Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Patients experiences of lifestyle changes in type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes Mellitus är en vanlig folksjukdom som finns i hela världen. Typ 2 diabetes är den vanligaste formen av diabetes som främst drabbar vuxna människor. Sjukdomen drabbar bukspottkörteln vilket är det organ som producerar insulin (blodsocker). Symtomen är bland annat i form av ökad törst, trötthet. Behandling görs i livsstilsförändringar som exempelvis förändrad kost och ökad fysisk aktivitet. Sjuksköterskan har som ansvar att se till att patienten har en god följsamhet till egenvård. Bortsett från sjukdomen i sig utsätts patienter av stigmatisering, normer som drabbar deras vardagsliv och livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Valda artiklar kvalitetsgranskade med Fribergs granskningsfrågor. Sökningarna gjordes utifrån databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet består av tre huvudteman och tre underteman under ett av huvudteman: 1. Svårigheter inför förändringar. 1.1 Emotionella utmaningar. 1.2 Utmaningar i samband med kosten. 1.3 Utmaningar vid fysisk aktivitet. 2. Bristande vårdrelation. 3. Bristande kunskap om sin sjukdom. Sammanfattning: Patienter med diabetes typ 2 har olika utmaningar kopplat till livsstilsförändringar. Vi har valt att diskutera om kost, fysisk aktivitet, emotionella utmaningar, samt bristande vårdrelation och bristande kunskap om sjukdom. Background: Diabetes Mellitus is a common endemic disease that exists worldwide. Type 2 diabetes is the most common form of diabetes that mainly affects adults. The disease affects the pancreas, which is an organ that produces insulin (blood sugar). The symptoms are, among other things, in the form of increased thirst and fatigue. The treatment involves lifestyle changes such as a changed diet and increased physical activity. The nurse's responsibility is to ensure that the patient has good adherence to self-care. Apart from the disease itself, patients suffer from stigmatization and norms that affect their everyday life and lifestyle changes. Aim: The aim was to describe patients' experiences of lifestyle changes with type 2 diabetes. Method: A literature review was made with the help of 10 qualitative scientific articles. The chosen articles were quality audited with Friberg's audit questions. The searches were made from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The results consists of the three main themes and three sub-themes under one of the main themes: 1. Difficulties when it comes to changes. 1.1 Emotional challenges. 1.2 Challenges in connection with the diet. 1.3 Challenges in physical activity. 2. Lack of care relationship. 3. Lack of knowledge about the disease. Summary: Patients with diabetes type 2 have different challenges connected with lifestyle changes. Diet, physical activity, emotional challenges are the things we want to keep in focus, but also the lack of care relationship and the lack of knowledge of the disease.
Nurses' experiences of violence in emergency care : A literature review
No full textBakgrund: Våld mot sjuksköterskor i akutsjukvården är ett växande problem, likväl i Sverige som resten av världen. Riskfaktorer för våld är bland annat hög arbetsbelastning, stressiga arbetsmiljöer, bristande kommunikation och substanspåverkade eller psykiatriska patienter. Sjuksköterskor har ett professionellt och etiskt ansvar att bistå högkvalitativ vård till sjuka människor. Att främja hälsa och välbefinnande samt även beakta patientens personliga och existentiella rättigheter är en annan viktig aspekt av att vara sjuksköterska. Ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg för god omvårdnad är effektiv kommunikation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utsättas för våld i akutsjukvården. Metod: Detta är en allmän litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL Complete. Elva studier, varav tio kvalitativa och en mixed-method, analyserades genom tematisk analys. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudteman med respektive två tillhörande underteman: (1) Våldets synliga och osynliga ärr; Stress och trauma som följer med hem; Rädsla och otrygghet på arbetsplatsen. (2) Att falla utan ett skyddsnät; Bristande stöd från organisation och rättsväsende; Brist på resurser, säkerhet och utrymme i arbetsmiljön. (3) Utmaningar i den professionella rollen; Förändrat bemötande och minskad vårdkvalitet; Minskad arbetslust och reflektion kring yrkesutövandet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat indikerade långvariga negativa konsekvenser för sjuksköterskornas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskornas upplevelser av bristande stöd från flera aktörer på samhällelig nivå framkom även i resultatet. Background: Violence against nurses in emergency care is a growing problem, as much in Sweden as it is globally. Risk factors for violence are partially recognized. These include, but are not limited to; high workloads, high-stress environments, poor communication and intoxicated or psychiatric patients. Nurses have a professional and ethical responsibility to provide high quality care for ill persons. Promoting health and well-being as well as taking personal and existential rights into account is another important aspect of nursing. One of the most important tools a nurse can apply in the caring of patients is effective communication. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of being subjected to violence in emergency care. Method: This study is a literature review. Literature search was conducted in the scientific databases PubMed and CINAHL Complete. Eleven studies, including ten qualitative and one mixed-method, were analyzed using thematic analysis. Results: Three main themes, each containing two sub-themes, emerged from the literature review: (1) The visible and invisible scars of violence; Stress and trauma brought home; Fear and insecurity at the workplace. (2) To fall without a safety net; Lack of organizational and legal support; Lack of resources, security and space in the work environment. (3) Challenges in the professional role; Changes in personal conduct and decreased quality of care; Loss of work motivation and reflections about the profession. Conclusion: The results of the literature review indicated the negative consequences of being subject to violence on nurses’ physical, psychological and social well-being. Nurses’ experiences of poor support from several actors on a societal level were another major finding.
Children in need of palliativ care : Parents' experiences: A literature review of parents' experiences of having a child in need of palliative care
No full textBakgrund: När ett barn blir allvarligt sjukt och är i behov av palliativ vård berörs inte bara barnets föräldrar, utan även andra personer i barnets omgivning, som exempelvis syskon och sjuksköterskor. Palliativ vård av barn är en komplex och krävande uppgift för sjuksköterskan, där omvårdnaden syftar till att lindra lidande i alla dess dimensioner och samtidigt ge stöd till barnets familj. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som behöver palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman identifierades. Första temat Betydelsen av stöd från vården med underteman Samordning inom vården och Individuella och stödjande anpassningar. Andra temat Vikten av information från vårdpersonal med underteman Kommunikation utifrån föräldrars förutsättningar och behov och Möjlighet till delaktighet och beslutsfattande. Tredje temat Det pågående livet och en förändrad föräldraroll med tillhörande underteman Känsla av otillräcklighet för sitt sjuka barn och oro inför framtiden, Påverkan på hela familjen och att inte räcka till för barnets syskon och Upplevd ensamhet och strävan efter meningsfullhet. Sammanfattning: Föräldrars erfarenheter av att ha barn som behöver palliativ vård innefattar upplevelser som berör mycket mer än det sjuka barnet, där föräldrarollen innebär svårigheter att räcka till såväl känslomässigt som i det vardagliga livet. Sjuksköterskor har stor möjlighet att med sitt förhållningssätt påverka tillvaron för barnen och deras familjer. Den ojämna tillgången till palliativ vård av barn behöver lyftas fram för att fler familjer ska få möjlighet till det stöd som palliativ vård kan innebära. Litteraturöversikten belyser behovet att ta del av föräldrars erfarenheter för att underlätta tillvaron för dem och deras barn. Background: When a child becomes seriously ill and is in need of palliative care, not only the child's parents are affected, but also other people in the child's environment, such as siblings and nurses. Palliative care for children is a complex and demanding task for the nurse, where nursing aims to alleviate suffering in all its dimensions and at the same time provide support to the child's family. Aim: The aim was to describe parents' experiences of having a child who needs palliative care. Method: A literature review based on eleven original articles obtained from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: Three main themes and seven sub-themes were identified. First theme The importance of support from healthcare with sub-themes Coordination in care and Individual and supportive adaptations. Second theme The importance of information from healthcare professionals with sub-themes Communication based on parents' conditions and needs and Opportunity for participation and decision-making. Third theme The ongoing life and a changed parental role with associated sub-themes Feeling of inadequacy for one's sick child and worry about the future, Impact on the whole family and not being enough for the child's siblings and Experienced loneliness and striving for meaning. Summary: Parents' experiences of having children in need of palliative care include experiences that affect much more than the sick child, where the parental role means difficulties in providing enough both emotionally and in everyday life. Nurses have an opportunity to influence the lives of children and their families with their approach. The uneven access to palliative care for children needs to be highlighted in order for more families to have the opportunity for the support that palliative care can entail. The literature review highlights the need to share parents' experiences in order to make life easier for them and their children.
Nurses' experiences of sexual harassment by patients in a hospital setting : A literature review
No full textBakgrund: Sexuella trakasserier utgör ett globalt arbetsmiljöproblem som särskilt drabbar sjuksköterskor vars nära och vårdande karaktär av yrket i kombination med yrkets sexualiserade stereotyper skapar sårbarhet samtidigt som det etiska ansvaret kräver att professionell integritet och respekt i vårdrelationen upprätthålls. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier från patienter inom slutenvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat:Dataanalysen resulterade i identifieringen av tre huvudteman: (1) former av sexuella trakasserier, (2) känslomässig påverkan på sjuksköterskor, samt (3) hanterings strategier och organisatoriska brister. Inom varje huvudtema framträdde flera återkommande subteman som fördjupade förståelsen för hur trakasserierna tog sig uttryck, hur de påverkade sjuksköterskors psykiska hälsa och yrkesutövning samt hur dessa hanterades i en ofta bristfällig organisatorisk kontext. Trakasserierna beskrevs ha negativ inverkan på båda det professionella välbefinnandet och vårdens kvalitet, med konsekvenser som minskat självförtroende, oro inför arbetet, undvikandebeteenden och ökad patientsäkerhetsrisk. Formell rapportering var sällsynt, ofta till följd av rädsla för skuldbeläggning och bristande ledningsstöd. Slutsats: Sexuella trakasserier påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö, profession och psykiska hälsa negativt. Förebyggande arbete krävs för en trygg och hälsofrämjande vårdmiljö. Background: Sexual harassment constitutes a global occupational hazard that particularly affects nurses whose close and caring professional role combined with the sexualized stereotypes associated with the profession creates vulnerability, while the ethical responsibility requires the maintenance of professional integrity and respect within the nurse-patient relationship. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses' experiences of sexual harassment from patients in inpatient care. Method: The study is a literature review based on qualitative scientific articles from previous research. Results: The data analysis resulted in the identification of three main themes: (1) forms of sexual harassment, (2) emotional impact on nurses, and (3) coping strategies and organizational shortcomings. Within each main theme, several recurring subthemes emerged, which deepend the understanding of how the harassment was manifested, how it affected nurses' mental health and professional practice, and how it was managed within often inadequate organizational structures. The harassment was described as having a negative impact on both nurses' professional well-being and the quality of care, with consequences such as reduced self-confidence, work-related anxiety, avoidance behaviors, and increased risks to patient safety. Formal reporting was rare, often due to fear of blame, and insufficient managerial support. Conclusion: Sexual harassment negatively affects nurses' work enviroment, professional identity and mental health. Preventive measures are needed to ensure a safe and health-promoting care enviroment.
Experiences of lifestyle changes among patients with type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär att kroppens förmåga att producera insulin är nedsatt eller att en insulinresistens har utvecklats. Detta leder till förhöjda blodsockernivåer som på sikt kan skada kroppen. Sjukdomen är nära kopplad till livsstilsfaktorer och effektiv egenvård, särskilt förändringar i kost och fysisk aktivitet är avgörande för att förebygga komplikationer. Förekomsten av diabetes typ 2 ökar globalt samtidigt som många patienter upplever svårigheter att genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Metoden var en litteraturöversikt av artiklar som undersökte patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2 Urvalet bestod av elva artiklar med kvalitativ metod, publicerade mellan åren 2015 och 2025, databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman: acceptans av livsstilsförändringar, modifierade kostvanor samt kommunikation och stöd. Acceptansen för förändringar varierade beroende på socioekonomiska och kulturella faktorer. Låg utbildningsnivå och begränsade resurser minskade ofta patienters benägenhet att förändra sina vanor. Långt etablerade matvanor, höga kostnader och sociala eller religiösa traditioner är exempel på hinder för människors förmåga att anpassa sig till sjukdomens krav. Betydelsen av tydlig och kontinuerlig kommunikation mellan patient och vårdgivare framhålls återkommande, liksom vikten av patientcentrerat stöd. Användarcentrerade strategier och ett respektfullt bemötande kan stärka motivationen hos individer, vilket bidrar till en förbättrad livskvalitet för personer med diabetes typ 2. Slutsats: Förståelse för patientens individuella, sociala, religiösa och kulturella traditioner vid kostvanor samt hur ekonomiska begränsningar kan utgöra hinder för en patients förmåga att göra avgörande livsstilsförändringar vid typ 2 diabetes är avgörande. Tydlig kommunikation och patientcentrerat stöd bidrar till ökad motivation och bättre följsamhet. När förändringar genomförs framgångsrikt leder det till större kontroll över sjukdomen och förbättrad livskvalitet för patienten.Background: Type 2 diabetes is a chronic disease characterized by impaired insulin production or a development of insulin resistance. This results in elevated blood glucose levels, which over time can cause damage to the body. The disease is closely linked to lifestyle factors, and effective self-care, particularly changes in diet and physical activity is crucial for preventing complications. The global prevalence of type 2 diabetes is increasing, while many patients face difficulties in initiating and maintaining these lifestyle changes. Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes among patients with type 2 diabetes. Method: The method was a literature review of articles examining patients' experiences with lifestyle changes in type 2 diabetes. The selection consisted of eleven peer-reviewed articles with qualitative methods, published between 2015 and 2025. The databases used were PubMed and CINAHL. Results: The results are presented according to three main themes: acceptance of lifestyle changes, modified dietary habits, and communication and support. Acceptance of changes varied depending on socioeconomic and cultural factors. Low education levels and limited resources often reduced the willingness to change one's lifestyle. Long established eating habits, high costs, and social or religious traditions represented obstacles to individuals' ability to adapt to the demands of the disease. The importance of clear and continuous communication between patient and healthcare provider is repeatedly emphasized, as is the value of patient-centered support. User-centered strategies and a respectful approach can strengthen individual motivation, contributing to improved quality of life for people with type 2 diabetes. Conclusion: Understanding the patient's individual social, religious, and cultural traditions regarding dietary habits, as well as how economic limitations can pose barriers to a patient's ability to make crucial lifestyle changes in type 2 diabetes. Clear communication and patient-centered support contribute to increased motivation and better adherence. When changes are successfully implemented, they lead to greater control over the disease and improved quality of life
Relatives' experiences of participation in care in nursing homes : A literature review
No full textBakgrund: Det har visats att befolkningens hälsa, både i Sverige och globalt generellt har förbättrats. Vilket medför att antalet äldre personer ökar, och det innebär att fler bor kvar hemma längre. Anhörigas roll har därför blivit allt viktigare för äldre personer, men den kan också innebära en ökad belastning under en längre period innan den äldre flyttar till ett äldreboende. Det stora ansvar som anhöriga bär kan i sin tur leda till stress, oro och andra negativa konsekvenser. Det är därför viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar även de anhörigas behov. Syfte: Syfte var att undersöka anhörigas upplevelser av delaktighet i vården av äldre personer på äldreboende. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs metodbeskrivning genomfördes med åtta vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ metod, sökta i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Sökorden som tillämpades var Family, Experience during, Family caregiver, Next of Kin, Family Involvement, Participation, Family participation, Involvement, Nursing Homes och Geriatric care. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman med totalt åtta underteman. Det första huvudtemat Betydelsen av interpersonell interaktion med underteman: Kommunikation, Samtal, Relation och Information. Det andra huvudtemat Anhörigas roll, känslomässiga aspekter och utmaningar, med underteman: Ansvar och syn på rollen, Aktiviteter och omsorg, Känslomässig börda samt När kompetens och utbildning saknas. Slutsats: Anhörigas upplevelser av delaktighet när deras äldre närstående bor på äldreboende handlar om hur kommunikation, relationer och samtal skapar trygghet och ökar tilliten. Upplevelser av osäkerhet, oro och behov av kontroll kan uppstå när vården fungerar bristfälligt. Sjuksköterskan har därför inte bara ansvar för att vårda de äldre boende, utan även för att uppmärksamma anhörigas behov och erbjuda stöd. Background: It has been shown that the health of the population, both in Sweden and globally, has generally improved. This has led to an increase in the number of older people, meaning that more individuals remain living at home for longer. The role of family members has therefore become increasingly important for older persons, but it can also entail a greater burden over an extended period before the older person moves to a nursing home. The significant responsibility that family members carry can, in turn, lead to stress, anxiety, and other negative consequences. It is therefore important that nurses also pay attention to the needs of the family members. Aim: The aim was to explore family members' experiences of participation in the care of older persons in nursing homes. Method: A literature review based on Friberg's methodological description was conducted using eight scientific original articles with a qualitative method, retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The search terms applied for were Family, Experience during, Family caregiver, Next of Kin, Family Involvement, Participation, Family participation, Involvement, Nursing Homes and Geriatric care. Results: The results are presented in two main themes with a total of eight subthemes. The first main theme The significance of interpersonal interaction, with the subthemes: Communication, Conversation, Relationship, and Information. The second main theme The role of family members, emotional aspects and challenges, with the subthemes: Responsibility and perception of the role, Activities and caregiving, Emotional burden, and When competence and education are lacking. Conclusion: Relatives' experiences of their involvement when their elderly family members live in nursing homes concern how communication, relationships, and conversations create security and increase trust. Experiences of uncertainty, worry, and the need for control can arise when care is inadequate. Therefore, the nurse is not only responsible for caring for the elderly residents but also for recognizing the relatives' needs and providing support.
Nurses' experiences of caring for women exposed to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar kvinnor i hög grad och kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Det utgör även ett allvarligt samhällsproblem med komplexa orsaker och långtgående konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Sjuksköterskor har en viktig roll i att identifiera våldsutsatta kvinnor och erbjuda stöd, men detta kan vara förenat med flera utmaningar. Syfte: Syftet va att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta och identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv utvalda vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Dessa söktes fram genom databaserna Cinahl Complete och PubMed med sökord som Partnervåld, misshandlade kvinnor, intimt partnervåld. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre centrala teman. Det första temat handlar om identifiering, där det framgick att sjuksköterskor ofta har svårt att upptäcka kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Detta beror på avsaknaden av tydliga rutiner och riktlinjer, vilket gör att viktiga tecken på våld ibland inte uppmärksammas. Det andra temat rör kunskapsbrist, där det framkom att både grundutbildning och kontinuerlig fortbildning är otillräcklig. Många sjuksköterskor kände att de saknade nödvändig kunskap för att kunna hantera och stödja kvinnor som utsatts för våld på ett professionellt sätt. Det tredje temat berör tidsbrist, där sjuksköterskor ofta upplever att de inte har tillräckligt med tid för att ta itu med och bedöma situationer som rör våld i nära relationer, vilket leder till att de inte kan ingripa på ett tillräckligt effektivt sätt. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig roll i att identifiera och stödja kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, men många känner osäkerhet och brist på kunskap. För att förbättra bemötandet behövs mer utbildning, tydligare riktlinjer och bättre samarbete mellan yrkesgrupper. Genom att använda Erikssons vårdteori kan sjuksköterskor skapa en trygg och vårdande miljö, med fokus på patientens värdighet och autonomi som är viktiga etiska begrepp att beakta i mötet med dessa kvinnor. Background: Violence in close relationships is a global public health issue that disproportionately affects women and can lead to serious physical and psychological consequences. It is also a significant societal problem with complex causes and far-reaching consequences at both individual and societal levels. Nurses play an important role in identifying women exposed to violence and offering support, but this can be associated with several challenges. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of encountering and identifying women who have been subjected to intimate partner violence. Method: A literature review was conducted based on twelve selected scientific original articles with a qualitative approach. These were retrieved through the databases Cinahl Complete and PubMed using search terms such as partner violence, abused women, intimate partner violence. Results: The literature review resulted in three key themes. The first theme is about identification, where it was found that nurses often struggle to recognize women who have experienced domestic violence. This is due to the lack of clear routines and guidelines, which means that important signs of abuse may sometimes be overlooked. The second theme concerns knowledge gaps, where it was found that both basic education and ongoing training are insufficient. Many nurses felt they lacked the necessary knowledge to handle and support women who have been subjected to violence in a professional manner. The third theme addresses time constraints, where nurses often feel they do not have enough time to address and assess situations involving domestic violence, leading to an inability to intervene effectively. Conclusion: Nurses play a crucial role in identifying and supporting women who are victims of intimate partner violence, but many feel uncertainty and lack of knowledge in these situations. To improve care, more training, clearer guidelines, and better interdisciplinary collaboration are needed. By applying Eriksson's nursing theory, nurses can create a more caring and safer environment for these patients, focusing on the patient's dignity and autonomy that are important aspects when meeting these women.
Surviving university studies in 2025
No full textSyftet med studien var att undersöka socionomstudenters upplevelse av stress under utbildningens gång samt att analysera samband mellan upplevd stress och olika bakgrundsfaktorer så som kön, ålder, studietermin, familjesituation och ekonomiska förhållanden. Studien syftar vidare till att bidra med ökad kunskap om hur stress yttrar sig bland studenter i socialt arbete och vilka faktorer som kan påverka deras psykiska välbefinnande. För att besvara studiens frågeställningar har en kvantitativ metod använts i form av en digital enkätundersökning. Enkäten distribuerades till socionomstudenter vid flera svenska lärosäten och innehöll bakgrundsfrågor, den standardiserade stresskalan PSS-10 samt tilläggsfrågor relaterade till vardaglig stress. Totalt samlades 352 fullständiga svar in. Resultaten analyserades statistiskt i syfte att identifiera övergripande tendenser och eventuella samband mellan variabler. Resultatet visar att stressnivån är relativt jämnt fördelad mellan terminer, vilket indikerar att upplevd stress är ett genomgående fenomen under hela utbildningen. Studien identifierar vissa skillnader i upplevelsen av stress beroende på individuella faktorer, men inga entydiga mönster. Särskilt sårbara grupper kan dock urskiljas, såsom äldre kvinnliga studenter med omsorgsansvar. Studien pekar på att många studenter sällan söker stöd trots upplevd psykisk ohälsa, vilket kan relateras till stigma och osäkerhet kring framtida yrkesroll. Studiens resultat aktualiserar behovet av stärkta stödinsatser inom utbildningen, ökad kunskap om stresshantering samt ett långsiktigt arbete för att främja socionomstudenters psykiska hälsa och förebygga utbrändhet under både studietid och i framtida yrkesliv. The aim of this study was to examine social work students' experiences of stress during their university education and to analyse the relationship between perceived stress and various background factors such as gender, age, semester, family situation, and financial conditions. Furthermore, the study aims to contribute to increased knowledge about how stress manifests among social work students and which factors may influence their mental well-being. To answer the research questions, a quantitative method was used in the form of a digital survey. The questionnaire was distributed to social work students at several Swedish universities and included background questions, the standardized stress scale PSS-10, as well as additional questions related to everyday stress. A total of 352 complete responses were collected. The results were analysed statistically to identify overall trends and possible associations between variables. The results indicate that stress levels are relatively evenly distributed across semesters, suggesting that perceived stress is a consistent feature throughout the course of study. While some differences in stress experiences were identified based on individual factors, no clear patterns emerged. However, certain vulnerable groups were noted, such as older female students with caregiving responsibilities. The study also found that many students rarely seek support despite experiencing psychological distress, which may be related to stigma or uncertainty about their future professional role. The findings highlight the need for stronger support measures within higher education, increased awareness of stress management, and long-term strategies to promote mental health among social work students and to prevent burnout during both their studies and future professional careers
District nurse's experiences of caring for older people with mental illness : A literature review with systematic approach
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa hos äldre personer är ett bestående hälsoproblem i samhället. Suicid och användning antidepressiva läkemedel är vanligt bland äldre personer över 65 år dock faller patientgruppen mellan stolarna när det kommer till att få jämlikvård. Primärvården och distriktssköterskor har ett speciellt ansvar för att identifiera och vårda dessa patienter eftersom primärvården oftast är patienternas första handsval vid vårdkontakt. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer med psykisk ohälsa i primärvården. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Tre vårdvetenskapliga databaser användes vid artikelsökning. Fjorton kvalitativa primärartiklar valdes till resultatet. Artiklarna analyserades utifrån Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning vid systematisk litteraturöversikt. Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet. Det första huvudtemat belyste de utmaningar distriktssköterskorna erfara vid omvårdnad av äldre personer med psykisk ohälsa. Det andra huvudtemat belyste de förutsättningarna distriktssköterskorna ansåg var väsentligt vid omvårdnad av de äldre personerna. Slutsats: Det fanns brist på kunskap, kommunikationsfärdigheter, resurser, organisatoriskt stöd när det kom till att vårda äldre personer med psykisk ohälsa. Det var även svårt för distriktssköterskorna att identifiera psykisk ohälsa. Socialt stöd, anhöriga, kontinuitet och tillitsfulla relationer ansågs vara betydande för distriktssköterskorna vid vård av äldre personer med psykisk ohälsa.Background: Mental illness in older people is a persistent health problem in society. Suicide and the use of antidepressants are common among older people over 65 years of age, however this patient group falls between the lines when it comes to receiving equal care. Primary care and district nurses have a special responsibility to identify and care for these patients, as primary care is often the patients' first choice when contacting health facilities. Aim: The aim was to illuminate district nurse’s experiences of caring for older people with mental illness in primary health care. Methods: The method was a literature review with a systematic approach. Three health science databases were used for article searches. Fourteen qualitative primary articles were selected as the result. The articles were analyzed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Two main themes emerged from the results. The first main theme highlighted the challenges district nurses experienced when caring for older people with mental illness. The second main theme highlighted the conditions district nurses considered essential in caring for the older people. Conclusions: There was a lack of knowledge, communication skills, resources, organizational support when it came to caring for older people with mental illness. It was also difficult for the district nurses to identify mental illness. Social support, relatives, continuity and trusting relationships were considered important for the district nurses when caring for older people with mental illness
Experiences of therapy dogs in patients with palliative care needs : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård är ett aktivt och helhetsinriktat förhållningssätt med avsikt att förebygga och lindra lidande samt understödja bästa möjliga livskvalitet vid allvarliga och obotliga sjukdomstillstånd. Vårdinsatser ska, utöver att vara lindrande, skapa förutsättningar för komfort och tillgodose mångdimensionella behov genom hela sjukdomsförloppet. Vid komplext sjukdomsrelaterat lidande och försämrad livskvalitet blir det befogat att tillhandahålla hälsofrämjande insatser, med hänsyn till vad patienten tillskriver hälsa. Ickefarmakologiska interventioner såsom hundunderstödd terapi, har introducerats som en del av det helhetsinriktade omhändertagandet. Specialistsjuksköterskan i palliativ vård ska i ljuset av vårdformens filosofi och värdegrund, omsätta nya forskningsrön i klinisk praktik samt utöva sitt professionella ansvar sakkunnigt där tillvägagångssättet manar till att synliggöra patientens behov och hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av vårdhundar för patienter med palliativa vårdbehov. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes, där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. Systematiska databassökningar utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO utifrån PEO-modellen. Totalt tio artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Som teoretisk referensram tillämpades Kolcabas Comfort Theory (1994). Resultat: Resultatet baserades på tio originalartiklar och sammanställdes i tre huvudkategorier: Fysiska respons och lindring, Psykiskt välbefinnande och närvaro samt Djurerfarenheter. Hos patienter med palliativa vårdbehov framkom symtomlindring, avslappning och ökad rörelseförmåga som betydelsefulla fysiologiska effekter. Psykiskt välbefinnande främjades genom upplevelser av inre lugn, närhet och distraktion, men även genom känslor av glädje, förväntan och uttryckt längtan. Därutöver var existentiell och social interaktion förekommande inslag där sjukdomens dödliga utgång vanligen berördes. Djurerfarenheter väckte minnen, igenkänning och ett känslomässigt band till tidigare husdjur. Vårdhundars närvaro förknippades med positiva förändringar i vårdmiljön, där lugn och hemkänsla lyftes fram. Slutsats: Hos patienter med palliativa vårdbehov har interventioner med vårdhundar uppvisat potential att främja hälsa och komfort utifrån ett mångfacetterat perspektiv. Föreliggande litteraturöversikt belyser ett hittills begränsat utforskat område och indikerar att vårdhundar kan utgöra ett meningsfullt, icke farmakologiskt och hälsofrämjande komplement inom ramen för personcentrerad palliativ vård. Resultaten tyder på att hundunderstödda insatser kan bidra till att lindra ett komplext lidande samt reducera upplevelsen av total smärta.Background: Palliative care is an active and holistic approach aimed at preventing and alleviating suffering while supporting the best possible quality of life in cases of serious and incurable illness. Care interventions should, in addition to providing relief, create conditions for comfort and meet multidimensional needs throughout the course of the illness. In cases of complex illness-related suffering and reduced quality of life, it is justified to provide health-promoting interventions that consider the patient's own understanding of health. Non-pharmacological interventions, such as dog-assisted therapy, have been introduced as part of the holistic care approach. The specialist nurse in palliative care shall — in light of the philosophy and core values of the care model —translate new research findings into clinical practice and exercise their professional responsibility with expertise, that foregrounds the patient's individual needs and perceptions of health. Aim: The aim was to describe experiences of therapy dogs for patients with palliative care needs. Method: An integrative literature review with an inductive approach was conducted, including both qualitative and quantitative studies. Systematic database searches were performed in CINAHL, PubMed, and PsycINFO, guided by the PEO model. A total of ten articles were analyzed using qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheim (2017). Kolcaba's Comfort Theory (1994) was applied as the theoretical framework. Results: The results were based on ten original articles and were compiled into three main categories: Physical Responses and Relief, Psychological Well-being and Presence, and Animal-related Experiences. Among patients with palliative care needs, symptom relief, relaxation, and improved mobility emerged as significant physiological effects. Psychological well-being was promoted through experiences of inner calm, closeness, and distraction, as well as through feelings of joy, anticipation, and expressed longing. Furthermore, existential and social interaction were recurring elements, often touching upon the terminal nature of the illness. Animal-related experiences evoked memories, recognition, and emotional bonds with former pets. The presence of therapy dogs was associated with positive changes in the care environment, where calmness and a sense of home were emphasized. Conclusion: For patients with palliative care needs, interventions involving therapy dogs have demonstrated potential to promote health and comfort from a multifaceted perspective. This literature review highlights a relatively unexplored area and indicates that therapy dogs may serve as a meaningful, non-pharmacological, and health-promoting complement within the framework of person-centered palliative care. The findings suggest that dog-assisted interventions may contribute to alleviating complex suffering and reducing the experience of total pain.