Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
A discourse analysis of the representation of personal assistance in the Flashback thread : "All personal assistance is being discontinued by politicians due to uncontrollable fraud?"
No full textEfter införandet av Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har insatsen personlig assistans setts som en viktig del av det svenska välfärdssystemet. Under de senaste åren har dock kritik riktats mot systemet, med fokus på påstått bidragsfusk och höga kostnader. Samtidigt har det funnits en debatt om hur nedskärningar och förändringar i lagar påverkar livskvaliteten för de som är beroende av assistans, vilket har lett till starka känslor och delade åsikter i både politiska och offentliga diskurser. I den här uppsatsen undersöker jag diskurser kring personlig assistans och hur dessa framställs i de offentliga diskussionerna på det svenska internetforumet Flashback. Genom att använda diskursanalys som teori och metodologisk ansats analyseras inlägg från en specifik tråd som fokuserar på nedläggningen av personlig assistans och påstått bidragsfusk. Jag kommer också att belysa de teman och argument som användarna på forumet framhäver, samt att identifiera hur negativa stereotyper och maktrelationer påverkar uppfattningen av personer med funktionsnedsättning. I analysen framkommer att diskussionerna präglas av starka känslor och en polariserad syn på personlig assistans, där ekonomiska argument mot politiska beslut, funkofobi och främlingsfientlighet dominerar. After the introduction of the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments, LSS, personal assistance has been seen as an important part of the Swedish welfare system. However, in recent years, criticism has been directed at the system, focusing on alleged benefit fraud and high costs. At the same time, there has been a debate about how cutbacks and changes in laws affect the quality of life for those who depend on assistance, leading to strong emotions and divided opinions in both political and public discourses. This thesis examines the discourses surrounding personal assistance and how these are presented in public discussions on the Swedish internet forum Flashback. By using discourse analysis as a theoretical and methodological approach, posts from a specific thread that focuses on the discontinuation of personal assistance and alleged benefit fraud are analyzed. The thesis aims to highlight the themes and arguments emphasized by users on the forum, as well as to identify how negative stereotypes and power relations influence perceptions of persons with disabilities. The analysis reveals that the discussions are characterized by strong emotions and a polarized view of personal assistance, where economic arguments against political decisions, ableism, and xenophobia dominate.
Living with cronic obstructive pulmonary disease as a patient : A literature review
No full textBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv lungsjukdom som orsakar andningssvårigheter och nedsatt livskvalitet. Litteraturöversikten visar att KOL påverkar patienter fysiskt, psykiskt och socialt, där symtom som andnöd, trötthet och isolering är vanliga. Stigma kopplat till rökning kan försvåra vårdkontakten, vilket gör personcentrerad och empatisk vård avgörande. Egenvård, särskilt rökstopp och fysisk aktivitet, är viktigt för sjukdomshantering. Sjuksköterskor har också en central roll i att stödja patienterna. Trots framsteg i dagens behandling kvarstår KOL som en global hälsoutmaning, vilket kräver fortsatt forskning och förbättrade vårdstrategier. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom Metod: Litteraturöversikt som utfördes med Fribergs analysmetod, som bygger på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visar på de betydande fysiska, psykiska och sociala utmaningar som personer med KOL möter i sin vardag. Fysiska hinder som andnöd och trötthet påverkar dagliga aktiviteter och livskvalitet negativt, vilket ofta leder till ökad isolering och minskad arbetsförmåga. Psykiska utmaningar som ångest och depression är också vanliga, ofta kopplade till rädsla för andningssvårigheter och sjukdomens utveckling. Socialt stöd från närstående är avgörande men kan skapa känslor av skuld och beroende. Dessutom beskrivs vårdens bristande kunskap och behovet av mer individuellt anpassad och kontinuerlig vård för att förbättra patienternas livssituation. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att personer med KOL möter betydande fysiska, psykiska och sociala utmaningar som påverkar deras livskvalitet. Fysiska begränsningar som andnöd och trötthet leder till nedsatt funktion och ökat beroende av andra. Psykologiska påfrestningar som ångest, isolering och skuld är också framträdande. För att optimera vården krävs ett personcentrerat förhållningssätt, där respekt, empati och förtroende prioriteras, samt fördjupad kunskap om KOL och dess psykosociala dimensioner. Genom ökad kunskap och förbättrad kommunikation kan vården bättre stödja patienterna och förbättra deras livskvalitet.Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a progressive lung disease that causes breathing difficulties and reduced quality of life. The literature review shows that COPD affects patients physically, mentally, and socially, with symptoms such as shortness of breath, fatigue, and isolation being common. Stigma associated with smoking can hinder healthcare access, making person-centered and empathetic care crucial. Self-care, particularly smoking cessation and physical activity is important for disease management. Nurses also play a central role in supporting patients. Despite advances in current treatment, COPD remains a global health challenge, requiring continued research and improved care strategies. Aim: The aim was to examine adult patients experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Metods: A literature review conducted using Friberg's analysis method, based on ten qualitative scientific original articles retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The results of the literature review highlight the significant physical, psychological, and social challenges faced by individuals with COPD in their daily lives. Physical barriers such as shortness of breath and fatigue negatively impact daily activities and quality of life, often leading to increased isolation and reduced work capacity. Psychological challenges such as anxiety and depression are also common, often linked to the fear of breathing difficulties and disease progression. Social support from loved ones is crucial but can create feelings of guilt and dependency. Additionally, the lack of knowledge in healthcare and the need for more personalized and continuous care to improve patients' quality of life are emphasized. Conclusion: This literature review shows that individuals with COPD face significant physical, psychological, and social challenges that affect their quality of life. Physical limitations such as shortness of breath and fatigue lead to reduced function and increased dependence on others. Psychological stresses such as anxiety, isolation, and guilt are also prominent. To optimize care, a person-centered approach is required, where respect, empathy, and trust are prioritized, as well as a deeper understanding of COPD and its psychosocial dimensions. Through increased knowledge and improved communication, healthcare can better support patients and enhance their quality of life.
After Mastectomy : The Journey of Body Perception and the Transformation of Identity: A litterature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Bröstcancer kan behandlas med mastektomi, vilket innebär att hela eller delar av bröstet opereras bort. Efter mastektomi kan kvinnorna välja att göra en rekonstruktion av bröstet, vilket innebär att man återskapar bröstets form. Sjuksköterskan har en viktig roll i denna vårdprocess genom att erbjuda både medicinskt och emotionellt stöd. Det är även viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten med värdighet. Detta genom att respektera patienten, bevara den personliga integriteten samt minska lidandet. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter att ha genomgått en mastektomi. Metod: En litteraturöversikt utfördes där 10 vetenskapliga artiklar sammanfattades utifrån sökningar i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt presenterades i tre teman; förlust av den kvinnliga identiteten, kroppsförändringar i intima relationer, samt emotionella utmaningar efter bröstförlust. Resultatet visade att brösten symboliserade kvinnlighet, och var en central aspekt i kvinnornas upplevelser. Skam, sorg och emotionell påverkan var återkommande känslor hos kvinnorna. Trots det hittade kvinnorna strategier för att öka självkänslan och finna acceptans. Slutsats: Kvinnorna lyckades hitta strategier för att återfå kontrollen över sina kroppar igen, vilket tyder på att förlusten inte blev slutet för dessa kvinnor. Trots utmaningarna på vägen, kräver det att sjuksköterskan möter kvinnorna på ett personcentrerat sätt.Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women in Sweden. It can be treated with a mastectomy, which involves the surgical removal of all or parts of the breast. After a mastectomy, women may undergo breast reconstruction, which involves restoring the shape of the breast. The nurse plays an important role in this care process by providing both medical and emotional support. It is also important that the nurse cares for the patient with dignity. This includes respecting the patient, preserving personal integrity, and alleviating suffering. Aim: The aim was to highlight women's body image after undergoing a mastectomy. Method: A literature review was conducted in which 10 scientific articles were summarized based on searches in the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: The results of this literature review were presented in three themes; loss of female identity, bodily changes in intimate relationships, and emotional challenges following breast loss. The breasts were seen as a symbol of femininity and played a central role in women's experiences. Feelings of shame, grief, and emotional distress were common. Despite this, the women found strategies to boost their self-esteem and achieve acceptance. Conclusion: The women managed to find strategies to regain control over their bodies, inducting that the loss was not the end for them. Despite the challenges along the way, it requires the nurse to meet the women in a person-centered manner
Work-related compassion fatigue in nurses : A literature review
No full textBakgrund: Bakgrunden belyser sjuksköterskans kärnkompetenser med fokus på personcentrerad vård, empati och vårdrelationer. Compassion fatigue beskrivs som ett emotionellt tillstånd orsakat av långvarig exponering för lidande, vilket kan påverka både välmående och vårdkvalitet negativt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors egen erfarenhet av compassion fatigue. Metod: En litteraturöversikt skriven utifrån tio vetenskapliga artiklar, inhämtad från databasen PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet inkluderade sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar från sju olika länder. Det framkom fyra teman: Utbrändhet och emotionell utmattning, sorg och frustration som följd av upplevd otillräcklighet i lindrande av lidande faktorer som leder till compassion fatigue samt betydelsen av egenvård och gränssättning. Slutsats: Litteraturöversikten visade att compassion fatigue är ett vanligt och komplext fenomen bland sjuksköterskor. Otillräcklig återhämtning, långvarig exponering för lidande och bristande gränssättning bidrog till lidandet, medan egenvård och kollegialt stöd var skyddande faktorer. Background: The background highlights nurses’ core competencies, with focus on person-centred care, empathy, and care relationships. Compassion fatigue is described as an emotional condition caused by prolonged exposure to suffering that negatively affects well-being and care quality. Aim: The aim was to describe the nurse's personal experience of compassion fatigue. Method: A literature review written based on 10 scientific articles, retrieved from the database PubMed and CINAHL Complete. Results: The results included seven qualitative and three quantitative articles from seven differents countries. Four themes emerged: Burnout and emotional exhaustion, grief and frustration resulting from perceived inadequacy in alleviating suffering, factors leading to compassion fatigue and the importance of self-care and boundary setting. Conclusion: The literature review showed that compassion fatigue is a common and complex phenomenon among nurses. Insufficient recovery, prolonged exposure to suffering, and lack of boundaries contributed to distress, while self-care and collegial support were protective factors.
Perceptions of palliative care in chronic obstructive pulmonary disease and pulmonary fibrosis : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård har under senaste åren blivit alltmer uppmärksammat. Ändå kvarstår stora skillnader där de med cancerdiagnos erhåller vårdformen i större utsträckning än de med kronisk obstruktiv lungsjukdom eller lungfibros. För att ge god palliativ vård krävs multiprofessionella team där såväl patient och närstående räknas in. För att stärka samarbetet och upprätthålla en personcentrerad och holistisk palliativ vård för denna patientgrupp, ses det betydelsefullt att undersöka hur olika medlemmar i teamet uppfattar palliativ vård kopplad till sjukdomarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa uppfattningar av palliativ vård vid kronisk obstruktiv lungsjukdom och lungfibros, utifrån perspektiven hos patienter, deras närstående och vårdpersonal. Metod: Metoden följer Polit och Becks niostegsmodell för litteraturöversikter. Induktiv ansats användes och 14 artiklar av kvalitativ och mixad metod inkluderades i resultatet. Begreppet personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Resultatet framhäver uppfattningar av kunskapsbrist ur både patienter, närståendes och vårdpersonalens perspektiv om vad palliativ vård är, vilket leder till att vårdinsatser som skulle kunna förbättra livskvaliteten uteblir eller initieras i ett sent skede av sjukdomsförloppet. Utifrån alla perspektiv uppfattas det svårt att prata om palliativ vård, vilket delvis bygger på kunskapsbrister men också osäkerhet kring vem som bör initiera dessa samtal. Resultatet visar även utmaningar med att implementera palliativ vård för patientgruppen då de ofta har ett fluktuerande sjukdomsförlopp. Men det visar även på möjligheterna med kontinuerligt stöd och ökad kunskap om sjukdomsförlopp och symtomhantering för att som patient och närstående själva kunna hantera symptom och förändring i sjukdom. Slutsats: Litteraturöversikten visar på kunskapsbrist kring palliativ vård. Implementering av palliativ vård uppfattas svårare vid sjukdomar med fluktuerande förlopp. Samtidigt ses palliativ vård som en möjlighet att förbättra livskvaliteten. Litteraturöversikten visar på behov av fortsatt forskning och att ökad förståelse inom det multiprofessionella teamet kan främja personcentrerad vård.Background: Palliative care has received increasing attention in recent years. Nevertheless, large differences remain in access to palliative care, whereas those diagnosed with cancer receive this form of care to a greater extent than those with chronic obstructive pulmonary disease or pulmonary fibrosis. Providing good palliative care requires multiprofessional teams that include both the patient and their families. In order to strengthen collaboration and maintain a person-centered and holistic palliative care for these patients, it is considered important to investigate how different members of the team perceive palliative care linked to these diseases. Aim: The study's aim was to highlight perceptions of palliative care in chronic obstructive pulmonary disease and pulmonary fibrosis, from the perspectives of patients, their family and healthcare professionals. Method: The method follows Polit and Beck's nine-step model for literature reviews. An inductive approach was used, and 14 articles of qualitative and mixed methods were included in the results. Person-centred care was used as a theoretical frame of reference. Results: The results highlight perceptions of a lack of knowledge from the perspectives of patients, their family and healthcare professionals about what palliative care is, which leads to care interventions that could improve quality of life being missed or initiated late in the course of the disease. From all perspectives, it is perceived as difficult to talk about palliative care, which is partly based on lack of knowledge but also uncertainty about who should initiate these conversations. The results also show challenges in implementing palliative care for the patient group as they often have fluctuation in the disease. But it also shows possibilities of continuous support and knowledge so that as patients and relatives they themselves can manage symptoms and changes in the disease. Conclusion: The literature review highlights a lack of knowledge regarding palliative care. The implementation of palliative care is perceived as more challenging in diseases with a fluctuating course. At the same time, palliative care is seen as an opportunity to improve quality of life. The literature review also demonstrates the need for further research and suggests that increased understanding within the multidisciplinary team can promote person-centered care.
When healthcare meets the person : A literature review on person-centered care for older adults
No full textBakgrund: Den globala andelen äldre ökar, vilket ställer högre krav på en individanpassad och kvalitativ hälso- och sjukvård. Personcentrerad vård har lyfts fram som en viktig vårdmodell för att främja hälsa och välbefinnande hos äldre personer. Trots ökad kunskap om personcentrerad vård kvarstår utmaningar i dess praktiska tillämpning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa äldre patienters erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt genomfördes där kvalitativa, kvantitativa och mixade metoder inkluderades. Totalt analyserades tio vetenskapligt granskade artiklar, publicerade mellan 2015 och 2025, hämtade från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Tematisk analys användes. Resultat: Två huvudteman identifierades: (1) Personcentrerad vård i praktiken, samt (2) Vårdens organisering, tillgång och upplevd kvalitet. Resultatet visade att patienter värdesatte att bli sedda som individer, uppleva respektfull kommunikation och få kontinuitet i vården. Hinder för personcentrering var bristande information, begränsad delaktighet och organisatoriska brister. Slutsats: Personcentrerad vård bidrar till ökad autonomi, trygghet och värdighet för äldre patienter. Samtidigt kvarstår ett glapp mellan teori och praktik. Sjuksköterskor och vårdpersonal behöver integrera ett personcentrerat förhållningssätt i både kommunikation och vårdplanering samt aktivt inkludera patienter och deras närstående. Background: As the global population ages, the demand for individualized and high-quality healthcare increases. Person-centred care has been emphasized as a key approach to enhance health and well-being among older adults. Despite increased knowledge about patient-centered care, challenges remain in its practical implementation. Aim: The aim of this literature review was to highlight older patients experiences of person-centred care. Method: A structured literature review was conducted using both qualitative and mixed-method studies published between 2015 and 2025. Ten peer-reviewed articles were included, identified through searches in CINAHL Complete and PubMed, and analysed thematically. Results: Two main themes emerged: (1) person-centered care in practice, including participation, respect for patient wishes, and involvement of relatives; and (2) Healthcare organisation, access, and perceived quality. Findings showed that patients appreciated being treated as individuals, valued respectful communication, and emphasized the importance of continuity and inclusion in decision-making. Barriers to PCC included inadequate information, lack of involvement, and organisational limitations. Conclusion: Person-centred care contributes positively to older patients' sense of autonomy, safety, and dignity. However, discrepancies between theory and practice remain. To meet the complex needs of elderly patients, healthcare providers must integrate PCC as an ethical and practical approach and involve patients and relatives in meaningful ways.
Too Strong to Ask for Help : Teenage Boys with Neurodevelopmental Disorders, Stigma, Shame, and Social Support: A qualitative study on teenage boys with ADHD and/or ASD, their social situation and vulnerability from the perspective of professionals and social actors
No full textDen här studien har som syfte att undersöka hur den sociala situationen ser ut för tonårspojkar med ADHD och/eller AST ur professionella aktörers perspektiv, samt hur och till vilken grad deras behov tillgodoses genom samhällets sociala stöd. Studien bygger på kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med nio sociala aktörer verksamma inom stödsystemet för dessa pojkar, och resultaten delades in i fyra huvudsakliga teman: tonårstidens särskilda utmaningar, särskild utsatthet, mottaglighet för stöd och hjälp samt brister i stöd. Resultaten analyserades sedan utifrån teoretiska begrepp och förklaringsmodeller som utgår från de interaktionistiska teoretikerna Goffman, Scheff och Becker, med fokus på begreppen stigma, sociala band, skam och stämpling. Studien visar att pojkarna lever i en ofta utmanande verklighet som genomsyras av skam, normer kring maskulinitet och brist på stöd. De har ofta svårt att erkänna ett behov av hjälp och stöd, något som ofta inte syns utåt, vilket kräver att professionella kan se förbi eventuella fasader och bygga trygga, långvariga relationer. Trots ett stort engagemang från de yrkesverksammas sida påverkas ofta stödet av strukturella hinder så som bristande samverkan mellan de sociala aktörerna och höga personalbyten samt andra faktorer som ett generaliserande synsätt på diagnosbilden. För att nå fram krävs ett långsiktigt, relationsbyggande socialt arbete som ger pojkarna möjlighet att lyckas och kan bryta deras känslor av skam, misslyckande och utanförskap.The aim of this study is to explore the social situation of teenage boys with ADHD and/or ASD from the perspective of professionals, as well as how and to what extent their needs are being met through the Swedish social support system. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with nine professionals working within the social support system for these boys. The findings were categorized into four main themes: the specific challenges of adolescence, particular vulnerability, receptiveness to support and help, and insufficient support. The results were analyzed using the theoretical ideas of interactionist theorists such as Goffman, Scheff, and Becker, particularly focusing on the concepts of stigma, social bonds, shame, and labeling. The study shows that the boys live in a challenging reality marked by shame, masculine norms, and lack of adequate support. They often struggle to voice their need for help, which is not always outwardly visible, requiring professionals to look beyond surface behaviors and build safe, long-term relationships. Despite the strong commitment shown by many professionals, the support is frequently hindered by structural issues such as poor collaboration between societal actors, high staff turnover, and other factors such as a generalized view of the diagnosis ADHD and ASD. To effectively reach and help these boys, long-term, relationship-based social work is needed to create opportunities for them to experience success and foster a sense of self worth, which can help break the cycle of shame and their feelings of failure
Substance abuse in socially deprived areas : A qualitative study of social workers perspectives in Järva
No full textDenna studie syftar till att undersöka vad socialarbetare i Järvaområdet uppfattar som de främsta orsakerna till att unga utvecklar ett drogmissbruk samt hur uppväxtmiljö i Järva som utsatt område kan påverka de ungas livsval och relation till droger. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer hållits med sex socialarbetare från Järva området. Resultatet visar att flera faktorer samspelar i varför unga i Järva riskerar att utveckla drogmissbruk. Drogernas lättillgänglighet, brister i hemmet, negativa förebilder, känsla av utanförskap, trångboddhet, psykisk ohälsa samt arbetslöshet och ökad drogförsäljning tas upp som konkreta orsaker. Och när Järva stämplats som ett utsatt område förstärks dessa orsaker ytterligare enligt intervjupersonerna i studien. Studien visar hur ungdomar påverkas av omgivningens negativa förväntningar. Med hjälp av Howard Beckers stämplingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori diskuteras hur unga identifierar sig med en avvikande roll som leder till mer utanförskap och ökad risk för drogmissbruk.This study aims to investigate what social workers in the Järva area perceive as the main reasons why young people develop drug abuse and how the environment in which they grow up in Järva as a vulnerable area can affect the young people's life choices and relationship to drugs. The study has been conducted using a qualitative method where semi-structured interviews were held with six social workers from the Järva area. The results show that several factors interact in why young people in Järva are at risk of developing drug abuse. The easy availability of drugs, deficiencies in the home, negative role models, feelings of exclusion, overcrowding, mental illness as well as unemployment and increased drug sales are addressed as concrete reasons. And when Järva is labeled as a socially deprived area, these reasons are further reinforced according to the interviewees in the study. The study shows how young people are affected by the negative expectations of their surroundings. Using Howard Becker's labeling theory and Bronfenbrenner's developmental ecology theory, it is discussed how young people identify with a deviant role that leads to more exclusion and an increased risk of drug abuse
“You think that you're the only one in the world" : A qualitative study on the breakup processes in abusive queer relationships
No full textSyftet med denna studie att undersöka queera personers erfarenheter av att lämna en våldsam relation och deras upplevelser av att söka hjälp och stöd. Studien har även för avsikt att undersöka hur samhällets hetero- och cisnormer kan påverka uppbrottsprocessen och hjälpsökandet för målgruppen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Genom semistrukturerade intervjuer med personer som varit utsatta för våld i en queer relation har jag tagit del av deras upplevelser av våld, att söka hjälp och stöd och att lämna en misshandelsrelation. Det insamlade intervjumaterialet har presenterats med hjälp av en tematisk analys. Empirin har analyserats med stöd i tidigare forskning i ämnet och med Holmberg och Enanders teori om uppbrottsprocesser som grund och presenteras utifrån temana Att söka hjälp och stöd, Att bryta upp samt Att förstå och att bli fri. Sammantaget synliggör studien att heteronormativa förklaringsmodeller tenderar att prägla såväl uppbrottsprocessen som erfarenheten av att söka hjälp. Studien visar bland annat på att det finns bristande kunskap och förståelse kring queera personers utsatthet för relationsvåld och att såväl de själva, deras närstående och professionella saknar verktyg för att begripliggöra och synliggöra våldet. The purpose of this study is to investigate queer individuals' experiences of leaving an abusive relationship and their experiences of seeking help and support. The study also aims to explore how society's heteronormative and cisnormative structures can impact the process of breaking up and seeking help. To address the study's purpose and research questions, a qualitative method has been employed. Through semi-structured interviews with individuals who have experienced violence in a queer relationship, I have gathered their experiences of violence, helpseeking, and leaving an abusive relationship. The collected interview material has been presented using thematic analysis. The empirical data has been analyzed in relation to previous research on the subject and based on Holmberg and Enander's theory of breakup processes, presented under the themes Helpseeking, Breaking Up, and Understanding and Gaining Freedom. Overall, the study highlights that heteronormative explanatory models tend to permeate both the breakup process and the experience of seeking help. The study shows, among other things, that there is a lack of knowledge and understanding regarding intimate partner abuse in queer relationships, and that both they, their close ones, and professionals lack the tools to comprehend and make the violence visible