Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Individuals' experience of encounters with healthcare in eating disorders : A literature review
No full textBakgrund: Patienter som lever med ätstörningssjukdomar möter olika typer av bemötande inom hälso- och sjukvården. Detta kan påverka vårdupplevelsen av vården, vilket kan komma påverka behandling och eventuellt återfall i sjukdom. Kunskap, empati och bemötande från vårdpersonal är grundläggande för att skapa en trygg och vård- och behandlingsmiljö. Syfte: Att beskriva hur personer som lever med ätstörningssjukdom upplever mötet med hälso- och sjukvård.Metod:Arbetet är en litteraturöversikt där kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Artiklarna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman som fokuserar på otillräcklig kunskap hos personal, överdriven viktfokus, maktmissbruk samt vikten av individanpassad och holistisk syn på vårdandet. Mötet med hälso- och sjukvård påverkar patientens känsla av delaktighet, motivation och tillit. Detta ger en mycket stor påerkan på behandlingens resultat. Slutsats: Möten och behandlingsplan samt bemötandet i dessa har en avgörande roll för patientens motivation till behandling av ätstörningsjsukdomar. Patienterna uttrycker ett ökat behov av stöd, tillit och förståelse. Detta kan i sin tur innebära mer utbildning inom området så att bemötande, helthetsyn och delaktighet blir central för vårdpersonal i behandling av ätstörningssjukdomar.Background: Patients living with eating disorders encounter various types of attitudes within the healthcare system. This can affect their experience of care, which may in turn influence treatment outcomes and the risk of relapse. Knowledge, empathy, and the approach of healthcare professionals are fundamental to creating a safe care and treatment environment. Aim: To describe how individuals with eating disorders experience their encounters with healthcare services.Method:The work is a literature review in which qualitative scientific articles were analyzed. The articles were analyzed using thematic content analysis. Results: The results are presented in four themes focusing on insufficient knowledge among staff, excessive weight focus, abuse of power, and the importance of an individualized and holistic approach to care. The encounter with healthcare services affects the patient’s sense of participation, motivation, and trust. This has a very significant impact on the treatment outcome. Conclusion: Meetings and treatment planning, as well as the approach taken in these, play a crucial role in the patient’s motivation for treatment of eating disorders. The patients express an increased need for support, trust, and understanding. This may, in turn, require more education in the field so that attitude, a holistic perspective, and involvement become central for healthcare professionals in the treatment of eating disorders
Det omhändertagande grannskapet : En studie i Buenos Aires socialarbetares utmaningar, drivkrafter och känslomässiga erfarenheter i beslutsprocessen kring barn i riskzon för placering
No full textSocial work plays a vital role in society by defending and restoring children's rights when families are unable or unwilling to take responsibility for their children. Social workers are often the first profession with both the ability to recognize the need for change and to initiate support for children at risk. They are an important professional group in preventive work, as well as during and after placement of children outside their family circle. This study aims to improve understanding of the challenges, emotional experiences and motivations that social workers in Buenos Aires face in decision-making about children in risk of out-of-home placement. The study employed semi-structured interviews with social workers from organizations that work with children and their families. The informants work in education, healthcare, social services, emergency social services, and the investigative and legal departments of child welfare authorities at the local and national levels, as well as child helplines. Theoretical framework is Gilbert et al. (2011), Child Protection Systems: International Trends and Orientations, which compares two perspectives on child protection: "child protection system" which focuses on investigating crimes and punishing parental neglect, and "family service system" which assesses the need for support and assistance for the child's family. The responsibility of social workers to identify and support children at risk and their surrounding community includes strategies and interventions to find possible solutions and to understand the individual within their full context. This qualitative research study contributes knowledge and understanding of Buenos Aires social workers approaches and methods for activating community resources to prevent and avoid out-of-home placement. The social workers continue to design support in dysfunctional family situations and with the proceeding support, enable reunification. The social workers play a key role in achieving positive outcomes for children, families, and their neighborhoods.Det sociala arbetets uppgift i samhället är att försvara och återupprätta barns rättigheter i de fall familjer inte förmår eller bör ta ansvar för sina barn. Socialarbetare är ofta de första med förmåga att både se och agera för att sätta igång en förändringsprocess för barn i riskzon för placering, de är en viktig yrkesgrupp i arbetet med förebyggande insatser likaväl som under och efter placering. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse för socialarbetare i Buenos Aires utmaningar, känslomässiga upplevelser och drivkrafter och i sina avvägningar för och emot placering av barn utanför familjekretsen. Studien använde semistrukturella intervjuer med socialarbetare inom organisationer som i sin verksamhet hanterar barn och deras familjer. Informanterna arbetar inom följande fält: skola, vård, socialtjänst, socialjour, barnavårdande myndigheters utredande och juridiska sektioner på lokal och nationell nivå och inom en hjälplinje för barn. Som teoretiskt ramverk har vi valt "Gilbert et al (2011) Child Protection Systems: International Trends and Orientations" jämförelse av två perspektiv på barnskydd, "child protection system" som fokuserar på att utreda brott och straff för bristande föräldraförmåga och "family service system" som bedömer behov av stöd och hjälp till barnets familj. Socialarbetarens ansvar för att identifiera och stödja barn i risk och deras omgivande närsamhälle omfattar strategier och interventioner för att hitta möjliga lösningar och se individen i sitt hela sammanhang. Studien bidrar med kunskap och ökar förståelsen för Buenos Aires socialarbetares synsätt på och metoder för att aktivera närsamhällets resurser i arbetet med att förebygga och i hög utsträckning lyckas undvika placering. Socialarbetarna går långt i att acceptera dysfunktionella förhållanden och med hjälp av fortsatt stöd möjliggöra återförening. Socialarbetarens roll i att nå resultat för ett barn, en familj, ett grannskap
Nurses' experience of meeting patients at the end of life : A literature review
No full textBakgrund: En stor del av vården utgörs av vård i livets slutskede. Enligt WHO är det omkring 65,8 miljoner människor världen över som årligen är i behov av palliativ vård. Palliativ vård bör erbjudas från det att en person får besked om en progressiv och obotlig sjukdom, fram till livets slut. Målet med palliativ vård är att ge lindrande behandling, med fokus på att minska smärta och andra symptom samt att förbättra patientens livskvalitet. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för att tillgodose de omvårdnadsbehov som uppstår hos patienter i palliativt skede. Symptombilden är ofta komplex, och vården innebär både etiska utmaningar och svåra ställningstaganden. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter som befinner sig vid livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar som hämtades från CINAHL och PubMed. Där artiklarna analyserades och sammanställdes genom tematisering. Resultat: Litteraturöversikten identifierade fyra återkommande teman: Sjuksköterskors erfarenhet av kommunikationens och stödets betydelse, Sjuksköterskors erfarenheter av patienters vårdbehov i livets slutskede, sjuksköterskors erfarenhet av miljöns betydelse samt sjuksköterskors erfarenhet av utmanande situationer vid vård i livets slutskede. Kommunikationen visade sig vara en central del i vården, där såväl interaktionen med patienter, närstående som samarbetet mellan vårdteamets professioner var avgörande. Smärtlindring framstod också som en viktig aspekt inom palliativ vård, där sjuksköterskor upplevde en svår balansgång mellan att ge tillräcklig smärtlindring och risken för att ge för mycket. Slutsats: Resultaten visade att sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter i livet slutskede innefattar många etiska och emotionellt krävande beslut, samt att kommunikationen är en central aspekt i vårdandet. Sjuksköterskor upplever att en stor del av omvårdnaden handlar om att lindra patientens lidande.Background: A significant portion of healthcare consists of end-of-life care. According to the WHO, approximately 65.8 million people worldwide are in need of palliative care each year. Palliative care should be offered from the time a person is diagnosed with a progressive and incurable illness until the end of life. The goal of palliative care is to provide relief-oriented treatment, focusing on alleviating pain and other symptoms, as well as improving the patient's quality of life. Nurses carry a major responsibility for meeting the care needs of patients in the palliative phase. The symptomatology is often complex, and the care involves both ethical challenges and difficult decisions. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences to meet patients at the end of life. Method: A literature review based on 11 qualitative articles retrieved from CINAHL and PubMed. The articles were analyzed and complied through thematic analysis. Results: The literature review identified four recurring themes: nurses' experiences of the importance of communication and support, nurses' experiences of patients' care needs at the end of life, nurses' experiences of the significance of the care environment, and nurses' experiences of challenging situations in end-of-life care. Communication emerged as a central aspect of care, where interaction with patients and their relatives, as well as collaboration within the healthcare team, was considered crucial. Pain relief also appeared as an important aspect of palliative care, where nurses described a difficult balance between providing adequate pain management and the risk of administering too much. Conclusion: The results showed that nurses' experiences of meeting patients at the end of life involve many ethical and emotionally demanding decisions, and that communication is a central aspect of nursing. Nurses perceive that a large part of nursing care is about alleviating the patient's suffering
Stämplad som extremist : Civilsamhällesföreträdares berättelser om exkludering från det demokratiska samtalet genom negativ etikettering
No full textRepresentanter för civilsamhällesorganisationer i Sverige beskriver hur negativ etikettering får avgörande konsekvenser för deras demokratiska deltagande. I enkätsvar från 156 organisationer vittnar respondenter om att de drabbas av etiketter som "extremist" och "odemokratisk", vilka upplevs undergräva legitimitet, leda till självcensur och minska möjligheten att delta i offentliga sammanhang. Med utgångspunkt i etiketteringsteori förstås negativa etiketter som normerande, disciplinerande och exkluderande på mikro, meso och makronivå. I materialet framträder en förskjutning i gränserna för det demokratiskt acceptabla, där organisationer som tidigare setts som centrala för demokratins kärnvärden istället misstänkliggörs som hot mot desamma. Denna utveckling riskerar att urholka pluralismen i civilsamhället, försvaga den ömsesidiga tilliten mellan medborgare och institutioner och bidra till försämrad folkhälsa genom minskad delaktighet och ökad psykosocial press
Nurses' experiences of working in palliative care : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att minska lidande och förbättra livskvaliteten genom ett helhetsperspektiv, symtomlindring, kommunikation och stöd för patienter och anhöriga. Forskning har lagt stor vikt vid lika tillgång, etiska utmaningar, vikten av interprofessionellt samarbete, lindring av existentiell smärta och sjuksköterskans centrala roll i att möta fysiska och emotionella behov. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom palliativ vård Metod: Enligt Fribergs metod genomfördes denna studie som en litteraturöversikt för att skapa en heltäckande bild av sjuksköterskors erfarenheter inom palliativ vård. Alla artiklar i PubMed- och CINAHL-databaserna söktes noggrant. Vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, från de senaste fem åren inkluderades och analyserades systematiskt. Resultat: Resultaten visar att kommunikation, relationer och smärtlindring är komplexa kärndelar i sjuksköterskors arbete inom palliativ vård, där språkbarriärer, kulturella skillnader, etiska dilemman och resursbegränsningar skapar utmaningar och barriärer. Det betonas samtidigt att empati, personcentrerad vård och god kommunikation stärker relationer och ökar tryggheten, vilket i slutändan förbättrar vårdkvaliteten. Det indikeras också att kontinuerlig kompetensutveckling och interprofessionellt samarbete är avgörande och betonas för att minska lidande och främja patienters och deras anhörigas välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom palliativ vård visar att kommunikation, smärtlindring och djupa relationer är väsentliga. Vid kulturella skillnader och begränsningar inom organisationen kan kommunikation både underlätta och vara till hinder för vården. Djupa relationer och effektiv lindring av lidande kräver empati, respekt och personcentrerad vård, vilket leder till känslomässig belastning. För att öka patienters vårdkvalitet, välmående och smärtlindring krävs att sjuksköterskor har erfarenhet, kunskap, utbildning och tydliga rutiner. Background: Palliative care aims to alleviate suffering and improve quality of life through a holistic approach, symptom relief, communication, and support for patients and their families. Research has placed significant emphasis on equal access, ethical challenges, the importance of interprofessional collaboration, the relief of existential pain, and the nurse's central role in addressing physical and emotional needs. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of working in palliative care. Method: According to Friberg's method, this study was conducted as a literature review to provide a comprehensive overview of nurses' experiences in palliative care. All articles in the PubMed and CINAHL databases were thoroughly searched. Peer-reviewed scientific original articles, both qualitative and quantitative, published within the last five years were included and systematically analyzed. Results: The results show that communication, relationships, and pain management are complex core aspects of nurses' work in palliative care, where language barriers, cultural differences, ethical dilemmas, and limited resources create challenges and obstacles. At the same time, it is emphasized that empathy, person-centred care, and effective communication strengthen relationships and enhance the sense of security, ultimately improving the quality of care. It is also indicated that continuous professional development and interprofessional collaboration are crucial and highlighted as essential for reducing suffering and promoting the well-being of patients and their families. Conclusion: Nurses' experiences of working in palliative care show that communication, pain relief, and deep relationships are essential. In the presence of cultural differences and organizational limitations, communication can both facilitate and hinder care. Deep relationships and effective relief of suffering require empathy, respect, and person-centred care, which can lead to emotional strain. To improve patients' quality of care, well-being, and pain management, nurses need experience, knowledge, education, and clear routines.
Relatives' experiences of euthanasia or assisted suicide : A literature review
No full textBakgrund: Eutanasi och assisterat suicid innebär att patientens liv avslutas med medicinsk hjälp, antingen genom att en läkare administrerar läkemedel eller genom att patienten själv intar det. Dessa handlingar är förbjudna i Sverige men lagligt reglerade i flera andra länder, där modeller som Oregonmodellen och Beneluxmodellen tillämpas. Frågorna väcker starka etiska och juridiska diskussioner, där autonomi och självbestämmande ställs mot samhälleliga och medicinska värderingar. Närståendes roll är central i vårdandet och i sorgeprocessen, men deras upplevelser i samband med eutanasi och assisterat suicid är fortfarande relativt outforskade. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av eutanasi eller assisterat suicid. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa orginalartiklar inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Analys av litteraturen utfördes enligt Fribergs fyra steg. Resultat: Närståendes sorgeprocess efter eutanasi eller assisterat suicid formades av både främjande och försvårande faktorer. Acceptans, respekt för autonomi, möjlighet till förberedelse, öppen kommunikation och stöd från vården underlättade processen genom att skapa mening, kontroll och värdighet. Samtidigt framträdde ambivalenta känslor, socialt stigma, praktiska hinder samt bristande stöd från vården som faktorer som försvårade sorgebearbetningen.Fem övergripande teman identifierades: (1) acceptans, autonomi och värdighet (2) ambivalenta känslor, (3) förberedelse och möjlighet till avsked, (4) stigmatisering och social omgivning samt (5) behov av stöd från vården. Slutsats: Acceptans av autonomi, möjlighet till förberedelse och vårdens stöd kan bidra till känsla av mening, kontroll och värdighet i sorgeprocessen, medan ambivalenta känslor, stigma och bristande vårdstöd riskerar att försvåra bearbetningen. Kliniskt framträder behovet av empatiskt, personcentrerat bemötande samt strukturerat psykosocialt stöd. Att motverka stigma genom öppenhet, utbildning och samhällelig dialog är viktigt för att stärka närståendes förutsättningar i en komplex situation.Background: Euthanasia and assisted suicide involve ending a patient's life with medical assistance, either through a physician administering the medication or the patient taking it themselves. These practices are forbidden in Sweden but legally regulated in several other countries, where models such as the Oregon model and the Benelux model are applied. The issues raise profound ethical and legal debates, where autonomy and self-determination are weighed against societal and medical values. The role of relatives is central in caregiving and in the grieving process, yet their experiences in relation to euthanasia and assisted suicide remain relatively unexplored. Aim: To explore relatives' experiences of euthanasia or assisted suicide. Method: A literature review based on ten qualitative original articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL Complete. The analysis of the literature was conducted according to Friberg's four-step model. Results: The grieving process of relatives following euthanasia or assisted suicide was shaped by both facilitating and hindering factors. Acceptance, respect for autonomy, opportunities for preparation, open communication, and support from healthcare professionals eased the process by fostering meaning, control, and dignity. At the same time, ambivalent emotions, social stigma, practical barriers, and insufficient support from healthcare services emerged as factors that complicated grief. Five overarching themes were identified: (1) acceptance, autonomy and dignity, (2) ambivalent emotions, (3) preparation and opportunities for farewell, (4) stigmatization and social environment, and (5) need for support from healthcare. Conclusion: Acceptance of autonomy, opportunities for preparation, and support from healthcare may contribute to a sense of meaning, control, and dignity in the grieving process, while ambivalent emotions, stigma, and insufficient support risk complicating bereavement. Clinically, the findings highlight the need for empathetic, person-centered care and structured psychosocial support. Reducing stigma through openness, education, and societal dialogue is essential to strengthen relatives' ability to cope in a complex situation
Effects of person-centred care for persons with dementia living in nursing homes : A literature review
No full textBakgrund: Personcentrerad vård innebär att se personen som vårdas bakom sin sjukdomsdiagnos. Syftet med PCC är att försöka tillgodose individens alla behov, preferenser samt förutsättningar, detta för att uppnå en individanpassa vårdplanen för bästa möjliga vårdresultat. Det finns flera vis att tillämpa PCC, aktivt lyssnande, ställa öppna frågor och att vara närvarande är några exempel. Sjuksköterskan en central roll i att arbeta patientnära och personcentrerat men för detta krävs stöd från organisation och tid. PCC blir essentiellt vid vårdande av personer med demens, för att bevara vårdtagarens identitet, delaktighet och autonomi. Syfte: Effekter av personcentrerad vård för personer med demenssjukdom på äldreboende. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt har sammanställts av tidigare kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Utifrån analyserad forskning sammanställdes tre huvudteman i resultatet. Dessa huvudteman var psykiskt välmående (1), beteende (2) och kommunikation (3). Personcentrerad vård för personer med demenssjukdom på äldreboende visade positiva effekter på de tre teman som sammanställts. Resultatet visade att deltagarnas kognitiva och emotionella funktioner ökade vid PCC. Beteendemässigt minskade deltagarnas agitation, motstånd och aggression, medan engagemanget växte. Både verbal och icke verbal kommunikation bidrog med att boendena upplevde respekt, att de blev lyssnade på samt förstådda. Sammanfattningsvis resulterar ett personcentrerat förhållningssätt till en förbättrad vårdrelation mellan vårdgivare och vårdtagare samt ökad livskvalitet. Slutsats: Denna litteraturöversikt klargör hur personcentrerad vård för personer med demenssjukdom på äldreboende har positiva effekter på psykiskt välmående, beteende och kommunikation. Tillämpning av PCC har förbättrat livskvaliteten, delaktigheten samt individanpassad vård, detta genom att tillgodose personens behov, preferenser och förutsättningar. Resultatet framhåller betydelsen för tillämpning av PCC, för att kunna främja patienters delaktighet, autonomi, respekt och högkvalitativ vård. Background: Person-centered care entails seeing the person being cared for beyond their disease diagnosis. The purpose of PCC is to try to provide all the individual's needs, preferences, and conditions, in order to achieve a personalized care plan for the best possible care outcomes. There are several ways to apply PCC, such as active listening, asking open-ended questions, and being present. The nurse plays a central role in working closely with patients and providing person-centered care, but this requires support from the organization and time. PCC becomes essential when caring for people with dementia, in order to preserve the care recipient's identity, participation, and autonomy. Aim: Effects of person-centred care for persons with dementia living in nursing homes. Method: This study is a literature review compiled from previous qualitative and quantitative research. Results: Based on analyzed research, three main themes were compiled in the results. These main themes were mental well-being (1), behavior (2), and communication (3). Person-centered care for people with dementia in nursing homes showed positive effects on the three compiled themes. The results indicated that participants' cognitive and emotional functions improved with PCC. Behaviorally, participants' agitation, discouragement, and aggression decreased, while engagement increased. Both verbal and non-verbal communication contributed to residents feeling respected, listened to, and understood. In summary, a person-centered approach results in an improved care relationship between caregivers and care recipients, as well as increased quality of life. Conclusion: This literature review clarifies how person-centered care for individuals with dementia in nursing homes has positive effects on mental well-being, behavior, and communication. The application of PCC has improved quality of life, participation, and individualized care by addressing the person's needs, preferences, and conditions. The results emphasize the importance of applying PCC in order to promote patients' participation, autonomy, respect, and high-quality care
Många bidrar, få orkar bära : Ideellt arbete i Sverige 1992–2024
No full textSedan 1992 har forskare Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola genomfört befolkningsundersökningar för att följa utvecklingen av ideellt arbete och andra former av engagemang. Denna rapport presenterar resultaten från den sjunde undersökningen som genomfördes 2024 vilken är central del av vår forskning om det svenska civilsamhället. Resultaten erbjuder en unik inblick i civilsamhällets mest värdefulla resurs – de ideella krafterna. Denna första delrapport från den sjunde undersökningen fokuserar på ideellt arbete. Här analyseras omfattningen av och förändringarna i ideellt arbete sedan tidigt 1990-tal och undersöker faktorer som kan förklara varför medborgare engagerar sig ideellt. Rapporten belyser även skillnader i hur ideellt arbete utövas i städer jämfört med på landsbygden
"If you meet the right person, it goes well, but if you don't, then it's pretty much over" : A qualitative study of women's lived experiences of professionals' responses to violence
No full textMäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Synen på och ansvaret för mäns våld mot kvinnor har förändrats över tid. Sveriges regering har fastslagit att mäns våld mot kvinnor ska bekämpas vilket betyder att samhället idag erkänner problemets betydelse och omfattning. Den här kvalitativa studien består av djupintervjuer med 8 kvinnor som upplevt våld av en man i en parrelation. Syftet med studien är att utifrån tidigare våldsutsatta kvinnors levda upplevelser försöka förstå vilken betydelse sociala responser från professionella haft för kvinnornas uppbrottsprocess. Studiens empiri har analyserats utifrån könsmaktsteorin och förståelsen av mäns våld mot kvinnor som en makthandling. Tematiseringen av studiens empiriska data resulterade i fyra huvudteman, stödjande sociala responser och förutsättningar, kvarhållande sociala responser och förutsättningar, kvinnans responser på de professionellas responser och förutsättningar och bidrag till förändring. Resultatet visar att uppbrottsprocessen är mycket komplex och att många olika faktorer påverkar kvinnans möjlighet att bryta upp. Både relationella och strukturella faktorer har påverkat kvinnornas uppbrottsprocess. Det som av kvinnorna i studien beskrivs som stödjande och hjälpsamma sociala responser är de professionellas personlighetsdrag och agerande. Att de fick kunskap om sin våldsutsatthet och vilka konsekvenser det kan leda till beskrivs som mycket viktigt för processen att bryta upp. Kunskap och erfarenhet hos de professionella beskrivs också som viktigt för att kunna ge stödjande och hjälpsamma sociala responser. De positiva responserna beskrivs som livsviktiga och avgörande. De sociala responser som kvinnorna säger hindrat dem från att bli fria från våldet är då professionella inte agerat då de berättat om sin våldsutsatthet. En rädsla över att förlora sina barn i relation till socialtjänsten och att deras föräldraförmåga ifrågasattes. Utebliven hjälp med ekonomi och boende och att de upplevde att socialtjänsten inte trodde på dem beskrivs också som negativa sociala responser från professionella. Hur de professionella ser på och förklarar våld och var den professionelle arbetar tycks påverka vilka sociala responser de professionella ger och kan ge. Stödet som beskrivs ser olika ut något som kan kopplas till vart i landet kvinnorna bodde och vilka professionella de mötte. Men's violence against women is a serious social problem. The view of and responsibility for men's violence against women has changed over time. Sweden's government has also determined that men's violence against women most be combated, which means that society today recognizes the importance and extent of the problem. This qualitative study consists of in-depth interviews with 8 women who experienced violence by a man in an intimate relationship. The purpose of the study is to try to understand, based on the lived experiences of women who have previously been subjected to violence what significance social responses from professionals had for the women's leaving process. The study's empirical data has been analyzed based on gender power theory and the understanding of men's violence against women as an act of power. The thematization of the study's empirical data resulted in four main themes, supportive social responses and conditions, retaining social responses and conditions, the woman's responses to professional's responses and conditions and contribution to change. The results show that the breakup process is very complex and that many different factors affect the woman's ability to leave. Both relational and structural factors have influenced the women's leaving process. What the women in the study described as supportive and helpful social responses are the professional's personality traits and actions. The fact that they gained knowledge about their exposure to violence and what consequences it can lead to is described as very important for the process of leaving. Knowledge about their exposure to violence and what consequences it can lead to is described as very important for the process of breaking up. Knowledge and experience of the professionals is also described as important to be able to provide supportive and helpful social responses. The positive responses are described as vital and decisive. The social responses that the women say prevented them from being free from the violence are when professionals did not act when they told about their exposure to violence. A fear of losing their children in relation to social services and that their parenting ability was questioned. Lack of help with finances and housing and that they felt that social services did not believe in them are also described as negative social responses from professionals. How the professionals view and explain violence and where the professional works and seems to influence what social responses the professionals give and can give. The support described looks different depending on where in the country the women lived and which professionals they met
Living with endometriosis : A literature study of women's experiences
No full textBakgrund: Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som orsakar att livmoderslemhinnan växer utanför livmoderhålan. Detta leder till smärta och påverkar kvinnors livskvalitet. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på analys av kvalitativ forskning användes för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Resultat: Studien visade att kvinnor med endometrios upplever begränsningar i vardagslivet. Smärta var det vanligaste symptomet, och kvinnorna rapporterade bristande kunskap både hos sig själva och i samhället. Normaliseringen av symptomen ledde till att de ofta inte blev trodda. Slutsats: För att möta behoven hos kvinnor med endometrios krävs en ökad medvetenhet samt en mer personcentrerad vård.Background: Endometriosis is an estrogen-dependent disease, meaning that the endometrial tissue grows outside the uterine cavity. The condition causes pain in women and affects their quality of life. Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method: This is a literature review. A method for contributing to evidence-based nursing care was used based on the analysis of qualitative research. Results: The results of the study showed that women with endometriosis experienced limitations in their daily lives. Pain was the most common symptom, and the women experienced a lack of knowledge about themselves and their surroundings. They risked being disbelieved due to the normalization of their symptoms. Conclusion: There is a need for increased awareness and person-centered care to effectively address the needs of women with endometriosis and improve their quality of life