Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses' experience of caring for adult patients at the end of life : A literature review
No full textBakgrund: Synen på döden påverkas av kultur, religion och personliga erfarenheter och väcker frågor om livets mening. När döden kommer nära, som vid sjukdom, blir behovet av stöd påtagligt. Palliativ vård syftar till att lindra lidande och ge livets slutskede värdighet. Sjuksköterskor spelar en central roll genom att lindra symtom, stödja patientens behov och skapa trygghet för både patient och närstående, vilket gör de sista stunderna så meningsfulla och trygga som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga originalartiklar från CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i följande rubriker: Etiska utmaningar vid övergång från kurativ till palliativ vård. Erfarenhet av kompetens och utbildning. Emotionella erfarenheter. Relation till anhöriga. Organisatoriska strukturer för omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver palliativ vård som både komplex och känslomässigt krävande. Etiska dilemman skapar moralisk stress, särskilt när tidspress, personalbrist och bristande kommunikation gör det svårt att möta patienters och närståendes behov av trygghet och värdighet. Detta väcker känslor av otillräcklighet, men också upplevelser av stor meningsfullhet i att stödja patienter i livets slutskede. Erfarenheterna betonar att god kommunikation, samarbete mellan professioner och starkt kollegialt stöd är centralt för en etiskt hållbar och personcentrerad palliativ vård. Background: Perceptions of death are shaped by culture, religion, and personal experiences, and evoke questions about the meaning of life. When death approaches, such as in the context of illness, the need for support becomes evident. Palliative care aims to relieve suffering and provide dignity at the end of life. Nurses play a central role by relieving symptoms, addressing patients’ needs, and creating a sense of security for both patients and their relatives, thereby making the final moments as meaningful and comforting as possible. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for adult patients at the end of life. Method: A qualitative literature review based on ten nursing science original articles from CINAHL and PubMed. Results: The results are summarized under the following headings: Ethical challenges in the transition from curative to palliative care. Experience of competence and education. Emotional experiences. Relationship with family members. Organizational structures for nursing. Conclusion: Nurses describe palliative care as both complex and emotionally demanding. Ethical dilemmas contribute to moral distress, particularly when time constraints, staff shortages, and inadequate communication make it difficult to meet the needs of patients and their families for security and dignity. This evokes feelings of inadequacy, but also experiences of profound meaning in supporting patients at the end of life. The findings highlight that effective communication, interprofessional collaboration, and strong collegial support are essential for ethically sustainable and person-centred palliative care.
Children's violence against their parents: From parents' perspectives : A scoping review
No full textSyftet är att öka kunskaperna om barns våld mot föräldrar ur föräldraperspektivet. Frågeställningarna handlar om vilka erfarenhet av våld som föräldrar har och vad de anser orsakar våldet samt hur föräldrar mår, vilka strategier de har och hur upplevelserna är av att söka hjälp. För detta valdes metoden scoping review med artikelsökning i fyra databaser. Av det inledande antalet 1019 artiklar, var det 12 som inkluderades för att ingå i kunskapsöversikten. I resultatet framkommer att föräldrar, till barn i åldersspannet 8–59 år, har olika erfarenheter av våld och i olika omfattning från inget våld till extremt dagligt våld. Majoriteten av föräldrarna kopplade våldsutövandet till barnets diagnostiserade funktionsnedsättning eller psykiska ohälsa. Föräldrarna vittnar om att våldet orsaka dem ohälsa och negativa känslor samt att de behövt utveckla strategier för att hantera barnets våld. Föräldrarna vittnar även om att de möts av misstro och att söka hjälp kan få negativa konsekvenser. Resultatet analyserades dels utifrån ett samhällsperspektiv, dels utifrån ett individperspektiv. Till detta användes teorier så som symbolisk interaktionism och viktiminologiskt perspektiv. Slutsatsen är att mer forskning behövs, speciellt med föräldrar som utsätts för våld av sina barn utifrån en svensk kontext.The aim is to increase knowledge about children's violence against parents from a parent's perspective. Questions are about what experiences of violence parents have and what they think causes the violence, as well as how parents feel, what strategies they have and what their experiences are of seeking help. For this, the scoping review method was chosen, with article search in four databases. Of the initial number of 1019 articles, 12 were included to be included in the knowledge overview. The results show that parents, of children in the age range 8–59 years, have different experiences of violence and to varying extents from no violence to extreme daily violence. The majority of the parents linked the violence to the child's diagnosed disability or mental illness. The parents testify that the violence causes them ill health and negative emotions and that they have had to develop strategies to deal with the child's violence. The parents also testify that they are met with mistrust and seeking help can have negative consequences. The results were analyzed partly from a societal perspective and partly from an individual perspective. For this, theories such as symbolic interactionism and victimological perspective were used. The conclusion is that more research is needed, especially with parents who are exposed to violence by their children based on a Swedish context
"What happened has shaped me into who I am today. That's just the way it is": Young adults' meaning-making of domestic violence across past, present, and future : A qualitative study on how experiences of domestic violence in childhood shape young adults' understanding of themselves, their relationships, and their future
No full textBarn som växer upp med våld i hemmet löper ökad risk för psykiska, fysiska och relationella konsekvenser. Denna kvalitativa studie syftar till att utforska hur unga vuxna (18–20 år) själva förstår hur deras erfarenheter av våld i hemmet har påverkat deras liv från barndomen fram till nutid, vilka copingstrategier de beskriver och vilken mening de tillskriver dessa erfarenheter i deras nuvarande liv och framtidsplaner. Studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som tidigare fått stöd av den ideella föreningen Bojen i Göteborg. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys med en abduktiv ansats och utifrån en teoretisk ram bestående av ett socialkonstruktionististkt perspektiv, copingteori och KASAM-modellen (Känsla av Sammanhang). Resultaten visar en rörelse från tystnad och självskuld i barndomen mot ökad förståelse, handlingskraft och gränssättning i det unga vuxenlivet. Respondenterna beskriver långvariga fysiska och psykiska symtom, gradvisa skiften i coping i takt med att stödjande relationer blir tillgängliga samt ett starkt fokus på att bryta våldets sociala arv. Denna studie visar att konsekvenserna av våld i hemmet under barndomen sträcker sig långt in i livsfasen emerging adulthood och formar unga människors fysiska och psykiska hälsa, relationer och identitetskänsla. Genom att belysa hur språk, relationell kontinuitet och långsiktigt stöd möjliggör återhämtning, ger resultaten viktiga insikter för socialtjänst och stödorganisationer, kanske som vägledning för att utveckla mer träffsäkra insatser som stärker skydd, ökar handlingskraft och skapar en känsla av mening för barn och unga med erfarenhet av våld i hemmet.Children who grow up with domestic violence face increased risks of psychological, bodily and relational consequences. This qualitative study aims to explore how young adults (18–20 years) themselves, understand how their experiences of domestic violence have impacted their lives from childhood to the present, which coping strategies they describe and what meaning they attribute to these experiences in their current lives and future plans. The study is based on eight semi-structured interviews with young adults who had received support from the non-profit organisation Bojen in Gothenburg. The material was analysed using thematic analysis, utilizing an abductive approach and was informed by a social constructionist perspective, coping theory, and the sense of coherence model. The findings show a movement from silence and self-blame in childhood toward increased understanding, agency and boundary-setting in young adulthood. Participants describe long-term bodily and psychological effects, gradual shifts in coping as supportive relationships become available and a strong focus on breaking intergenerational patterns of violence. This study demonstrates that the consequences of childhood domestic violence extend well into emerging adulthood, shaping young people's physical and mental health, relationships and sense of identity. By highlighting how language, relational continuity and long-term support enable recovery, the findings provide insights for social services and support organisations, perhaps as a guidance for developing more need-responsive, long-term interventions that strengthen safety, agency, and meaning-making for young adults with experiences of domestic violence
AI in the service of healthcare! : A literature review of nurses' experiences and attitudes toward AI as a digital tool in healthcare
No full textBakgrund: Artificiell intelligens tar en allt större plats i samhället och så även inom hälso- och sjukvården. Användningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer för hur AI ska användas som hjälpmedel. Sjuksköterskorspelar en viktig roll att säkerställa en god och säker vård och att användningenav AI sker på ett etiskt korrekt sätt med fokus på patientens välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och attityder inför AI som digitalt hjälpmedel i hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa, två kvalitativa och två artiklar med blandad forskningsmetod. Resultat: Studiens resultat visade att den generella inställningen till AI var positiv hos sjuksköterskor och att de såg optimistiskt på de möjligheter till effektivisering och avlastning tekniken skulle kunna erbjuda. Resultatet visade att det fanns en oro hos sjuksköterskor inför hur AI skulle påverka datasekretess och om tekniken var tillförlitlig. Sjuksköterskor hade även en oro kring etiska aspekterav AI. I resultatet framkom även att det fanns oro som var kopplad till sjuksköterskans bristande kunskap och låga praktisk erfarenhet av AI. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna använda och nyttja AI-tekniken på ett säkert och tillförlitligt sätt krävs förändringar genom hela vård- och utbildningskedjan för att stärka kunskaperna inom informatik och AI-kompetens. Sjuksköterskor behöver ta ett större ansvar för eget fortbildande, stärka kritiskt tänkande ochkräva inkludering genom hela processen vid införandet av ny AI-teknik.Background: Artificial intelligence is playing a significant role in the modern world, including the healthcare system. The use of AI is governed by laws, regulations, and recommendations that guide how we can use the technologyin a safe and ethical manner. Nurses play a vital role for maintaining good andsafe care for patients, but also for continuously keeping up to date with new knowledge and collaborating on the quality development of nursing care. Aim: To describe nurses' experiences and attitudes towards AI as a digital support tool in healthcare related work. Method: General literature review based on eleven scientific articles, seven quantitative, two qualitative and two articles with mixed research methods. Results: The study's results showed that nurses had a generally positive attitude towards AI and were optimistic about the opportunities for efficiency gains and reduced workload that the technology could offer. The results also showed that nurses were concerned about how AI would affect data privacy and whether the technology was reliable. Nurses also had concerns about the ethical aspects of AI. The results also showed that there were concerns linked to nurses' lack of knowledge and limited practical experience of AI. Conclusion: For nurses to be able to use and utilise technology safely and reliably, changes are needed throughout the entire healthcare and education chain to strengthen knowledge of informatics and AI skills. Nurses need to take more responsibility for their own continuing professional development, strengthen their critical thinking and demand inclusion throughout the entire process of introducing new AI technology
Helsepersonells erfaring med kvalitet i palliativ behandling og omsorg under COVID-19 pandemien : En norsk-svensk multisenterstudie
No full textKunnskap om helsepersonells erfaringer med kvalitet i palliativ omsorg under COVID-19 pandemien kan bidra til kvalitetsutvikling. Hensikten med studien var derfor å undersøke helsepersonells erfaring med kvalitet i palliativ behandling og omsorg, ved å identifisere deres erfarte styrker og forbedringsområder. Studien er en del av en norsk-svensk multisenterstudie (PaQC-C19). Totalt 268 informanter besvarte to fritekstspørsmål om styrker og forbedringsområder fra spørreskjemaet Kvalitet fra pasientens perspektiv for palliativ omsorg (KUPP-PO). Data ble analysert med kvalitativ innholdsanalyse. Funnene viste at helsepersonell strakk seg langt for å opprettholde kvaliteten i palliativ behandling og omsorg under pandemien. Forutsetninger for å kunne strekke seg langt omhandlet kategorier som samarbeid, tilgang på ressurser og støtte fra ledelsen. Informantene erfarte at det innenfor disse både var styrker og forbedringsområder. Funnene viser viktigheten av systemer som støtter helsepersonellet under pandemier og kriser, og kan også ha overføringsverdi til kontekster under ordinære forhold.SiXSPa
Living with type two diabetes mellitus : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en globalt växande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och förtida död. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som övervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger på långsiktiga förändringar av levnadsvanor där egenvård och stöd från vården är avgörande för att stabilisera blodsockret och förebygga följdsjukdomar. Samtidigt beskrivs sjukdomen i samhället ofta med stigma där föreställningar om ohälsosamma levnadsvanor och bristande självdisciplin kan förstärka negativa attityder mot patienter. Personcentrerad vård och strukturerad patientutbildning stärker delaktighet, egenvårdsförmåga och förbättrar kliniska resultat och livskvalitet. Sjuksköterskan har ett centralt ansvar att vägleda, informera och skapa förutsättningar för långsiktig hälsa genom ett etiskt och respektfullt förhållningssätt. Syfte: Syfte var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ två. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman: Känslomässigt belastning och identitetsarbete, Upplevelser av stöd och hinder från närstående och sociala nätverk, Upplevelser av kontakter med vården, Upplevelser av utmaningar kopplat till egenvård. Slutsats: Personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2 präglas av ett samspel mellan emotionella och sociala relationer, möten med vården och de krav som egenvården ställer i vardagen. Egenvården uppleves som en viktig del av livet med sjukdomen och påverkar välbefinnande, livskvalitet och känslan av normalitet. Personcentrerad vård och stöd från närstående upplevs ha betydelse för hur personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar sjukdomen i vardagen.Background: Type 2 diabetes mellitus is a globally increasing chronic disease that causes extensive complications and premature death. It develops gradually through insulin resistance and reduced insulin production and is often linked to lifestyle factors such as being overweight and physical inactivity. Treatment is based on long-term lifestyle changes, where self-care and support from healthcare services are essential for stabilizing blood glucose levels and preventing complications. At the same time the disease is often described in society with stigma where perceptions of unhealthy lifestyles and lack of self-discipline can reinforce negative attitudes toward patients. Self-care ability improves clinical outcomes in addition to quality of life. The nurse has a central responsibility to guide, inform, and create conditions for long-term health through an ethical and respectful approach. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes mellitus. Method: A literature review was conducted, resulting in the inclusion of ten qualitative original research articles. The search was systematically performed in the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Person-centered care and patient education are important for facilitating self-care in type 2 diabetes mellitus. Emotional burden and identity work Experiences of support and obstacles from relatives and social networks, Experiences of interactions with healthcare, Experiences of challenges related to self‑care. Conclusion: People's experiences of living with type 2 diabetes are shaped by an interaction between emotional and social relationships, encounters with healthcare, and the demands that self‑care places on everyday life. Self‑care is perceived as an important part of living with the disease and influences well‑being, quality of life, and the sense of normality. Person‑centred care and support from close relatives are experienced as significant for how individuals with type 2 diabetes manage the disease in daily life
Experiences of care among individuals with substance use disorder : A literature review
No full textBakgrund: Substansbrukssyndrom påverkar personer i alla åldrar och socioekonomiska grupper i samhället. Substansbruk har många och negativa följder för samhälle, ekonomi, folkhälsa och individuell livskvalitet. Samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser är vanligt, likaså psykosociala problem som arbetslöshet, problematiska relationer och utsatta boendesituationer. Dödligheten är hög relaterat till hälsopåverkan, suicid och överdosering av substanser. Som sjuksköterska kan denna patientgrupp komma att mötas oberoende av vilken kontext man arbetar i. Hur personer med substansbrukssyndrom upplever att motta vård är ett ämne av vikt att studera, då riskerna för negativa konsekvenser är hög i denna patientgrupp. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att beskriva erfarenheter av vård hos personer med substansbrukssyndrom. Metod: Metoden för detta examensarbete var litteraturöversikt. Data har samlats in från tio kvalitativa originalartiklar, vilka har inhämtats genom strukturerad databassökning med sökord i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning enligt inspiration från Fribergs (2022) 14 frågor för kvalitetsgranskning samt kvalitetsgranskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Analysen genomfördes enligt tematisk analys med färgkodning. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; "Upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal", "Upplevelser av olika behandlingsformer vid substansbrukssyndrom" och "Påverkande faktorer till att söka vård och behandling för substansbrukssyndrom". Dessa teman visade på stigma och diskriminering och ojämlik vård som återkommande faktorer, samt att tillgänglighet, begränsad ekonomi och rädsla hade inverkan på viljan att söka vård. Även positiva erfarenheter av vård och behandling framkom i resultatet. Slutsats: Litteraturöversikten visar att personer med substansbrukssyndrom upplever både positiva och negativa erfarenheter av vård. Stigmatisering och dåligt bemötande leder till minskat antal som söker vård. Detta leder till flera följder för individ och samhälle. Sjuksköterskor har en viktig roll i arbetet med personcentrerad vård, ett holistiskt förhållningssätt samt ökad samverkan, för att skapa trygghet och förtroende till patientgruppen.Background: Substance use disorder affects people of all ages and from different socio-economic groups in society. Substance use has a negative impact on society, economy, world health and quality of life for individuals. Comorbidity with other psychiatric diseases is common and psycho-social issues such as unemployment, struggles with personal relationships and homelessness. Mortality is commonly related to health issues, suicide and overdosing substances. Nurses will most likely meet this group of patients no matter where in health care they work, which makes the topic of importance to study. How individuals with substance use disorder experience care is an important subject to study, as the risks of negative consequences are high in this group. Aim: The aim of this literature review was to describe the experiences of care among individuals with substance use disorders. Method: The method of this study was a literature review. Data was collected from ten qualitative original articles, which were obtained through structured database search with subject headings in Cinahl Complete and PubMed. The articles went through a quality review inspired of Friberg (2022) 14 questions for quality review and a quality assessment tool from Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). The analysis of this study was thematic analysis with color-coding. Results: Three main categories were identified; "Experiences of encounters with healthcare professionals", "Experiences of different treatment options for substance use disorder" and "Influencing factors for seeking care and treatment for substance use disorder". These themes highlighted stigma, discrimination and unequal care as recurring factors, as well as accessibility, economic barriers and fear impacting the willingness to seek care. But also, positive experiences of care and treatment were evident in the result.Conclusion:This literature review demonstrates that individuals with substance use disorder experience both positive and negative aspects of care. Stigmatization and poor treatment lead to fewer individuals seeking care. This results in several consequences for both the individual and society. Nurses play an important role in working with person-centered care, a holistic approach, and increased collaboration to create security and trust within this patient group.
"When The Heart Is Full" : A qualitative study on hospital social workers' emotional burden in specialized palliative care
No full textDenna studie undersöker hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom specialiserad palliativ vård upplever och hanterar emotionell belastning i sitt arbete samt vilka strategier de använder för att bibehålla sin hälsa. Genom en kvalitativ ansats har sju intervjuer genomförts med kuratorer verksamma inom ASIH, SPSV och hospice. Analysen har genomförts med tematisk analys enligt Braun & Clarke (2006), och studien tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppet resiliens. Resultatet visar att emotionell närvaro ses som en central och nödvändig del av yrkesrollen, där empati och känslomässig tillgänglighet är avgörande för att skapa meningsfulla möten med patienter och närstående. Emotionell belastning uppstår inte i första hand genom de svåra samtalen i sig, utan när återhämtning, reflektion och kollegialt stöd uteblir. Trots att samtalen ofta är tunga, beskrivs de även som meningsfulla och bidrar till yrkesstolthet. Den emotionella belastningen blir särskilt påtaglig när tid för återhämtning saknas, gränser suddas ut och arbetet följer med hem i form av stress, trötthet eller nedstämdhet. Kuratorerna beskriver att de ofta är ensamma i sin profession i det tvärprofessionella teamet, vilket kan förstärka känslan av otillräcklighet och bristande förståelse för deras specifika emotionella exponering. Samtidigt lyfts kollegor, både i teamet och andra kuratorer, samt extern handledning som viktiga skyddsfaktorer. Organisatoriskt stöd upplevs dock som bristfälligt och ansvaret för att hantera emotionell belastning läggs ofta på individen. Strategier för att hantera belastningen inkluderar professionell distans, gränssättning, emotionell reglering, reflektion och återhämtning, både under arbetsdagen och på fritiden. Kuratorerna använder sig medvetet av sig själva som verktyg i mötet med patienter, vilket kräver närvaro, lyhördhet och ibland även sårbarhet. Erfarenhet framträder som en viktig resurs – med åren utvecklas en djupare förståelse för gränser, återhämtning och hur den egna balansen mellan arbete och privatliv kan bevaras. Analysen visar att resiliens framträder som en dynamisk och kontextbunden process snarare än en individuell egenskap. Relationella resurser, såsom kollegialt stöd och handledning, i kombination med organisatoriska förutsättningar och individuella strategier, samverkar för att möjliggöra ett hållbart yrkesutövande. När någon av dessa komponenter brister ökar risken för långvarig emotionell belastning och psykisk ohälsa. Sammantaget visar studien att emotionell belastning inte behöver vara ett hot mot hälsa, utan kan, under rätt förutsättningar, fungera som en meningsskapande och stärkande faktor. Det emotionella arbetet ses som en naturlig del av kuratorsrollen inom palliativ vård, men för att det ska vara hållbart krävs strukturellt erkännande, möjlighet till reflektion och ett aktivt arbete med gränssättning och återhämtning. Studien pekar på vikten av att flytta fokus från individens ansvar till organisationens roll i att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart yrkesliv för kuratorer i palliativ vård.This study explores how social workers working in specialized palliative care experience emotional burden in their work, and how they manage it. Emotional burden is something that can appear when professionals meet patients and families who are facing crisis, suffering and death. In palliative care, these emotional situations are part of everyday work. Even if social workers feel that their work is meaningful and important, the emotional demands can still affect their well-being. Social workers in this field often work alone in their profession, even though they are part of a team. Many times, they meet patients in their homes or on palliative care units, and there might not be a colleague close by to give support. They must handle difficult conversations about death, grief, and existential questions, while also managing their own reactions. At the same time, they need to deal with time pressure and organizational demands. This can lead to a situation where work takes a lot of emotional energy and affects the private life. The aim of this study is to understand how emotional work is experienced by medical social workers in palliative care, and what strategies they use to handle emotional burden and stay healthy. The study is based on seven qualitative interviews with social workers in ASIH, SPSV and hospice. The method used was thematic analysis, and the theoretical perspective is based on the concept of resilience. Resilience is described as the ability to handle stress and recover after difficult situations. The results show that emotional work is both challenging and rewarding. It becomes difficult when there is not enough time for recovery or reflection, and when social workers feel alone with the emotional pressure. Several participants said that emotional exhaustion did not come from the patients, but from the overall demands in the job. Strategies that help include self-reflection, professional boundaries, support from colleagues or supervision, and time for recovery. Experience also helps social workers understand what they need in order to stay well. The study shows that resilience is not a fixed personal trait, but something that develops through practice and support. Emotional burden is not always negative. With the right conditions, it can also lead to personal growth, meaning and strength. The study highlights that organizations must take more responsibility for helping social workers in palliative care manage the emotional demands of their work in a sustainable way.
Children's and parents' narratives of violence : How social services handle conflicting information
No full textStudiens syfte var att undersöka hur barnens och föräldrarnas berättelse om våld mot barn framträder i beslutsunderlag i barnavårdsutredningar samt hur samstämmighet, eller motstridiga uppgifter, hanteras i barnavårdsutredningar. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av beslutsunderlag från 30-tal slumpmässigt utvalda utredningar avseende barn, med aktualiseringsorsaken utsatt för övergrepp fysiskt, psykiskt och sexuellt. Data har analyserats med hjälp av Johan Galtungs modell om våld samt kritisk teori om barns rättigheter (Reynaert et al., 2012) samt intersektionalitet. Resultat visar att socialsekreterare i de studerade beslutsunderlag diskuterar diskrepans mellan barnens och föräldrarnas berättelse om våld i mycket i låg utsträckning. De använder sig inte av begreppen samstämmighet eller motstridighet, varken för att konstatera skillnaderna eller problematisera detsamma. Det framkommer vidare att tolkning och analys av våldet, både det direkta våldet och våldets konsekvenser eller förklaringar till våld, inte tas upp i beslutsmotiveringar. Det är också svårt att utläsa huruvida socialsekreterare beaktar olika teorier om våld och varför våldet uppstår.The aim of the study was to examine how children's and parents' narratives about violence against children emerge in decision-support documents in child welfare investigations, as well as how consistency—or conflicting information—is handled in such investigations. To address the study's aim and research questions, a qualitative content analysis was conducted on decision-support documents from approximately 30 randomly selected investigations concerning children, where the reason for referral was exposure to physical, psychological, or sexual abuse. The data were analyzed using Johan Galtung's model of violence and critical theory on children's rights (Reynaert et al., 2012) and intersectionality. The results show that social workers in the examined decision-support documents rarely discuss discrepancies between the children's and parents' narratives about violence, and they do not use the concepts of consistency or contradiction to either identify or problematize these differences. Furthermore, the interpretation and analysis of the violence, both the direct violence and its consequences or explanations—are not addressed in the decision justifications. It is also difficult to determine whether social workers consider different theories of violence or why violence occurs
Employees exposed to violence : Managers' perceptions of supporting employees who are victims of violence in close relationships
No full textDenna magisteruppsats undersöker hur chefer upplever sitt uppdrag att stödja våldsutsatta medarbetare inom ramen för organisationens förutsättningar. Syftet är att belysa vilka utmaningar chefer möter i arbetet med våld i nära relationer på arbetsplatsen och hur de använder organisatoriska stödstrukturer i praktiken. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med chefer i en medelstor kommun i Sverige och analyserar deras erfarenheter utifrån organisationsteori och Antonovskys KASAM-modell (känsla av sammanhang). Resultaten visar att chefer har en central roll i att skapa trygghet och stöd för våldsutsatta medarbetare, men att uppdraget präglas av osäkerhet och brist på verktyg. Chefer beskriver svårigheter med att ställa frågor om våld, vilket kräver tillit och mod, samt att organisatoriska riktlinjer och utbildning ofta saknas. Samtidigt framkommer att arbetsplatsen kan fungera som en fristad – en plats där medarbetaren får möjlighet till trygghet och stöd för att lämna en destruktiv relation. Genom att koppla chefers upplevelser till organisationens förutsättningar visar uppsatsen att våld i nära relationer bör integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att chefer ska kunna agera professionellt krävs tydliga stödstrukturer, kontinuerlig kompetensutveckling och en kultur som främjar öppenhet och ansvarstagande. Studien bidrar till förståelsen av hur arbetsgivare kan samverka med andra aktörer för att förebygga och upptäcka våld i nära relationer, vilket stärker det sociala arbetet med att ge våldsutsatta rätt stöd och hjälp.This master's thesis examines how managers experience their mission to support employees exposed to violence within the framework of the organization's conditions. The aim is to highlight the challenges managers face when addressing violence in intimate relationships at work. It also examines how they use organizational support structures in practice. The study is based on qualitative interviews with managers in a medium-sized municipality in Sweden and analyzes their experiences based on organizational theory and Antonovsky's KASAM model (sense ofcontext). The results show that managers have a central role in creating security and support for employees exposed to violence, but that the mission is characterized by uncertainty and a lack of tools. Managers describe difficulties in asking questions about violence, which requires trust andcourage, and that organizational guidelines and training are often lacking. At the same time, it emerges that the workplace can function as a sanctuary - a place where employees are given the opportunity for security and support to leave a destructive relationship. By connecting managers'experiences to the organization's conditions, the thesis shows that violence in intimate relationships should be integrated into systematic work environment work. In order for managers to act professionally, clear support structures, continuous skills development and a culture that promotes openness and responsibility are required. The study contributes to the understanding of how employers can collaborate with other actors to prevent and detect violence in close relationships, which strengthens the social work of providing victims of violence with the right support and help