Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses' experiences of digital patient meetings : A literature review with a systematic approach
No full textBakgrund: Digital vård har utvecklats snabbt, särskilt i samband med covid-19-pandemin. Den ökade tillgängligheten har främjat självständighet för många patienter, men också skapat utmaningar kring jämlikhet, patientdelaktighet och den personcentrerade vården. Tekniska krav, lagstiftning och etiska riktlinjer ställer nya krav på vårdpersonal. Distriktssköterskans roll har blivit central i att stödja patienter i digitala möten och samtidigt upprätthålla god vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten med patienter i primärvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklar söktes i CINAHL, PubMed och Nursing & Allied Health Premium enligt PEO-modellen. Totalt inkluderades 15 kvalitetsgranskade artiklar. Analysen genomfördes med Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Tre huvudteman med nio underteman identifierades. Sjuksköterskor beskrev stress, otillräckligt stöd från ledning och tekniska brister som belastande. Bristande digital kompetens påverkade både arbetsmiljö och vårdkvalitet. Samtidigt sågs positiva effekter som ökad tillgänglighet för vissa patientgrupper. Det fanns dock risk att sårbara grupper exkluderades. Behovet av anpassad kommunikation och personcentrering lyftes som avgörande. Slutsats: Digital vård erbjuder ökad flexibilitet och tillgänglighet men innebär också nya krav och risker. För att vården ska vara hållbar krävs tekniskt och organisatoriskt stöd, utbildning och ett fortsatt personcentrerat förhållningssätt, särskilt med hänsyn till sårbara grupper.Background: Digital healthcare has developed rapidly, especially during the COVID-19 pandemic. Increased accessibility has promoted independence for many patients, but has also created challenges related to equity, patient involvement, and person-centered care. Technological demands, legislation, and ethical guidelines place new responsibilities on healthcare professionals. The role of the district nurse has become central in supporting patients during digital consultations while maintaining care quality. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of digital consultations with patients in primary care. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Articles were retrieved from the databases CINAHL, PubMed, and Nursing & Allied Health Premium, based on the PEO model. A total of 15 quality-assessed articles were included. The data were analyzed using Thomas and Harden's thematic synthesis. Results: Three main themes and nine subthemes were identified. Nurses described stress, lack of managerial support, and technical shortcomings as burdensome. Insufficient digital competence affected both the work environment and care quality. Positive aspects included increased accessibility for some patient groups. However, there was a risk of exclusion for vulnerable populations. The importance of tailored communication and person-centered care in digital contexts was emphasized. Conclusion: Digital healthcare offers greater flexibility and accessibility but also brings new demands and risks. To ensure sustainable care, technical and organizational support, further training, and a continued person-centered approach are needed, especially to meet the needs of vulnerable groups
Living with a changed body and identity after breast cancer : A literature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersorterna bland kvinnor globalt. En tidig diagnos samt behandling kan vara avgörande för överlevnad. Tillgång till vård varierar beroende på socioekonomiska och geografiska faktorer. Att sprida kunskap och minska ojämlikvård kan förbättra kvinnornas prognos att överleva. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i kvinnans liv. Trots detta är sexuell hälsa ofta ett ämne som förbises i vårdsamtal, detta på grund av bristande kunskap, osäkerhet och tidsbrist inom hälso- och sjukvården. Även om sjuksköterskans centrala roll är att integrera sexualitet i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor upplever sin sexuella hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på vetenskapliga originalartiklar om kvinnans sexuella hälsa som genomgått bröstcancerbehandling. Med hjälp av sökord, begränsningar och boolesk söklogik, har artiklarna sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarnas titlar, abstrakt och fulltext granskades enligt Fribergs modell. Resultat: Resultatet är baserat på sex kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar. Tre huvudfynd identifierades, sexuell lust och njutning; upplevd kvinnlighet och kroppsuppfattning; samt kommunikation och intimitet i relation. Det första temat beskriver hur den sexuella lusten och njutningen påverkas efter bröstcancer. Det andra temat beskriver hur kvinnorna uppfattar deras kropp samt hur synen på kvinnligheten har förändrats efter bröstcancer. Det sista temat beskriver vikten av kommunikation samt intimitet i relationer efter bröstcancer. Slutsats: Sexuell hälsa påverkas oftast negativt av bröstcancer, vilket kan leda till försämrad livskvalité och utmaningar i relationer. Trots detta är ämnet tabubelagt inom hälso- och sjukvården. För att ge en jämlikvård och personcentrerad vård behöver sexuell hälsa lyftas upp som en naturlig del i omvårdnaden. Background: Breast cancer is one of the most common types of cancer among women globally. Early diagnosis and treatment can be crucial for survival. Access to care varies depending on socioeconomic and geographical factors. Increasing awareness and reducing inequalities in healthcare can improve women’s chances of survival. Sexual and reproductive health is an important part of a woman’s life. Sexual health is often overlooked in healthcare conversations due to a lack of knowledge, uncertainty and time constraints within the healthcare system. Even though integrating sexuality into nursing care is a central part of the nurse's role. Aim: The aim with this study was to investigate how women perceive their sexual health following breast cancer treatment. Method: This literature review is based on scientific originals articles about women’s sexual health after breast cancer treatment. Articles were found using search terms, limits and Boolean search logic in the databases PubMed and Cinahl Complete. The titles, abstracts and full texts were reviewed using Friberg’s model. Results: The results are based on six qualitative and four quantitative articles. Three main findings were identified: sexual desire and pleasure; perceived femininity and body image; and communication and intimacy in relationships. The first theme describes how sexual desire and pleasure are affected after breast cancer. The second theme addresses how women perceive their bodies and how their sense of femininity has changed following breast cancer. The final theme highlights the importance of communication and intimacy in relationships after experiencing breast cancer. Conclusion: Sexual health is often negatively affected by breast cancer, which can lead to reduced quality of life and challenges in relationships. Despite this, the topic remains taboo within healthcare. To provide equal and person-centered care, sexual health needs to be addressed as a natural part of nursing.
Inkludering och exkludering : Trossamfundens handlingsutrymme och villkor i det svenska samhället
No full textSyftet med denna text är att diskutera den paradox som trossamfunden befinner sig i, där deras handlingsutrymme både begränsas och ökar parallellt. Texten belyser hur politiken och den offentliga diskursen under de senaste 70 åren har format minoritetssamfundens villkor och roller i det svenska samhället. Den tar även upp frågan om religionsfrihetens faktiska förutsättningar i Sverige genom att visa på lokala församlingars och deras medlemmars utsatthet och sårbarhet inför hot och hat, samt vilka konsekvenser detta får för samfunden.
Experience of care and healthcare staffs' attitude among patients with obesity : A literature review of patients' experiences
No full textBakgrund: Många i samhället som lever med obesitas kan uppleva att de blir diskriminerade inom samhället. För att sjuksköterskor ska kunna ge vård på lika villkor vill jag uppmärksamma hur detta samhällsproblem återspeglas inom vården. En negativ attityd från vårdpersonal mot patienter kan orsaka att upplevelsen av vårdkvalitén inte blir densamma. För att bemöta denna patientgrupp behöver sjuksköterskor få en bättre inblick i hur patienter med obesitas upplever att de blir bemötta i vården. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med obesitas upplevelser av vård och bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där åtta artiklar inkluderades. Artiklarna valdes efter kriterier som är relevanta för ämnet och har gjort en etisk granskning och som är peer-reviewed. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten visar att patienter med obesitas ofta upplever stigma och diskriminering i vården och det leder till stress och gör det sämre för deras fysiska och psykiska hälsa. Det visar att det finns ett behov av mer personcentrerad och empati inriktad vård där viktminskning inte är det enda man bryr sig om. Det är viktigt att anpassa vårdmiljön och bättre information om behandlingsalternativ är också viktiga faktorer för att göra patientupplevelsen bättre. Slutsats: För att göra vårdbemötandet bättre för patienter med obesitas behövs det att man tänker mer på stigma och mer individanpassat bemötande inom hälso- och sjukvården. Vårdpersonal borde utbildas i att kunna se en helhetssyn på patientens hälsa och skapa en vårdmiljö som får patienterna att känna sig respekterade.Background: Many in society who live with obesity may experience that they are discriminated against within society. In order for nurses to be able to provide care on equal terms, I want to draw attention to how this social problem is reflected in care. A negative attitude from healthcare staff towards patients can cause the experience of the quality of care to not be the same. In order to respond to this patient group, nurses need to gain a better insight into how patients with obesity feel that they are treated in care, this literature review can contribute with knowledge about this. Aim: The aim was to describe patients with obesity's experiences of care and treatment from healthcare staff. Method: A literature review was conducted in which eight articles were included. The articles were selected according to criteria that are relevant to the topic and have undergone an ethical review and are peer-reviewed. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results show that patients with obesity often experience stigma and discrimination in healthcare and this leads to stress and makes it worse for their physical and mental health. It shows that there is a need for more person-centered and empathy-oriented care where weight loss is not the only thing people care about. It is important to adapt the care environment and better information about treatment options are also important factors in making the patient experience better. Conclusion: In order to make healthcare better for patients with obesity, it is necessary to think more about stigma and more individualized treatment within healthcare. Care personnel should be trained to be able to see a holistic view of the patient's health and create a care environment that makes the patients feel respected
Shadow recruits : Kvinnorna i kriminella nätverk: En integrativ litteraturstudie om gängkriminella kvinnors, roll, stigmatisering, identitet och status i nätverken
No full textDenna studie är en integrerad litteraturöversikt som syftar till att utforska den aktuella forskningen om varför unga kvinnor dras till gängkriminalitet och vilken position de innehar inom de kriminella gängens hierarkier. Studien strävar också efter att definiera de roller och identiteter som dessa kvinnor har samt att utforska den stigmatisering de upplever inom gängmiljön. 25 artiklar valdes för analys efter en systematisk genomgång av tillgänglig litteratur. Dessa artiklar granskades med hjälp av tematisk analys och teoretiska koncept såsom makt, roll, identitet, stigma och hierarki. Resultaten visar på en kombination av flera riskfaktorer som tillsammans bidrar till att individer hamnar i gängkriminalitet. Det framgår också att det finns en tydlig hierarkisk struktur inom gängen som återspeglar samhällets patriarkala uppbyggnad. Studien belyser vidare att kvinnor inom dessa gängmiljöer ofta stigmatiseras, en effekt av den rådande patriarkala strukturen, och att deras roller och identiteter formges av maskulina normer. Dessutom konstateras det att det råder en brist på svensk forskning som specifikt riktar sig mot unga kvinnor i gängkriminalitet. I slutändan föreslås ytterligare forskning för att fördjupa förståelsen för dessa frågor och för att adressera kunskapsluckorna som identifierats i denna översikt.This study is an integrated literature review aimed at exploring the current research on why women are drawn to gang criminality and the positions they hold within the hierarchical structures of criminal gangs. The study also seeks to define the roles and identities these women have and to explore the stigmatization they experience within the gang environment. A total of 25 articles were selected for analysis after a systematic review of available literature. These articles were examined using thematic analysis and theoretical concepts such as power, role, identity, stigma, and hierarchy. The results show a combination of several risk factors that together contribute to individuals becoming involved in gang criminality. It also becomes clear that there is a distinct hierarchical structure within the gangs that mirrors the patriarchal setup of society. The study further highlights that women within these gang environments often experience stigmatization, a result of the prevailing patriarchal structure, and that their roles and identities are shaped by masculine norms. Additionally, it is noted that there is a lack of Swedish research specifically targeting young women in gang criminality. Ultimately, further research is suggested to deepen the understanding of these issues and to address the knowledge gaps identified in this overview
The nurse's experiences of working with palliative care in dementia care : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård för personer med demenssjukdomar utgör en central del av omsorgen för individer som lider av dessa komplexa neurodegenerativa sjukdomar. Demens, som omfattar ett spektrum av sjukdomar som påverkar hjärnans funktion och struktur, leder till kognitiva och funktionella nedsättningar som gör det svårt för patienterna att bibehålla autonomi. Inom palliativ demensvård är sjuksköterskans roll avgörande för att främja individens autonomi och erbjuda anpassad vård som respekterar patientens tidigare önskemål och nuvarande behov. Detta innebär att vården måste vara flexibel och anpassas efter de förändrade kognitiva och fysiska förutsättningarna. Demenssjukdomar har också omfattande samhälleliga konsekvenser, både i form av ökad vårdbörda och socialt stigma, vilket gör det ännu viktigare att utveckla effektiva och etiskt hållbara vårdmodeller. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med demens i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tio originalvetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna valdes från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visar att individanpassad vård, stöd till anhöriga och goda arbetsförhållanden är centrala för att möta patienternas komplexa behov och främja värdighet. Samordnade samhällsinsatser, inklusive forskning och resurser, är avgörande för att skapa hållbar demensvård och förbättra livskvaliteten för både patienter och deras närstående. Slutsats: Denna litteraturöversikt undersökte sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens inom palliativ vård. Resultaten visade att individanpassad vård, stöd till anhöriga och goda arbetsförhållanden var avgörande för att möta patienternas behov. Förbättrade samhällsinsatser och långsiktiga investeringar i forskning och utbildning är nödvändiga för att förbättra livskvaliteten för både patienter och deras närstående. Background: Palliative care for individuals with dementia is a critical component of managing these complex neurodegenerative diseases. Dementia, encompassing a range of conditions that affect brain function and structure, leads to cognitive and functional impairments that challenge patients' ability to maintain autonomy. In palliative dementia care, nurses play a pivotal role in promoting autonomy and providing personalized care that respects the patient’s past wishes and current needs. This requires a flexible approach that adapts to the evolving cognitive and physical limitations. Dementia also has significant societal implications, including increased caregiving demands and social stigma, underscoring the importance of developing effective and ethically sustainable care models. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of caring for patients with dementia in the palliative care. Method: A literature review was conducted, including ten original scientific articles. The articles were selected from the CINAHL and PubMed. Results: The findings highlight the importance of person-centered care, support for relatives, and favorable working conditions to address the patients’ complex needs and maintain dignity. Coordinated societal efforts, including research and resources, are crucial for sustainable dementia care and improving the quality of life for both patients and their families. Conclusion: This literature review explores nurses' experiences in caring for dementia patients within palliative care. The findings highlight that individualized care, support for family members, and favorable working conditions are crucial to meeting patients' needs. Improved societal efforts and long-term investments in research and education are necessary to enhance the quality of life for both patients and their families.
Relatives' experiences of palliative care at home for their loved ones : A literature review
No full textBakgrund: Att vårdas palliativt i hemmet innebär att de sjuke personen får avsluta sitt liv i en bekant och trygg miljö. Det innebär också stora utmaningar för anhörigvårdarna som tar på sig rollen att vårda sin närstående. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet för sin närstående. Metod: En litteraturöversikt användes som metod. Tio vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna Cinahl Complet och Pub Med. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman: Trygghet, Anhörigas upplevelser av sin roll och Hur anhörigas förbereder sig för döden. Slutsats: Anhöriga har en central roll i palliativ vård och upplever både trygghet och osäkerhet. Vårdpersonalens kompetens, kontinuitet och närvaro är avgörande för att skapa tillit. Att vårda en närstående i hemmet ses som värdefullt men utmanande och många känner sig oförberedda. Information om döden och palliativ vård ger ökad trygghet.Background: Receiving palliative care at home means that the sick person can end their life in a familiar and safe environment. It also means great challenges for the caregivers who take on the role of caring for their loved ones. Aim: The purpose was to shed light on the relatives’ experiences of palliative care at home for their loved one. Method: A literature review was used as the method. Ten scientific articles were searched via the databases Cinahl Complete and PubMed. The results of the articles were thematized based on similarities. Results: The data analysis resulted in three themes: Security, Relatives´ experiences of their role and How relatives prepare for death. Conclusion: Relatives play a central role in palliative care and experience both security and uncertainty. The competence, continuity and presence of healthcare professionals are crucial for building trust. Caring for a loved one at home is seen as valuable but challenging and many feel unprepared. Information about death and palliative care provides increased reassurance
Leder individuella stöd till delaktighet? : Om process- och resultatdelaktighet för personer med omfattande funktionsnedsättningar med LSS-insatser
No full textI denna rapport redovisas en studie av om, och hur, individuella stöd till personer med funktionsnedsättning bidrar till delaktighet. Genom en kunskapskartläggning och analys av statistik och register samt intervjuer med handläggare och personer med omfattande funktionsnedsättning analyseras på vilket sätt och under vilka förutsättningar individuella stöd bidrar till ökad självständighet och delaktighet. Dels fokuseras delaktighet under utrednings- och beslutsprocessen inför individuella stöd, dels bedömningar av stödens betydelse för delaktighet. Utgångspunkten är stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Resultaten pekar på att individuella utformat stöd av god kvalitet och kvantitet är av stor betydelse och nödvändigt för att, i samspel med generella insatser, minska funktionshinderskapande processer och situationer
Nurses' experiences of caring for patients with cancer in palliative care at the end-of-life : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård är en vårdform som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter med progressiva och obotliga sjukdomar. Fokus ligger på att lindra symtom, hantera lidande och ge stöd både till patienter och närstående under sjukdomsförloppet och efteråt. Palliativ vård utgår från ett holistiskt perspektiv och bevarar patienters värdighet fram till livets slutskede. I Sverige uppskattas cirka 80 % av de drygt 90 000 personer som årligen avlider ha behov av palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancer inom palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt som baseras på tio vårdvetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Tre teman framkom; Den emotionella påverkan av palliativ vård i livets slutskede hos sjuksköterskor, Relationer mellan sjuksköterskor, patienter och närstående inom palliativ vård i livets slutskede, och Utmaningar inom palliativ vård i livets slutskede. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdar patienter med cancer inom palliativ vård i livet slutskede möter både emotionella och praktiska utmaningar, men att arbetet också är meningsfullt och erbjuder möjlighet till reflektion över existentiella frågor. Resultaten indikerar att palliativ vård i livets slutskede är emotionellt påfrestande, och att brister i kommunikation, samarbete inom vårdteamet samt resurser och förståelse för den palliativa vårdens innebörd kan bidra till detta. Trots rekommendationer om regelbunden fortbildning visar sjuksköterskor brister i sin kommunikationsförmåga och kunskap inom området. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser krävs bättre kommunikations- och copingsstrategier, samt en förbättrad vårdmiljö och stödstruktur för både patienter och personal, vilket är avgörande för att säkerställa högkvalitativ och säker palliativ vård. Background: Palliative care is a form of care that aims to improve the quality of life for patients with progressive and incurable diseases. The focus is on relieving symptoms, managing suffering and providing support to both patients and their loved ones during the course of the disease and afterwards. Palliative care is based on a holistic perspective and preserves patients' dignity until the end of life. In Sweden, it is estimated that approximately 80% of the more than 90,000 people who die annually need palliative care. Aim: To describe nurses' experinces of caring for patients with cancer in palliative care at the end-of-life. Method: A qualitative literature review based on ten original health science articles from the Cinahl Complete and PubMed databases. Results: Three themes emerged: The emotional impact of palliative care at the end-oflife on nurses, Relationships between nurses, patients, and relatives in palliative care at the end-of-life, and Challenges in palliative care at the end-of life. Conclusion: The results show that nurses caring for patients with cancer in palliative care at the end-of-life face both emotional and practical challenges, but that the work is also meaningful and offers opportunities for reflection on existential issues. The results indicate that palliative care at the end-of-life is emotionally demanding, and that deficiencies in communication, collaboration within the care team, and resources and understanding of the meaning of palliative care can contribute to this. Despite recommendations for regular training, nurses show deficiencies in their communication skills and knowledge in the field. Improving nurses' experiences requires better communication and coping strategies, as well as an improved care environment and support structure for both patients and staff, which is crucial to ensuring high-quality and safe palliative care.
Implementering av familjeinterventionen The Family Talk Intervention när ett barn eller en förälder har en svår sjukdom : Hälso- och sjukvårdskuratorers perspektiv
No full textNär ett barn eller en förälder i en familj får en svår sjukdom innebär det en psykosocial stress för alla familjemedlemmar. Trots kunskap om att välmående och livskvalitet kan främjas om psykosocialt stöd ges till varje individ samt familjen som helhet finns få utvärderade psykosociala interventioner för dessa familjer. Genom sin psykosociala expertis, har hälso och sjukvårdskuratorn (HSK) en betydande roll vad gäller stödet till dessa familjer. I arbetet utgår HSK främst från erfarenhetsbaserad kunskap samt teorier, snarare än evidensbaserad praktik. Det råder brist på kunskap kring implementering av evidensbaserade interventioner inom det psykosociala arbetet. The Family Talk Intervention (FTI) är en psykosocial familjebaserad intervention som är effektiv i att stödja familjer med svår sjukdom. FTI implementerades under 2021–2024 inom palliativ vård där antingen ett barn eller förälder har svår sjukdom. Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka implementeringen av FTI både initialt och över tid utifrån HSK perspektiv inom olika vårdkontexter när ett barn eller en förälder har en svår sjukdom. Avhandlingens resultat visar att HSK tidigare erfarenhet av psykosocialt arbete var av betydelse både initialt och över tid. Användandet av interventionen underlättades genom att FTI matchade familjernas behov och uppmärksammade barnen. Kontextuella faktorer, såsom bristande chefsstöd, begränsande resurser samt faktorer relaterade till vårdens organisering visade sig försvåra det initiala användandet av FTI samt den fortsatta integreringen. Det faktum att FTI utfördes inom ramen för ett forskningsprojekt både hindrade och underlättande användandet. Trots implementeringssvårigheter rapporterade HSK en hög tilltro till FTI, samt att de fortsatt kommer att stödja interventionen