Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Healthcare professionals' perceptions of sexual health conversations with patients in a palliative stage : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård fokuserar på att stödja individens värdighet och välbefinnande fram till livets slut, oavsett ålder eller diagnos. Syftet är att lindra lidande och bibehålla livskvalitet. Palliativt skede kan sträcka sig allt emellan flera år till endast några dagar. Sexuell hälsa är en del av den allmänna hälsan och ett livslångt välbefinnande. Sexlusten hos patienten kan minska och påverkas av sjukdom, behandlingar och olika symptom, vilket inte betyder att patienten har slutat ha behov av närhet och ömhet. Patienter uttrycker behov av att vårdpersonal lyfter frågan om sexuell hälsa och vårdpersonalen är medveten om patientens problem. Trots det undviker de flesta att nämna ämnet i samtalet. Genom samtal kan vårdpersonal ge stöd och hjälp till patienten kring frågor gällande sexuell hälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vårdpersonals uppfattningar om vad som påverkar samtal kring sexuell hälsa med patienter i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats baserad på resultat från 13 vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Resultatet bygger på fem kategorier och 12 underkategorier. De fem kategorierna är följande: "Normer som påverkade samtalet", "Förhållanden inom organisationen som påverkade samtalet", "Betydelsen av kompetens i samtalet", "Demografiska förhållanden som påverkade samtalet" och "Vårdrelationens betydelse i samtalet". Slutsats: Det finns flera hinder som försvårar för vårdpersonal att samtala om sexuell hälsa med patienter i palliativt skede. Vårdpersonalen ser en möjlig förändring för vissa hinder medan andra omständigheter är betydligt svårare att påverka. Implementering av personcentrerad vård på arbetsplatser där patienten, med sin livsberättelse, får en självklar plats i teamet kan medföra förändring. Betydelsefullt är fortsatt arbete, med att öka vårdpersonalens medvetenhet om deras ansvar och skyldigheter gentemot patienten i frågan kring sexuell hälsa.Background: Palliative care focuses on supporting the dignity and well-being of the individual until the end of life, regardless of age or diagnosis. The aim is to relieve suffering and maintain quality of life. The palliative stage can last anywhere from several years to just a few days. Sexual health is part of overall health and lifelong well-being. A patient's sexual desire can decrease and be affected by illness, treatments, and various symptoms, which does not mean that the patient has stopped needing closeness and tenderness. Patients express a need for healthcare professionals to raise the issue of sexual health and healthcare professionals are aware of the patient's problems. Despite this, most avoid mentioning the topic in conversation. Through conversations, healthcare professionals can provide support and assistance to the patient regarding issues related to sexual health. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on healthcare professionals' perceptions of what influences conversations about sexual health with patients in the palliative stage. Method: A literature review with a qualitative design and inductive approach based on results from 13 scientific articles. A qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheim (2017). Results: The results are based on five categories and 12 subcategories. The five categories are as follows: "Norms that influenced the conversation", "Conditions within the organization that influenced the conversation", "The importance of competence in the conversation", "Demographic conditions that influenced the conversation" and "The importance of the care relationship in the conversation". Conclusion: There are several barriers that make it difficult for healthcare professionals to discuss sexual health with patients in the palliative stage. Healthcare professionals see a possible change for some barriers, while other circumstances are much more difficult to influence. Implementing person-centered care in workplaces where the patient, with their life story, has an obvious place in the team can bring about change. Continued work to increase healthcare professionals' awareness of their responsibilities and obligations towards patients in matters of sexual health is important.
Young offenders and substance abuse : A study on early harmful use of alcohol and drugs, mental health issues, and the need for protection against threats and vulnerability
No full textThis study explores the intersection between youth criminality, substance abuse, and mental health issues, with a particular focus on young people's need for protection, support, and alternative pathways out of criminal environments. As increasing numbers of youths are drawn into criminal settings, comorbidity and psychological strain also intensify. Many end up in destructive spirals marked by deviant behavior, threats, violence, and addiction. Previous research indicates that at-risk youth often lack strong social support networks, experience mistrust toward authorities, and feel excluded from society's resources. The aim of this study is to deepen the understanding of how professionals within social services, the justice system, and psychiatry perceive youth vulnerability and the connections between criminality, mental health issues, and harmful use of alcohol and drugs. Based on qualitative, semi-structured interviews with eight professionals, including social workers, correctional officers, police officers, psychiatric aides, psychiatrists, and a former SiS employee currently working as a psychotherapist, the study analyzes both risk factors and societal responses. The theoretical framework is based on Bowlby’s attachment theory, Merton’s strain theory, and Lipsky’s street-level bureaucracy theory. The findings show that young people are rarely drawn to crime itself, but rather to the sense of belonging, protection, and status it can offer. Criminality becomes a means of survival in unsafe environments. Mental health issues and substance abuse are often perceived as parallel or overlapping expressions of social and psychological vulnerability. Several informants point out that some youths seek psychiatric care primarily for protection from threats, gang conflicts, or violence, rather than for treatment. At the same time, existing interventions are seen as inadequate, fragmented, and overly administrative. The professionals call for more preventive work, closer inter-agency collaboration, and increased outreach based on relationship-building. Organizations such as KRIS and Fryshuset are highlighted as positive examples of reintegration focusing on responsibility, community, and sobriety. The study also suggests that future research should broaden its scope to include more young people with immigrant backgrounds. In line with Jerzy Sarnecki’s (2006) analysis in SOU 2006:30 Is Justice Fair? The study emphasizes the need to understand how structural and institutional discrimination shapes young people's experiences within the justice system. Sarnecki (2006) stresses that the current knowledge base is insufficient and that new research environments are required to explore the mechanisms of discrimination, rather than merely its occurrence. This study therefore underscores that society’s responses must be grounded in evidence, intersectional awareness, and long-term commitment, rather than simplified solutions or repressive measures. Denna studie undersöker sambandet mellan ungdomskriminalitet, substansmissbruk och psykisk ohälsa, med särskilt fokus på ungas behov av skydd, stöd och alternativa vägar ut ur kriminalitet. I takt med att allt fler unga dras in i kriminella miljöer ökar även samsjuklighet och psykisk belastning. Många hamnar i en destruktiv spiral som präglas av normbrytande beteende, hot, våld och missbruk. Samtidigt tyder tidigare forskning på att unga som befinner sig i riskzonen ofta har ett svagt socialt skyddsnät, upplever tillitsbrist till myndigheter och känner sig utestängda från samhällets resurser. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur professionella inom socialtjänst, rättsväsende och psykiatri uppfattar ungas utsatthet och de samband som finns mellan kriminalitet, psykisk ohälsa och skadligt bruk av alkohol och droger. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma, bland annat socialsekreterare, kriminalvårdare, polis, mentalskötare, psykiatriker samt en tidigare SiS-anställd som idag arbetar som psykoterapeut, analyseras både riskfaktorer och samhällets insatser. Den teoretiska analysen utgår från Bowlbys anknytningsteori, Mertons strainteori och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultaten visar att unga sällan lockas av brottet i sig, utan av känslan av tillhörighet, skydd och status. Kriminalitet blir ett medel för överlevnad i en otrygg livsmiljö. Psykisk ohälsa och drogmissbruk uppfattas ofta som parallella eller överlappande uttryck för samma sociala och psykologiska sårbarhet. Flera informanter påpekar att unga ibland söker sig till psykiatrin som en form av skydd från hot, gängkonflikter eller andra former av våld, snarare än för att få vård. Samtidigt upplevs samhällets insatser som otillräckliga, fragmenterade och alltför administrativa. De professionella efterfrågar mer förebyggande arbete, tätare samverkan mellan myndigheter och fler uppsökande, relationsbaserade insatser. Organisationer som KRIS och Fryshuset lyfts fram som goda exempel på hur återanpassning kan ske med fokus på ansvar, gemenskap och drogfrihet. Vidare föreslås framtida forskning som breddar perspektiven och inkluderar fler unga med utländsk bakgrund. I linje med Jerzy Sarneckis (2006) analys i SOU 2006:30 – Är rättvisan rättvis? lyfter studien behovet av att förstå hur strukturell och institutionell diskriminering påverkar ungas bemötande inom rättsväsendet. Sarnecki (2006) betonar att kunskapsläget är bristfälligt och att nya forskningsmiljöer behövs för att analysera diskrimineringens mekanismer, snarare än enbart dess förekomst. Studien understryker därför att samhällets svar måste vila på evidens, intersektionell medvetenhet och långsiktigt engagemang, snarare än på förenklade lösningar eller repressiva åtgärder.
Patients' experiences of living with heart failure : A literature review
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 23 miljoner människor globalt, särskilt äldre. Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpar tillräckligt med blod vilket leder till symtom som trötthet och andfåddhet. Sjuksköterskan har en stor roll i att främja patientens hälsa genom undervisning, stöd och kontinuerliga uppföljningar. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt med analys av 10 originalartiklar som bestod av 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar och 2 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det 4 teman som påverkar hur patienter med hjärtsvikt lever. Fysiska begräsningar, brist på kunskap, känslomässig belastning och behov av stöd. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt upplevde fysiska och psykiska utmaningar. Sjuksköterskor kan stödja patienterna genom stöd, information och personcentrerat vård för att öka deras livskvalité och välbefinnande. Background: Heart failure is a chronic disease that affects approximately 23 million people globally, especially the elderly. Heart failure means that the heart is unable to pump enough blood, leading to symptoms such as fatigue and shortness of breath. The nurse plays a big role in helping the patients' health through education, support and continuous follow-ups. Aim: The aim of the study was to highlight patients' experience of living with heart failure. Method: Literature review with analysis of 10 original articles consisting of 8 qualitative scientific articles and 2 quantitative scientific articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The result revealed four themes that effect of people with heart failure live. Physical limitations, lack of knowledge, emotional burden and the need for support. Conclusion: Patients with heart failure experience psychical and phycological challenges. Nurses can support patients through support, information and person-centered care to improve their quality of life and well-being
Implementering av arbetssättet Active support i Sverige : Erfarenheter från fyra gruppbostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning
No full textDen här rapporten bygger på ett forskningsprojekt som studerat erfarenheter av att implementera ett nytt arbetssätt för personal på gruppbostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetssättet, Active Support, är utvecklat använt och beforskat i framförallt Australien och England. Åtskilliga forskningsstudier och uppföljningar visar på att Active Support förändrar personalens arbete i en riktning som har goda effekter på de boendes självbestämmande, aktivitet och delaktighet. Det råder brist på evidensbaserade arbetssätt och metoder inom funktionshinderområdet och därför togs Active Support 2020 till Sverige och har nu implementerats på fyra gruppbostäder. Effekterna av själva arbetssättet har studerats i ett i ett doktorandprojekt medan ett parallellt forskningsprojekt har studerat erfarenheter av implementeringen. Denna rapport handlar om implementeringserfarenheterna
Nurses' experiences of caring for suicidal patients : A literature review
No full textBakgrund: Suicidnära patienter finns över hela världen och i många samhällen är suicid ett stigmatiserat ämne. Därav är det förebyggande arbetet mot suicid inte lika prioriterat. Den bristande förståelsen kring ämnet kan leda till att många suicidnära patienter lever i ensamhet och isolering med ökad risk att dö i suicid. Oberoende var en sjuksköterska arbetar kommer suicidnära patienter förekomma. Därav är det angeläget att sjuksköterskan har kännedom samt kunskap kring vård av suicidnära patienter för att främja hälsa och minska lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på totalt 11 artiklar hämtade från databaserna Pubmed och Cinahl complete. Varav 10 artiklar med kvalitativmetod och en med mixad metod. Analys och kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes enligt Fribergs (2022) beskrivning. Resultat: Resultatet av artiklarna samanställdes och kategoriserades i tre huvudteman och fem underteman. Vårdrelationen och dialogens betydelse vid vårdandet av en suicidnära patient, vård av en suicidnära patient är emotionellt utmanande och hinder att identifiera riskfaktorer. Vårdrelation och dialogens betydelse vid vårdandet av en suicidnära patient innehåller tre underteman: Strategier att skapa en god vårdrelation, rädsla och osäkerhet kan leda till undvikande av ämnet suicid och samtal som skapar hopp. Vidare har hinder att identifiera riskfaktorer två underteman: Kunskapsbrist och tidsbristen vid bedömning av suicidnära patient ger stress. Slutsats: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskorna ibland kände sig osäkra i mötet med suicidnära patienter vilket grundar sig i brist på kunskap och tid. Detta i sin tur påverkade bedömningen av patienten samt deras vårdrelation. Sjuksköterskorna beskrev en upplevelse av att inte ha gjort tillräckligt och en stress relaterat till tidsbristen.Background: Suicidal patients are found all over the world, but in many societies suicide is a stigmatized topic. Therefore, preventive work against suicide is not prioritized. The lack of understanding of the subject can lead to many suicidal patients living in loneliness and isolation. Suicidal patients can be present in health care regardless of the field in which nurses work. Therefore, it’s important that the nurse has knowledge and understanding of how to care for these patients in the best way to promote health and reduce suffering. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients. Method: A literature review based on 11 articles from the databases Pubmed and Cinahl Complete. 10 of these articles were of a qualitative method and one of them a mixed method. A content analysis was performed and quality – reviewed based on Friberg (2022) description. Results: The results of the articles were combined and categorized into three main themes and five subthemes. The main themes were: The care relationship and the importance of dialogue when caring for a suicidal patient. Caring for a suicidal patient is emotionally challenging and an obstacle to identifying risk factors. The first theme: The care relationship and the importance of dialogue when caring for a suicidal patient were divided into three subthemes: Strategies to create a good care relationship, fear and uncertainty can lead to avoidance of the topic of suicide and conversations that create hope. The third theme: An obstacle to identifying risk factors had two subthemes: Lack of knowledge and the lack of time when assessing suicidal patients causes stress. Conclusion: The literature review shows that the nurses described feeling insecure in the encounter with suicidal patients, which is based on a lack of time and knowledge. This in turn affected the assessment of the patient and the nurses described a feeling of not having done enough
Women's Sexual Health after Mastectomy : A Literature Review on Women's Experiences of Physical and Psychosocial Changes
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och behandlingen kan innefatta mastektomi, där hela eller delar av bröstvävnaden avlägsnas kirurgiskt. Behandlingen kan medföra både fysiska och psykosociala förändringar som påverkar den sexuella hälsan. Sexuell hälsa är en viktig del av människans välbefinnande och påverkas av såväl fysiska som psykosociala faktorer. För kvinnor som genomgått bröstcancerbehandling, inklusive mastektomi, kan dessa förändringar påverka den sexuella hälsan. Trots att sexuell hälsa är betydande för välbefinnandet, lyfts frågan sällan i vårdsammanhang. Att förstå dessa förändringar är därför avgörande för att kunna ge rätt stöd och vård till kvinnor efter mastektomi. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa originalartiklar. En tematisk analys, utifrån Fribergs modell för kvalitativ innehållsanalys, har tillämpats för att identifiera och analysera återkommande teman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Självbild, Kvinnors upplevelser av stöd, Påverkan på relationer samt Förändring i sexuell intimitet. Kvinnor beskrev effekterna av mastektomi som en förlust kopplad till femininitet, kroppsidentitet och attraktion. Den förändrade självbilden påverkade både det psykologiska välbefinnandet och deltagandet i sociala sammanhang. Förändringar i sexuell funktion, minskad lust samt känslor av otillräcklighet och skam framkom som centrala teman i upplevelser gällande sexuell intimitet. Bröstrekonstruktion rapporterades kunna bidra till ökad kroppsacceptans och återfunnen sexuell identitet. Slutsats: Mastektomi påverkar kvinnors självbild, relationer och sexualitet. Stöd från omgivningen, särskilt partnern, är avgörande för anpassning. Resultatet betonar vikten av att integrera sexuell hälsa i vården för att stärka kvinnors välbefinnande efter allvarlig sjukdom.Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women, and treatment may involve mastectomy, where all or part of the breast tissue is surgically removed. This treatment can lead to both physical and psychosocial changes that affect sexual health. Sexual health is an important component of human well-being and is influenced by both physical and psychosocial factors. For women undergoing breast cancer treatment, including mastectomy, these changes can impact their sexual health. Despite its significance to overall well-being, sexual health is rarely addressed in healthcare settings. Understanding these changes is therefore crucial in providing appropriate support and care to women after mastectomy. Aim: The aim was to examine women’s experiences of sexual health after mastectomy due to breast cancer. Method: This study is a literature review based on qualitative original articles. A thematic analysis, following Friberg’s model for qualitative content analysis, was applied to identify and analyze recurring themes. Results: The result is presented in three main themes: Self-image, Women's experiences of support, Impact on relationships, and Changes in sexual intimacy. Women described mastectomy as a loss associated with femininity, body identity, and attraction. The altered self-image affected both psychological well-being and participation in social contexts. Changes in sexual function, reduced desire, and feelings of inadequacy and shame emerged as central themes in the experience of sexual intimacy. Breast reconstruction was reported to contribute to increased body acceptance and the restoration of sexual identity. Conclusion: Mastectomy impacts women’s self-image, relationships, and sexuality. Support from the environment, particularly from the partner, is crucial for adaptation. The results highlight the importance of integrating sexual health into healthcare to enhance women’s well-being after serious illness
How am I supposed to become an adult if I never got to be a child? : A study on the nonnormative transition to adulthood among dandelion children from adverse childhoods
No full textThe purpose of this study is to examine the process of becoming an adult for individuals who identify as "maskrosbarn" (literally "dandelion child")—a Swedish term referring to individuals with parents struggling with substance abuse, mental illness or who subject them to violence - with a particular focus on their personal narratives. The findings of the study are based on the coding, interpretation, and analysis of six qualitative, semi-structured interviews. Four of these interviews were conducted with individuals who themselves "maskrosbarn", while the remaining two interviews involved a representative from the organization Maskrosbarn and one of their child advocates. The child advocate has experience supporting young people up to the age of 19 in their interactions with public authorities. The study reveals that individuals with a dandelion child-background face distinctly different conditions in their transition to adulthood. The analysis shows that mental health challenges, trauma, poor economic circumstances, the need for therapeutic treatment, difficulties in navigating bureaucratic systems, and a limited capacity to meet the societal expectations placed on adults have delayed or hindered the interviewees' ability to initiate their adult lives. The findings differ from prior research on the transition to adulthood among young people, as this study highlights that the target group often does not develop an adult identity until they have received treatment for childhood trauma and obtained the necessary support to achieve independence from their parents. Consequently, the process of becoming an adult tends to be significantly more difficult for dandelion children compared to peers from stable family environments. The study concludes that in order for dandelion children to establish a stable adult identity, they must be given the opportunity to develop both the practical aspects of adulthood; such as assuming responsibility, acquiring adult competencies, and fulfilling societal obligations—as well as emotional maturity.Syftet med denna studie är att se hur processen av att bli vuxen ser ut för individer som identifierar sig som maskrosbarn, med särskilt fokus på individernas egna berättelser. Studiens resultat bygger på kodning, tolkning och analys av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Fyra av intervjuerna är genomförda med individer som själva identifierar sig som maskrosbarn. De två andra intervjuerna är med en representant för organisationen Maskrosbarn och ett av Maskrosbarns barnombud. Barnombudets funktion inom organisationen är att stötta, bland annat unga vuxna, maskrosbarn upp till 19-år i deras kontakter med myndigheter. Studien visar att maskrosbarn har distinkt skilda förutsättningar under processen av sitt vuxenblivande. Analys av resultatet visar att psykisk ohälsa, trauma, dåliga ekonomiska förutsättningar, behov av terapeutisk behandling, svårigheter i kontakten med myndigheter och begränsad förmåga att leva upp till det ansvar som förväntas av vuxna i samhället, försköt eller förhindrade intervjupersonerna från att kunna påbörja sitt vuxenblivande. Studiens resultat skiljer sig från tidigare forskning om vuxenblivandet, där man i dessa studier kan se att vår målgrupp inte har kunnat hitta sin vuxna identitet förrän de har fått behandling för tidigare trauman och fått rätt möjligheter att frigöra sig från sina föräldrar. Detta gör att vuxenblivandet tenderar att på olika sätt försvåras för maskrosbarn jämfört med jämnåriga som kommer från en trygg familj. Studien visar att det krävs att maskrosbarn får möjlighet att utveckla både den praktiska vuxenrollen som förknippas med ansvar, vuxenkunskap och att leva upp till sina skyldigheter i samhället och sin känslomässiga mognad för att kunna landa i sin vuxna identitet
Shadows under the spotlights : A qualitative study on stigmatization, identity formation, and social belongingin football hooliganism
No full textSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer som ökar risken för att en individ engagerar sig i fotbollshuliganism. Vidare syftar studien att undersöka hur stigmatisering från samhället påverkar dessa individers uppfattning om sig själva och deras grupp. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med tre aktiva och tre före detta aktiva fotbollshuliganer. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, med särskilt fokus på begreppen stigmatisering, identitetsskapande och social tillhörighet. Dessa teorier har tillämpats i analysen av det empiriska materialet för att ge en djupare förståelse av deltagarnas upplevelser och perspektiv som framkommit under intervjuerna. Resultatet visar att vägarna in i huligankulturen formas av både individuella faktorer såsom behov av spänning samt sociala omständigheter som känsla av gemenskap. Huligangruppen beskrivs inte enbart som en våldspräglad miljö utan också en plats våra respondenter upplever trygghet och lojalitet. Gemenskapen i gruppen ses inte bara som ett skyddsnät, utan tillskrivs också ett verkligt värde som en källa till mening i deras liv. Samtidigt framträder även en tydlig inre konflikt hos deltagarna mellan hur de ser på sig själva och hur de upplever att samhället betraktar dem. Stigmatiseringen visar spela en central roll i hur individerna hanterar och lever sina dubbla identiteter, en som fotbollshuligan och en som vardaglig samhällsmedborgare. Denna balansgång kräver att fotbollshuliganerna ständigt navigerar mellan olika roller. Studien väljer även att belysa hur stigmatisering fungerar som ett hinder för social inkludering. Trots att deltagarna uttrycker en önskan att integrera sin roll som fotbollshuligan i sitt vardagliga liv, upplever de att deras tidigare eller nuvarande koppling till huliganism ofta leder till exkludering och begränsar deras möjligheter till tillhörighet och ett socialt erkännande i samhället. Detta framstår som ett motsägelsefullt fenomen samtidigt som samhället avvisar huliganer genom stigmatisering. Det i sin tur förlänger det avståndstagandet mot inkludering och stärker individernas lojalitet till den gemenskap fotbollshuligankulturen erbjuder. The aim of this study has been to investigate the factors that increase the risk of an individual engaging in football hooliganism. Furthermore, the study seeks to explore how stigmatization from society affects these individuals' perceptions of themselves and their group. The study is based on six qualitative interviews with three active and three former active football hooligans. The theoretical framework used is Erving Goffman's dramaturgical perspective, with a particular focus on the concepts of stigmatization, identity formation, and social belonging. These theories have been applied in the analysis of the empirical data to provide a deeper understanding of the participants' experiences and perspectives revealed during the interviews. The results show that the paths into hooligan culture are shaped by both individual factors, such as the need for excitement, and social circumstances, such as the sense of community. The hooligan group is described not only as a violent environment but also as a place where our respondents experience safety and loyalty. The sense of community within the group is seen not only as a safety net but also a source of meaning in their lives with real value. At the same time, a clear inner conflict emerges among the participants between how they view themselves and how they perceive society views them. Stigmatization plays a central role in how the individuals manage and live with their dual identities, one as a football hooligan and one as an ordinary citizen. This balancing act requires football hooligans to constantly navigate between different roles. The study also highlights how stigmatization acts as an obstacle to social inclusion. Despite the participants expressing a desire to integrate their role as football hooligans into their daily lives, they feel that their past or present connection to hooliganism often leads to exclusion and limits their opportunities for belonging and social recognition in society. This appears as a contradictory phenomenon, as society rejects hooligans through stigmatization. This, in turn, prolongs the distancing from inclusion and strengthens the individuals' loyalty to the community that football hooligan culture offers.
Which children get to speak? : A qualitative study of siblings' role in social services investigations
No full textThis study examines how the sibling perspective is considered in child welfare investigations conducted by Swedish social services. Guided by Article 12 of the UN Convention on the Rights of the Child, the study takes the position that all children, regardless of whether they are the subject of an investigation, have the right to express their views and be heard. The focus is on how social workers experience and apply sibling inclusion in cases where concerns have been raised about one child but other children in the family may also be affected. Semi structured interviews were conducted with seven social workers working in child protection units. The data were analyzed using thematic analysis and interpreted through the lens of childhood sociology and Hart’s ladder of participation. The findings reveal that sibling inclusion is often dependent on the nature of the concern. In cases of suspected domestic violence, investigations are usually opened for all children in the household. In more individual oriented cases, such as school absenteeism or mental health issues, siblings are rarely involved. The participation of siblings is limited and typically not applied systematically. Respondents point to structural barriers such as time constraints, legal requirements for parental consent, and the absence of clear guidelines. Despite these challenges, social workers emphasize that siblings often hold key insights that can support more accurate assessments and preventive interventions. The study concludes that a stronger and more structured sibling perspective is essential for upholding children's rights, preventing future vulnerability, and ensuring fairer and more holistic decision making in child welfare investigations. Denna studie undersöker hur syskonperspektivet beaktas i socialtjänstens barnavårdsutredningar i Sverige. Utgångspunkten är att alla barn, oavsett om de är direkt berörda av en utredning eller inte, har rätt att uttrycka sina åsikter och att bli lyssnade på enligt Barnkonventionens artikel 12. Studiens fokus ligger på socialsekreterares egna erfarenheter av att inkludera syskon, särskilt i ärenden där en orosanmälan rör ett barn men där det finns flera barn i familjen som behöver komma till tals. Genom semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare har vi fått inblick i hur arbetet med syskonperspektivet går till i praktiken och vilka hinder som upplevs i vardagen. Materialet har analyserats tematiskt och tolkats med stöd av barndomssociologi och Harts delaktighetsstege. Resultatet visar att syskonperspektivet ofta påverkas av utredningens karaktär. När det finns oro för våld i familjen utreds ofta alla barn, medan syskon sällan inkluderas vid exempelvis skolfrånvaro eller psykisk ohälsa. Delaktigheten för syskon är begränsad och sker sällan systematiskt. Praktiska och organisatoriska hinder som tidsbrist, samtyckeskrav och otydliga riktlinjer lyfts återkommande. Samtidigt betonar respondenterna att syskon kan besitta viktig information som annars riskerar att missas och att en mer aktiv inkludering av syskon kan bidra till förebyggande arbete och mer rättssäkra beslut. Studien visar att det behövs bättre strukturer, metodstöd och tydligare styrning för att säkerställa att syskon också ges möjlighet att komma till tals. Syskonperspektivet behöver lyftas som en självklar del i arbetet med barns rättigheter och skydd inom socialtjänsten.
Experiences of newly graduated nurses during their first clinical years : A literature review
No full textBakgrund: Övergången från sjuksköterskeutbildning till kliniskt arbete innebär en omställningsperiod som kan vara krävande och komplex, kopplad till ansvar, arbetsmiljö, behovet av stöd från kollegor samt präglad av varierande erfarenheter. En allmän litteraturöversikt kan sammanställa befintlig kunskap om deras upplevelser under de första åren i yrket och därigenom bidra till en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar en hållbar yrkesintroduktion. Syfte: Syftet var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter under de första kliniska åren. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod, där utvalda vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och därefter analyserades. Vid urvalet inkluderades enbart kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten, baserad på tio kvalitativa artiklar, visade att nyexaminerade sjuksköterskors inträde i yrket präglas av stark känslomässig belastning, osäkerhet och upplevelser av otillräcklighet. Brist på praktisk kompetens och svårigheter att omsätta teoretisk kunskap i kliniska beslut, i kombination med otillräckligt stöd från erfarna kollegor, förstärkte dessa utmaningar. Organisatoriska faktorer som hög arbetsbelastning och tidsbrist påverkade både omvårdnaden och integrationen i yrket, vilket ofta ledde till att grundläggande vård nedprioriterades. Samtidigt framhölls kollegialt stöd, mentorskap och reflektion som avgörande för trygghet och professionell utveckling Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor möter känslomässig belastning och osäkerhet, där brist på stöd och hög arbetsbelastning hotar både utveckling och patientsäkerhet. Strukturerade introduktionsprogram och goda organisatoriska villkor är avgörande för en hållbar vårdkvalitet.Background: The transition from nursing education to clinical practice represents a period of adjustment that can be both demanding and complex, involving responsibility, work environment, the need for collegial support, and a range of varied experiences. A literature review can compile existing knowledge about their experiences during the first years in the profession and thereby contribute to a deeper understanding of the factors that influence a sustainable professional introduction. Aim: The aim was to describe newly graduated nurses' experiences during their first clinical years. Method: A literature review was chosen as the method, in which selected scientific articles were quality assessed and subsequently analyzed. Only qualitative studies were included in the selection process. The article search was conducted using the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The results of the literature review, based on ten qualitative studies, showed that newly graduated nurses’ entry into the profession is characterized by significant emotional strain, uncertainty, and feelings of inadequacy. A lack of practical competence and difficulties in applying theoretical knowledge to clinical decision-making, combined with insufficient support from experienced colleagues, intensified these challenges. Organizational factors such as high workload and time pressure affected both patient care and professional integration, often leading to the deprioritization of basic nursing care. At the same time, collegial support, mentorship, and opportunities for reflection were highlighted as crucial for confidence and professional development. Conclusion: Newly graduated nurses face emotional strain and uncertainty, where lack of support and high workload threaten both professional development and patient safety. Structured orientation programs and favorable organizational conditions are crucial for sustainable care quality