt samarbete och utbildning är avgörande för att hantera dessa utmaningar och förbättra den palliativa vården. Background: Palliative care aims to relieve suffering and improve the quality of life of patients at the end of life. Nurses have a central role in the care process but face emotional and ethical challenges. The need for support, interprofessional collaboration, and patient-centered care is crucial to ensuring dignified end-of-life care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with palliative care needs at the end of life. Method: A qualitative literature review was conducted in which ten scientific articles were analyzed using an inductive approach. Data were collected from CINAHL and PubMed and systematically reviewed. A thematic analysis was used to identify nurses' experiences of caring for patients with palliative care needs at the end of life. Results: The analysis identified four main areas: emotional challenges, professional challenges, support structures, and holistic care. Nurses experienced emotional strain, compassion fatigue, and ethical dilemmas, especially in communication with patients and families. Resource shortages and high workload made care difficult. Collegial support and interprofessional collaboration were crucial to address the challenges. Nurses strived to provide holistic and patient-centered care but experienced barriers due to organizational constraints. The need for increased education and structured support emerged as key factors in improving quality care and nurses’ work environment in palliative care. Conclusion: Nurses play an important role in palliative care and face emotional and ethical challenges in caring for patients at the end of life. Lack of resources and high workloads affect both the quality of care and nurses' well-being. Collegial support, interprofessional collaboration, and education are essential to address these challenges and improve palliative care.
In the shadow of violence : Nurses' experiences encountering women exposed to intimate partner violence: A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relation är ett utbrett folkhälsoproblem med allvarliga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Sjuksköterskor har en viktig roll i att identifiera våldsutsatthet och bidra till att skapa trygghet och kontinuitet i vårdmötet. Arbetet ställer höga krav på såväl professionell kompetens som emotionell närvaro, vilket kan medföra särskilda utmaningar. För att främja ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med våldsutsatta kvinnor krävs ökad kunskap om sjuksköterskors förutsättningar och erfarenheter i denna kontext. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: För att besvara syftet har vi genomfört en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Strukturella och organisatoriska hinder i vårdmötet, Yrkesmässiga och känslomässiga konsekvenser av att möta våldsutsatta kvinnor, Sjuksköterskors förhållningssätt, bemötande och strategier samt Professionell utveckling och motivation i arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor ställs inför flera utmaningar i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Bristande kunskap, otydliga rutiner, känslomässig belastning samt begränsningar i tid och resurser framträder som centrala hinder. Dessa faktorer kan försvåra identifieringen av våldsutsatthet och negativt påverka vårdrelationen. För att möjliggöra ett professionellt och personcentrerat bemötande behövs tydligare riktlinjer, förbättrad utbildning samt strukturerat emotionellt stöd.Background: Intimate partner violence is a widespread public health issue with serious consequences for women's physical and psychological health. Nurses play an important role in identifying exposure to violence and in contributing to safety and continuity within the care encounter. The work places high demands on both professional competence and emotional presence, which can entail particular challenges. In order to promote a person-centered approach in the meeting with women exposed to violence, increased knowledge of nurses' conditions and experiences in this context is required. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: To address this aim, we conducted a literature review. The results are based on 12 scientific articles retrieved from CINAHL Complete and PubMed. Results: The analysis resulted in four themes: Structural and organizational barriers in the care encounter, Professional and emotional consequences of encountering women exposed to intimate partner violence, Nurses' attitudes, approaches and strategies and Professional development and motivation in the work. Conclusion: Nurses face several challenges in encounters with women who have been subjected to intimate partner violence. Lack of knowledge, unclear routines, emotional strain, and limitations in time and resources appear as central obstacles. These factors can make it difficult to identify exposure to violence and negatively affect the nurse–patient relationship. To enable a professional and person-centered approach, clearer guidelines, improved education, and structured emotional support are needed
Utvärdering av Stockholms stads Relationsvåldscentrum (RVC) : Med fokus på barn och unga
No full textI föreliggande rapport presenteras resultaten av en forskarutvärdering av Relationsvådscentrum (RVC) i Stockholms stad med fokus på barn och unga. Studiens syfte var att utvärdera RVC:s samtalsstöd för barn, när det gäller förutsättningar för stödet och dess resultat för brukarna. Utvärderingen bygger på intervjuer och självskattningar av hälsa och empowerment från barn och deras föräldrar, rörande 15 barn, och rapporter om RVC:s insatser till dessa barn från deras behandlare. Även personal vid RVC har intervjuats om RVC:s samtalsstöd till barn (20 personer från stadens fyra RVC), liksom personal från samverkanspartners med ansvar för myndighetsutövning gällande våldsutsatta och våldsutövande vuxna (Relationsvåldsteam, RVT) och barn (barn- och ungaenheter), för stöd- och behandlingsinsatser i stadsdelsförvaltningarna (öppenvård) samt familjerättsliga frågor (familjerättsenheter) (80 personer från 25 enheter). Sammantaget visar studien att så långt har samtalsstödet till barn vid RVC kommit igång väl och resultaten för de barn som fått stöd är lovande. Samtidigt framgår att resultaten av RVC:s samtalsstöd är beroende av att barnen också har tillgång till de andra typer av stöd som de också kan behöva. Med utgångspunkt i svaren på utvärderingens frågeställningar och annat som framkommit lämnas ett antal rekommendationer inför fortsatt arbete med att utveckla stödet inom Stockholms stad, vid RVC och när det gäller våldsutsatta barn mer generellt
When the focus of care changes : A systematic literature review of nurses' experiences of euthanasia
No full textBakgrund: Aktiv dödshjälp är ett ämne som väcker viktiga etiska och professionella frågor gällande sjuksköterskans roll i denna process. Sjuksköterskor intar en central roll i dessa situationer, där de både stöttar patientens beslut och tillhandahåller omvårdnad under livets sista dagar. De länderna där aktiv dödshjälp är legaliserat är Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Kanada, Colombia, Spanien och Nya Zeeland. Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som önskar genomgå aktiv dödshjälp. Metod: Denna litteraturstudie är en beskrivande översikt som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna har hämtats från databaserna Pub-Med och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet av vår litteraturöversikt presenteras i tre huvudteman. 1. Sjuksköterskors upplevelse av emotionell närvaro i vården av patienter som ska dö. 2. Sjuksköterskors uplevelse av sin roll och samverkan i vård teamet i eutanasivården. 3. Aktiv dödshjälp utan utbildning: Sjuksköterskors upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som önskar aktiv dödshjälp präglas av starka etiska och emotionella utmaningar. Att balansera patientautonomi med lidandelindring och värdighet skapar personliga svårigheter. Studien understryker behovet av mer utbildning, tydliga riktlinjer och stöd för att sjuksköterskor ska kunna hantera dessa situationer etiskt och professionellt utan att känna sig ensamma i moraliska dilemman. Background: Active euthanasia is a topic that raises important ethical and professional questions regarding the nurse's role in this process. Nurses play a central role in these situations, both supporting the patient's decision and providing care during the final days of life. The countries where active euthanasia is legalized are the Netherlands, Belgium, Luxembourg, Canada, Colombia, Spain, and New Zealand. Aim: Nurse's experiences of caring for patients who wish to undergo active euthanasia. Method: This literature study is a descriptive overview based on ten qualitative scientific original articles. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results of our literature review are presented in three main themes. 1. Nurses' experiences of emotional presence in the care of dying patients. 2. Nurses' experiences of their role and collaboration in the care team in endof-life care. 3. Active euthanasia without training: Nurses' experiences. Conclusion: Nurses face significant ethical and emotional challenges when caring for patientsdesiring assisted dying. They must balance patient autonomy with alleviatingsuffering and maintaining dignity, which creates personal difficulties. Thishighlights the need for better education, clear guidelines, and strong support tohelp nurses navigate these complex situations ethically and professionally,ensuring they don't feel isolated in moral dilemmas.
Experiences of self-care among patients' with type 2-diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Den uppstår på grund av insulinresistens och kräver både medicinsk behandling och egenvårdsinsatser. För att minska risken för komplikationer behövs ofta stora förändringar i livsstilen. Egenvården spelar en avgörande roll i behandlingen och sjuksköterskan har en viktig uppgift i att informera, utbilda och stödja patienten. Därför är det värdefullt att ha en djupare förståelse för hur personer med typ 2-diabetes upplever sin egenvård, eftersom det kan bidra till bättre och mer individanpassad vård. Syfte: Syftet var att utforska patienters erfarenheter av egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturöversikt har genomförts och resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Det framkom fyra huvudteman; Kunskap och förståelse, Stödets betydelse vid egenvård, Livsstilsförändringar som påfrestning och rutin och Emotionella och existentiella erfarenheter. Slutsats: Brister i kunskap, ekonomiska förutsättningar, otillräckligt stöd och svårigheter att integrera livsstilsförändringar i vardagen utgjorde centrala hinder för fungerande egenvård. Samtidigt framkom att anpassat stöd från närstående, från vården och andra patienter kunde främja motivation och eget ansvar. Emotionella och existentiella upplevelser visade sig också ha stor betydelse för hur patienter hanterade sin sjukdom, både som belastning och som en möjlighet till personlig utveckling.Background: Type 2-diabetes is a chronic disease that has become a global public health issue. It arises due to insulin resistance and requires both medical treatment and self-care measures. Significant lifestyle changes are often necessary to reduce the risk of complications. Self-care plays a crucial role in treatment, and the nurse has an important responsibility to inform, educate, and support the patient. Therefore, gaining a deeper understanding of how individuals with type 2-diabetes experience their self-care is valuable. Aim: The aim was to explore experiences of self-care among patients’ with type 2-diabetes. Method: A literature review was conducted and the result was based on ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. Result: Four main themes emerged; Knowledge and understanding, The value of support in self-care, Life changes as a stressor and routine and Emotional and existential experiences. Conclusion: Deficiencies in knowledge, financial conditions, insufficient support, and difficulties in integrating lifestyle changes into daily life constituted key barriers to effective self-care. At the same time, tailored support from loved ones, healthcare providers, and other patients could enhance motivation and personal responsibility. Emotional and existential experiences also proved to be highly significant in how patients coped with their illness, both as a burden and as an opportunity for personal growth
Healthcare in Thailand related to the nurse's role : A minor field study
No full textBakgrund: Thailand är ett land som står inför flera olika utmaningar när det kommer till deras vårdsystem. Trots stora framsteg inom hälsosjukvården finns fortfarande begränsningar och utmaningar särskilt ute på landsbygden vilket inkluderar brist i resurser, skillnader på olika geografiska områden samt ojämn tillgång till vård. Dessutom är kulturella och socioekonomiska faktorer bidragande utmaning i landet vilket i sin tur påverkar vården tillgänglighet till befolkningen. Syfte: Syftet med fältstudien var att undersöka eventuella utmaningar som sjuksköterskan i Thailand ställs inför. Metod: I denna studie används en fältstudie för att samla in empiriska data genom observationer av verkliga situationer och miljö. Observationerna genomfördes på ett privat sjukhus i Thailand där vårdmiljöer och arbetsförhållanden observerades. Observationernas fokus låg på att identifiera utmaningar i vårdmiljön. Under observationstiden fördes noggranna anteckningar kring situationer och händelser som inträffade. Avslutningsvis analyserades alla den insamlade data med hjälp av kvalitativa metoder för att kunna upptäcka och identifiera mönster och teman. Ytterligare utfördes en litteraturöversikt för att få en bredare helhetssyn samt för att kunna utforska variationer och stärka fältstudien. Resultat: Resultatet belyser faktorer som utbrändhet, hög arbetsbelastning samt brist på specialistsjuksköterskor som utmaningar i den thailändska vården. Det framkom vidare att språkbarriärer och kulturella skillnader påverkar mötena mellan sjuksköterskor och patienter vilket ses som en utmaning. Tillgången till vård varierar i landet på grund av socioekonomiska faktorer där även sjuksköterskorna drar sig till de privata sjukhusen med bättre arbetsförhållanden något som resulterar i långa köer och personalbrist på de offentliga sjukhusen. I fältstudien framkom även problem med patientintegritet samt bristande digitala system.Background: Thailand is a country facing several challenges within its healthcare system. Despite significant progress in healthcare, there are still limitations and challenges, particularly in rural areas, including resource shortages, regional disparities, and uneven access to care. Additionally, cultural and socioeconomic factors contribute to these challenges, which in turn affect the accessibility of healthcare for the population. Purpose: The purpose of the field study was to explore the challenges faced by nurses in Thailand. Method: This study uses a field study to collect empirical data through observations of real-life situations and environments. The observations were conducted at a private hospital in Thailand, where healthcare environments and working conditions were observed. The focus of the observations was to identify challenges within the healthcare setting. During the observation period, detailed notes were taken regarding situations and events that occurred. Finally, all the collected data were analyzed using qualitative methods to identify patterns and themes. Additionally, a literature review was conducted to gain a broader perspective and to explore variations and strengthen the field study. Results: The results highlight factors such as burnout, high workloads, and a shortage of specialized nurses as challenges within the Thai healthcare system. It was further found that language barriers and cultural differences affect the interactions between nurses and patients, which is seen as a challenge. Access to healthcare varies in the country due to socioeconomic factors, with nurses also being drawn to private hospitals with better working conditions, which results in long waiting times and staff shortages in public hospitals. The field study also revealed issues with patient privacy and inadequate digital systems
The development of youth criminality from a professional perspective : A qualitative study on professionals views on causes, risk factors, and interventions
No full textSyftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka ungdomskriminalitetens utveckling i Sverige mellan 2015 och 2025 ur ett professionellt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma - däribland socialsekreterare, polis, brottsutredare och journalist - analyseras hur orsaker, riskfaktorer och insatser uppfattas och har förändrats över tid. Studien visar att ungdomskriminaliteten har förskjutits från mängdbrott till grovt våld, där gärningspersonerna blivit yngre och våldet mer impulsivt och brutalt. Strukturella faktorer såsom segregation, ekonomisk ojämlikhet och försvagade sociala band lyfts fram som centrala bakomliggande orsaker. Samtidigt beskrivs hur kulturella influenser från gangsterrap och sociala medier bidragit till att förstärka kriminella normer och rekryteringsmönster. Analysen utgår från Mertons strainteori, Hirschis teori om sociala band, Goffmans stigma och systemteoretiska perspektiv, vilka tillsammans bidrar till en fördjupad förståelse av kriminalitet som ett resultat av samspel mellan individ, struktur och samhällsnarrativ. Studien pekar på behovet av långsiktiga, samordnade och tillitsbyggande insatser för att möta ungdomskriminalitetens komplexitet i dagens Sverige. This qualitative study aims to explore the development of youth criminality in Sweden between 2015 and 2025 from the perspective of professionals. Through semi-structured interviews with seven practitioners - including social workers, a police officer, a criminal investigator, and a journalist - the study examines how the causes, risk factors, and interventions related to youth crime are perceived and how they have evolved over time. The findings reveal a shift from petty crimes to more severe acts of violence, with offenders becoming younger and the nature of the crimes more impulsive and brutal. Structural factors such as segregation, economic inequality, and weakened social bonds are highlighted as key underlying causes. Additionally, cultural influences from gangsta rap and social media are seen to reinforce criminal norms and recruitment patterns. The analysis is grounded in Merton’s strain theory, Hirschi’s social bond theory, Goffman’s concept of stigma, and systems theory, providing a nuanced understanding of crime as an outcome of the interplay between individual agency, structural conditions, and societal narratives. The study emphasizes the need for long-term, coordinated, and trust-building efforts to address the complexity of youth criminality in contemporary Sweden.
Dimensions of suffering in advanced heart failure : A litterature review from a palliative care perspective
No full textBakgrund: Hjärtsvikt uppstår till följd av minskad funktion i hjärtmuskeln som leder till att hjärtat ej kan pumpa blod tillräckligt effektivt. Sjukdomen är ett globalt hälsoproblem där ca 2 procent av befolkningen är drabbad. Hjärtsvikt påverkar livskvalitén avsevärt och innebär svåra symptom så som fatigue, andnöd, smärta och törst. Palliativvård erbjuds i mindre utsträckning jämfört med andra diagnoser. Lidande i livets slutskede är påfrestande men vanligt förekommande hos döende patienter. Trots detta visar lidande och dess behandling är illa översett. Syfte: Syftet var att undersöka lidandets dimensioner hos patienter som lever med svår hjärtsvikt i en palliativ vårdsituation. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om den lidande människan genomfördes. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL och resulterade i 698 träffar. Slutligen inkluderades 14 studier som analyserades tematiskt med stöd av Clark & Barun (2006). Utifrån förutbestämda teman med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om den lidande människan avsågs det sedan att pröva teorin mot patienter med svår hjärtsvikt. Resultat: Resultatet visar att sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande är närvarande hos patienter med svår hjärtsvikt i en palliativ vårdsituation. Sjukdomslidande uttrycktes i form av fysiska symtom så som fatigue, törst och ödem. Även emotionella reaktioner som rädsla, stress, ångest och depression var vanligt. Vårdlidande uppstod i kontakt med vården exempelvis när personal uttryckte sig kränkande, fråntog patienterna hopp eller när kommunikationen var bristande. Livslidande framkom som en reaktion på brist av trygga och nära relationer. Slutsats: Litteraturöversikten påvisade att patienter med svår hjärtsvikt i en palliativ vårdsituation upplever ett omfattande och multidimensionellt lidande vilket innefattade sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Resultaten av denna översikt, analyserade utifrån Katie Erikssons teori om lidande, belyser vikten av att vårdpersonal utvecklar en fördjupad förståelse för patientens subjektiva upplevelser av lidande, vilket i sin tur kan leda till förbättrade vårdinsatser och en mer empatisk och patientcentrerad vård.Background: Heart failure occurs due to reduced function in the heart muscle, leading to the heart being unable to pump blood efficiently. The disease is a global health problem. Heart failure significantly impacts quality of life and involves severe symptoms such as fatigue, shortness of breath, pain, and thirst. Palliative care is offered to a lesser extent compared to other diagnoses. Suffering at the end of life is distressing but common among dying patients. Despite this, suffering and its treatment are often overlooked. Aim: The aim was to investigate the dimensions of suffering in patients living with severe heart failure in a palliative care situation. Method: A literature review with a qualitative deductive approach based on Katie Eriksson's theory of the suffering person was conducted. Database searches were carried out in PubMed and CINAHL, resulting in 698 hits. Finally, 14 studies were included and analyzed thematically with the support of Clark & Braun (2006). Based on predetermined themes from Katie Eriksson's theory of the suffering person, the theory was then tested against patients with severe heart failure. Results: Disease suffering, care suffering, and life suffering are present in patients with severe heart failure in a palliative care situation. Disease suffering was expressed through physical symptoms such as fatigue, thirst, and edema. Emotional reactions such as fear, stress, anxiety, and depression were also common. Care suffering occurred in contact with healthcare, for example, when staff expressed themselves offensively or deprived patients of hope. Life suffering appeared as a reaction to the lack of safe and close relationships. Conclusion: Patients with severe heart failure in a palliative care situation experience extensive and multidimensional suffering, including disease suffering, care suffering, and life suffering. The results of this review highlight the importance of healthcare professionals developing a deeper understanding of the patient's subjective experiences of suffering, which can lead to improved care interventions and more empathetic and patient-centered care
Nurses' experiences of person-centered palliative care : A literature study
No full textBakgrund: Personcentrerad vård innebär att se patienten som en aktiv medskapare i vården, särskilt inom palliativ vård, där målet är att förbättra livskvaliteten vid livshotande sjukdomar. Sjuksköterskan ansvarar för helhetsperspektiv och arbetar tillsammans med patient och närstående för att skapa delaktighet och bevara autonomi. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tillämpa personcentrerad vård inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk datainsamling och induktiv analys, baserad på Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Sökord togs fram med PEO-modellen, och databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta relevanta artiklar. Kvalitativa studier som publicerats på engelska och de senaste 10 åren valdes. Artiklarna granskades för kvalitet enligt Caldwell et al. (2011). Dataanalysen följde nio steg för att kategorisera och analysera relevant information från artiklarna, vilket resulterade i huvudkategorier som speglade sjuksköterskornas erfarenheter av personcentrerad vård inom palliativ vård. Kategorierna sammanställdes för att besvara studiens syfte Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Huvudkategorierna var: Betydelsen av personcentrerad palliativ vård, Utmaningar och hinder, samt Samarbete inom det interprofessionella teamet. Underkategorierna till huvudkategorin Betydelsen av personcentrerad palliativ vård var: Känslan av värdighet och bekräftelse, Positiva effekter och Kulturell medvetenhet. Underkategorin till huvudkategorin Utmaningar och hinder var: Tid och kunskapsbrist. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård strävar efter att bevara patientens värdighet och autonomi, trots utmaningar som tidsbrist och begränsade resurser. De anpassar sitt bemötande efter varje patient, samarbetar med andra yrkesgrupper och upplever professionell tillfredsställelse när de lyckas skapa ett respektfullt, personcentrerat förhållningssätt.Background: Person-centered care means seeing the patient as an active cocreator in care, especially in palliative care, where the goal is to improve the quality of life in life-threatening illnesses. The nurse is responsible for a holistic perspective and works together with the patient and their loved ones to create participation and preserve autonomy. Aim: To describe nurses' experiences of applying person-centered care in palliative care. Method: The study is a literature review with systematic data collection and inductive analysis, based on Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Search terms were developed using the PEO model, and the CINAHL and PubMed databases were used to find relevant articles. Qualitative studies published in English and within the last 10 years were selected. The articles were reviewed for quality according to Caldwell et al. (2011). The data analysis followed nine steps to categorize and analyze relevant information from the articles, resulting in main categories that reflected nurses' experiences of person-centered care in palliative care. The categories were compiled to answer the purpose of the study. Results: The results were presented in the form of three main categories and four subcategories. The main categories were: Importance of person-centered palliative care, Challenges and barriers, and Collaboration within the interprofessional team. The subcategories of the main category Importance of person-centered palliative care were: Sense of dignity and affirmation, Positive effects, and Cultural awareness. The subcategory of the main category Challenges and barriers was: Time and lack of knowledge. Conclusion: Palliative care nurses strive to preserve patient dignity and autonomy, despite challenges such as time constraints and limited resources. They tailor their care to each patient, collaborate with other professionals, and experience professional satisfaction when they succeed in creating a respectful, person-centered approach.