Publikationer från Ersta Sköndal Högskola
Not a member yet
3184 research outputs found
Sort by
”Children Should Be Protected” : Social Workers’ Assessments of Children’s Protection Needs in a New Legal Context
No full textDen 1 april 2024 trädde lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende i kraft, med syftet att stärka barnrättsperspektivet och tydliggöra barn som egna rättighetsbärande subjekt i ärenden som rör våld i nära relationer. Syftet med denna studie är att utforska hur socialsekreterare uppfattar och resonerar kring barns behov av skydd i bedömningar enligt den nya lagstiftningen, med särskilt fokus på barnets röst, delaktighet och socialsekreterarens professionella roll i en förändrad rättslig kontext. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med socialsekreterare i en mellanstor kommun och analyseras tematiskt med utgångspunkt i barndomssociologi och Reynaerts (2012) kritiska barnrättsperspektiv. Resultatet visar att socialsekreterare i sina bedömningar väger våldets allvar mot konsekvenserna av uppbrottet från barnets vardag, såsom förlust av relationer, skolgång och kontinuitet. Tvång och juridifiering framträder som centrala faktorer som påverkar både arbetsprocessen och maktbalansen mellan barn, föräldrar och myndighet. Studien visar att även om den nya lagen skapar fler formella möjligheter att uppmärksamma barnets situation, riskerar rutiner, administration och fokus på den vuxnas skyddsbehov att begränsa barnets faktiska delaktighet. Socialsekreterarnas ansvarskänsla och rädsla för att fatta fel beslut framstår både som drivkrafter och hinder i arbetet. Studien bidrar med fördjupad kunskap om hur barnrättsperspektivet praktiseras i socialt arbete i ljuset av ny lagstiftning, samt belyser spänningen mellan lagens intentioner och det sociala arbetets vardagliga praktik.On April 1, 2024, the Swedish Act (2024:79) on the Placement of Children in Protected Accommodation entered into force, aiming to strengthen the child rights perspective and clarify children as independent rights holders in cases involving domestic violence. The purpose of this study is to explore social workers’ perceptions and experiences of assessing children’s need for protection under this new legal framework, with particular focus on the child’s voice, participation, and the professional role of social workers in a changing legal context. The study is based on qualitative interviews with social workers in a medium-sized Swedish municipality and is analysed using thematic analysis informed by childhood sociology and Reynaert’s (2012) critical child rights perspective. The findings show that social workers balance the severity of violence against the consequences of separation and disruption in the child’s everyday life, such as loss of relationships, schooling, and continuity. Coercion and juridification emerge as central factors influencing both decision-making processes and power relations between children, parents, and authorities. Although the new legislation provides increased formal opportunities to recognise children as rights holders, the results indicate that administrative demands, standardised routines, and a continued focus on the adult’s need for protection may limit children’s actual participation. Social workers’ sense of responsibility and fear of making incorrect decisions function both as motivating forces and as obstacles in practice. The study contributes to a deeper understanding of how child rights are constructed and enacted in everyday social work following the introduction of new legislation, and highlights the tension between legal intentions and the realities of professional practice
When autonomy is compromised : A literature review of patients' experiences of psychiatric coercive care
No full textBakgrund: Tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att vård kan ges utan patientens samtycke när det finns en allvarlig psykisk störning och behov av vård som patienten motsätter sig. Sjuksköterskans ansvar omfattar att upprätthålla patientens rättssäkerhet och autonomi trots de tvångsåtgärder som kan bli aktuella. Personcentrerad vård innebär att anpassa insatser efter patientens unika behov och förutsättningar, vilket är särskilt viktigt för att bevara patientens värdighet och skapa delaktighet även under tvång. Det professionella samtalet utgör en grund för att förstå patientens perspektiv och främja en vård som både följer lagstiftning och är etiskt hållbar. Genom respektfull hantering av maktbalansen kan sjuksköterskan minska de negativa effekterna av tvångsvård och bidra till patientens återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård för vuxna. Metod: Denna allmänna litteraturöversikt bygger på tio kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Analysen genomfördes med stöd av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudteman: Ingången till tvångsvård ur patienters perspektiv, patienters upplevelser av tvångsåtgärder, upplevelser av delaktighet och autonomi samt återhämtningsprocessen och dess utmaningar efter tvångsvård. Dessa teman belyste de komplexa och ambivalenta erfarenheter som patienterna hade av tvångsvården, där vikten av respektfullt bemötande, delaktighet och kontinuerligt stöd framstod som centrala för återhämtning och framtida vårdrelationer. Slutsats: Resultatet belyser vikten av ett etiskt och relationellt förhållningssätt i psykiatrisk tvångsvård. Genom reflektion, kommunikation och delaktighet kan sjuksköterskan bidra till att stärka autonomi, värdighet och återhämtning även i vårdens mest begränsande sammanhang.Background: Compulsory care under the Swedish Compulsory Psychiatric Care Act (LPT) allows treatment without the patient's consent when there is a serious mental disorder and a need for care that the patient opposes. The nurse's responsibility includes upholding the patient's legal rights and autonomy despite the use of coercive measures. Person-centered care involves tailoring interventions to the patient’s unique needs and circumstances, which is especially important to preserve the patient's dignity and promote participation even during compulsory care. The professional conversation serves as a foundation for understanding the patient's perspective and supporting care that is both legally compliant and ethically sound. Through respectful management of power dynamics, the nurse can reduce the negative effects of compulsory care and contribute to the patient's recovery. Aim: The aim was to describe patients' experiences of involuntary psychiatric care in adult inpatient care. Method: This general literature review is based on ten qualitative articles retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The analysis was conducted using Friberg's analysis model. Results: The results were presented in four main themes: Entry into compulsory care from the patients' perspective, patients' experiences of coercive measures, experiences of participation and autonomy, and the recovery process and its challenges after compulsory care. These themes highlighted the complex and ambivalent experiences patients had of compulsory care, where the importance of respectful treatment, participation, and continuous support emerged as central to recovery and future care relationships. Conclusion: The results highlight the importance of an ethical and relational approach in psychiatric compulsory care. Through reflection, communication, and patient participation, nurses can promote autonomy, dignity, and recovery even within the most restrictive care contexts
Organizational conditions for school counselors' work : A survey study
No full textSyftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers uppfattning om vilken grad de ser sina organisatoriska förutsättningar på sin arbetsplats tillgodosedda eller inte. Detta har vi gjort med hjälp av de förutsättningar som finns i Policy för skolkuratorer (Akademikerförbundet SSR, 2015). Vidare har vårt syfte varit att få grepp om vad skolkuratorerna själva anser att deras förutsättningar är och med dessa frågor har vi sammanställt en enkätundersökning som skolkuratorerna kunnat svara på genom ett utskick till 174 skolkuratorer i grundskolor F-9 där 107 svarade och det framkom en komplex bild av yrkesrollen. Resultatet visar på att skolkuratorer upplever frihet men att flera saknar arbetsbeskrivningar vilket kan skapa osäkerhet. Detta visade sig när vi gav skolkuratorerna möjlighet att med fritextsvar kunna beskriva vad de ansåg att deras positiva och negativa förutsättningar var. Därtill kunde vi utläsa att skolkuratorer vittnar om både hög stress, dåliga förutsättningar för samtalsrum och en splittrad känsla av att inte bli tillgodosedda sin yrkesroll, men vi läser även att det finns ett gott samarbete med rektorer, ledning och elevhälsan i stort. Vår förförståelse om den stressade skolkuratorn bekräftades med hjälp av vår frågeställning, men ger också ett svar på att skolkuratorer generellt har en god relation till sin arbetsgivare, att skolkuratorer finner sitt val av yrke som meningsfullt och att de positiva åsikterna om organisatoriska förutsättningarna spiller över på de negativa. Det som vi ser som en röd tråd hos skolkuratorerna är att de individuella samtalen med elever är det som skapar mest framtidstro men också att komplexiteten av att verkligen "hinna med" då skolkuratorerna kan få hoppa in som lärarvikarier och rastvakter. Det psykosociala arbetet i skolor får tyvärr ibland stryka på foten då de ekonomiska förutsättningarna kan vara bristande vilket skolkuratorer vittnar om då de beskriver i fritextsvaren att ekonomi är en anledning till bristande resurser. The purpose of this essay is to investigate school counselors' perceptions of their conditions to perform their work. We have looked at organizational conditions as designed by the Swedish Association of Academics SRR (2015) and our question is based on the seven different organizational conditions. Furthermore, our aim has been to get a handle on what the school counselors themselves believe their conditions are and with these questions we have compiled a questionnaire that the school counselors were able to answer by sending it to 174 school counselors in primary schools F-9 where 107 responded and a complex picture of the professional role emerged. The result shows that school counselors experience freedom but that several lack job descriptions which can create uncertainty. This became apparent when we gave the school counselors the opportunity to describe what they considered their positive and negative conditions to be with free text answers. In addition, we were able to read that school counselors testify to both high stress, poor conditions for discussion rooms and a divided feeling of not being satisfied with their professional role, but we also read that there is good cooperation with principals, management and student health in general. Our preconceived notion about the stressed school counselor was confirmed by our questioning but also provides an answer that school counselors generally have a good relationship with their employer, that school counselors find their choice of profession meaningful and that the positive opinions about the organizational conditions spill over into the negative ones. What we see as a common thread among school counselors is that the individual conversations with students are what create the most faith in the future, but also that the complexity of really "keeping up" when school counselors can step in as substitute teachers and break guards. Unfortunately, psychosocial work in schools sometimes has to be put on hold when the financial conditions can be inadequate, which school counselors testify to when they describe in the free text responses that finances are a reason for the lack of resources.
Intimate partner violence : A literature review on nurse's conditions in encounters in health care
No full textBakgrund: Våld i nära relationer utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem. Förekomsten av våld medför omfattande konsekvenser både för individen och för samhället i stort. Våld i nära relationer kan ta sig många uttryck. Både fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, ekonomiskt våld och hedersrelaterat våld förekommer. Psykiskt våld är mest vanligt förekommande. Särskilt sårbara grupper som behöver uppmärksammas är bland annat unga kvinnor, äldre, mödrar och kvinnor som lever i missbruksförhållanden. Dessa grupper riskerar att i högre grad utsättas för våld och dess relaterade konsekvenser. Sjuksköterskan har en central funktion i att identifiera utsatthet, då det ofta är den profession som patienten möter först och mest frekvent i vården. Syfte:Syftet var att beskriva sjuksköterskans förutsättningar i mötet med individer som utsatts för våld i nära relationer. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Analys genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman Hindrande faktorer med tre underteman: Bristande kunskap, resurser och stöd från organisationen; Kulturella skillnader samt Svårigheter att upptäcka och identifiera. Möjliggörande faktorer med två underteman: Utbildning och simulering samt Samverkan med andra aktörer. Slutsats: Litteraturstudiens slutsats blir att ämnet IPV behöver synliggöras och diskuteras mer, för att förståelsen för ämnet ska ökas. Både de som jobbar kliniskt och de som studerar till sjuksköterskor behöver få mer kunskap och stöd i sin yrkesroll. Folkhälsoproblemet är viktig att synliggöra och skapa debatt om för att möjliggöra en förändring i samhället. Stora kostnader kan sparas om våldet kan förebyggas och såväl mänskligt lidande. För den utsatta är samverkan viktig mellan olika professioner På det sättet kan vården och samhället bli mer heltäckande i sin strävan att minska våld i nära relationer.Background: Intimate partner violence constitutes a significant societal and public health problem. The prevalence of violence entails extensive consequences for both the individual and society. Intimate partner violence can manifest in various forms, including physical, psychological, sexual, economic, and honor-related violence. Psychological violence is the most prevalent form. Particularly vulnerable groups that require special attention include, among others, young women, older adults, mothers, and women living in contexts of substance abuse. These groups are at increased risk of exposure to violence and its associated consequences. Nurses play a central role in identifying vulnerability, as they are often the healthcare professionals whom patients encounter first and most frequently within the healthcare system. Aim: The purpose was to describe the nurse's conditions in meeting people who have been subjected to intimate partner violence. Method: The study was conducted as a literature review including ten scientific articles, of which seven were qualitative, two quantitative, and one used a mixed-methods design. The databases used were CINAHL and PubMed. Data analysis was performed using the method described by Graneheim and Lundman. Results: The results are presented in two main themes: Hindering factors with three subthemes: Lack of knowledge, resources, and organizational support; Cultural differences and Difficulties in detecting and identifying. Enabling factors with two subthemes: Education and simulation and Collaboration with other stakeholders. Conclusion: The conclusion of the literature review is that the issue of intimate partner violence needs to be made more visible and discussed to a greater extent to increase understanding of the subject. Both clinically practicing nurses and nursing students need to be provided with increased knowledge and support in their professional roles. As a public health issue, intimate partner violence is important to highlight and to stimulate debate to enable societal change. Significant costs, as well as human suffering, could be reduced if violence can be prevented. For individuals exposed to violence, collaboration between different professional groups is essential. In this way, healthcare and society can become more comprehensive in their efforts to reduce intimate partner violence
Between resistance and acceptance : Healthcare counsellors’ strategies for discretion in meeting with the organization
No full textStudien undersöker hur hälso- och sjukvårdskuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme i det praktiska arbetet, och i förhållande till påverkande organisatoriska villkor. Studien undersöker även hur kuratorerna agerar för att förhålla sig till de organisatoriska villkoren och påverka sitt handlingsutrymme. Professionens handlingsutrymme och villkoren som påverkar detta studeras och analyseras utifrån gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och nyinstitutionell teori. Fem teman har identifierats inför analysen: Arbetsvillkor för professionellt handlingsutrymme, organisationens påverkan av handlingsutrymmet utifrån organisationens styrlogik och organisationens villkor samt strategier för att hantera organisatorisk påverkan utifrån acceptansstrategier i hanteringen av begränsat handlingsutrymme, och motståndsstrategier för utökad professionell autonomi. Empirin i studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer inom öppenvården i Sverige. Intervjuerna visar att kuratorerna upplever handlingsutrymmet som begränsat i förhållande till arbetsbeskrivningar, utbildning, ledningsstöd, kollegor, styrlogiker och rådande villkor i verksamheten. Resultaten belyser hur flera sammankopplade faktorer påverkar handlingsutrymmet, där organisationsfaktorer är en del i detta. Kuratorerna använde sig antingen av acceptansstrategier eller motståndsstrategier för att förhålla sig till verksamhetens villkor. Informanterna använde sig av acceptansstrategier i form av anpassning efter organisationen, genom att begränsa arbetet i förhållande till klientgruppen. Informanterna använde sig även av motståndsstrategier genom att kringgå regelverket och gå utanför ramen för sitt arbete för att möjliggöra stöd för klientgruppen. Studien visar ytterligare hur hälso- och sjukvårdskuratorer som accepterade verksamhetens regelverk upplevde sitt handlingsutrymme som mer begränsat och gjorde färre avsteg från regelverket, jämfört med kuratorerna som använde sig av motståndsstrategier för att göra egna professionsbedömningar. The study examines how healthcare counsellors perceive their professional discretion in practice and in relation to influential organizational conditions. It also examines how the counsellors act to navigate these organizational constraints to influence their discretion. Professional discretion and the conditions affecting it are analyzed through street-level bureaucracy, discretion, and neo-institutional theory. Five themes were identified for the analysis: Working conditions for professional discretion, organizational influence on discretion based on organizational steering logic and organizational conditions, and strategies for managing organizational influence including acceptance strategies in managing limited professional discretion, and resistance strategies for expanding professional autonomy. The empirical material is based on seven semi-structured interviews with healthcare counsellors in Swedish outpatient care. The interviews show that the counsellors experience their discretion as constrained in relation to job descriptions, education, managerial support, colleagues, steering logics, and prevailing organizational conditions. The findings highlight that discretion is shaped by multiple interconnected factors, with organizational factors being a part of it. The healthcare counsellors employed either acceptance strategies or resistance strategies to navigate the conditions of the organization. The informants used acceptance strategies in the form of adapting to the organization by limiting their work in relation to the client group. The informants also employed resistance strategies by eluding regulations and acting outside the formal scope of their work, to provide support for the client group. The study further demonstrates that healthcare counsellors who accepted organizational rules experienced more restricted discretion and made fewer departures from formal guidelines, compared to counsellors who used resistance strategies to assert their own professional judgment
In the hands of healthcare : A literature review on abused women's experiences of healthcare
No full textBakgrund: Våld i nära relation är globalt folkhälsoproblem som drabbar främst kvinnor och har allvarliga konsekvenser på hälsan. Sjuksköterskors ansvar är att förebygga ohälsa och har en viktig roll i att möta kvinnor utsatta för våld. Det krävs goda kunskaper och ett etiskt förhållningssätt för att kunna bemöta dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever bemötandet inom vården. Metod: En littereraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga orginalartiklar hämtade från Cinahl och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att känna tillit och trygghet, att få information och att känna sig kränkt. Centrala aspekter som framkom var trygghet, lyhördhet, god kunskap och information. Slutsats: Kvinnor som upplevt våld i nära relation menar att det krävs en förtroendefull till vårdpersonal för att känna trygghet. Kvinnor kände tillit till vårdpersonal som var lyhörda, hade god kunskap om våld i nära relation och upplevde det betryggande att få information om befintliga stödinsatser. Andra upplevelser av vården var även brist på kontinuitet, kunskap och tid. Dessa upplevelser ansågs av kvinnor som ett hinder för att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation. Sjuksköterskors arbete bygger på god kunskap och behöver präglas av ett empatiskt och holistiskt förhållningssätt för att kunna tillhandahålla våldutsatta kvinnor personcentrerad vård. Reflektion är också en väsentlig del i sjuksköterskans profession. Background: Intimate partner violence issue that primarily affects women and has serious health consequences. Nurses have a responsibility to prevent illness and have a crucial role in meeting women who are victims of intimate partner violence. Good knowledge and an ethical approach are required in order to meet the needs of these women. Aim: The purpose of this literature review is to highlight how women who have been victims of intimate partner violence experience their encounters with healthcare. Method: A literature review based on 11 original articles retrived fron Cinahl and PubMed. Results: The analysis resulted in three themes; feeling trust and safety, receiving information and violation of dignity. Key aspects that emerged were sense of security, perceptive, good knowledge and information. Conclusion: Women who have experienced intimate partner violence believe that a trusting relationship with healthcare personell is required to feel safe. The women felt trust in healthcare profesionals who were perceptive, had good knowledgde about intimate partner violence and the women found it reassuring to recieve information about support. Other experiences of healthcare included a lack of continuity, knowledge and time. These experiences were considered by women to be and obstacle for creating and maintaining a trusting relationship. Nurses' work is based on good knowledgde and needs to be characterized by an empathetic and holistic approach in order to be able to provide person centered care to women exposed to violence. Reflection is also an essential part of the profession.
It's embedded in the walls : Nurses' experiences of workplace bullying and its consequences for nursing care: A literature review
No full textBakgrund: Sjuksköterskor har ansvar som omvårdnadsspecialist. Arbetet sker i en dynamisk miljö som bygger på evidens, teamarbete och empati. Att möta människor i deras mest sårbara form kräver kunskap, stöd och att vara i balans. Lateralt våld mellan sjuksköterskor är ett vanligt förekommande problem som har flera negativa konsekvenser. Bland annat leder det till ökad risk för vårdskador och sänkt patientsäkerhet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Artiklarna har kvalitetsgranskats samt analyserats. Sökningarna genomfördes i två databaser CINAHL Complete och Pubmed. Artikelurvalet bestod av nio studier med kvalitativ metod, en kvantitativ metod och en studie med mixad metod. Resultat: I resultatet framträdde tre centrala teman. Arbetsmiljö, konsekvenser av mobbning och hanteringsstrategier. I alla tre teman framkom sjuksköterskornas upplevda effekter av mobbning kopplat till olika delar av fenomenet och dess negativa påverkan på vårdkvaliteten. Slutsats: Sjuksköterskor som upplever mobbning på arbetsplatsen är i behov av stöd från chefer och organisation. Mobbningens negativa konsekvenser medför risker för patientsäkerheten och ökad risk för vårdskador. Ett gemensamt arbete för att öka välbefinnandet i yrkesgruppen gynnar sjuksköterskorna och patienterna.Background: Nurses hold responsibility as specialists in nursing care. Their work takes place in a dynamic environment grounded in evidence-based practice, teamwork, and empathy. Caring for individuals in their most vulnerable situations requires knowledge, support, and personal balance. Lateral violence among nurses is a common and well-documented problem with multiple negative consequences, including an increased risk of adverse events and compromised patient safety. Aim: The purpose of the study was to explore nurses' experiences of workplace bullying. Method: The method was a literature review method, drawing on eleven scientific articles as the basis for the results. All articles were subjected to quality appraisal and subsequent analysis. Searches were conducted in two databases, CINAHL Complete and PubMed. The selection included nine studies using qualitative methods, one using a quantitative method, and one employing a mixed-methods approach. Results: The analysis revealed three central themes: the work environment, the consequences of bullying, and strategies for coping. Across all themes, nurses reported various perceived effects of bullying, highlighting different facets of the phenomenon and its detrimental impact on the quality of care. Conclusion: Nurses who experience workplace bullying require comprehensive support from both management and the organization. The adverse effects of bullying present significant risks to patient safety and increase the likelihood of care-related harm. Implementing coordinated initiatives to promote the well-being of the nursing workforce benefits both staff and patients alike
Women's experiences of menopause : A literature review in nursing science
No full textBakgrund: För kvinnor är klimakteriet en naturlig och ofrånkomlig del av det reproduktiva åldrandet och innebär fysiologiskt att fertiliteten upphör. Det är en gradvis process som inträder när äggstockarnas östrogenproduktion minskar och ger ofta upphov till besvär som påverkar kvinnan i varierande grad. Processen är inte enbart fysiologisk; kvinnans hälsa, välbefinnande och identitet i stort kan påverkas av klimakteriet. Som livsfas innebär klimakteriet inte sällan psykosociala, existentiella och känslomässiga förändringar, men varje kvinna och klimakterium är unikt. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att genomgå klimakteriet. Metod: Föreliggande litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar varav alla tio är av kvalitativ metod. Artiklarna söktes systematiskt fram i de vårdvetenskapliga databaserna CINAHL Complete och PubMed och analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Resultaten presenteras i fyra huvudteman, (1) Kropp och sinne i obalans, (2) Förändrad sexualitet och relationer, (3) Kunskapsbrist och (4) Ny tid, ny identitet. Sammanfattningsvis upplevde en stor andel kvinnor besvär som i varierande grad påverkade deras livskvalitet. Kvinnorna upplevde avtagande libido vilket påverkade den sexuella livskvalitén. Kvinnorna beskrev att de själva och omgivningen, inklusive vården, hade kunskapsluckor kring klimakteriet som inte sällan ledde till skamkänslor. Klimakteriet upplevdes som en tid av förändring där den avtagande fertiliteten och den nya livsfasen både sörjdes och välkomnades. Slutsats: För kvinnor är klimakteriet en transitionsfas som är unik för varje kvinna som genomgår det. Det är en komplex process som påverkas av fysiska, psykiska, samhälleliga och relationella faktorer. Ett personcentrerat förhållningssätt som beaktar kvinnans individuella upplevelse är avgörande för att främja kvinnans hälsa och välbefinnande. Kunskapen om klimakteriet hos vårdgivare, men också hos allmänheten, bör breddas för att denna livsfas ytterligare ska etableras som naturlig och bortom stigma. Background: For women menopause is a natural and inevitable part of reproductive aging and physiologically marks the end of fertility. It's a process that happens gradually, partly due to decreasing estrogen production in the ovaries, and often gives rise to discomforts that affect women to varying degrees. The process is not solely physiological; women's health, well-being, and overall sense of identity can be influenced by menopause. As a life phase, menopause often entails psychosocial, existential and emotional changes, although each woman's menopausal experience is unique. Aim: To describe women's experiences of going through menopause. Method: The present literature review is based on ten scientific original articles, all of which employed qualitative methodology. The articles were identified through systematic searches in the nursing science databases CINAHL Complete and PubMed and were analyzed using Friberg's method of analysis. Results: The results are presented in four main themes: (1) Body and mind out of balance, (2) Changes in sexuality and relationships, (3) Lack of knowledge, and (4) New times, new identity. In summary, a large proportion of women experienced discomforts that affected their quality of life to varying degrees. Many women described a decreased libido which influenced their sexual well-being. Women also reported knowledge gaps regarding menopause both in themselves and in their surroundings, including the healthcare system. Women perceived menopause as a time of transition in which the loss of fertility and the new life stage were both mourned and welcomed. Conclusion: For women menopause is a transitional phase that is unique to each woman who experiences it. It is a complex process influenced by physical, psychological, societal, and relational factors. A person-centred approach that acknowledges each woman's individual experience is essential for promoting health and well-being. Increasing knowledge about menopause among healthcare providers as well as in the general population is necessary to further establish this life phase as natural and free from stigma.
Women’s experiences of breast cancer treatment : A Literature Review
No full textBakgrund: Bröstcancer är en av de mest utbredda cancerformerna hos kvinnor världen över och för med sig betydande påfrestningar både fysiskt och psykiskt. Trots förbättrade behandlingsalternativ anger många kvinnor att denna erfarenhet innebär stora förändringar i livet som påverkar deras hälsa, livskvalitet och sociala relationer. Den avancerade vårdprocessen kräver att hälso- och sjukvården kan erbjuda stöd, kontinuitet och en patientcentrerad approach. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling. Metod: Denna litteraturöversikt grundade sig på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Materialet granskades genom en kvalitativ innehållsanalys för att finna återkommande teman som speglar kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling. Resultat: Resultaten visar att kvinnor ser bröstcancerbehandling som en dramatiskt omvälvande process som kännetecknas av rädsla, osäkerhet och en förändrad självbild. Analysen av artiklarna resulterade i tre återkommande teman som beskriver kvinnors erfarenheter av sjukdom och vård: Kroppsbild, identitet och kvinnlighet, emotionella upplevelser, rädsla och psykologiskt stöd samt delaktighet, information och kommunikation. Från resultaten framkom att klar och tydlig att delaktighet, information och kommunikation i vården bidrog till ökat välbefinnande och gjorde det lättare för kvinnorna att anpassa sig till den förändrade livssituationen. Slutsats: Kvinnors erfarenheter av bröstcancerbehandling är fyllda av svåra utmaningar som kräver ett professionellt, lyhört och personcentrerat stöd från vårdpersonal. En kvalitativ relation till vårdpersonal är avgörande för att stärka kvinnors välmående, delaktighet och förmåga att hantera behandlingen. Fortsatt forskning är nödvändig för att utveckla omvårdnadsinsatser som ytterligare kan öka trygghet, livskvalitet och stöd genom de olika faserna av behandling. Background: Breast cancer is one of the most widespread cancer diagnoses among women worldwide and brings significant physical and psychological strain. Despite advances in treatment, many women describe the experience as life-altering, affecting their health, quality of life, and social relationships. The complexity of the care process requires that healthcare services provide support, continuity, and a patient-focused approach. Aim: The aim of this literature review was to explore women's experiences of breast cancer treatment. Method: This literature review was based on qualitative scientific studies. The material was analysed using a qualitative content analysis to identify recurring themes that describe women’s experiences of breast cancer treatment. Results: The findings suggest that breast cancer treatment is perceived as a profoundly challenging process characterised by fear, uncertainty, and a changed self-image. The analysis of the included articles resulted in three recurring themes describing women’s experiences of illness and care: body image, identity and femininity; emotional experiences, fear and psychological support; and participation, information and communication. The findings showed that clear and effective participation, information, and communication within healthcare contributed to increased well-being and facilitated women’s adjustment to their changed life situation. Conclusion: Women’s experiences of breast cancer treatment involve significant challenges that require professional, attentive, and person-centred support from healthcare personnel. A qualitative and trusting care relationship is essential for strengthening women’s well-being, participation, and ability to manage treatment. Continued research is needed to further develop nursing interventions that promote safety, quality of life, and support throughout the stages of treatment
Breaking the cycle of violence : A study of professionals' view on success factors for help-seeking behavior in domestic violence perpetrators
No full textSyfte:Syftet med studien har varit att undersöka vad professionella som arbetar kliniskt med personer som är rädda för att utöva eller som har utövat våld i en nära relation ser, utifrån sin kliniska erfarenhet, vara framgångsfaktorer till att målgruppen söker och tar emot hjälp. Metod: Studiens metodval har varit semistrukturerade intervjuer och intervjupersonerna har identifierats utifrån ett målstyrt urval. 14 verksamheter i Sverige som arbetar med våldsutövare valdes slumpvis ut varpå 7 valde att delta. Studien består totalt av 10 intervjupersoner, varav 6 kvinnor och 4 män. Intervjuerna har genomförts både digitalt och fysiskt på intervjupersonens arbetsplats. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av ljudupptagning vilken sedan transkriberades. Resultaten har analyserats utifrån en tematisk analys vilken inducerade två teoretiska ramverk: Maskulinitetsteorier samt stämplingsteorin. Resultat: I intervjuerna urskildes sex teman avseende hinder och framgångsfaktorer gällande att våldsutövare söker eller tar emot hjälp. De teman som identifierades var (1) motivation, (2) skam, (3) rädsla, (4) föreställningar om våldsutövaren, (5) alliansskapandet samt (6) samverkan och utåtriktat arbete. Föräldraskapet och viljan att vara en bättre förälder var den starkaste inre drivkraften. Yttre motivation kom ofta från partners ultimatum, socialtjänstens inblandning eller polisanmälan. Vilken form av motivation spelade mindre roll utan det viktiga var att motivation fanns i någon utsträckning. För helt omotiverade våldsutövare var intervjupersonerna osäkra hur man kan nå dem utanför rättsväsendet. Skam och rädsla kunde både fungera motiverande och hämmande. Den motiverar särskilt när våldsutövaren inser hur våldet påverkat barnen, men hämmar genom att aktivera försvarsmekanismer som förnekande och bortförklaringar. Även professionella kunde känna rädsla för att ställa frågor om våld på grund av okunskap. Bestämda föreställningar om våldsutövaren kunde försvåra både hjälpsökande och uppmärksammande av dem. Manliga våldsutövare kan ha svårt att prata känslor på grund av maskulinitetsnormer och professionella kan missa våldsutövare som inte passar den stereotypa bilden. Samverkan mellan verksamheter kan möjliggöra att fler våldsutövare kan nås. Slutsats: Så länge det finns någon form av motivation hos våldsutövaren så finns det en drivkraft att söka eller ta emot hjälp och göra en förändring. Skammen som kommer med att söka hjälp för sitt våldsutövande måste omhändertas genom att skapa en trygg och tillåtande arena att söka eller ta emot hjälp. Skam är också nödvändig eftersom den är utvecklande och vägledande men när den blir för stark så riskerar den i stället att bli hämmande.Aim: The aim of the study has been to investigate what professionals who work clinically with individuals who are afraid of committing or have committed violence in an intimate relationship see, based on their clinical experience, as success factors for the target group to seek and receive help. Method: The study's chosen method has been semi-structured interviews, and the interviewees were identified based on a purposive sampling. 14 organizations in Sweden working with perpetrators of violence were randomly selected, of which 7 chose to participate. The study consists of a total of 10 interviewees, 6 women and 4 men. The interviews were conducted both digitally and physically at the interviewee's workplace. The interviews were further documented using audio recordings, which were then transcribed. The results were subsequently analyzed using thematic analysis, which led to the use of two theoretical frameworks: theories of masculinity and labeling theory. Result: In the interviews, six themes were distinguished regarding barriers and success factors for perpetrators of violence seeking or receiving help. The themes identified were (1) motivation, (2) shame, (3) fear, (4) perceptions of the perpetrator, (5) alliance-building, and (6) collaboration and outreach work. Parenthood and the desire to be a better parent were the strongest internal motivators. External motivation often came from partners' ultimatums, social services' involvement, or police reports. The form of motivation mattered less, what was important was that some level of motivation existed. For completely unmotivated perpetrators, the interviewees were uncertain about how to reach them outside the judicial system. Shame and fear could both be motivating and inhibiting. It is particularly motivating when the perpetrator realizes how the violence has affected the children, but it inhibits by activating defense mechanisms such as denial and rationalization. Even professionals could feel fear about asking questions about violence due to a lack of knowledge. Fixed beliefs about the perpetrator could make both seeking help and noticing them more difficult. Male perpetrators may have difficulty talking about feelings due to norms of masculinity, and professionals may overlook perpetrators who do not fit the stereotypical image. Cooperation between organizations can make it possible to reach more perpetrators. Conclusion: As long as there is some form of motivation within the perpetrator of violence there is a drive to seek or receive help and make a change. The shame that comes with seeking help for one's violent behavior must be addressed by creating a safe and permissive environment in which to seek or receive help. Shame is also necessary because it is developmental and guiding, but when it becomes too strong, it risks becoming inhibiting instead.