Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
Nurses experiences in encounters with women exposed to intimate partner violence : A literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relation innebär utövat våld av en närstående. Våldet kan se olika ut med både psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt och ekonomiskt våld. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kvinnliga offer är överrepresenterade. Forskning visar att det har en negativ inverkan på hälsa att utsättas för våld i nära relationer. Normaliseringsprocessen beskriver varför offren inte lämnar förövaren och uppbrottsprocessen beskriver resan som innebär att lämna en våldsam relation. Sjuksköterskan har ett ansvar i att möta dessa utsatta patienter och bidra till att främja hälsa och minska lidande. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt som baserats på 10 vetenskapliga originalartiklar i form av kvalitativa och kvantitativa metoder. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudteman: (1) Försvårande omständigheter samt (2) Emotionella utmaningar. Tema ett har två underteman: betydelsen av utbildning och tidigare erfarenheter samt när systemet brister. Tema två har tre underteman: oro och frustration, svårt att släppa taget samt att identifiera våldet. Slutsats: Denna litteraturöversikt identifierade faktorer som påverkar sjuksköterskor i vårdmötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Såsom tidsbrist, brist på utbildning, organisatoriska brister, kulturell påverkan, fördomar samt den emotionella påverkan i mötet. Litteraturöversikten belyser vikten av utbildning och kunskap i ämnet för att kunna identifiera och hantera våld i nära relationer i vårdmötet. Background: Intimate partner violence involves abuse by a close relative or partner. The violence can take different forms, including psychological, physical, sexual, digital, and economic abuse. Violence in close relationships is a major societal issue, with female victims being overrepresented. Research shows that experiencing such violence has a negative impact on health. The normalization process explains why victims do not leave the perpetrator, while the breakup process describes the journey of leaving an abusive relationship. Nurses have a responsibility to support these vulnerable patients, promote health, and reduce suffering. Aim: The aim was to describe nurses experiences in encountering women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review based on 10 scientific original articles using qualitative and quantitative methods. The article searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL Complete Results: The results are presented based on two main themes: (1) Aggravating circumstances and (2) Emotional challenges. The first theme has two subthemes: the significance of education and previous experiences, and when the system fails. The second theme has three subthemes: anxiety and frustration, difficulty letting go, and identifying the violence. Conclusion: This literature review identified factors that influence nurses in the care encounter with women exposed to intimate partner violence, such as time shortage, lack of education, organizational deficiencies, cultural influences, prejudices, and the emotional impact of the encounter. The literature review highlights the importance of education and knowledge on the subject to be able to identify and manage intimate partner violence in the care encounter
Nurses’ experiences of caring for patients with dementia in a hospital setting : A literature review
No full textBakgrund: Demens är en vanlig sjukdom som påverkar både individen och samhället. I Sverige lever cirka 140 000 personer med demens, och antalet nya fall ökar årligen. Demens leder till en rad symtom som minnesproblem, humörsvängningar och kognitiva svårigheter, vilket gör att patienterna blir alltmer beroende av både anhöriga och vården. Sjukdomen är också en stor samhällsutmaning, både ekonomiskt och socialt, med höga kostnader för vård och ökat behov av stöd för anhöriga. Sjuksköterskor har en avgörande roll i att säkerställa god vård med hög kvalitet för demenssjuka. Sjuksköterskans ansvar innefattar att ge personcentrerad vård, respektera patientens autonomi, och arbeta för jämlikhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdom på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Resultatet utgår från 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet framfördes i 3 teman; miljö och organisatoriska utmaningar i vården av patienter med demenssjukdom, beteendemässiga och kommunikativa utmaningar samt behov av utbildning och stöd. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde flera utmaningar vid vården av demenspatienter på sjukhus, såsom en oanpassad vårdmiljö och tidsbrist, vilket ledde till stress och påverkade vårdkvaliteten. De kände ofta att de saknade den nödvändiga kompetensen och upplevde kommunikationsproblem som hinder för personcentrerad vård. Sjuksköterskor lyfte behovet av ökad utbildning och ansåg att involveringen av anhöriga skulle förbättra vården. Background: Dementia is a common illness that affects both the individual and society. In Sweden, approximately 140,000 people live with dementia, and the number of new cases increases annually. Dementia leads to a range of symptoms such as memory problems, mood swings and cognitive difficulties, which make patients increasingly dependent on both family members and healthcare providers. The disease also presents a significant societal challenge, both economically and socially, with high healthcare costs and an increased need for support for caregivers. Nurses play a crucial role in ensuring quality care for patients with dementia. Their responsibilities include providing person-centered care, respecting the patient's autonomy, and working towards equality. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients with dementia in hospital settings. Method: A qualitative literature review was conducted to address the objective. The results are based on 10 scientific articles retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed. Results: The findings are presented in three themes: environmental and organisational challenges in the caring of patients with dementia, behavioural and communicative challenges, and the need for education and support. Conclusion: The results of the literature review indicated that nurses faced multiple challenges in caring for dementia patients in hospitals, such as inadequate care environment and time constraints, which led to stress and affected care quality. Nurses often felt that they lacked the necessary competence and experienced communication problems that hindered person-centered care. They emphasized the need for increased education and believed that involving family members would improve care
Preserving the human in care : Nurses' experiences of person-centred care in an efficiency-oriented healthcare environment: A literature review
No full textBakgrund: Personcentrerad vård innebär att patienten ses som en unik individ och vården utformas i partnerskap mellan patient och vårdpersonal. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att skapa trygghet, delaktighet och individanpassad vård genom reflektion, kommunikation och etisk medvetenhet. Forskning visar att detta arbetssätt kan förbättra patientens välbefinnande, minska vårdtider och bidra till en meningsfull vårdupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta personcentrerat. Metod: En litteraturöversikt som baserats på 10 vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL complete. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta personcentrerat är komplex och påverkas av både inre och yttre faktorer. Vanliga hinder är hög arbetsbelastning, tidsbrist, underbemanning och brist på organisatoriskt stöd, vilket försvårar möjligheten att skapa vårdrelationer. Samtidigt lyfts kritisk reflektion, teamarbete och kommunikation som viktiga verktyg för att stärka personcentrerad vård. Sjuksköterskans yrkeskompetens, empatiska förmåga och vilja att förstå patienten ses som avgörande, men krockar ofta med verklighetens krav och begränsningar. Trots utmaningar finns ett starkt engagemang hos sjuksköterskan att sätta patienten i centrum. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att personcentrerad vård försvåras av organisatoriska hinder som tidsbrist och underbemanning. Samtidigt upplever sjuksköterskor att reflektion, samarbete och god kommunikation är centrala förutsättningar för att möjliggöra en vård där patientens delaktighet och värdighet står i centrum, vilket kräver en stödjande vårdmiljö. Background: Person-centred care is an approach that recognises the patient as a unique individual and is built on a partnership between the patient and healthcare professionals. The nurse plays a key role in fostering safety, participation, and individualised care through reflection, communication, and ethical awareness. Research shows that this approach can enhance patient well-being, reduce length of hospital stays, and contribute to a more meaningful care experience. Aim: The aim is to describe the nurse’s experience of working person-centred. Method: A literature review based on 10 scientific original articles retrieved from PubMed and CINAHL Complete. Results: The nurse's experience of working person-centered is complex and is influenced by both internal and external factors. Common obstacles are high workload, lack of time, understaffing and lack of organizational support, which makes it difficult to create care relationships. At the same time, critical reflection, teamwork and communication are highlighted as important tools for strengthening person-centered care. The nurse's professional competence, empathetic ability and willingness to understand the patient are seen as crucial but often clash with the demands and limitations of reality. Despite challenges, there is a strong commitment among nurses to putting the patient at the center. Conclusion: Nurses perceive that person-centred care is hindered by organisational barriers such as time constraints and understaffing. At the same time, they identify reflection, collaboration, and effective communication as key prerequisites for enabling care that centres on patient participation and dignity, something that requires a supportive care environment
Family members' experiences of living with a person affected by Alzheimer's disease at home : A literature review
No full textBakgrund: Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste former av demens och innebär stora påfrestningar för de anhöriga. Som en av de mest utbredda neurodegenerativa sjukdom globalt förväntas antalet drabbade öka markant i takt med den åldrande befolkningen. Syfte: Att belysa anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med Alzheimer sjukdom. Metod: En strukturerad litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och kvantitativa artiklar genomfördes, där litteratursökningen utfördes i databasen CINAHL & PUBMED Resultat: Det framkom att kvinnor oftare än män tar huvudansvaret för att ta hand om närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom. Anhörigas liv påverkas negativt på flera områden, inklusive fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Anhöriga upplevde svårigheter att få information och kunskap om Alzheimers sjukdom samt upplevde ett starkt ansvar för att ta hand om sina närstående hemma, snarare än att placera dem på ett vårdhem. Dessutom påverkades deras syn på vård och omsorg av kulturella värderingar. För många var deras religiösa övertygelse en viktig faktor i hur de hanterade utmaningarna med Alzheimers sjukdom. Slutsats: Anhörigvårdare har ett stort behov av ökat stöd, mer information och förbättrad kunskap från vården. Det krävs ytterligare forskning för att bättre förstå hur vården kan bidra till att förbättra anhörigvårdarnas livssituation och hantering av de utmaningar som följer med vårdansvaret. Anhörigvårdarnas välbefinnande påverkas negativt på flera områden, vilket innebär att det behövs nya och effektiva strategier för att stödja både den drabbade personen och de närstående på ett holistiskt sätt. Background: Alzheimer's disease is one of the most common forms of dementia and places great strain on carers. As one of the most widespread neurodegenerative diseases globally, the number of people affected is expected to increase significantly as the population ages. Aim: To highlight carers' experiences of caring for a person with Alzheimer's disease. Method: A structured literature review based on eight qualitative and quantitative articles was conducted, where the literature search was performed in the database CINAHL & PUBMED. Results: It was found that women are more likely than men to take the main responsibility for caring for loved ones affected by Alzheimer's disease. The lives of carers are negatively affected in several areas, including physical, mental and social well-being. Family carers experienced difficulties in obtaining information and knowledge about Alzheimer's disease and felt a strong responsibility to care for their loved ones at home, rather than placing them in a care home. In addition, their views on care were influenced by cultural values. For many, their religious beliefs were an important factor in how they dealt with the challenges of Alzheimer's disease. Conclusion: Family carers need increased support, more information and improved knowledge from health services. Further research is needed to better understand how health care can contribute to improving carers' life situation and coping with the challenges that come with caring responsibilities. Carers' well-being is negatively affected in several areas, which means that new and effective strategies are needed to support both the person affected and the carers in a holistic way.
Being a parent to children with type 1 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Många föräldrar till barn med diabetes typ 1 står inför en komplex och utmanande situation. Det är viktigt att förstå deras perspektiv och upplevelser för att ge rätt stöd och information. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes typ 1. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes, där relevanta artiklar granskades och analyserades för att sammanställa information om föräldrarnas upplevelser. Resultat: Resultaten visade att föräldrar upplevde betydande känslomässig stress samt behov av utbildning och anpassning i vardagen för att hantera barnets diabetes. Stödgrupper och utbildningsprogram var viktiga verktyg för att hjälpa familjerna. Slutsats: Genom att öka förståelsen för föräldrarnas behov kan sjuksköterskor ge bättre stöd och resurser, vilket i sin tur kan förbättra livskvaliteten för både barn och föräldrar. Background: Many parents of children with type 1 diabetes face a complex and challenging situation. It is important to understand their perspectives and experiences to provide appropriate support and information. Aim: The aim was to describe parents experiences of living with a child who has type 1 diabetes. Method: A systematic literature review was conducted, where relevant articles were examined and analyzed to compile information about parents experiences. Results: The results showed that parents experienced significant emotional stress, a need for education and changes in their daily lives to manage their child’s diabetes. Support groups and educational programs were essential tools to assist families. Conclusion: By increasing the understanding of parents needs, nurses can provide better support and resources, which in turn can enhance the quality of life for both children and parents.
A long life of exposure to violence : Social workers' experiences of working with older women's processes of leaving abusive relationships
No full textSyftet med denna studie var att undersöka yrkesverksamma socionomers erfarenheter av att möta våldsutsatta äldre kvinnor i deras uppbrottsprocesser. Studien baserades på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från både Stockholmsområdet och andra delar av landet. Genom intervjuerna har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlade om vad som hindrar och möjliggör ett uppbrott, hur äldre kvinnors våldsutsatthet synliggörs och vilket stöd som finns före, under och efter uppbrottsprocessen. Empirin har sedan bearbetats genom hermeneutisk meningstolkning och tematisk analys och sedan analyserats utifrån Holmberg och Enanders teoretiska modell om uppbrottsprocesser och begreppet ålderism. Studien visar att äldre våldsutsatta kvinnor möter särskilda svårigheter som hindrar ett uppbrott. Dels att ha levt ett långt liv med våldsutövaren och rädslan för att bli ensam, dels praktiska hinder som dålig ekonomi och svårigheter att få en bostad. Studien visar också organisatoriska hinder där stödinsatser gällande våldsutsatthet inte är anpassade efter äldres behov, och att det tyder på ålderistiska föreställningar om äldre som enbart omsorgsbehövande. Samtidigt visar studien att det finns faktorer som möjliggör ett uppbrott: Anhörigas stöd och engagemang och att den äldre kvinnan har ett tryggt socialt nätverk som kan ge henne praktiskt och emotionellt stöd. Resultatet visar också att yrkesverksamma socionomer har en central roll i äldre kvinnors uppbrottsprocesser genom att erbjuda ett långvarigt stöd, finnas kvar och bygga förtroendefulla relationer till den äldre kvinnan.The aim of this study was to examine the experiences of professional social workers in supporting older women during the process of leaving an abusive partner. The study was based on nine qualitative, semi-structured interviews with professionals from both the Stockholm area and other parts of Sweden. Through these interviews, several key questions were addressed. These concerned the factors that hinder or facilitate leaving, how violence against older women is made visible by professionals, and what forms of support that are available before, during, and after the process of leaving their abuser. The empirical data was processed using hermeneutic interpretation and thematic analysis and subsequently analyzed through the theoretical lens of Holmberg and Enander’s model of the leaving process(es) of battered women and the concept of ageism. The study shows that older women exposed to violence face particular challenges that can hinder them from leaving their abuser. These include having spent a long life with the perpetrator and the fear of being alone, as well as practical obstacles such as poor financial resources and difficulties in securing housing. The study also highlights organizational barriers, where support services related to violence are not adapted to the needs of older individuals, reflecting ageist assumptions that older people are solely care-dependent. At the same time, the study identifies factors that facilitate a breakup. These include the support and involvement of relatives and the presence of a secure social network that can provide both practical and emotional assistance. The findings also underscore the central role of professionals in the breakup processes of older women by offering long-term support, remaining present, and building trusting relationships with the women involved.
Music therapy within palliative care : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande hos personer med obotlig, livshotande sjukdom. Vården bygger på symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt anhörigstöd för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Musikterapi kan användas med syfte att optimera livskvalitet, välbefinnande och fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Implementeringen av musikterapi inom svensk hälso- och sjukvård är relativt långsam och inom palliativ vård inte en integrerad part, vilket bland annat kan bero på okunskap kring vad musikterapi innebär och vilken evidens det finns. Syfte: Syftet var att kartlägga interventioner med musikterapi inom palliativ vård avseende syfte, metod och utfall. Metod:En litteraturöversikt med induktiv ansats där databassökningar genomförts på Pubmed, CINAHL och Psycinfo. Totalt inkluderades 13 kvantitativa artiklar till resultatet. Som stöd i analysen av resultatet användes Katie Erikssons caritativa omvårdnadsteori. Resultat: Musikterapi har använts i syfte att påverka såväl fysiska som psykiska symtom samt relationer. Musikterapi gav signifikanta förbättringar av ångest, smärta, stress, välmående, avslappning, livskvalitet och generella symtom likväl på relationer. Resultatet var dock inte konsekvent. Interventionernas upplägg varierade och kunde bestå av enstaka eller flera sessioner som var individanpassade eller mer strukturerade. Inledande introduktion, avslappningsövningar och att deltagarna själva fick önska låtar var återkommande mönster. Livemusik förekom i alla studier utom en och sång och gitarr var de mest förekommande instrumenten. Deltagarna kunde ägna sig åt reminiscens och livsberättelser tillsammans med musikterapeuten eller familjemedlemmar. Slutsats: För patienter med palliativa vårdbehov kan musikterapi ha positiva effekter på fysiska, psykiska och existentiella symtom såsom smärta, ångest och livskvalitet samt positiva effekter på relationer. Musikterapi kan genom sitt personcentrerade fokus anpassas till individen och användas i det multiprofessionella teamet som ett komplementerande bidrag för att lindra lidande och minska den totala smärtan. Background: Palliative care aims to promote quality of life and alleviate suffering in people with incurable, life-threatening illness. Palliative care is based on symptom relief, teamwork, communication and relationships, and family support to meet physical, mental, social and existential needs. Music therapy can be used to optimize quality of life and improve physical, mental, social and spiritual health. Music therapy is not an integrated part in palliative care in Sweden, which may be due to uncertainty and lack of knowledge about what music therapy is and the evidence for its use. Aim: The aim was to identify interventions with music therapy in palliative care in terms of purpose, method and outcome. Method: A literature review with an inductive approach where database searches were conducted on Pubmed, CINAHL and Psycinfo. A total of 13 articles were included. Results: Music therapy has been used to improve physical and psychological symptoms and relationships. Music therapy improved symptoms of anxiety, pain, stress, well-being, relaxation, quality of life and general symptoms as well as relationships. However, the result was not consistent. The intervention design varied and could consist of single or multiple sessions that were individually tailored or structured. Relaxation exercises and reminiscence were recurring patterns. Live music occurred frequently with singing and guitar being the most common instruments. Participants were able to engage in visual imagery and improvisation. Conclusion: For patients with palliative care needs, music therapy can have positive effects on physical, mental and existential problems such as pain, anxiety and quality of life, as well as on relationships. Music therapy can be adapted to the individual through its person-centered focus and used in the multiprofessional team as a complementary treatment contribution to alleviating suffering and reducing total pain
Nurses' experiences of ethical challenges in palliative care : A literature review
No full textBakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter med obotliga sjukdomar. För sjuksköterskan innebär detta ett ansvar för att möta patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, samtidigt som stöd ges till anhöriga. I vården uppstår ofta etiska utmaningar där patientens autonomi, anhörigas önskemål och vårdens riktlinjer kan stå i konflikt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inom den palliativa vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med tio vårdvetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade mellan åren 2020–2025. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl Complete, kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Tre centrala kategorier framkom i resultatet: arbetsmiljöns påverkan, känsla av otillräcklighet samt stöd till anhöriga. Brister i tid, personal och utbildning bidrog till ökad stress och gjorde det svårt för sjuksköterskor att hantera komplexa vårdsituationer. En återkommande utmaning var balansen mellan patientens autonomi och anhörigas krav, där sjuksköterskor ofta upplevde att deras professionella bedömningar hamnade i konflikt med organisatoriska riktlinjer eller anhörigas förväntningar. Detta gav upphov till känslor av skuld, otillräcklighet och oro över att inte kunna erbjuda den vård som patienten behövde. Samtidigt framkom strategier som tydlig kommunikation, empati och evidensbaserat arbetssätt som viktiga för att hantera dessa situationer. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor i palliativ vård regelbundet möter etiska utmaningar som har att göra med både vårdkvaliteten och deras egen hälsa. För att minska etisk stress och stärka sjuksköterskors yrkesroll behövs organisatoriskt stöd, regelbunden etisk reflektion samt utbildning inom palliativ vård och kommunikation. Detta kan bidra till en mer hållbar, personcentrerad och jämlik palliativ vård där både patientens autonomi och anhörigas behov bättre kan tillgodoses. Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote quality of life for patients with incurable diseases. For nurses, this involves addressing physical, psychological, social, and existential needs while also supporting relatives. Ethical challenges often arise when patient autonomy, family wishes, and organizational guidelines are in conflict. Aim: To explore nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A literature review was conducted, including ten original nursing studies with qualitative and quantitative designs published between the years 2020–2025. The databases PubMed and Cinahl were used for the searches. The selected articles were quality-assessed and analyzed according to Friberg's (2022) analysis model. Results: Three overarching themes emerged: the impact of the work environment, support for relatives, and feelings of inadequacy. Limited time, staffing shortages, and insufficient training were found to intensify moral distress and hinder nurses' ability to manage complex care situations. A recurring challenge involved balancing respect for patient autonomy with the expectations of relatives, where nurses frequently perceived their professional judgments as being in conflict with organizational policies or relatives' demands. These tensions contributed to feelings of guilt, inadequacy, and anxiety about not being able to deliver the level of care patients required. Nevertheless, strategies such as clear communication, empathy, and evidence-based practice were consistently identified as essential tools for mitigating these challenges and supporting high-quality palliative care. Conclusion: Nurses in palliative care regularly encounter ethically challenging situations that influence both their well-being and the quality of care. Enhancing organizational support, providing regular opportunities for ethical reflection, and expanding education in palliative care and communication are essential to reducing moral distress and strengthening the professional role of nurses. Such measures may contribute to more sustainable, person-centred, and equitable palliative care that upholds patient autonomy while also addressing the needs of relatives.
Creativity as a source of job satisfaction : A qualitative study on supervision with creative methods as a tool for stress management
No full textSocionomer utsätts för stora yrkesrelaterade påfrestningar i form av stress. Samtidigt finns det sedan tidigare forskning som visar på ett samband mellan att utöva kreativt skapande och välmående och hälsa. Denna studie syftar till att undersöka upplevelse av yrkesrelaterad stress och deltagande i handledning med kreativa metoder hos yrkesverksamma socionomer. Studien ämnar att bidra till utökad kunskap om hur handledning med kreativa metoder kan fungera stresskyddande och undvika utbrändhet hos socionomer. Studien är en kvalitativ undersökning, bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer i Sverige med erfarenhet av att delta i handledning med kreativa metoder. Datamaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analys utifrån copingteori, selfdetermination theory och ett salutogent perspektiv på arbetsrelaterade skyddsfaktorer. Resultaten bekräftar dels tidigare forskning som visar att socionomer i Sverige utsätts för stresspåfrestningar såsom arbetsbelastning, sekundär traumatisering, empatitrötthet och etisk stress, dels visar studien att handledning med kreativa metoder har bidragit till att utöka copingresurser, självbestämmande, välmående och en förbättrad arbetsmiljö. Handledning med kreativa metoder främjar både personlig och professionell utveckling och förbättrar samarbetet i arbetsgruppen. Kreativitet erbjuder gynnsamma bearbetningsstrategier för yrkesrelaterade situationer som potentiellt kan leda till stress genom att erbjuda ett helhetsperspektiv, prestigelöshet och nya sätt att kommunicera. Slutligen erbjuder praktisk kunskap om kreativa metoder ett brett spektrum av verktyg för att underlätta och effektivisera det sociala arbetet med klienter.Social workers are exposed to great occupational stress, and creative expression has been linked to well-being and health in previous research. Therefore the purpose of this study is to investigate social workers' experience of occupational stress, and experience of participation in supervision with creative methods. The study aims to expand knowledge about how supervision with creative methods can work to protect against stress, and avoid burnout in social workers. To fulfill the purpose, in the framework of a qualitative research method, eight semi-structured interviews have been conducted with professional social workers in Sweden with experience of participating in coaching with creative methods. The data material was analyzed using a thematic analysis, and with a theoretical background of coping theory, self-determination theory, and a salutogenic perspective on work-related protective factors. The results confirm previous research that social workers in Sweden are affected by stressors such as workload, secondary traumatization, empathy fatigue and ethical stress. Further the results of the study show that supervision with creative methods has contributed to increasing coping resources, self-determination, well-being and an improved work environment. Supervision with creative methods, if practiced by a skilled supervisor, promotes both personal and professional development, and improves cooperation in the work group. Creativity offers beneficial coping strategies for professional situations that can potentially lead to stress by offering a holistic perspective, unpretentiousness, and new ways of communicating. Finally, social workers' knowledge of using creative methods offers a wide range of tools to facilitate, and streamline social work with clients.
Adults' experiences of living with an abdominal stoma : A literature study
No full textBakgrund: Bukstomi är en kirurgisk öppning som möjliggör utsöndring av avföring eller urin. Anledning till stomi kan vara bland annat cancer eller inflammatoriska tarmsjukdomar vilka påverkar individens hälsa både fysiskt och psykiskt. Komplikationer med stomin i form av läckage, hudproblem och nekros är vanliga och kräver god egenvård. Sjuksköterskan har ett centralt ansvar i att ge personcentrerad vård, stöd och utbildning både före och efter operationen vilket gör ämnet relevant att studera. Samtidigt innebär stomivård även samhällsekonomiska och miljömässiga utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en stomi på buken. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som genomfördes på ett strukturerad sätt med data insamlad via Cinahl Complete och PubMed. Totalt inkluderades tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs modell med fyra steg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra huvudteman: Psykisk hälsa – påfrestningar och acceptans, Fysisk hälsa – anpassning till den nya kroppen, Sociala aktiviteter – att leva livet med stomi samt Vården – egenvård och behov av stöd. Personer med stomi upplevde en förändrad kropps- och självbild, känslomässiga påfrestningar och fysiska begränsningar som påverkade sömn, sexualitet, kostvanor och klädval. Sociala aktiviteter minskade, medan familjen ofta hade en central roll i vardagen. Bristande information samt varierande tillgång till vård och stomimaterial framkom som utmaningar. Slutsats: Vuxna personer med bukstomi upplevde en omfattande förändring som påverkade deras liv från fysiska symptom till psykisk hälsa och existentiell plan. Det uppkom skillnader i acceptansen av den förändrade kroppen efter stomin vilket kunde bero på kulturella, sociala eller individuella skillnader. Religion, olika copingmekanismer och familjens stöd framkom som viktiga i processen mot normalisering.Background: An abdominal stoma is a surgical opening that allows the excretion of feces or urine. It can be caused by cancer or inflammatory bowel diseases, which can affect the individual's health both physically and mentally. Complications with the stoma in the form of leakage, skin problems and necrosis are common and require good self-care. Nurses have a central responsibility in providing person-centered care, support and education both before and after surgery, which makes this subject relevant to study. Ostomy care involves also socio-economic and environmental challenges. Aim: The aim was to describe adult's experience living with abdominal stoma. Method: The method was a literature review conducted in a structured manner with data collected via Cinahl Complete and PubMed. A total of ten qualitative scientific articles were included and analyzed based on Friberg's four-step model. Results: The literature review resulted in four main themes: Mental health – stress and acceptance, Physical health – adaptation to the new body, social activities – living life with a stoma and Care – self-care and need for support. People with a stoma experienced a changed body and self-image, emotional stress and physical limitations that affected sleep, sexuality, eating habits and clothing choices. Social activities decreased, while the family often had a central role in everyday life. Lack of information and varying access to care and ostomy materials emerged as recurring challenges. Conclusion: Adults with abdominal stoma experienced a major change that affected their life from physical symptoms to mental health and an existential level. There were differences in the acceptance of the changed body after the operation, which could be due to cultural, social, or individual differences. Religion, different coping mechanisms and family support emerged as important in the process towards normalization