Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Women's experiences of living with cervical cancer : A literature review
No full textBakgrund: Livmoderhalscancer orsakas främst av HPV och kan förebyggas genom vaccination och screening, men ojämlikheter i vården kvarstår globalt. Sjukdomen påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att erbjuda personcentrerad omvårdnad och främja livskvalitet. Tidig upptäckt och förebyggande insatser är avgörande för att minska sjukdomsbördan. Syfte: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Arbetet genomfördes genom en litteraturöversikt som utgick från 10 vetenskapliga orginalartiklar hämtade från databaserna Pubmed och Cinahl Complete. Resultat: Resultatet visade fyra teman: känslomässig tyngd och oro, fysiska besvär och förändrad sexuell hälsa, förändrade sociala roller och relationer samt påverkan av vårdens tillgänglighet och kostnader. Slutsats: Att leva med livmoderhalscancer innebär komplexa utmaningar, och vår slutsats betonar vikten av personcentrerad vård som ser hela kvinnan och erbjuder individuellt anpassat stöd för att främja välmående. Background: Cervical cancer is primarily caused by HPV and can be prevented through vaccination and screening, but inequalities in healthcare persist globally. The disease affects women´s physical, psychological and social well-being. Nurses play a key role in providing person-centered care and promoting quality of life. Early detection and preventive measures are crucial for reducing the disease burden. Aim: Was to describe women´s experiences of living with cervical cancer. Method: The study was conducted through a literature review based on 10 original scientific articles gathered from the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The results showed four themes: emotional burden and anxiety, physical discomfort and altered sexual health, altered social roles and relationships and the impact of healthcare availability and costs. Conclusion: Living with cervical cancer involves complex challenges, and our conclusion highlights the importance of person-centered care that views the women as a whole and provides individually tailored support to promote well-being.
Only working with victims doesn't prevent violence : A qualitative study on professionals' challenges, approaches and attitudes, when working with perpetrators of domestic violence
No full textDenna studies syfte var att undersöka hur professionella upplever sitt arbete med våldsutövare i våld i nära relation. Fokuset har legat på utmaningar, förhållningssätt och personliga attityder med hopp om att bidra med nya perspektiv på ett relativt ouppmärksammat område. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod. Totalt har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med professionella med varierande arbetstitlar och utbildningsbakgrunder som arbetar med våldsutövare i nära relation runtom i Sverige. Empirin har analyserats utifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Goffmans teori om stigma. Studiens resultat visar att intervjurespondenterna upplevde att deras arbete med våldsutövare innebar många utmaningar, men det var inte till den grad att det fick dem att vilja avstå arbetet. Tvärtom fanns en drivkraft att fortsätta möta klienternas komplexa behov och hitta sätt att hantera dem. Det de professionella fann viktigt i sitt arbete var att ha ett icke dömande förhållningssätt och att se människan bakom våldshandlingen. Våra respondenter hade en förmåga att söka efter den del av sina klienter som var motiverad och villig att förändras. Det var av vikt att vara inkännande och låta klienterna berätta sin historia. Detta för att skapa sig en förståelse för klienten och dess bakgrund, för att sedan kunna ta reda på anledningen till det våldsamma beteendet. Målet var att arbeta mot förändring av klientens beteende och tankar kring våld och nära relationer. Yttre faktorer, såsom kollegers åsikter och attityder inom socialt arbete, tolkar vi inte påverkade respondenternas personliga attityder mer än att det förstärkte deras känsla av att sprida ytterligare kunskap om våld i nära relationer och arbetet med våldsutövare. Däremot kan tidigare arbetserfarenheter ha en påverkan på respondenternas attityd gentemot våldsutövare, både på ett positivt och negativt sätt. Det var tydligt att det fanns ett driv att fortsätta arbetet för att bidra till att våld i nära relation upphör.The purpose of this study was to investigate how professionals experience their work with perpetrators of domestic violence. The focus has been on challenges, approaches, and personal attitudes, with the hope of contributing new perspectives on a relatively underexplored area. The study was conducted using a qualitative research method. A total of ten semi-structured interviews were done with professionals with varying job titles and educational backgrounds who work with perpetrators of domestic violence throughout Sweden. The empirical data has been analyzed from Erving Goffman’s dramaturgical perspective as well as his theory of stigma. The results of the study show that the interview respondents felt that their work with perpetrators involved many challenges, but it was not to the extent that it made them want to stop working in this field. On the contrary, there was a drive to continue meeting the clients' complex needs and find ways to manage them. What the professionals found important in their work was to maintain a non-judgmental approach and see the person behind the violent act. Our respondents had an ability to search for the part of their clients that was motivated and willing to change. It was important to be empathetic and allow the clients to tell their story. This was done in order to gain an understanding of the client and their background and then figure out what might be the reason behind the violent behavior. The goal was to work towards changing the client’s behavior and thoughts about violence and intimate relationships. External factors, such as colleagues' opinions and attitudes within social work, were interpreted by us as not affecting the respondents' personal attitudes more than by reinforcing their sense of spreading further knowledge about domestic violence and working with perpetrators. However, previous work experiences may influence the respondents' attitudes towards perpetrators, both positively and negatively. It was clear that there was a strong drive to continue working to help end domestic violence.
Family caregivers experience of communication of palliative care in connection with incurabele cancer disease : A litterature review
No full textBakgrund: Att föra samtal om palliativ vård har ett stort syfte genom att både förbereda den drabbade och dennes närstående inför vad som komma skall. Personalen inom den onkologiska vården har detta som ansvar när behandling övergår från kurativ till palliativ behandling. Närstående är den person som befinner sig nära patienten och som ofta tar på sig ett uppdrag att stödja patienten i vardagen och hjälpa till att bibehålla patientens välbefinnande. Beslut om avslutning av kurativ behandling och övergång till palliativ vård innebär en stor förändring i närståendes förhållningssätt till patientens tillstånd, sjukdomen, samt vården och kan orsaka de närstående lidande. Kommunikation mellan personal inom den onkologiska vården och de närstående bör omfatta riklig och tillräcklig information om cancersjukdomen, prognos, förväntningar och risker. Hur den onkologiska vården kommunicerar med närstående och vilken information som ges har en stor betydelse i hur närstående upplever patientens övergång från onkologisk till palliativ vård. Syfte: Att belysa hur närstående till patienter med diagnostiserad obotlig cancersjukdom upplever kommunikation med personal inom den onkologiska vården angående palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: Integrerad tematisk analys valdes för att sammanställa studiens resultat. Resultat redovisas i två kategorier och fem underkategorier. De två kategorierna är kommunikation mellan personal inom den onkologiska vården och de närstående och tillförsel av information från personal inom den onkologiska vården till närstående. Närstående ville bland annat att personal inom den onkologiska vården visade ett respektfullt förhållningssätt, engagemang, lyhördhet och empati. Närstående upplevde trygghet i samband med att de fått tillräcklig information men i vissa studier tog inte de närstående till sig den information de fått och kunde därmed inte heller acceptera den sjukes tillstånd. Resultaten visade att närstående ofta upplever bristande information och kommunikation från vårdpersonalen, vilket kan leda till ökat lidande. Kliniska implikationer inkluderar behovet av kontinuerlig utbildning för vårdpersonal och en förbättrad förståelse för närståendes behov. Slutsats: Studien syftar till att undersöka kommunikationen kring palliativ vård mellan personal inom den onkologiska vården och närstående till patienter i slutskedet av cancer. Metodologiska utmaningar, inklusive begränsningar i databasernas sökfunktioner och skillnader i åldersgränser, identifierades under studiens genomförande. Förslag till fortsatt forskning inkluderar undersökning av metoder för att förbättra kommunikationen och utvärdering av hur detta påverkar närståendes välbefinnande.Background: Palliative care is introduced to cancer patients where the disease progresses and the prognosis for the patient's recovery is poor. Indication for switching from curative oncological treatment to symptom-relieving palliative care is the deterioration of the patient's condition which does not make it possible for the curative treatments.A family caregiver is a person who is close to the patient and who often supports them in everyday life helping maintain well-being. The decision to end curative treatment and transition to palliative care means a major change in the approach of relatives and their views of a patient's condition, the disease and need of care, as well as it causes family caregivers’ suffering. Communication between oncology care providers and relatives should include correct and sufficient information about the disease, prognosis, expectations and risks. How oncology care providers communicate with family caregivers and what information is given has a great significance in how family caregivers experience a patient's transition from oncology to palliative care. Aim: To illuminate how relatives of patients diagnosed with incurable cancer experience communication about palliative care with the oncology care provider. Method: Literature review. Qualitative design with inductive approach. Results: Integrated thematic analysis was chosen to compile the study's findings. Results are reported in two categories and five subcategories. The two categories are communication between the oncology care providers and the family caregivers and supply of information from the oncology care provider to the family caregivers. The five subcategories are the oncology care providers’ choice of words and non-verbal communication, the oncology care providers’ attitudes in contact with family caregivers, importance of sufficient information given by oncology care providers to family caregivers, family caregivers’ unsatisfied information needs and no information about access to palliative care between the oncology care providers and family caregivers. Conclusion: The research aims to investigate the communication about palliative care between healthcare professionals and relatives of patients in the final stages of cancer. Methodological challenges, including limitations in the search capabilities of the databases and differences in age limits, were identified during the conduct of the study. The results showed that relatives often experience a lack of information and communication from the healthcare staff, which can lead to increased suffering. Clinical implications include the need for continuous education for healthcare professionals and an improved understanding of the needs of loved ones. Suggestions for continued research include investigating methods to improve communication and evaluating how this affects the well-being of loved ones
Transgender and non-binary people's experiences of encounters in healthcare : A literature review
No full textBakgrund: Jämlik vård är en grundpelare inom svensk sjukvård och innebär att alla ska ha lika tillgång till vård av hög kvalitet oavsett bakgrund. Trots detta finns fortfarande ojämlikheter som behöver åtgärdas. Sjuksköterskor har en viktig roll i att ge evidensbaserad och respektfull vård, särskilt till personer i utsatta grupper exempelvis transpersoner och icke-binära personer. Transpersoner är individer vars könsidentiteter inte överensstämmer med det kön som registrerades vid födseln. En person som är ickebinär identifierar sig varken som enbart man eller enbart kvinna. Syfte: Syftet var att belysa transpersoners och icke-binära personers upplevelser av möten från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa forskning om transpersoner och icke-binära personers upplevelser inom vården. 11 kvalitativa studier hittades genom databaserna CINAHL Complete och PubMed. Data från artiklarna analyserades tematiskt genom jämförelse och färgkodning. Resultat: Analysen visade fyra huvudteman: Felaktig könsidentifiering, diskriminering och exkludering samt bristande kunskap. Deltagarna beskrev hur de ofta felkönades och blev tilltalade med sina tidigare namn vilket skapade stress och känslor av osynliggörande. Diskriminering uttrycktes ofta kopplat till vårdpersonalens bemötande. Bristande kunskap hos personal tvingade deltagarna att själva förklara sin identitet och behov, vilket upplevdes som utmattande. Positiva upplevelser identifierades också. Slutsats: Resultaten visar att könsnormer påverkar både bemötande och vårdens utformning, vilket får negativa konsekvenser för hälsa och förtroende. För att motverka detta krävs ökad kunskap, utbildningsinsatser och organisatoriska förändringar. Background: Equal healthcare is a cornerstone in the Swedish healthcare system and means that everyone should have equal access to high-quality care regardless of background. Despite this, disparities remain that need to be addressed. Nurses play a key role in providing evidence-based and respectful care, especially to vulnerable groups such as transgender and non-binary individuals. Transgender people are individuals whose gender identity does not align with the sex assigned at birth. A non-binary person identifies as neither exclusively male nor exclusively female. Aim: The aim was to explore transgender and non-binary people's experiences of encounters with healthcare staff within the healthcare system. Method: A literature review was conducted to compile research on the experiences of transgender and non-binary individuals in healthcare. Eleven qualitative studies were found through the databases CINAHL Complete and PubMed. Data from the articles were analyzed thematically through comparison and color coding. Results: The analysis revealed four main themes: Misgendering, discrimination and exclusion and lack of knowledge. Participants frequently described being misgendered and were addressed by their former names, which caused stress and feelings of invisibility. Discrimination was often linked to how healthcare professionals interacted with them. A lack of knowledge among staff forced participants to explain their identity and needs themselves, which was experienced as exhausting. Positive experiences were also identified. Conclusion: The results show that gender norms influence both the treatment and the structure of healthcare, leading to negative consequences for health and trust. To counter this, increased knowledge, educational efforts and organizational changes are required.
Patients' experiences of living with chronic wounds : A literature review
No full textBakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd och ett växande problem som ofta drabbar individer med kroniska sjukdomar. Såren påverkar fysiskt och psykiskt välbefinnande. Hälso och sjukvården har en central roll i att främja sårläkning och stärka delaktigheten för patientens vård. Samtidigt medför svårläkta sår stora samhällskostnader, vilket betonar vikten av tidig diagnostik och samordnad vård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar genomfördes med hjälp av Fribergs metod. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Nio kvalitativa artiklar och en mix-designstudie identifierades och granskades utifrån deras relevans till det tilltänkta syftet om patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår. Resultat: Resulatet som framställdes kan sammanfattas under fem huvudteman: När såret tar över livet, Att leva med oro, ångest och ensamhet, Upplevelser av smärtproblematik, Betydelse av omgivningens stöd ur patienters perspektiv samt Kompetens och hinder för Egenvård. Slutsats: Svårläkta sår har en omfattande inverkan på patienters livskvalitet, där både fysisk smärta, begränsad rörlighet och social isolering framträder som centrala erfarenheter. Patienternas upplevelser präglas ofta av lidande, förlust av autonomi och ett ökat beroende av vårdpersonal och närstående. Sjuksköterskan bör tillämpa personcentrerad vård genom att ta hänsyn till patienters behov och önskemål. Sjuksköterskan bör erbjuda patientutbildning och kontinuerligt stöd för att stärka delaktighet och förbättra deras livskvalité.Background: Chronic wounds are a long-term condition and ongoing issue which mainly affectsindividuals with chronic diseases. Wounds have an impact on both physical andpsychological well-being. Health care plays a vital role in promoting wound healing andimproving patients' participation in care. Meanwhile, chronic wounds result in largesocietal costs, which highlights the importance of early diagnosis and coordinated care. Aim: The aim of this literature review was to describe patients´ experiences of living withchronic wounds. Method: A general literature review based on 10 research articles was carried out using Friberg's method. Data were collected from databases Cinahl Complete and PubMed. Nine qualitive studies and one mixed-design study was identified and reviewed based on their relevance to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Results: The results consist of five main themes: when the wound takes over life, living with anxiety, worry and loneliness, Experiences of pain, the importance of support from others from a patient perspective and Competence and barriers to self-care. Conclusion: Chronic wounds have a major impact on patient´s quality of life, where physical pain, comprised mobility and social isolation, emerge as central experiences. Patients' experience involves suffering, loss of autonomy and a high need for support from health care professionals and relatives. Nurses should apply and exercise a personcentered care by taking in consideration patient's needs and preferences. Nurses' ought to provide patient education and continuous support in order to strengthen patients' participation and improve their quality of life
Nurses experiences of encountering women exposed to intimate partner abuse : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relation är ett omfattande och globalt folkhälsoproblem som medför allvarliga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera och bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relation men tidigare forskning visar att det finns flera hinder som försvårar detta arbete. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskor upplevde ofta hinder som utbildning, för lite erfarenhet, otydliga riktlinjer och bristande organisatoriskt stöd samt en känsla av osäkerhet inför att ställa frågor om våld. Samtidigt framkom betydelsen av att bygga en förtroendefull vårdrelation för att kvinnan skulle våga berätta. Resultatet visade även att sjuksköterskor påverkades känslomässigt i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation och uttryckte behov av stöd och utbildning. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever både möjligheter och hinder i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Vårdrelationens betydelse är viktig för att våga ställa frågor och brist på tid, riktlinjer och utbildning försvårar arbetet. Organisatoriskt stöd och utbildning behövs för att stärka sjuksköterskans jobb.Background: Intimate partner violence is a global public health problem that has serious consequences for women's physical and psychological health. Nurses have an important role in identifying and supporting women exposed to intimate partner violence, but previous research shows that several barriers make this work difficult. Aim: The aim was to explore nurses' experiences of supporting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review. Results: Nurses frequently reported barriers such as lack of education, experience, guidelines and organizational support, as well as feelings of uncertainty when asking about violence. At the same time, the importance of building a trusting care relationship emerged as essential for women to disclose their experiences. The results also showed that nurses were emotionally affected when caring for women exposed to intimate partner violence and expressed a need for support and education. Conclusion: The study shows that nurses experience both opportunities and barriers when meeting women exposed to intimate partner violence. The importance of the care relationship is crucial for being able to ask questions, while lack of time, guidelines, and training complicates the work. Organizational support and education are needed to strengthen the nurse's role.
Nurses' experiences of caring for patients at the end of life : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård fokuserar på att stödja och lindra lidande för patienter med obotliga sjukdomar, samt att hjälpa deras närstående. Denna typ av vård syftar till att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov under livets slutskede. Sjuksköterskor spelar en central roll i denna process genom att arbeta i samverkan med andra yrkesgrupper och stödja både patienten och deras närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livet slutskede. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta originalartiklar som användes i arbetet. De valda artiklarna söktes fram med en systematisk ansats från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter och skillnader. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman: Vikten av utbildning, Förhållandet till patienten, Kommunikationserfarenheter och Känslomässiga erfarenheter inom palliativ vård. Slutsats: Litteraturöversikten belyser sjuksköterskors upplevelser och utmaningar i att vårda patienter i livets slutskede på palliativa avdelningar. Det framkommer att arbetet är psykiskt krävande, vilket förutsätter stöd från erfarna kollegor och ett gott samarbete i teamet. För att kunna erbjuda god och trygg vård behöver sjuksköterskor vara engagerade, utvecklingsinriktade och öppna för reflektion. En tillitsfull relation till patienten är avgörande för att kunna förstå och bemöta dennes känslor och behov. Inom palliativ vård är det centralt att utgå från ett personcentrerat synsätt, där patientens värdighet och autonomi respekteras. En sådan vårdrelation kan också underlätta acceptansen av döden som en naturlig del av livet. Background: Palliative care focuses on supporting and alleviating the suffering of patients with incurable diseases, as well as assisting their relatives. This type of care aims to meet physical, psychological, social, and existential needs during the final stages of life. Nurses play a central role in this process by collaborating with other professionals and supporting both the patient and their loved ones. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: This literature review was based on eight original articles used in the study. The selected articles were retrieved using a systematic approach from the databases CINAHL Complete and PubMed. The results of the articles were thematized based on similarities and differences. Results: The data analysis resulted in four themes: The importance of education, The relationship with the patient, Communication experiences, and Emotional experiences in palliative care. Conclusion: The literature review highlights nurses' experiences and challenges in caring for patients in the final stages of life in palliative care settings. The findings show that this work is psychologically demanding, requiring support from experienced colleagues and good teamwork. To provide good and safe care, nurses need to be committed, development-oriented, and open to reflection. A trusting relationship with the patient is crucial for understanding and responding to their feelings and needs. In palliative care, it is essential to adopt a person-centred approach, where the patient’s dignity and autonomy are respected. Such a care relationship can also facilitate the acceptance of death as a natural part of life.
The family caregiver-targeted web-based intervention "narstaende.se" facilitated everyday life for couples facing life-threatening illness : A qualitative study
No full textBackground: Life-threatening illness affects both patients and spouses, and spousal caregivers report high levels of distress. Webbased interventions could benefit spouses' and patients' needs and shared everyday life. Aim: To explore how a family caregiver-targeted web-based psychoeducational intervention influences couples' experiences of sharing everyday life at home while facing life-threatening illness. Design: This qualitative sub-study involved dyadic interviews with couples (spouse-patient) where the spouse was allocated to the intervention arm of a randomized controlled trial evaluating a web-based family caregiver-targeted intervention. Data were analyzed using Interpretive description. Setting/Participants: Participants were recruited from five specialized home care services in Sweden. In total, 32 participants, spouses (n = 16) and patients (n = 16) were interviewed as couples after the spouse had accessed the intervention for 4 weeks. Results: Couples described how the spouses' access to the intervention had provided knowledge that enhanced the couple's understanding of each other's strategies for managing the impacts of the illness. The topics covered in the intervention prompted the spouses to initiate conversations that helped couples maintain a sense of mutuality. The intervention provided support to balance the tension between previous and new relational roles, which had changed due to the patient's illness. Conclusions: Altogether, the results show that the benefits of family caregiver-targeted interventions may extend from spouse to patient, facilitating their everyday life. Our findings complement previous intervention evaluations by providing insights into how they may be effective. The goal should be that interventions potentially benefit patients and family caregivers
En littaturstudie om kvinnor med psykisk funktionsnedsättning samt deras dubbla utsatthet
No full textOur literature study aims to investigate the social services' work with abused women with disabilities. The reason for this is that women with mental disabilities are often in a position of dependence on the people who perpetrate violence in close relationships. According to previous research, mentally disabled women have a greater risk of being exposed to violence in close relationships than women who do not have a mental disability. We also assume that there is a large number of unreported cases as women with disabilities may have difficulties that affect their ability to defend themselves and protect their integrity. The violence can be perpetrated by a close partner or a relative, but also by caregivers such as home care staff, housing staff, and taxi drivers. The violence can thus occur in different situations where the woman is dependent on others in her everyday life. According to Chapter 5, Section 11 of the Social Services Act, it is stated that the Social Welfare Board should ensure that the victim of a crime and his or her relatives receive support and help. In addition to this, the social welfare board should take special account of the fact that women who are or have been exposed to violence and other domestic abuse may be in need of support and help to change their situation. This leads us to ask what working methods the municipalities apply through existing routines and guidelines, to make violence in close relationships with mentally disabled women visible. In what way is information about exposure to violence handled, and are the municipalities able to meet the support and protection needs of mentally disabled women? We would like to investigate whether the social services have moderately adapted methods based on proven experience and scientific basis. We have these questions as a starting point when we search for existing empirical research data. The theoretical basis we use are the intersectional perspective and systems theory. The intersectional perspective describes different power structures and factors that affect the opportunities for abused women with mental disabilities to be able to take advantage of their rights. The intersectional perspective thus constitutes an explanatory model based on different power structures that interact with each other based on gender, class, ethnicity, age, disability and sexuality. With this study, we want to highlight how user participation and influence are also governed by current case law and what crucial role these have for the user perspective. With the help of our questions, we want to expose the working methods of social services. This is to be able to make visible the exposure to violence for women with mentaldisabilities and what room for manoeuvre these women have to be able to influence their need for support. This work could in turn place certain demands on the work of the professionals. With the help of the study, it is possible to further investigate the possible shortcomings that exist, which in turn can lead to improvement work in the social services. In addition to this, we want to increase the knowledge of the professionals about this subject, as there seems to be many unreported cases and knowledge gaps in the subject of abused women with mental disabilities. This can also spark social debates around this topic, which can be beneficial for the target group. With our literature study, we will examine the empirical data of existing and current research. This research empirical data is based on different methods, which can be both qualitative and quantitative studies, i.e. based on interview studies, questionnaire studies or experimental studies that researchers have compiled. With the support of Naive Reading as a research method, we have searched for research reports in various databases and made a selection. Furthermore, we have produced these current research empirical data that we believe are best suited for our work in this research field. As previously mentioned, we will use existing material to analyse existing research based on the theoretical starting points, which in turn will provide us with answers to the questions posed by the study. Vår litteraturstudie syftar till att undersöka socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Orsaken till detta är att kvinnor med psykisk funktionsnedsättning oftast är i beroendeställning till personerna som utövar våld i nära relation. Enligt tidigare forskning har psykiskt funktionsnedsatta kvinnor en större risk att utsättas för våld i nära relation än kvinnor som inte har en psykisk funktionsnedsättning. Vi förmodar även att det finns ett stort mörkertal då kvinnor med funktionsnedsättning kan ha svårigheter som påverkar deras möjligheter att kunna försvara sig och värna sin integritet. Våldet kan utövas av en närstående partner eller en anhörig, men också av omsorgsgivare såsom personal inom hemtjänsten, boendepersonal och taxichaufförer. Våldet kan således uppstå i olika situationer där kvinnan är beroende av andra i sitt vardagliga liv. Enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453) framgår det att socialnämnden bör se till att den som utsatts för brott och att dennes anhöriga får stöd och hjälp. Förutom detta bör socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Detta får oss att ställa frågeställningen om vilka arbetssätt som kommunerna tillämpar genom befintliga rutiner och riktlinjer, för att synliggöra våld i nära relation kring psykiskt funktionsnedsatta kvinnor. På vilket sätt hanteras informationen om våldsutsatthet och klarar kommunerna av att tillgodose de psykiskt funktionshindrade kvinnors stöd- och skyddsbehov? Vi vill gärna undersöka om socialtjänsten har måttligt anpassade arbetssätt. Dessa frågeställningar har vi som utgångspunkt när vi söker efter befintlig forskningsempiri. Den teoretiska basen vi utgår från är det intersektionella perspektivet och systemteorin. Det intersektionella perspektivet beskriver olika maktordningar och faktorer som påverkar möjligheterna för våldsutsatta kvinnor med psykisk funktionsnedsättning att kunna ta tillvara på sina rättigheter. Det intersektionella perspektivet utgör således en förklaringsmodell utifrån olika maktordningar som samverkar med varandra utifrån kön, klass, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning och sexualitet. Vi vill med denna studie belysa hur brukardelaktighet och inflytande även styrs utav rådande rättspraxis och vilken avgörande roll dessa har för brukarperspektivet.Vi vill med hjälp av våra frågeställningar exponera vilka arbetssätt socialtjänsten har. Detta för att kunna synliggöra våldsutsattheten för kvinnor med psykisk funktionsnedsättning samt vilket handlingsutrymme dessa kvinnor har att kunna påverka sitt stödbehov. Vårt resultat skulle kunna leda till krav på förändring av de professionellas arbetssätt. Med hjälp av studien är det möjligt att ytterligare undersöka de eventuella brister som finns, vilket i sin tur kan leda till förbättringsarbete inom socialtjänsten. Utöver detta vill vi öka kunskapen hos de professionella kring detta ämne då det verkar finnas ett stort mörkertal och kunskapsluckor inom ämnet våldsutsatta kvinnor med psykisk funktionsnedsättning. Detta kan även sätta fart på samhällsdebatterna kring ämnet, vilket kan vara till fördel för målgruppen. Med vår litteraturstudie ska vi undersöka den befintliga och aktuella forskningens empiri. Denna forskningsempiri utgår ifrån olika arbetssätt, vilka kan vara både kvalitativa och kvantitativa studier, det vill säga studier baserade på intervjustudier, enkätstudier eller experimentella studier som forskare har sammanställt. Vi har med stöd av Naivläsning som forskningsmetod, sökt fram forskningsrapporter i olika databaser och gjort ett urval. Vidare har vi tagit fram de aktuella forskningsempirier som vi anser är bäst lämpade för vårt arbete inom forskningsfältet. Som tidigare har nämnt ska vi med hjälp av befintligt material analysera befintlig forskning utifrån de teoretiska utgångspunkterna, som i sin tur ska ge oss svar på undersökningens frågeställningar.
More participation, choice making and meaningful activities in everyday life for people with intellectual disabilities? : Evaluation of Active Support and Frontline Practice Leadership in group homes in Sweden
No full textActive Support is an internationally well-researched staff practice to improve quality of life for people with intellectual disabilities living in group homes. However, research findings from Sweden are lacking about Active Support. The aim of this doctoral thesis was to investigate the two-year effect of Active Support, including Frontline Practice Leadership, in Swedish group homes for people with intellectual disabilities. Four group homes participated in this intervention project. A mixed methods approach was used, combining interviews with managers and service users, observations of leadership and staff-service users’ interactions and staff questionnaires. Data was collected on repeated occasions, both before and after the training, to evaluate the longitudinal effects of Active Support training. Results showed that better support was given in all four group homes after Active Support training. Services users said that their influence, choices and emotional support had improved. Observations over two years confirmed that staff-serviceusers’ interactions had improved with more activity and choices. Practice leadership, a part of Active Support, was important for working with Active Support and feedback sessions were particularly important to continuously develop staff support.This intervention project shows that Active Support is a promising staff practice that develops staff´s support skills in group homes in Sweden. These findings also show the importance that people with intellectual disabilities are heard when evaluating new staff practices