Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Approaching the end of life : Relatives' experiences of their own participation in palliative care of persons with cancer: A general literature review
No full textBakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna, vilket medför ett omffatande behov av palliativ vård. Närstående har en central roll i den palliativa vården och deras delaktighet ses som betydesefull för både patienternas välbefinnande och vårdens kvalitet. Samtidigt innebär vårdansvaret ofta en belastning med risk för försämrad fysisk och psykisk hälsa. Att synliggöra och stärka deras delaktighet är därför avgörande för vårdens kvalitet och för patientens och närståendes välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av egen delaktighet i palliativ vård av personer med cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt med systematisk tillvägagångsätt genomfördes. Datainsamling skedde i PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2015 och 2025. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Fem teman identifierades: (1) närståendes roller och ansvar, (2) delaktighet i beslutsfattande, (3) stöd till närstående, (4) samtal och kommunikation samt (5) konsekvenser för de närstående. Delaktigheten innefattade praktiskt och emotionellt stöd samt koordinering av vården, men kunde även innebära belastning med negativa följder för hälsa, relationer och ekonomi. Avgörande för meningsfull delaktighet var professionellt stöd, fungerande kommunikation och möjlighet till öppna samtal om döden. Slutsats: Näståendes delaktighet är en central del av palliativ cancervård och bör ses som en resurs med behov av stöd. För att främja delaktighet och minska dess påfrestningar bör kommunikation, utbildning och stödinsatser till närstående tillhandahållas. Detta kan bidra till en mer personcentrerad och kvalitativ palliativ vård för både personer med cancersjukdom och deras närstående. Background: Cancer is one of the most common causes of death, creating a substantial need for palliative care. Informal caregivers' play a central role in palliative care, and their participation is considered essential for both the patient's well-being and the quality of care. At the same time, the caregiving responsibility often entails a burden with risks of deteriorating physical and mental health. Highlighting and strengthening their participation is therefore crucial for the quality of care as well as for the well-being of both patients and informal caregivers'. Aim: The aim was to describe informal caregivers' experiences of their own participation in palliative care of persons with cancer. Method: A general literature review with a systematic approach was conducted. Data collection was performed in PubMed and CINAHL. Ten scientific articles published between 2015 and 2025 were included. The articles were quality-assessed and analysed using Friberg's model for analysis. Results: Five themes were identified: (1) informal caregivers' roles and responsibilities, (2) participation in decision-making, (3) support for informal caregivers, (4) conversations and communication, and (5) consequences for informal caregivers. Their involvement included providing practical and emotional support as well as coordinating care, but could also lead to negative consequences for health, relationships, and finances. Meaningful participation was facilitated by professional support, clear communication, and opportunities for open dialogue about death. Conclusion: Informal caregivers participation is a central aspect of palliative care and should be regarded as a resourse in need of support. To promote parcipation and reduce associated strain, communication, education and supportive interventions for informal caregivers should be provided. These efforts may contribute to a more personcentred and high quality palliative care for both patients and their informal caregivers
Tvärprofessionella strategier vid existentiella samtal med personer som har en obotlig sjukdom och deras närstående
No full textBakgrund: Kommunikation och samtal är en grundförutsättning för ett fungerande tvärprofessionellt teamarbete. Det är därför dags att fokusera på existentiella samtal i palliativ vård. Samtal kring död och symtom kopplade till livshotande sjukdom kan upplevas påfrestande för vårdpersonal och patienter. Det kan vara svårt för vårdpersonal att initiera samtal kring existentiella frågor på grund av brist på tid eller kunskap. Samtidigt vill patienter att vårdpersonal ska identifiera samtal om deras existentiella och emotionella behov, värderingar, kultur och religion i livets slutskede. Således behövs mer kunskap om existentiella samtal inom olika palliativa vårdmiljöer. Studien ingår i forskningsprogrammet "Prata för livet – samtal i palliativ vård". Frågeställning: Hur erfar vårdpersonal inom olika professioner existentiella samtal med personer som har en obotlig sjukdom och deras närstående. Metod: Data samlades under 2020 och 2022 genom sju fokusgruppsintervjuer med 26 vårdpersonal som arbetade vid ASIH, Hospice och Äldreboenden. Datamaterialet analyserades enligt Grundad teori. Resultat: Vårdpersonalen strävade efter att etablera en förtroendefull relation, som en förutsättning för att möjliggöra existentiella samtal med personer med palliativa vårdbehov eller med närstående. Kärnkategorin "Att vara närvarande" och fyra kategorier beskriver tvärvetenskapliga strategier som vårdpersonalen använde för att skapa en förtroendefull relation vid samtal kring existentiella frågor. Vårdpersonalen rapporterade även flera hinder som försvårade samtal kring existentiella frågor. En teoretisk modell "Meningsfulla existentiella samtal vid palliativ vård" konstruerades. Konklusion: De tvärvetenskapliga strategier som vårdpersonalen använde för att etablera existentiella samtal samt hinder för samtal kring existentiella frågor illustreras i en teoretisk modell. Modellen kan användas som grund för reflektion vid interprofessionellt lärande och som ett pedagogiskt verktyg för lärare i palliativa vårdutbildningar och guide för vårdpersonal vid palliativ vård. Ytterligare datainsamling pågår med vårdpersonal för validering av och vidare utveckling av modellen kring samtal vid existentiella frågor
The professional development and obstacles along the way for newly graduated nurses in Sweden and Norway : A literature review
No full textBakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett uttalat bristyrke och många lämnar eller överväger att lämna yrket tidigt i yrkeslivet, ofta på grund av hög arbetsbelastning och bristfälliga arbetsmiljöförhållanden. Verksamheter framhåller att nyexaminerade sjuksköterskor inte alltid är tillräckligt förberedda på praktiska moment som arbetet till stor del bygger på. Ett behov av stöd har därför identifierats för att nyexaminerade sjuksköterskor tidigare ska kunna utveckla trygghet i sin professionella roll, och på flera håll har olika former av introduktionsprogram utvecklats med varierande effekt. Övergången från utbildning till arbetsliv kan bli krävande på grund av glappet mellan teori och praktik, och tydliggör behovet av att mer kunskap om hur den första tiden upplevs. Syfte: Syftet var att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av första tiden i yrkeslivet i Sverige och Norge. Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa artiklar, hittade genom PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Två huvudteman identifierades: (1) Den professionella utvecklingen (2) Hinder längs vägen. Det första temat beskriver upplevelserna hos nyexaminerade sjuksköterskorna som är förväntade att möta i början av arbetslivet, medan det andra temat beskriver upplevelser som försvårade den professionella utvecklingen. Tema två förgrenas till underrubrikerna: skillnad mellan teori och praktik, vårdkultur, och organisation. Slutsats: Trots den oundvikliga osäkerheten i början av yrkeslivet kan stöd, reflektion och en starkare koppling mellan teori och praktik påskynda utvecklingen av trygghet och därmed främja en säker vård. Background: Nursing is a pronounced shortage profession and many leave or consider leaving the profession early on in their career, often because of high workload or poor working conditions. Healthcare organizations emphasize that newly graduated nurses are not always sufficiently prepared for the practical tasks that the profession largely relies on. A need for support has therefore been identified to help newly graduated nurses to develop confidence in their professional role at an early stage, therefore various forms of introduction programs have been established in several regions. The transition from education to professional practice can be demanding because of the gap between theory and practice, which highlights the need for increased knowledge about how the first period in the profession is experienced. Aim: The aim was to explore the experiences of newly graduated nurses during their initial period of working life in Sweden and Norway. Method: This systematic literature review is based on 10 qualitative studies retrieved from PubMed and CINAHL Complete. Results: Two main themes were identified: (1) The professional development (2) Obstacles along the way. The first theme highlights the experiences that newly graduated nurses are expected to encounter during their initial period in working life, while the second theme describes the challenges that hindered their professional development. The latter theme is further divided into three subthemes: the gap between theory and practice, nursing culture, and organizational conditions. Conclusion: Despite the inevitable uncertainty at the start of the nursing career, support, reflection, and bridging the gap between theory and practice may facilitate a faster development of professional confidence and safer care.
A literature review on women's experience of living with breast cancer
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och innebär ofta en omfattande fysisk, psykisk, social och existentiell påfrestning. Både sjukdomen i sig och behandlingen, så som kirurgi, cytostatika, strålbehandling och hormonbehandling. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förstå kvinnors upplevelse och ge stöd för att främja och förbättra deras mående samt välbefinnande. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes bestående av 11 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller mixad metod ingick. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed med hjälp av sökord så som, breast cancer, woman, och experience. Artiklarna analyserades i enlighet med Fribergs dataanalyssteg och en kvalitetsgranskning av samtliga utvalda artiklar genomfördes. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre övergripande teman som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: förändrad självbild och identitet som visade sig genom förlust av kvinnligheten och förändringar i kroppsligt utseende, betydelsen av stöd där kvinnorna lyfter upp stöd från familjen, närstående och vården som betydelsefulla och livsmening som positivt tänkande, acceptans och olika copingstrategier. Kvinnorna upplevde fysiska och emotionella påfrestningar, men också möjligheter till självreflektion, styrka och stöd genom nära relationer och vårdpersonalens engagemang. Slutsats: Litteraturöversikten visade att kvinnor som lever med bröstcancer upplever omfattande förändringar i självbild, identitet och livskvalitet, både fysiskt, psykiskt och socialt. Stöd från sjuksköterskor, anhöriga och sociala nätverk visade sig vara avgörande för att hantera sjukdomens påfrestningar och stärka känslan av trygghet och delaktighet. Livsvärldsperspektivet menar att detta speglar kvinnornas levda relationer och existens, där närvaro, omsorg och meningsfulla kontakter stärker deras välbefinnande och känsla av sammanhang. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide and often involves significant physical, psychological, social, and existential distress. Both the disease itself and its treatment, such as surgery, chemotherapy, radiotherapy, and hormone therapy, can be challenging. The nurse plays an important role in understanding women's experiences and providing support to promote and improve their well-being and quality of life. Aim: To describe women's experiences of living with breast cancer. Method: A literature review was conducted, consisting of 11 scientific original articles using either qualitative or mixed methods. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed using search terms such as 'breast cancer', 'woman,' and 'experience.' The articles were analyzed in accordance with Friberg's steps for data analysis, and a quality assessment was carried out for all selected articles. Results: The literature review resulted in three overarching themes describing women's experiences of living with breast cancer: altered self-image and identity through the loss of femininity and changes in physical appearance; the significance of support and resources, where women emphasized support from family, close relations, and healthcare as important; and meaning in life through positive thinking, acceptance, and various coping strategies. The women experienced physical and emotional challenges, but also opportunities for self-reflection, strength, and support through close relationships and the engagement of healthcare professionals. Conclusion: The literature review showed that women living with breast cancer experience profound changes in self-image, identity, and quality of life, affecting them physically, psychologically, and socially. Support from nurses, relatives, and social networks proved crucial for managing the stresses of the illness and enhancing feelings of security and involvement. From a lifeworld perspective, this reflects the women's lived relationships and existence, where presence, care, and meaningful connections strengthen their well-being and sense of coherence.
Patients' experiences of self-care in type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som utgör ett globalt hälsoproblem. Förekomsten av sjukdomen ökar stadigt och drabbar människor över hela världen. Sjukdomen utvecklas genom en gradvis försämring av kroppens insulinkänslighet, vilket ökar risken för kroniska komplikationer och påverkar livskvaliteten negativt. Behandlingen av diabetes typ 2 kräver en kombination av egenvård och medicinska insatser. Sjuksköterskan har ett ansvar att informera och utbilda patienten samt stärka förmågan till egenvård. Syfte: Syftet var att undersöka patienters erfarenheter av sin egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som valts ut från databaserna PubMed och Cinahl Complete. För att granska och tematisera artiklarnas resultat användes Fribergs metod i fyra steg. Resultat: Resultatet redovisades i två huvudteman och fem underteman: Att klara sin egenvård: “Förändringar av kosten” och “Krav på fysisk aktivitet” och “Möjligheter och hinder för blodsockerkontroller vid egenvård”. Betydelsen av stöd: “Stöd från familj och vänner” och “Stöd från vårdpersonal”. Studierna genomfördes i flera olika länder såsom, Kina, Irland, Mexiko, Pakistan, Storbritannien, Sverige och USA. Slutsats: Egenvård vid diabetes typ 2 omfattar anpassningar i kosten, fysisk aktivitet och blodsockerövervakning. Personer med diabetes typ 2 kan stå inför utmaningar som ekonomiska begränsningar, låg motivation och otillräcklig information. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal är en viktig faktor för att främja egenvården. Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that represents a global health problem. The prevalence of the disease is steadily increasing and affects people around the world. The disease develops through a gradual deterioration of the body's insulin sensitivity, which increases the risk of chronic complications and negatively impacts quality of life. The treatment of type 2 diabetes requires a combination of self-care and medical interventions. The nurse has a responsibility to inform and educate the patient, as well as strengthen their ability to manage self-care. Aim: The aim was to investigate patients' experiences of their self-care in type 2 diabetes. Method: A literature review was conducted with ten qualitative scientific articles selected from the databases PubMed and Cinahl Complete. To review and theme the articles' results Friberg's method was used. Results: The results were presented in two main themes and five subthemes: To manage one's self-care: “Changes in diet” and “Requirements for physical activity” and “Opportunities and challenges for blood glucose monitoring in self-care”. The importance of support: “Support from family and friends” and “Support from healthcare professionals”. The studies were conducted in several different countries as, China, Ireland, Mexico, Pakistan, the United Kingdom, Sweden and the USA. Conclusion: Self-care in type 2 diabetes includes adjustments in diet, physical activity and blood sugar monitoring. People with type 2 diabetes may face challenges such as financial constraints, low motivation, and insufficient information. Support from family, friends, and healthcare professionals is an important factor in promoting self-care.
Living with endometriosis : Experiences of an invisible illness and healthcare's response
No full textBakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som uppskattas drabba en av tio kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär att vävnad liknande livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, vilket orsakar inflammation, smärta och ibland har en påverkan på fertiliteten. Orsakerna är inte helt klarlagda men tros bero på en kombination av genetiska, miljörelaterade och immunologiska faktorer. Diagnos dröjer ofta flera år, delvis på grund av okunskap inom och vården och normalisering av symtom, vilket förvärrar lidandet för patienterna. För sjuksköterskor är det avgörande att erbjuda en personcentrerad vård med fokus på diagnos, uppföljning och stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Diagnosfördröjningens betydelse för kvinnors lidande, sexuell hälsa kopplat till livslidande samt relationer och socialt lidande i kvinnors vardag. Resultateten visade att kvinnorna ofta upplevde vårdlidande till följd av bristande erkännande från vården och diagnosfördröjningar. Vidare framkom hur sjukdomen påverkar deras identitet och sociala liv, vilket kan kopplas till livslidande. Slutsats: Studien belyser behovet av en mer personcentrerad och empatisk vård som fokuserar på att förbättra kvinnors upplevelser av vården. Resultaten kan bidra till en ökad förståelse för kvinnors lidande och stödja utveckling av mer effektiva vårdstrategier för att möta behoven hos kvinnor med endometrios. Background: Endometriosis is a chronic disease estimated to affect one in ten women of reproductive age. The disease involves tissue like the uterine lining growing outside the uterus, causing inflammation, pain and in some cases, fertility issues. While the causes remain unclear, they are believed to involve genetic, environmental and immunological factors. Diagnosis is often delayed for years due to limited awareness in healthcare and normalization of symptoms, exacerbating patient suffering. For nurses, delivering person-centered and equitable care is essential, emphasizing early diagnosis, follow-up and supportive interventions. Aim: The aim of this literature review was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature review based on ten scientific original articles with a qualitative method was conducted. The articles were retrieved from the databases PubMed and Cinahl Complete and analyzed using Friberg's analysis model. Results: Three main themes were identified: The significance of delayed diagnosis for women’s suffering, sexual health linked to life suffering and relationships and social suffering in women’s daily lives. The findings revealed that woman frequently experienced healthcare-related suffering due to a lack of recognition and delays in diagnosis. Furthermore, the diseases' impact on their identity and social life was evident, often leading to existential suffering. Conclusion: This study highlights the need for more person-centered and empathetic care focused on improving women’s experiences within healthcare. The findings provide an increased understanding of women’s suffering and can support the development of more effective care strategies to meet the needs of women living with endometriosis
Is the fast-track EU route a sustainable solution for union citizens? : A qualitative study of Union citizens' pursuit of family reunification within the EU
No full textThe purpose of this study is to deepen the understanding of EU citizens' experiences with their right to free movement under Directive 2004/38/EC, as well as to explore the experiences of their family members from third countries. It focuses on the nature of these experiences, the support available and what is needed to facilitate the process. Directive 2004/38/EC guarantees the right to move and reside freely within the EU; however, there is a conflict between the European Commission's and the Court of Justice of the European Union's perspectives on the directive. The study employes a qualitative method, including focus groups, to gather insights and perspectives from participants of a self-help group on Facebook. The results indicate that participants view the directive as an important tool for family reunification, but face challenges within member states' systems. They express frustration over the lack of knowledge among authorities and legal professionals and therefor call for clearer information and collaboration. This study is relevant to social work and can contribute to a deeper understanding of a vulnerable population.Studien syftar till att fördjupa förståelsen av unionsmedborgares erfarenheter av sin fria rörlighet enligt direktiv 2004/38/EG och även undersöka upplevelserna hos deras familjemedlemmar från tredjeländer. Den fokuserar på hur dessa erfarenheter ser ut, vilket stöd som erbjuds och vad som behövs för att underlätta processen. Direktiv 2004/38/EG garanterar rätten att fritt röra sig och vistas inom EU men det finns en konflikt mellan Europakommissionens och Europadomstolens syn på direktivet. I studien används kvalitativ metod i form av fokusgrupper, för att samla in perspektiv från deltagare ur en självhjälpsgrupp på Facebook. Resultatet visar att deltagarna ser direktivet som ett viktigt verktyg för familjeåterförening men möter även på utmaningar i medlemsstaters system. De upplever frustration över bristande kunskap hos både myndigheter och advokater och efterfrågar därför tydligare information och samarbete. Studien är relevant för socialt arbete och kan bidra till en djupare förståelse för en utsatt målgrupp
Patients' experiences and perceptions of integrating palliative care in heart failure : A literature review
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är ett obotligt och progredierande kliniskt syndrom med hög dödlighet, svåra symtom och stor påverkan på livskvalitet och välbefinnande. Patienter med hjärtsvikt får trots detta sämre tillgång till både allmän och specialiserad palliativ vård jämfört med exempelvis patienter med cancer. Integrering av palliativ vård vid hjärtsvikt förordas både nationellt och internationellt i styrdokument, riktlinjer och vårdförlopp. Identifierade hinder för integrering av palliativ vård är bristande kommunikation, bristande kunskap hos vårdpersonal, sjukdomens oförutsägbara förlopp och begränsad tid för dessa patienter i primärvården. Det finns mindre kunskap om patienters upplevelser och uppfattningar av att få palliativ vård integrerad till kardiologisk vård. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser och uppfattningar om att få palliativ vård integrerad med kardiologisk vård vid hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikten utfördes med induktiv ansats genom litteratursökningar i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO. Totalt elva kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades enligt metod av Bettany-Saltikov & McSherry, med modellen De 6S:en som teoretiskt ramverk. Resultat: Patienternas inställning till integrering av palliativ vård påverkades av brist på information om sjukdomsförlopp och prognos, samt uppfattningar om vad palliativ vård innebar. Flera patienter önskade tidig integrering, medan ett fåtal inte ville diskutera prognos eller palliativ vård förrän i terminalt skede. Timingen för när frågan om integrering av palliativ vård väcktes och vem som gjorde det var viktigt, där förtroende för vårdgivarna lyftes som en viktig aspekt. Patienter beskrev olika aspekter av vad integrering av palliativ vård tillförde eller kunde tillföra, där en mer holistisk syn från vårdgivarna, delaktighet, tillgänglighet, kontinuitet och stöd lyftes. Slutsats: Resultatet tyder på att patienter med hjärtsvikt har positiva uppfattningar och upplevelser av integrering av palliativ vård i ett tidigt skede av sjukdomen, men att det finns individuella skillnader. Bristande kunskap och missförstånd om sjukdomens prognos och vad palliativ vård innebär är hinder för integrering. Integrering av palliativ vård bör göras på ett personcentrerat sätt.Background: Heart failure (HF) is an incurable and progressive clinical syndrome with high mortality, severe symptoms and strong impact on well-being and quality of life. Despite this, access to both general and specialized palliative care is less common for patients with HF compared to patients with cancer. Integration of palliative care in HF is recommended by guidelines and policies nationally and internationally. Identified barriers to integration of palliative care are poor communication and lack of knowledge in care personnel, the unpredictable trajectory of the disease and limited time for these patients in primary care settings. Less is known about patients’ experiences and perceptions of having palliative care integrated to cardiological care. Aim: To explore patients’ experiences and perceptions of having palliative care integrated to cardiological care in heart failure. Method: This literature review had an inductive approach and was conducted through literature searches in the databases CINAHL, Pubmed and PsycInfo. A total of eleven articles were included and analyzed according to method as presented by Bettany-Saltikov & McSherry. The 6 S model was used as a theoretical framework. Results: Patients’ perceptions on integration of palliative care were connected to lack of information on trajectory of disease and prognosis, as well as perceptions on what palliative care means. Several patients preferred early integration, while some did not wish to discuss prognosis or palliative care until terminal stage. Timing for when the question of palliative care was brought up and who raised the topic mattered, where trust in caregivers was mentioned as an important factor. Patients described different aspects of what integration of palliative care did or could add. A more holistic approach from caregivers, feeling included, availability, continuity and support were mentioned. Conclusion: The result suggests that patients with HF have positive perceptions and experiences of integration of palliative care at an early stage of the disease, but there are individual differences. Lack of knowledge and misunderstandings about the prognosis and what palliative care means are barriers to integration. Integration of palliative care should be conducted in a person-centered way
Experiences of being a relative to a person with substance use disorder : A literature review
No full textBakgrund: Substansbrukssyndrom är en kombination av tidigare begreppen substansmissbruk och beroende. Det påverkar hjärnan och beteendet, vilket leder till svårigheter att kontrollera användningen av droger, alkohol och läkemedel. Riskfaktorer inkluderar ärftlighet, miljö, socioekonomi och samsjuklighet med psykisk ohälsa. Globalt drabbas miljontals människor, och i Sverige är substansbrukssyndrom en betydande folkhälsoutmaning som även drabbar anhöriga. Stöd från anhöriga är viktigt för dessa personers möjlighet till återhämtning, ändå saknar många anhöriga det stöd de behöver. Det förkommer brist på stödprogram för anhöriga runt om i Sverige. Stigmatisering är även en faktor i att många undviker vård. Sjuksköterskor har en viktig roll i att ge stöd och göra anhöriga delaktiga i vården. Brist på kunskap inom vården kan påverka bemötandet negativt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med substansbrukssyndrom. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med fyra av Fribergs kvalitetsfrågor. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och tre underteman. Huvudteman var: Att känna skuld och skamkänslor, Påfrestningar i vardagslivet, Att känna sig maktlös, Otillräckligt stöd av vården. Tillhörande underteman var: Emotionell påverkan, Rädsla och ensamhet samt Ekonomisk stress. Slutsats: Anhöriga till personer med substansbrukssyndrom upplevde starka känslomässiga och sociala påfrestningar, såsom skuld, skam, ångest och ensamhet. Många kände sig misstrodda och osynliggjorda av vården samt upplevde bristande stöd från samhället, vilket ökade deras känsla av isolering. Den psykiska belastningen förvärrades när de prioriterade den anhörigas behov framför sina egna, vilket ofta ledde till orkeslöshet och depression. Sammanfattningsvis påverkades anhöriga starkt både psykiskt och socialt, med otillräckligt stöd från vården och samhället. Background: Substance use disorder is a combination of the previous terms substance abuse and dependence. It affects the brain and behavior, leading to difficulties in controlling the use of drugs, alcohol, and medication. Risk factors include heredity, environment, socioeconomic status, and comorbidity with mental illness. Globally, millions of people are affected, and in Sweden, substance use disorder is a significant public health challenge that also impacts relatives. Support from relatives is important for these individuals' chances of recovery, yet many relatives lack the support they need. There is a lack of support programs for relatives across Sweden. Stigmatization is also a factor in many avoiding care. Nurses play a crucial role in providing support and involving relatives in care. A lack of knowledge within healthcare can negatively affect the approach. Aim: The aim was to describe experiences of being a relative to a person with substance use disorder. Method: A literature review based on ten qualitative studies retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The studies were quality assessed with four of Friberg’s questions for quality assessments. Results: The result is presented in four main themes and three sub-themes. The four main themes where: Feeling guilt and shame, Strains in everyday life, Feeling powerless, Insufficient support from healthcare. Associated sub-themes where: Emotional impact, Fear and loneliness, and Financial stress. Conclusion: Relatives of individuals with substance use disorder experienced strong emotional and social strains, such as guilt, shame, anxiety, and loneliness. Many felt distrusted and invisible in healthcare and perceived a lack of support from society, which increased their isolation. The psychological burden worsened as they prioritized the needs of their relatives over their own, often leading to exhaustion and depression. In summary, relatives were significantly affected both mentally and socially, with insufficient support from healthcare and society.
Patients' experiences of existential suffering : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten för personer med obotlig sjukdom. Vården präglas av ett helhetsperspektiv där fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas. Den ges på olika vårdformer och bygger på samverkan mellan olika professioner, patienter och deras närstående. Sjuksköterskor har en ett ansvar att ge personcentrerad omvårdnad, främja trygghet genom att möta existentiella frågor med empati och närvaro. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av existentiellt lidande inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa originalartiklar, som identifierades via systematiska sökningar i databaserna CINHAL Complete och PubMed. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på skillnader och likheter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman: Förlust av identitet och livskvalitet, Existentiell ensamhet och utanförskap samt Oro inför döden och meningsskapande. Slutsats: Existentiellt lidande är en central del av patientens upplevelse i palliativ vård och förknippas ofta med identitetsförlust, ensamhet, utanförskap och oro inför döden. För att lindra detta lidande krävs en helhetssyn där patientens värdighet bevaras och det existentiella behovet erkänns och får komma till uttryck Att våga möta det existentiella lidandet är inte bara en professionell uppgift utan ett uttryck för genuin omsorg och respekt för människans djupaste livsfrågor.Background: Palliative care is intended to alleviate suffering and improve the quality of life for individuals living with incurable diseases. It is grounded in a holistic approach that considers physical, psychological, social, and existential dimensions of care. Palliative care is delivered across various healthcare settings and is based on interdisciplinary collaboration between healthcare professionals, patients, and their families. Nurses hold a central role in providing personal-centered care and are responsible for fostering a sense of security by meeting existential concerns with empathy and presence. Aim:To describe patients' experiences of existential suffering in palliative care. Method: A literature review based on eight scientific qualitative original articles that were identified through a systematic search from the databases CINHAL Complete and PubMed. The results of the articles were thematically analyzed based on differences and similarities. Results: The data analysis resulted into three themes: Loss of identity and quality of life, Existential loneliness and exclusion, and Anxiety about death and Meaning- making. Conclusion: Existential suffering is a central aspect of the patient's experience in palliative care. It is often associated with loss of identity, feelings of loneliness, social exclusion, and anxiety about death. Spirituality, life reflection, and close relationships emerged as important factors to manage existential suffering. Alleviating existential distress requires a holistic approach to preserve the patient's dignity and acknowledge their existential needs. Confronting existential suffering is not only a professional task, but also an expression of genuine compassion and respect for the deepest questions of human existence